SE534128C2 - Förfarande och anordning för att stansa eller klippa ut en komponent ur en plåt av metall eller liknande material - Google Patents

Abstract

Uppfinningen avser ett förfarande för att stansa/klippa ut en detalj ur ett arbetsstycke,såsom en plåt av metall eller ett material med liknande struktur och kännetecknas avstegen att ett första stansverktyg pressas mot ett arbetsstycke, att ett mothåll pressasmed en mothållarkraft mot stansverktyget på arbetsstyckets motsatta sida, varvidstansverktygets kraft är större än mothållets kraft, att då den utstansade delenåtminstone delvis eller helt penetrerats igenom arbetsstycket nämnda del återtörs in iarbetsstycket till väsentligen dess utgångsläge genom att mothållets kraft är större änstansverktygets kraft, att åtminstone ett andra stansverktyg och motsvarande mothållbåda med olikartad och/eller antingen delvis eller helt motsvarande, radiellt utvändigdimension, företrädesvis motsvarande detaljens avsedda slututforrnning, penetrerasigenom materialet och stansar/klipper ut detalj ens avsedda kontur och att detalj endärefter stöts ut ur arbetsstycket. (Fig. 3d)

Description

20 25 30 35 534 128 Kort redogörelse av uppfinningen Ändamålet uppfylls genom ett förfarande enligt patentkravets l kännetecknande del samt en anordning enligt den kännetecknande delen av patentkravet 6.

Underkraven anger fördelaktiga utföringsfonner av uppfinningen.

Genom att den först utstansade detalj en förs tillbaks in i materialet i ett efterföljande steg kan vankanten minimeras genom att det i nästa steg klipps med en stans och en dyna, vilka klipper utmed sin periferi antingen utanför eller innanför klippsnittet i det första steget och/eller i vissa speciella fall även utmed denna snittyta. Det är även möjligt att den andra klippoperationen utförs innanför, utanför och eller i det första snittsnittet. Som ett exempel kan vissa delar av klippsnittet i den andra klippoperationen ske utanför, emedan i vissa områden av den färdiga produkten har den andra klippoperationen skett i det första klippsnittet. I den andra klippoperationen sker en form av skavning i materialområdet jämfört med klippsnittet i det första steget. I ett sista steg matas den färdiga detaljen ut. Genom denna nya operation enligt uppfmningen minskas vankanten för att i vissa fall helt försvinna, vilket innebär att tjockleken hos detaljens kantområde bibehålls eller blir bara något mindre än vid konventionella stans- eller klippapparater, där detaljen stansas/klipps ut och matas bort i två. operationssteg.

Med en metod som kan minimera vankanten kan man reducera materialåtgången och således ha en kostnadseffektiv produktion som påverkar milj ön i positiva termer.

Tjockleken hos den färdiga detaljen behöver inte längre anpassas till vankantens storlek, vilket i sin tur innebär att man i många fall kan bibehålla eller endast minimalt öka tjockleken för att uppnå en optimal slutprodukt.

Vankanten är ett naturligt fenomen som normalt skapas vid klippning/stansning.

Faktorer som har stor påverkan när det gäller storleken på vankanten är materialkvalitén och dess mekaniska egenskaper, materialtjocklek samt detaljens utformnings och verktygsdesign.

Genom att, såsom vid förfarandet enlig uppfinningen, först mata en utstansade detalj tillbaks in i stanshålct kan vankanten följaktligen reduceras till det minimala, vilket ger en kvalitativt avsevärt bättre slutprodukt. Med en minimerad vankant kan man reducera materialâtgången och således ha en kostnadseffektiv produktion som påverkar miljön i positiva termer. 10 15 20 25 30 35 534 128 Eftersom den färdiga detaljen klipps i ett nära anslutande klippsnitt och/eller i vissa fall begränsat eller helt i samma klippsnitt i en andra klippoperation uppstår följaktligen skavningen i materialet i det andra klippsnittet genom att kringliggande material påverkats i den första klippoperationen, där en detalj klipps antingen helt ut ur eller blir delvis kvar i klipphålet och återförs därefter in i klipphålet.

