[go: up one dir, main page]
More Web Proxy on the site http://driver.im/Hoppa till innehållet

Djibouti

Redigera länkar
Från Wikipedia
(Omdirigerad från Djiboutis geografi)

République de Djibouti
جمهورية جيبوتي
Jumhouriyya Djibouti
Flagga Statsvapen
Nationalsång: Djibouti
läge
Huvudstad
(även största stad) 		Djibouti
Officiellt språk franska och arabiska
Nationella språk:
somali och afar[1]
Demonym djiboutier; djiboutisk[2]
Statsskick republik
 -  President Ismail Omar Guelleh
 -  Regeringschef Abdoulkader Kamil Mohamed
Självständighet från Frankrike 
 -  Deklarerad 27 juni 1977 
 -  Erkänd 27 juni 1977 
Yta
 -  Totalt 23 200 km²[3] (149:e)
 -  Vatten (%) 0,00 %
Befolkning
 -  2016 (juli) års uppskattning 900 000[5] (158:e)
 -  2009 års folkräkning 818 159[4] 
 -  Befolkningstäthet 38,8 inv./km² (168:e)
BNP (PPP) 2022 års beräkning
 -  Totalt 6,774 miljarder USD[6] (172:a)
 -  Per capita 6 667 USD[6] (138:e)
BNP (nominell) 2022 års beräkning
 -  Totalt 3,836 miljarder USD[6] (171:a)
 -  Per capita 3 775 USD[6] (146:e)
HDI (2021) ▲ 0,509[7] (171:a)
Valuta Djiboutisk franc (DJF)
Tidszon UTC+3
Topografi
 -  Högsta punkt Musa Ālī Terara, 2 028 m ö.h.
Nationaldag 27 juni
Nationalitetsmärke DJI
Landskod DJ, DJI, 262
Toppdomän .dj
Landsnummer 253
Djibouti.

Djibouti (arabiska: جيبوتي Jībūtī; franska: Djibouti), formellt Republiken Djibouti[2] (arabiska: جمهورية جيبوتي; franska: République de Djibouti), är en republik och suverän stat i Östafrika, på Afrikas horn. Landet blev självständigt från Frankrike 1977. Ismail Omar Guelleh är president sedan 1999 .

Landet gränsar i norr till Eritrea, i nordväst och väster till Etiopien och i söder till Somalia. Det har ett viktigt strategiskt läge vid sundet Bab al-Mandab som skiljer Röda havet från Adenviken[8] och är genomfartsland för varor till och från östra Afrika. Landet är det tredje minsta på det afrikanska fastlandet. Huvudstaden har samma namn som landet, Djibouti.[9]

Djibouti anlades 1888 av fransmännen som en hamnstad vid Tadjouraviken i Adenvikens inre del.[10] Området kring Tadjouraviken var fransk koloni med Djibouti som huvudstad till 1977 då det blev självständigt.[11]

Namn

[redigera | redigera wikitext]

Landets namn Djibouti är taget efter huvudstadens namn. Var huvudstadens namn härstammar från är osäkert.[12]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Tidig historia

[redigera | redigera wikitext]

Det karga och torra ökenlandskapet i Djibouti bjöd inte in till jordbruk, och det var i huvudsak nomader som befolkade området. Området ingick liksom Eritrea, Etiopien och Somalia i de landområden som förmodas ha ingått i det forntida riket Punt 1450 f.Kr.[13] Under antiken uppkom Kungariket Aksum i Eritrea och Etiopien, som tycks ha utsträckt sin makt eller i varje fall sitt inflytande söderut till det område som sedan blev Djibouti.[14]

Från Etiopien (Abessinien) och Eritrea kom Afar-klanen, och från det muslimska kungariket Adal i söder kom Issa-klanen, ett somaliskt folk. Afarerna bestod av flera olika klaner och sultanat. Området mellan det kristna Etiopien och röda havet var muslimskt och bestod av flera små muslimska stater. Under medeltiden dominerades området av de muslimska sultanaten Ifat (1275–1403) och Adal (1415–1577).

