mäta
Se även mätta.
Svenska
[redigera]Verb
[redigera]| Böjningar av mäta | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | mäta | mätas |
| Presens | mäter | mäts (mätes) |
| Preteritum | mätte | mättes |
| Supinum | mätt, mätit | mätts, mätits |
| Imperativ | mät | – |
| Particip | ||
| Presens | mätande, mätandes | |
| Perfekt | mätt, mäten | |
mäta
- bestämma (ta reda på) en storhets värde
- (reflexivt: mäta sig) jämföra sig med och lyckas väl i denna jämförelse
- När det gäller att utföra dumheter finns det inte många som mäter sig med honom!
- ha en viss storlek
- Berget mäter mer än 2000 meter över havet.
- Etymologi: Av fornsvenska mæta (”mäta”).
Översättningar
[redigera]bestämma storhets värde
jämföra sig med
- bokmål: måle (no)
- danska: måle
- franska: se mesurer à
- italienska: misurarsi (it)
- nynorska: måle (nn)
- polska: mierzyć się (pl), równać się (pl)
- portugisiska: comparar-se
- tyska: messen (de)