Förfarandet och anordningen enligt uppfinningen kan appliceras på såväl invändig kontur som utvändig kontur beroende på detaljens design. Val av förfaringssteg och verktyg baseras på detaljens design.

Figiigof' rteckning Uppfinningen beskrivs närmare nedan med hänvisning till de bifogade ritningarna, som visar föredragna utföringsexempel.

Figur 1 visar en genomskårning av ett arbetsstycke med i ett operationssteg utstansad detalj enligt förut känd teknik.

Figur 2 visas en schematisk sektionerad vy av en anordning enligt uppfinningen.

Figur 3a -d visar schematiskt ett första utföringsexempel av ett förfarande enligt uppfinningen.

Figur 4a - d visar schematiskt ett andra utföringsexempel av ett förfarande enligt uppfinningen.

Figur Sa - d visar schematiskt ett tredje utföringsexempel av ett förfarande enligt uppfmningen.

Beskrivning av föredragna utföringsformer av uppfmningen Liknande detaljer som förekommer i de olika utföringsforrnema på ritningama har givits samma hänvisningsbeteckning. Detta betyder exempelvis att krafikomponenter med samma hänvisningssiffra i olika figurer inte nödvändigtvis är påverkade av samma kraft, utan den utövade krafien i det specifika fallet är beroende på materialets beskaffenhet och tjocklek samt andra kända faktorer.

Med hänvisning till fig. 1 visas en detalj 1 som enligt känd teknik stansats eller klippts ut ur ett arbetsstycke 2, vanligtvis en metallplåt, i riktning för en pil 3. Oavsett klippspaltens storlek uppkommer vid konventionell hålklippning en klippyta med följande karakteristiska egenskaper: På den s.k. vankantsidan uppkommer såväl på materialet 2 som på detaljen l en kantavrundning, s.k. vankant 4, följd av en i stort sett "rak" (cylindrisk eller prismatisk) blankzon 5 med god yta. Därefier följer en brottzon 5 med ojämn yta och ett vidgande håltvärsnitt, s.k. släppning a. Den utstansade detaljen 1 10 15 20 25 30 35 534 128 har slutligen på den s.k. gradsidan vid en gradkant 7 en axiellt utskjutande klippgrad 8.

Av dessa detaljer är blankzonen 5 det viktigaste kriteriet för hålets 9 kvalitet.

Blankzonen 5 svarar för hålets 9 tvärsnittsdimensioner och utgör hålets fimktionella del, medan blankzonens 5 längd i extrema fall kan vara helt avgörande för ett håls funktion.

Blankzonen 5 är vid normalt ställda krav av relativt underordnad betydelse. Vid konventionell klippning upptar blankzonen ca. 30 - 50 % av plåttjockleken, medan man vid finklippning kan klippa med en blankzon upp till 100 % av plåttjockleken.

Klippgraden 8 speglar produktkvalitén och verktygets produktionskapacitet och dess höjd ökar i takt med stansens och dynans förslitning. När gradhöjden uppnår ett maximalt tillåtet värde måste verktyget slipas om.