Islam spred sig tidigt med missionärer från andra sidan röda havet till Djibouti, där det redan under 600-talet ska ha funnits moskéer. [15] Araberna kontrollerade handeln i regionen fram till 1500-talet, då portugiserna började konkurrera om handeln. När de expanderade längre österut, återtog araberna dominansen och etablerade en handelspost vid kusten i centrala Djibouti idag. Handelsstationen var kopplad till den etiopiska platån via karavanvägar.[16]

Under 1800-talet behärskades Djibouti en kort tid av Egypten, innan fransmännen fattade intresse för området.

Kolonialtiden

[redigera | redigera wikitext]

Frankrike fick fotfäste i området vid 1800-talets mitt. Då tecknades avtal med Afar sultanerna om att få inrätta en fransk koloni i området från 1862.[17]

Territorierna Obock och Tadjoura blev franska protektorat 1884. Ytterligare avtal tecknades med de etniska somalierna 1885.[17] Protektoraten slogs samman till kolonin Franska Somaliland 1896.[8][18]

1967 bytte landet namn till Franska Afar- och Issaterritoriet. 1977 blev det självständiga landet Djibouti.[18]

Självständigheten

[redigera | redigera wikitext]

Djiboutis förste president Hassan Gouled Aptidon (issafolket) skapade en auktoritär enpartistat och tjänstgjorde som president i tre sexårsperioder.

Oroligheter bland landets afar-minoritet under 1990-talet ledde till motsättningar; afarerna iscensatte flera kuppförsök och bojkottade 1992 års val. Under 1994 inleddes fredsförhandlingar.[19] Fram till millennieskiftet har landet präglats av diktatur, då endast ett parti varit tillåtet,[20][21]av fattigdom[22] och inbördeskrig.[9]

Efter millennieskiftet har vissa förbättringar skett. Det har avtalats om maktdelning och flerpartisystem, vilket avslutade inbördeskriget.[9] Samtidigt har det funnits pågående konflikter med Eritrea.[23]

Flera länder har etablerat militärbaser i landet.[24] Flyktingströmmarna från närliggande länder är stora, arbetslösheten hög[22] och utbildningsnivån låg.[9]

Landet är beroende av bidrag[22] men är sen millennieskiftet stabilt.[9]

Geografi

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Djibouti (stad)

Topografi

[redigera | redigera wikitext]

Stora delar av Djibouti består av stenöken med vidsträckta lavafält och vulkaniska kullar, som på enstaka ställen reser sig över 1 500 meter över havet. Högst når Moussa Ali Terara på gränsen mot Etiopien och Eritrea, med 2 021 meter över havet (också uppmätt till 2 063 meter över havet).

Förkastningar som löper parallellt med Rödahavsförkastningen har skapat sänkor där Hanléslätterna och saltsjöarna Alol och Assal ligger. Assal ligger cirka 155 meter under havsytan, och är Afrikas lägsta punkt.[20]

Hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Tadjouraviken, som är en vik i Adenvikens inre västra del, skär långt in i landet och staden Djibouti ligger vid mynningens södra kust. Andra städer är Ali Sabieh, Tadjourah, Obock och Dikhil. Abbesjön i väst, på gränsen mellan Djibouti och Etiopien, är känd för ett rikt fågelliv (flamingor, pelikaner, ibisar).[20] Bara någon procent av ytan är odlingsbar.[19]

Klimat

[redigera | redigera wikitext]

Djibouti har ett ökenklimat med extrem värme. Klimatet är mer tryckande ute vid kusten än i inlandet på grund av hög luftfuktighet.

Huvudstaden Djibouti har en årlig medeltemperatur på 30 °C; den kallaste månaden är januari, med 25 °C i medel (dygnsmaximum 29 °C), medan den varmaste är juli med 37 °C (dygnsmaximum 43 °C).

Stora delar av landet ligger i regnskugga och får lite nederbörd. Den årliga nederbördsmängden är cirka 125 mm vid kusten och upp till 500 mm i bergen. Det mesta av nederbörden faller i perioden oktober–april.[18]

Landet är periodvis drabbat av torka, och ibland orsakar störningar från Indiska oceanen svåra regn med översvämningar som följd.[21]

Växt- och djurliv

[redigera | redigera wikitext]

Vegetationen består mestadels av taggiga buskar och ökenbuskar, bortsett från små skogsområden på vissa höjder. Längs de flodfåror som periodvis för vatten växer doumpalmer, och vid kusten finns sträckningar med mangroveträsk.

Djurlivet omfattar bland annat sjakal, antilop och gasell.[25]

Kusten utanför Djibouti är en känd samlingsplats för valhajar (världens största fisk) under vintermånaderna.[26]

Naturskydd

[redigera | redigera wikitext]

Landets främsta miljöproblem är brist på dricksvatten, mycket begränsad tillgång på odlingsbar mark, ökenspridning och att vissa djurarter är utrotningshotade.[21] Därutöver ligger Djibouti i en aktiv vulkanzon. Jordskalv kan också förekomma.[27]

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Författning och styre

[redigera | redigera wikitext]

Enligt konstitutionen är Djibouti en demokratisk republik med en kammare. Systemet är tydligt influerat av Frankrike.

Kammaren har 65 ledamöter som väljs vart femte år. Denna är lagstiftande. Konstitutionen är från 1981. Då tilläts endast ett parti. 1992 blev fyra partier tillåtna. 2002 avskaffades begränsningen.

Presidenten har den verkställande makten. Fram till 2010 kunde presidenten återväljas en gång. Val hölls vart sjätte år. Efter 2010 ändrades konstitutionen och presidenten kan återväljas fler gånger, samtidigt blev mandatperioderna kortare och val ska hållas vart femte år.[28][29]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]
Detta avsnitt är en sammanfattning av Djiboutis administrativa indelning.

Djibouti är administrativt indelat sex distrikt, cercles, (i fem regioner och en stad): Ali Sabieh, Arta, Dikhil, Djibouti, Obock och Tadjourah.[17] Varje region har en regionhuvudstad med samma namn som regionen.[9] Hela landet utgör dock en valkrets.[18]

Politik

[redigera | redigera wikitext]

I samband med att landet blev självständigt från Frankrike år 1977 utsågs Hassan Gouled till president.[28] År 1981 valdes Hassan Gouled till president för sex år. Han återvaldes åren 1987 och 1993. Han anklagades för att gynna sin egen klan Issa och periodvis förekom strider mot afarerna i landet.[28] År 1994 skrevs ett avtal om maktdelning mellan president och premiärminister.[30]

Presidentval hölls år 1999 och Gouled valde i samband med detta att avgå. Hans brorson Ismail Omar Guelleh efterträdde honom som ledare för partiet och valdes till president.[28] I syfte att avsluta inbördeskriget i landet skrevs ett fredsavtal år 2001.[30] Två år senare gick regeringspartiet samman med tre andra partier och bildade det nya partiet UMP. I parlamentsvalet som hölls samma år fick de samtliga platser i parlamentet trots att de bara fick 66% av rösterna.[28]

År 2005 återvaldes Ismail Omar Guelleh till president med samtliga röster efter att motståndaren drog tillbaka sin kandidatur.[28] Tre år senare hölls nytt parlamentsval. En del partier förbjöds då att kandidera och andra partier bojkottade valet. Samtliga platser i parlamentet tilldelades det redan sittande regeringspartiet UMP.[28] År 2011 hölls presidentval. Ismail Omar Guelleh vann igen efter att oppositionen bojkottat valet.[28] År 2013 hölls parlamentsval. Oppositionen organiserade sig i ett nytt parti USN. De nådde framgång, men UMP behöll majoritet i parlamentet.[28] År 2016 ställde Ismail Omar Guelleh upp i presidentvalet. Han anklagades för valfusk och politisk förtryck. Dock godkände Afrikanska Unionens valobservatörer valet. Guelleh stannade kvar som president.[28] År 2018 hölls nytt parlamentsval. Delar av oppositionen förbjöds att ställa upp medan andra bojkottade valet. UMP vann en majoritet i parlamentet.[28] År 2021 hölls presidentval. Alla seriösa motståndare bojkottade valet. Sittande presidenten återvaldes.[28] Endast 215 000 invånare var registrerade för att rösta.[31]

Lista över Djiboutis presidenter

[redigera | redigera wikitext]
Namn Ämbetsperiod
Hassan Gouled Aptidon 27 juni 1977 – 8 maj 1999
Ismail Omar Guelleh 8 maj 1999 –