Anordningen 10 enligt uppfinningen, som visas schematiskt i fig. 2 och som avser ett arbetsmoment i processen, innefattar en dyna 11, vilken normalt är fixerad vid anord- ningens 10 icke visade verktygsdelar och mot vilken arbetsstycket eller materialet 2 vilar, en styrplatta 12, som är rörligt monterad för att kunna föra in och avlägsna ett arbetsstycke 2 i anordningen 10, ett stansverktyg 13, vilket är rörligt mot och fiån arbetsstycket 2 och vars utformning motsvarar i dynan ll och styrplattan 12 upptagna hål motsvarande ytterfonnen av den detalj 1, som ska klippas/stansas och ett mothåll 14, vars form motsvarar hålet i dynan 11. I de olika moment som beskrivs nedan i fig. 3 - 5 kan dyna 11, styrplatta 12, stansverktyg 13 och mothåll 14 ha motsvarande, men olikartade dimensioner för att utföra det speciella momentet i processen enligt uppfinningen för stansning/klippning av en detalj 1, vilket kommer att beskrivas mer i detalj nedan. I fig. 3 - 5 har de i anordningen ingående delarna förutom stansverktygen 13 och mothållen 14 utelämnats och deras rörelser ersatts med pilar 15 - 18, där 15 betecknar stansens stansrörelse i figurema eller stanskraflen, 15' betecknar stansens omvända rörelse, 16 betecknar mothållets 14 mothållarlaafi i riktning mot stansen 13, 16' betecknar mothållets 14 omvända rörelse, 17 betecknar styrplattans kraft i den ena riktningen eller tillhållarkrafien och 18 betecknar dynans kraft i den motsatta riktningen. Även om pilarna 15 - 18 betecknar lcrafter/rörelser hos anordningens ingående delar är det genom efterföljande beskrivning uppenbart att dessa krafier/rörelser endast avser relativa riktningar och även att de ingående delarna kan ha olikartade dimensioner såväl i de olika utföringsexemplen som i de enskilda operationsmomenten i processen. I fig. 3 - 5 visas föredragna utföringsexempel av anordningen enligt uppfinningen, där stansverktyget 13 kan vara anordnat ovanför eller under arbetsstycket 2 med mothållet 14 på arbetsstyckets 2 motsatta sida, men detta är endast en exemplifierad variant. 10 15 20 25 30 35 534 '128 Anordningen enligt uppfinningen kan inom ramen för patentkraven vara utförd på annat sätt, exempelvis där stansverktyget befinner sig på den ena sidan om ett horisontellt eller snedstållt arbetsstycke.

Förfarandet enligt uppfinningen innebär i princip att den för tillverkning av en avsedd detalj 1 stansas/klipps först i krafikomponentens riktning 15 för stansverktyget 13 och i kraftkomponentens riktning 16 för mothållet 14 så att den utstansade delen trycks ut ett avstånd A ut ur materialet. Avståndet A eller som nedan betecknas som det ”uttryckta avståndet” är med fördel mindre än materialets tjocklek, dvs. den utstansade delen klipps ut och penetreras med fördel åtminstone delvis eller även helt igenom arbetsstycket. Returslaget i riktningen 15” för stansverktyget och 16” för mothållet sker således med fördel då den utstansade delen fortfarande är i beröring med arbetsstycket 2 kring klipphålet. Därigenom återförs följaktligen i returslaget delen åter in i arbetsstycket 2 för att det i nästa arbetssteg ska ske en klippoperation med ett annat, i materialets plan sett till arean helt eller delvis mindre, större eller lika stansverktyg beroende på vilken del/delar av detaljen som en minimal vankant ska åstadkommas. Det finns fall då endast delar av stansen i den andra klippoperationen har lika dimension som i den första klippoperationen.