Rättsväsen

[redigera | redigera wikitext]

Rättssystemet är indelat i tre separata domstolssystem. Ett sedvanligt, ett sharia och ett västerländskt.[8]

Internationella relationer

[redigera | redigera wikitext]

Djibouti är medlem i ett antal internationella samarbetsorganisationer. Däribland:

FN-organ [32][17]

[redigera | redigera wikitext]

Förenta Nationerna, UNESCO, UNCTAD, UNHCR, UNIDO, UNWTO, Världshälsoorganisationen (WHO), FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), Internationella fonden för jordbruksutveckling (IFAD), Internationella teleunionen (ITU), FN:s mission för arrangerandet av en folkomröstning i Västsahara (MINURSO), Världspostföreningen (UPU), World Intellectual Property Organization (WIPO), ICAO, Meteorologiska världsorganisationen (WMO).[32][17]

Övriga organisationer

[redigera | redigera wikitext]

ACP, Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB), AFESD, AMF, Afrikanska Unionen (AU), CAEU (kandidatland), COMESA, G-77, IBRD, ICCt, ICRM, IDA, IDB, International Federation for Choral Music (IFC), Röda Korset (IFRCS), Intergovernmental Authority on Development (IGAD), ILO, Internationella valutafonden, IMO, Interpol, IOC, IOM, IPU, Internationella fackliga samorganisationen (ITUC) (NGOs), LAS, MIGA, NAM, Organization of Islamic cooperation, OIF, Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW), Världshandelsorganisationen, WFTU (NGOs).[32][17]

Försvar

[redigera | redigera wikitext]

Djibouti har en stark närvaro av utländska militärbaser. Förutom Frankrike, som behöll sina två militärbaser efter att Djibouti blev självständigt, så har även Kina, Japan, Italien och USA var sin militärbas. Dessutom används de franska militärbaserna även av Tyskland och Spanien.[24]

Avtalet med USA om inrättandet av den amerikanska militärbasen Camp Lemmonier i Djibouti, undertecknades år 2003.[32] År 2017 invigde Kina sin första utländska militärbas, i Djibouti.[24].

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Djibouti är fattigt och därför starkt beroende av bistånd från Frankrike.[18] BNP per capita (2018) var 2050 amerikanska dollar. Valutan var Franc.[33]

Ekonomin är grundad på tjänster förknippade med landets strategiska läge och status som frihandelszon.

Landets viktigaste inkomstkälla är handeln och transittrafiken över huvudstaden, främst från Etiopien; järnvägen Addis Abeba–Djibouti blev klar 1917. Som internationell frihamn har staden dock lidit svårt avbräck under krigen på Afrikas horn.[19]

Ungefär en halv miljon människor bor i huvudstaden Djibouti.[9] Arbetslösheten är hög. Många från landsbygden letar sig in till huvudstadsområdet i jakten på jobb, men att få jobb i den formella sektorn är svårt. De flesta i dom urbaniserade områden arbetar med handel och tjänster i den informella sektorn.[9] Resterande del av befolkningen arbetar i huvudsak med arbetsintensivt jordbruk, djurhållning och fiske.[9]

Näringsliv

[redigera | redigera wikitext]

Jord- och skogsbruk, fiske

[redigera | redigera wikitext]

År 2018 kom endast 2% från jordbruket.[33]

På grund av den ringa nederbörden är odlingsmöjligheterna begränsade [9]och nästan alla livsmedel måste importeras.[22]

Energi och råvaror

[redigera | redigera wikitext]

Det finns nästan inga naturresurser, men utländska företag ska bryta det guld som hittats,[34] och industrin har mycket liten omfattning.[9]

Industri

[redigera | redigera wikitext]

År 2018 kom 17% från industrisektorn. [33]

Tjänster och turism

[redigera | redigera wikitext]

År 2018 kom 81% av BNP från servicesektorn. [33]

Handel

[redigera | redigera wikitext]

Exporten uppgick 2017 till 161 miljoner amerikanska dollar. Dom viktigaste exportprodukterna var boskap, skinn och kaffe. Dom viktigaste exportländerna var Etiopien, Somalia och Qatar.[33] Importen uppgick år 2017 till 726 miljoner amerikanska dollar. Dom viktigaste importprodukterna var livsmedel, transportutrustning och kemikalier. Dom viktigaste importländerna var Förenade arabemiraten, Frankrike och Saudiarabien.[33]

År 2018 skapade Djibouti en frihandelszon med hjälp av kinesiska investeringar. Detta i ett försök att utveckla landet som regionens handels- och logistikcentrum.[9]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Utbildning och forskning

[redigera | redigera wikitext]

Formellt sett är det sex års obligatorisk skolgång i landet, men år 2000 gick bara 40 % av barnen i skolpliktig ålder i skolan, medan 18 % gick i högre skola.[35] Omkring 32 procent av befolkningen var år 2003 analfabeter.[21] Utrikespolitiska Institutet skriver att ungefär 50% av barnen fullföljde grundskolan 2017. Samtidigt var ungefär 25% av invånarna analfabeter. Generellt är utbildningsnivån låg.[36]

Befolkning

[redigera | redigera wikitext]

Demografi

[redigera | redigera wikitext]

Statistik

[redigera | redigera wikitext]
Djiboutis demografi
Man och kvinna i traditionella Issakläder (1844).
Folkmängd938 413 (2021 est.)
Befolkningsförändring2,01 % (2021 est.)
Födelsetal22,43 födslar/1 000 invånare (2021 est.)
Dödstal7,17 dödsfall/1 000 invånare (2021 est.)
Summerad fruktsamhet2,17 barn/kvinna (2021 est.)
Spädbarnsdödlighet47,78 dödsfall/1 000 levande födslar (2021)
Migrationsnetto4,81 migranter/1 000 invånare (2021 est.)
Åldersfördelning
0–14 år29,97 % (2020)
15–64 år66,06 % (2020)
Könsfördelning
Total könsfördelning0,83 män/kvinna (2020 est.)
Källa: World Factbook (2022)[17]

Medellivslängden 2011 beräknades till cirka 44 år för kvinnor och 42 för män.[37]

2020 hade den förväntade medellivslängden ökat markant och för kvinnor respektive män var den 68,7 respektive 64,6.[37]

Enligt FN var födelse- och dödstalen under perioden 1995–2000 42,3 respektive 17,2 promille.[37] Spädbarnsdödligheten uppskattades 2011 till knappt 55 döda per 1000 födda.[21] 2020 till 33,4 döda per 1000 födda[38]

Etniska grupper

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Kategori:Etniska grupper i Djibouti

Den största folkgruppen i Djibouti är somalier (över 70%) främst från Issa-klanen, men även somalier från andra klaner bor i landet.[19] 2020 uppkattades drygt 60% av befolkningen tillhöra Issa-klanen, som ursprungligen kommer från Somalia.[38]

Den resterande gruppen är afarerna (som även bor i delar av Etiopien och Eritrea) med cirka 35%. Afarerna är koncentrerade till de norra och västra delarna av landet, medan somalierna återfinns i söder och innehar huvudstaden. Afarspråket står språkligt mycket nära somaliskan då båda folken är av kushitisk härkomst samt talar kushitiska språk. Båda folken är muslimer.[19][38]

Dessutom finns mindre grupper av européer (huvudsakligen fransmän) och araber. Befolkningen är starkt koncentrerad till huvudstadsområdet.[38][37] Många djiboutier lever som nomader, men dessa är svårt drabbade av upprepade torkperioder, och många har flyttat in till städerna.[37]

Migration

[redigera | redigera wikitext]

År 2017 trädde en ny flyktinglag i kraft som ska bidra till att integrera landets 27 000 flyktingar och asylsökande i det nationella sjukvårds-, arbetslivs- och utbildningssystemet.[39]

Språk

[redigera | redigera wikitext]

Franska och arabiska är officiella språk. Det dominerande talspråket är somaliska vilket är det största språket i landet. Afar talas även[37][1] och det dominerande språket är Saho-Afar.[37]

Religion

[redigera | redigera wikitext]

Islam är statsreligion.[40] 2021 beräknades 94% vara sunnimuslimer, ca 6% vara kristna och en mycket liten andel vara anhängare av inhemska religioner.[37]