Genom att återföra den utstansade delen in i arbetsstycket 2 har omrâdet kring klipphålet efter den första klippoperationen plasticerat, dvs. flyter något, vilket vid efierföljande klippoperation, där ett nytt stansverktyg med annan dimension klipper igenom det plasticerade området, resulterar i att den vankant 4 (se fig. 1) som återstår på den färdiga detaljen l efter det andra klippsteget blir avsevärt mindre än vid förut kända finklippningsförfaranden i ett enda steg. Vankanten 4 blir således minimal för att i vissa fall inte alls förekomma. I fig. 3 - 5 har skillnaden i periferiell storlek hos de olikartade stansverktygen illustrerats nedan med beteckningen B eller som nedan betecknas som ”skillnaden i yttermått”. Avståndet B betecknar således skillnaden i materialets huvudplan mellan olika klipp- eller stansverktyg (på ritníngarna jämförbart med i huvudsak horisontell riktning). Under den andra klippoperationen utförs en typ av ”skavoperation”. Skavoperationen kan således utföras på såväl invändig kontur som utvändig kontur beroende på detalj ens design. I detta andra klippsteg kan stansens yttermått utmed sin periferi vara måttet B antingen större eller mindre än stansverktygets mått i det första klippsteget beroende på om den detalj som skall utstansas ska ha en innerkontur eller en ytterkontur med minimal vankant, såsom en innergänga resp. en yttergänga på ett kugghjul. Hänvisningsbeteckningen C nedan betecknar bredden av den plasticerade zonen närmast klippverktyget i en riktning i 10 15 20 25 30 35 534 128 materialets huvudplan. Hänvisningsbeteckningen D nedan betecknar höj den av den plasticerade zonen närmast klippverktyget i en riktning vinkelrät mot materialets huvudplan. Hänvisningssiffran 19 betecknar en riggegg i styrplattan 12. V-ringen skär in i arbetsstycket för dess fixering och löper runt den detalj, som ska klippas eller stansas ut.

Nedan beskrivs genom tre utföringsexempel hur finklippning med reducerad vankant åstadkommes genom förfarandet enligt uppfinningen vid utstansning/utklippning av en detalj l ur en metallplåt eller ett material 2 med liknande egenskaper.

I fig. 3a - f beskrivs ett förfarande enligt uppfinningen fór att stansa/klippa ut en plan komponent.

I fig. 3a visas Steg 1, där stansen 13 genom kraften l5 penetrerar materialet 2 med hjälp av mothållets 14 mothållarkrafi 16 och styrplattarls 12 tillhållarkrafter 17, vilka krafier verkar under hela steget. Måttet A (det uttryckta avståndet) och trycken varierar med klippkrafizen, materialets egenskaper, materialtjocklek och detaljens design.

I fig. 3b visas Steg 2, där stansen 13 ”dras ur” materialet 2, vilket vanligtvis sker i samma operation som Steg 1. Även här förekommer en mothållarkrañ (utstötning) 15' och tillhållarkrañer 17 under hela steget, dvs. s.k. ”pushbac ”-teknologi. Altemativt kan ”pushback”-teknologin ske i ett separat Steg 2. Konsekvensen blir att ett extra steg tillkommer i verktyget (Steg 2 blir Steg 3 osv.). Val av metod (pushback) är kopplat till pressen och verktygets möjligheter. Trycken varierar här med klippkrañen, materialets egenskaper, materialtjocklek och detaljens design.

I fig. 3c visas Steg 3, där stansen 13 lämnar materialet. Den klippta materialdelen är intryckt i remsan/materialet 2.

I fig. 3d visas Steg 4, där ett nytt stansverktyg 13' penetrerar materialet 2 igen. I detta fall är stansverktygets 13 ' yttermått måttet B mindre än stansverktygets 13 yttermått i Steg 1. Motsvarande anpassat mothåll 14' samt dyna och styrplatta är också anordnade i detta Steg. Vid en i huvudsak rund detalj motsvarar detta en radie som är måttet B mindre. En till måttet B anpassad mothållarlcrafi 16 och motsvarande tillhållarkrafier 17 förekommer under hela steget. Under operationen utförs skavoperationen, vilken således kan utföras på såväl invändig kontur som utvändig kontur beroende på detaljens 20 25 30 35 534 128 design. Måtten A (det uttryckta avståndet) och B (skillnaden i yttermått) samt trycken varierar här med materialets egenskaper, materialtjocklek och detaljens design.

I fig. 3e visas Steg 5, där stansen 13 lämnar materialet 2. Här är tillhållarkrafien 16 ” 'v” och mothållarkrañen (utstötning) 15 är noll. Tryeken varierar här med klippkraften, materialets egenskaper, materialtjocklek och detaljens design.