Sociala förhållanden

[redigera | redigera wikitext]

Att tugga drogen kat är vanligt och är en social sedvänja.[28][41]

Homosexualitet är tillåtet men offentlig hängivenhet kan räknas som brott mot god moral, vilket inte är tillåtet.[27]

9 av 10 av kvinnorna könsstympas 2021 trots att det är olagligt i landet.[28]

Hälsa

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Hiv och aids i Afrika

De vanligaste dödsorsakerna, enligt uppgifter från år 2019, var hjärtsjukdomar följt av stroke och nedre luftvägsinfektioner.[42]

Övriga befolkningsdata

[redigera | redigera wikitext]

Den senaste folkräkningen hölls den 29 maj 2009 och avsåg den faktiska (de facto) bosatta befolkningen i Djibouti, som uppgick till 818 159 invånare (varav 440 067 män och 378 092 kvinnor).[4]

En tidigare folkräkning hölls även 1960, då befolkningen (de facto) uppgick till 81 200 invånare.[43]

Invånartalet i Djibouti uppskattades i juli 2017 av The World Factbook till 865 267 invånare,[3] av Förenta nationerna (befolkning den 1 juli 2016) till 900 000,[5] av Internationella valutafonden till 993 000 (för år 2016)[6] samt av Världsbanken (juli 2016) till 942 333 invånare.[44]

Alla uppgifter om folkmängd är behäftade med stor osäkerhet, bland annat på grund av de många flyktingar och illegala immigranter, särskilt från Etiopien och Somalia, som befinner sig i landet.

Kultur

[redigera | redigera wikitext]
Djiboutiska kvinnor klädda i traditionella Afar och Issakläder

Massmedier

[redigera | redigera wikitext]

Press och förlag

[redigera | redigera wikitext]

Två dagstidningar ges ut och ett veckomagasin.[28]

Radio och television

[redigera | redigera wikitext]

Medierna kontrolleras helt av staten. Radio och TV sänds på franska, arabiska, somaliska och Saho-afar. 2017 hade 12% av befolkningen tillgång till internet.[28]

Konstarter

[redigera | redigera wikitext]

Musik och dans

[redigera | redigera wikitext]

Traditionella musikinstrument inkluderar bollyra och stränginstrumentet oud.[45]

Traditioner

[redigera | redigera wikitext]

Helgdagar och högtider

[redigera | redigera wikitext]

Traditionella muslimska högtider firas liksom landets självständighetsdag den 28 juni.[46]

Matkultur

[redigera | redigera wikitext]

Maten är en blandning mellan det afrikanska och franska köket. Vanligtvis dricks mineralvatten eller juice.[46]

Nationalrätter "Yemeni fish" är en stark fiskrätt traditionellt bakad i ugn med en chilipasta.[47] Alkohol är tillåtet att dricka men berusat uppträdande kan leda till fängelse.[27]

Kläder och mode

[redigera | redigera wikitext]

Klädseln är konservativt muslimskt,[27] men är välkända för sina multifärgade sarongsliknande tyger, futa.[48]

Idrott

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Djiboutis Davis Cup-lag, Djiboutis fotbollsförbund och Djibouti i olympiska spelen

Sport är en viktig del av Djiboutis kultur. Löpning tillsammans med fotboll är de populäraste sporterna.[45][46]

Internationella rankningar

[redigera | redigera wikitext]
Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2019 169 av 180
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2019 173 av 180
Transparency International Korruptionsindex 2018 124 av 180
FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2018 171 av 189

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Utrikespolitiska institutet/Landguiden, Djibouti
  2. ^ [a b] ( PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (11., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2021. sid. 112. https://www.regeringen.se/491d8f/contentassets/ffbc16c416f44fb2abde233c8bb5a555/utrikes_namnbok_11.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 5 juni 2022 
  3. ^ [a b] ”Djibouti” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. 14 november 2017. Arkiverad från originalet den 2 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140702024855/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/dj.html. Läst 7 december 2017. 
  4. ^ [a b] ”3. Population by sex, annual rate of population increase, surface area and density” (på engelska och franska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. sid. 1. https://unstats.un.org/unsd/demographic/products/dyb/dyb2015/Table03.pdf. Läst 7 december 2017. 
  5. ^ [a b] ”Country profile Djibouti” (på engelska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division, UNdata. http://data.un.org/CountryProfile.aspx?crName=Djibouti. Läst 7 december 2017. 
  6. ^ [a b c d e] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022. 
  7. ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  8. ^ [a b c] ”Djibouti | History, Capital, Map, Flag, Population, & Facts | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/place/Djibouti. Läst 31 januari 2022. 
  9. ^ [a b c d e f g h i j k l] Landinfo (2020). Basisinfo- Djiboti. Utlendningsforvatlningens fagenhet for landinformasjon. https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=44859. 
  10. ^ ”Djibouti | national capital, Djibouti | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/place/Djibouti-capital. Läst 28 mars 2022. 
  11. ^ ”Djibouti | History, Capital, Map, Flag, Population, & Facts | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/place/Djibouti. Läst 28 mars 2022. 
  12. ^ Thuesen, Nils Petter (2021-10-13). ”Djibouti” (på norskt bokmål). Store norske leksikon. http://snl.no/Djibouti. Läst 28 mars 2022. 
  13. ^ Simson Najovits, Egypt, trunk of the tree, Volume 2, (Algora Publishing: 2004), s.258.
  14. ^ Seland, Eivind Heldaas (1 december 2014). ”Early Christianity in East Africa and Red Sea/Indian Ocean Commerce” (på engelska). African Archaeological Review 31 (4): sid. 637–647. doi:10.1007/s10437-014-9172-5. ISSN 1572-9842. 
  15. ^ Briggs, Phillip (2012). Somaliland. Bradt Travel Guides. s. 7. ISBN 978-1841623719.
  16. ^ Leraand, Dag (2021-10-13). ”Djiboutis historie” (på norskt bokmål). Store norske leksikon. http://snl.no/Djiboutis_historie. Läst 31 januari 2022. 
  17. ^ [a b c d e f g] ”Djibouti” (på engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2022-01-17. https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/djibouti/. Läst 31 januari 2022. 
  18. ^ [a b c d e] ”Djibouti”. Store norske leksikon. http://snl.no/Djibouti. Läst 26 december 2011. 
  19. ^ [a b c d e] Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon
  20. ^ [a b c] ”Djibouti – landformer”. Store norske leksikon. http://snl.no/Djibouti/landformer. Läst 26 december 2011. 
  21. ^ [a b c d e] ”Djibouti”. The World Factbook. CIA. Arkiverad från originalet den 2 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140702024855/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/dj.html. Läst 26 december 2011. 
  22. ^ [a b c d] EU (Mars 2017). Echo Factsheet - Djibouti. European comission Humanitarian Aid and Civil Protection. 
  23. ^ ”What is behind tension between Eritrea and Djibouti?” (på brittisk engelska). BBC News. 20 juni 2017. https://www.bbc.com/news/world-africa-40340210. Läst 1 februari 2022. 
  24. ^ [a b c] ”Djibouti: Det nya kalla krigets Casablanca”. www.ui.se. https://www.ui.se/utrikesmagasinet/analyser/2019/januari/djibouti-det-nya-kalla-krigets-casablanca/. Läst 31 januari 2022. 
  25. ^ ”Djibouti – planteliv”. Store norske leksikon. http://snl.no/Djibouti/planteliv. Läst 26 december 2011. 
  26. ^ Jesper Kjøller. ”Valhajarna i Djibouti – närkontakt med havets största fisk”. DYK: The Scandinavian Dive Magazine. http://dyk.net/art/valhajarna-djibouti-%E2%80%93-n%C3%A4rkontakt-havets-st%C3%B6rsta-fisk. Läst 26 december 2011. 