I tig. 3f visas Steg 6, där det framgår hur den färdigklippta detaljen 1 stöts ut ur dynan och evakueras ut ur verktyget i pilens 20 riktning.

I fig. 4a - g beskrivs ett förfarande enligt uppfinningen för att stansa/klippa ut en plan och formad komponent.

I fig. 4a visas Steg 1, där stansverktyget 13 genom kraften 21 penetrerar materialet 2 med hjälp av mothållets 14 mothållarkrafier 22 och tillhàllarkrafier 17, vilka verkar under hela steget. Måttet A (det uttryckta avståndet) och trycken varierar här med klippkrañen, materialets egenskaper, materialtjocklek och detaljens design.

I fig. 4b visas Steg 2, där stansverktyget 13 ”dras ur” materialet 2. Här verkar en mothållarkrafi (utstötning) 22 och tillhållarkrafier 17 under hela processen dvs. ”pushback”-teknologi. Altemativt kan ”pushback”-teknologin ske i steg 2.

Konsekvensen är ett extra steg i verktyget (Steg 2 blir Steg 3 osv.). Val av metod (pushback) är kopplat till pressen och verktygets möjligheter. Trycken varierar här med klippkraften, materialets egenskaper, materialtjocklek och detaljens design.

I fig. 4c visas Steg 3, där stansverktyget 13 lämnar materialet. Den klippta materialdelen är intryckt i remsan/materialet 2.

I fig. 4d visas Steg 4, där ett nytt stansverktyg 13' penetrerar materialet 2 igen meden kraft 23, fast från motsatt håll. Här verkar en ett nytt anpassat mothålls 14' mothållarkrafi 24 och tillhållarkrañer 17 under hela processen. Under operationen utförs skavoperationen, vilken således kan utföras på såväl invändig kontur som utvändig kontur beroende på detaljens design. I detta fall vill man åstadkomma en innerkontur med minimal vankant. Måttet A (det uttryckta avståndet) och B (skillnaden i yttermått) och trycken varierar här med materialets egenskaper, materialtjocklek och detalj ens design. 20 25 30 35 534 'l 28 I fig. 4e visas Steg 5, där stansverktyget 13' lärnnar materialet 2 med kraften 25, tillhållarlcraften 17 är ”aktiv” och mothållarlcrafien (utstötningen) är lika med noll.

Trycken varierar här med klippkraflen, materialets egenskaper, materialtjocklek och detaljens design.

I fig. 4f visas Steg 6, där ett ytterligare nytt bredare stansverktyg 13” penetrerar materialet 2 med kraften 26 för att åstadkomma en bredare detalj 1”. Här verkar ett anpassat mothålls 14” mothållarkrafi 27 och tillhållarlrrafter 17 under hela processen.

Måttet A (det uttryckta avståndet) och trycken varierar här med materialets egenskaper, materialtjocklek och detaljens design.

I fig. 4g visas Steg 7, där det framgår hur den färdigklippta detaljen l' stöts ut ur dynan, stansverktyget 13” lämnar materialet 2 med kraften 28 och hur detaljen evakueras ut ur verktyget i riktning för en pil 29.

I fig. Sa - g beskrivs ett förfarande enligt uppfinningen för att stansa/klippa ut en plan och formad komponent.

I fig. Sa visas Steg 1, där stansverktyget 13 genom kraften 15 penetrerar materialet 2 med hjälp av mothållets 14 mothâllarkrafter 16 och tillhållarkrafter 17, vilka verkar under hela steget. Måtten A (det uttryckta avståndet), C (plasticeringsbredden) och D (plasticeringshöjden) och trycken varierar här med klippkraiten, materialets egenskaper, materialtjocklek och detaljens design.

I fig. 5b visas Steg 2, där stansverktyget 13 ”dras ur” materialet 2 med en kraft 30. Här verkar mothållets 14 mothållarkraft (utstötning) 31 och tillhållarkrafter 17 under hela processen dvs. ”pushback”-teknologi. Altemativt kan ”pushback”-teloiologin ske i steg 2. Konsekvensen är ett extra steg i verktyget (steg 2 blir steg 3 osv.). Val av metod (pushback) är kopplat till pressen och verktygets möjligheter. Trycken varierar här med klippkraften, materialets egenskaper, materialtj ocklek och detaljens design.

I fig. 5c visas Steg 3, där stansverktyget 13 och mothållet 14 lämnar materialet. Den klippta materialdelen är här intryckt i remsan/materialet 2.

I fig. Sd visas Steg 4, där ett nytt stansverktyg 13” med måttet B bredare radie penetrerar materialet 2 igen med en kraft 32. Här verkar ett nytt anpassat mothålls 14” mothållarkrafi 33 och tillhållarlcrafier 17 under hela processen. Under operationen utförs 10 15 20 25 30 534 128 skavoperationen, vilken således kan utföras på såväl invändig kontur som utvändig kontur beroende på detaljens design. Måttet A (det uttryckta avståndet) och B (skillnaden i yttermått) och trycken varierar här med materialets egenskaper, materialtjocklek och detaljens design.

I fig. Se visas Steg 5, där stansverktyget 13' lämnar materialet 2 med kraften 34.

Tillhållarkrafien 17 är här ”aktiv” och mothâllets 14' mothållarkrafi (utstötning) är lika med noll. Trycken varierar här med klippkrafien, materialets egenskaper, materialtjocklek och detaljens design.

I fig. 5f visas Steg 6, där ett nytt bredare stansverktyg 13” penetrerar materialet 2 med kraften 35, det är et nytt mothålls 14' ”mothållarkrafi 36 och tillhållarkrafi 16 under hela processen. Måttet A (det uttryckta avståndet) och trycken varierar här med materialets egenskaper, materialtj ocklek och detaljens design.

I fig. Sg visas Steg 7, där det framgår hur stansverktyget 13” lämnar materialet 2 med krafien 37 och hur den fárdigklippta detaljen l' ” stöts ut ur dynan och evakueras ut ur verktyget i riktning för en pil 38.

Fastän på ritningarna för tydlighetens kull samma hänvisningssiffra använts vid de olika utföringsexemplen kan naturligtvis både mått och kraftkomponenter variera i beroende av det material som ska bearbetas.

Den färdiga detaljens form är inte heller låst till den som visas i utiöringsexemplen utan kan variera liksom även verktygens fonn i beroende av den detalj som ska tillverkas.

Det visade förfarandet enligt uppfinningen kan även användas i serieproduktion, i vilket fall flertalet stansverktyg och andra komponenter anordnas i grupp eller att stans- /klippoperationema sker efter varandra på en och samma metallplåt.