  27. ^ [a b c d] Utenriksdepartementet (25 augusti 2021). ”Djibouti - reiseinformasjon” (på norska). Regjeringen.no. https://www.regjeringen.no/no/tema/utenrikssaker/reiseinformasjon/velg-land/reiseinfo_djibouti/id2414710/. Läst 31 januari 2022. 
  28. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] ”Djibouti - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/djibouti. Läst 31 januari 2022. 
  29. ^ ”Djibouti - Multiparty politics and civil war | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/place/Djibouti/Multiparty-politics-and-civil-war. Läst 31 januari 2022. 
  30. ^ [a b] ”Djibouti - Multiparty politics and civil war | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/place/Djibouti/Multiparty-politics-and-civil-war. Läst 31 januari 2022. 
  31. ^ ”Veteran ruler Guelleh re-elected Djibouti leader for fifth term” (på engelska). www.aljazeera.com. https://www.aljazeera.com/news/2021/4/10/veteran-ruler-guelleh-re-elected-djibouti-leader-for-fifth-term. Läst 31 januari 2022. 
  32. ^ [a b c d] ”Djibouti”. U.S. Department of State. https://2009-2017.state.gov/r/pa/ei/bgn/5482.htm. Läst 1 februari 2022. 
  33. ^ [a b c d e f] ”Logga in på NE”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/figur/textruta/djibouti-landsfakta-(2). Läst 31 januari 2022. 
  34. ^ ”Djibouti – Naturtillgångar, energi och miljö”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/djibouti/naturtillgangar-och-energi/. Läst 1 februari 2022. 
  35. ^ ”Djibouti – samfunn og kultur”. Store norske leksikon. Arkiverad från originalet den 2 maj 2013. http://archive.is/2013.05.02-165455/http://snl.no/Djibouti/samfunn_og_kultur. Läst 26 december 2011. 
  36. ^ ”Djibouti – Utbildning”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/djibouti/utbildning/. Läst 31 januari 2022. 
  37. ^ [a b c d e f g h] ”Djibouti – befolkning”. Store norske leksikon. http://snl.no/Djibouti/befolkning. Läst 26 december 2011. 
  38. ^ [a b c d] Lundbo, Sten (2021-10-13). ”Djiboutis befolkning” (på norskt bokmål). Store norske leksikon. http://snl.no/Djiboutis_befolkning. Läst 31 januari 2022. 
  39. ^ Refugees, United Nations High Commissioner for. ”Djibouti” (på engelska). UNHCR. https://www.unhcr.org/djibouti.html. Läst 1 februari 2022. 
  40. ^ Landguiden; Djibouti.
  41. ^ ”khat | Description & Drug | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/plant/khat-plant. Läst 28 mars 2022. 
  42. ^ ”Global health estimates: Leading causes of death” (på engelska). www.who.int. https://www.who.int/data/gho/data/themes/mortality-and-global-health-estimates/ghe-leading-causes-of-death. Läst 10 april 2022. 
  43. ^ ”Population by sex and urban/rural residence” (på engelska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. http://data.un.org/Data.aspx?d=POP&f=tableCode:1;countryCode:262;areaCode:0;sexCode:0&c=2,3,6,8,10,12,13,14&s=_countryEnglishNameOrderBy:asc,refYear:desc,areaCode:asc&v=1. Läst 7 december 2017. 
  44. ^ ”Population, total, data; Djibouti” (på engelska). World Bank Data. Världsbanken. https://data.worldbank.org/indicator/SP.POP.TOTL?locations=DJ. Läst 7 december 2017. 
  45. ^ [a b] ”Djibouti”. Store Norske Leksikon. 14 april 2021. https://snl.no/Djibouti. Läst 31 januari 2022. 
  46. ^ [a b c] ”Djibouti - Cultural life | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/place/Djibouti/Cultural-life. Läst 31 januari 2022. 
  47. ^ AfricaNews (13 augusti 2021). ”How Yemeni fish became multicultural Djibouti's national dish” (på engelska). Africanews. https://www.africanews.com/2021/08/13/how-yemeni-fish-became-multicultural-djibouti-s-national-dish/. Läst 31 januari 2022. 
  48. ^ ”Djibouti - Transportation and telecommunications | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/place/Djibouti/Transportation-and-telecommunications. Läst 31 januari 2022. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Länkar till relaterade artiklar
v • r
Djiboutis geografi
v • r
Afrika
v • r
Afrikanska unionen (AU)
v • r
Arabförbundet
v • r
Islamiska konferensen
Islam
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Djibouti&oldid=56264625#Geografi”