Förfarandet och anordningen enligt uppfirmingen kan naturligtvis modifieras inom ramen för de bifogade patentkraven.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 35 534 128 10 PATENTKRAV 1. Förfarande för att stansa/klippa ut en detalj (1) ur ett arbetsstycke (2), såsom en plåt av metall eller ett material med liknande struktur, k ä n n e t e c k n at av stegen att ett första stansverktyg (13) pressas mot ett arbetsstycke (2), att ett första mothåll (14) pressas med en mothållarkrafi mot det första stansverktyget på arbetsstyckets motsatta sida, varvid det första stansverktygets lcraft är större än det första mothållets kraft, att då den utstansade delen åtminstone delvis eller helt penetrerats igenom arbetsstycket nämnda del àterförs in i arbetsstycket till väsentligen dess utgångsläge genom att det första mothållets laafi är större än det första stansverktygets lcrafi, att åtminstone ett andra stansverktyg (l3°) och ett motsvarande andra mothåll (14') båda med relativt nämnda utstansade del olikartad eller delvis motsvarande eller helt motsvarande, radiellt utvändig dimension, företrädesvis motsvarande detalj ens (1) avsedda slututfonrming, penetreras igenom materialet och stansar/klipper ut detaljens avsedda kontur och att detaljen därefter matas ut ur arbetsstycket. Förfarande enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a t av att en särskild uppsättning dyna (1 1) och styrplatta (12) anpassat anordnas för varje uppsättning stansverktyg (13, 13°) och mothåll (14, l4'). Förfarande enligt kravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda åtminstone ett ytterligare stansverktyg (13°) och motsvarande mothåll (14') så dirnensioneras att de vid stans/klippoperationen skär igenom nämnda arbetsstycke på ett förutbestämt avstånd (B) från det första verktygets blankzon, varvid nämnda förutbestämda avstånd företrädesvis ligger inom ett område som plasticerats genom det första verktygets (l 3) penetrering. Förfarande enligt något av kraven 1 - 3, k ä nn e te c k n at av att nämnda första stansverktygs (13) radiellt utvändiga dimension är avståndet (B) mindre eller större än nämnda andra stansverktygs (13 ') radiellt utvändiga dimension. Förfarande enligtnågotavkraven 1 -3,k ännetecknatav attnämnda första stansverktygs (13) radiellt utvändiga dimension är avståndet (B) större än eller mindre än och inom åtminstone ett förutbestämt område lika med nänmda andra stansverktygs (13') radiellt utvändiga dimension. 10 15 20 25 30 35 534 128 ll 6. Anordning för genomförandet av förfarandet i kraven I - 5 för att stansa/klippa ut en detalj (1) ur ett arbetsstycke (2), såsom en plåt av metall eller liknande material, vilken anordning har dels en första uppsättning verktyg innefattande en första dyna (11) och ett första stansverktyg (13), dels åtminstone en andra uppsättning verktyg innefattande en andra dyna och ett andra stansverktyg (123), k ä n n e t e c k n a d av att anordningens första uppsättning dessutom innefattar ett mittför det första stansverktyget (13) anordnat, första mothåll (14), vars dimension motsvarar det första stansverktygets dimension, och en arbetsstycket (2) mottagande, gentemot den första dynan (1 1) anpassad styrplatta (12), varvid nämnda första stansverktyg är penetrerbart igenom såväl den första dynan som den första styrplattan mot kraften av det första mothållet, och att nämnda andra uppsättning verktyg dessutom innefattar en gentemot den andra dynan anpassad, andra styrplatta och ett rnittför det andra stansverktyget (13 ') anordnat, andra mothåll (14'), vars dimension motsvarar det andra stansverktygets dimension, varvid dimensionen hos periferin av det första stansverktyget (13) hos den första uppsättningen verktyg är olikartad eller delvis motsvarar eller helt motsvarar dimensionen hos periferin av det andra stansverktyget hos den andra uppsättningen verktyg. . Anordning enligt kravet 6, k ä n n e t e c k n a d av att en särskild uppsättning dyna (ll) och styrplatta (12) är anordnad för varje uppsättning stansverktyg (13) och mothåll(l4). . Anordning enligt kravet 6 eller 7, k ä n n e t e c k n a d av att den olikartade dimensionen utgörs av att stansverktygets periferi hos den första uppsättningen är ett förutbestämt avstånd (B) mindre eller större än stansverktygets periferi hos den andra uppsättningen. . Anordning enligt kravet 6 eller 7, k ä n n e t e e k n a d av att nämnda första stansverktygs radiellt utvändiga dimension är avståndet (B) större än eller mindre än och inom åtminstone ett förutbestämt omrâde lika med nänmda andra stansverktygs radiellt utvändiga dimension. 10. Anordning enligt något av kraven 6 - 9, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda ytterligare avstånd (B) ligger inom ett område som plasticerats genom det första verktygets penetrering.