SE537647C2 - Förfarande och system för bedömning av förarbeteende vid bromsning av fordon - Google Patents

Abstract

SAMMAN DRAG Uppfinningen hdnfOr sig till ett forfarande for bed6mning av fOrarbeteende vid framforande av fordon innefattande steget att fortlopande karaktarisera (Si) av f6raren valda inbromsningsforlopp som grund fOr namnda bedomning, vidare innefattande stegen att: faststalla (S2) orsak till ett valt inbromsningsfOrlopp; och bed6ma (S3) huruvida det valda inbromsningsfOrloppet är det adekvata vid namnda faststallda orsak. Foreliggande uppfinning hdnfor sig ocksâ till ett system for bedomning av forarbeteende vid framforande av fordon. FOreliggande uppfinning hdnfor sig ocksd till ett motorfordon. FOreliggande uppfinning hanfOr sig ocksâ till ett datorprogram och en datorprogramprodukt.

Description

FORFARANDE OCH SYSTEM FOR BEDOMNING AV FORARBETEENDE VID BROMSNING AV FORDON TEKNISKT OMRADE Uppfinningen hanfor sig till ett forfarande for bedomning av forarbeteende vid framf6rande av fordon enligt ingressen till patentkrav 1. Uppfinningen hanfor sig till ett system for bedomning av forarbeteende vid framforande av fordon enligt ingressen till patentkrav 7. Uppfinningen hanfor sig ocksa till ett motorfordon. Uppfinningen hanfor sig dessutom till ett datorprogram och en datorprogramprodukt.

BAKGRUND Vissa fordonstillverkare tillampar forarstod i form av bedomning av forarbeteende vid framforande av fordon dar olika kategorier for bedomning finns. Exempelvis finns en kronkorningskategori dar bedomning g6rs hur fordonet framfors vid krOn, en forutseendekategori dar bland annat tiden det aft man slapper gas tills aft man bromsar bed6ms, och en vaxlingskategori dar bedomning g6rs huruvida korrekta vaxlar anvants vid framf6rande av fordonet. Vidare finns en bromskategori inbegripande hur bromssystemet anvands dar bedomning gars i vilken utstrackning hjalpbroms anvands istallet for fardbroms/skivbroms for aft minimera slitage.

For dessa kategorier far sedan fOraren betyg. Vad betraffar bromskategorin beaktas huvudsakligen slitage, dar lagt slitage, dvs. dar hjalpbromsen anvants i stor utstrackning dar sá varit mojligt, ger bra betyg. Ett problem är dock att anvandandet av hjalpbroms i vissa situationer sasom exempelvis hastighetssankning utmed fordonets fardvag dar egentligen motorbroms är tillracklig for astadkommande av den onskade inbromsning medfor onoclig 1 bransleforbrukning. Foraren far aven i dylika situationer bra betyg trots att korningen inte varit optimal ur bransleforbrukningssynpunkt.

SYFTE MED UPPFINNINGEN Ett syfte med foreliggande uppfinning ar att astadkomma ett forfarande far bedomning av forarbeteende vid framforande av fordon vid inbromsningsforlopp far optimering av bransleforbrukning med bibehallen trafiksakerhet.

Ett syfte med foreliggande uppfinning är att astadkomma ett system far 10 bedomning av forarbeteende vid framforande av fordon vid inbromsningsforlopp for optimering av bransleforbrukning med bibehallen trafiksakerhet.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Dessa och andra syften, vilka framgar av nedanstaende beskrivning, astadkommes medelst ett forfarande och system for bed6mning av forarbeteende vid framfarande av fordon, ett motorfordon samt ett datorprogram och en datorprogramprodukt av inledningsvis angivet slag och som vidare uppvisar sardragen angivna i den kannetecknande delen av bifogade sjalvstandiga patentkrav. Fared ragna utforingsformer av forfarandet och systemet är definierade i bifogade osjalvstandiga patentkrav 2-6 och 812.

Enligt uppfinningen uppnas syftena med ett forfarande for bedomning av forarbeteende vid framforande av fordon innefattande steget att fortlopande karaktarisera av foraren valda inbromsningsforlopp som grund far namnda bed6mning, innefattande stegen att: faststalla orsak till ett valt inbromsningsforlopp; och bedorna huruvida det valda inbromsningsforloppet 2 är det adekvata vid namnda faststallda orsak. Harigenom mojliggors en mer korrekt bedomning av forarens avsikt vid bromsningsforloppet varvid bedamning av fararens beteende kan goras beaktande bade bransleforbrukning och trafiksakerhet. Harigenom mojliggors optimering av bransleforbrukning med bibehallen trafiksakerhet. Della uppmuntrar till ett trafiksakert och bransleeffektivt forarbeteende.

Enligt en utforingsform av forfarandet karaktariseras namnda inbromsningsforlopp i termer av hjalpbroms, fardbroms och motorbroms. Harvid kan vid bedomningen av forarbeteendet vid inbromsningsforloppet faststallas vilken av hjalpbroms, fardbroms och motorbroms Waren borde ha anvant och i vilken utstrackning, samt vilken av hjalpbroms, fardbroms och motorbroms Waren faktiskt anvande for aft saledes bedoma forarens beteende.

Enligt en ufforingsform av forfarandet inbegriper steget att faststalla orsak kameraorgan. Genom aft anvanda kameraorgan mojliggors all detektera hastighetsskyltar for all saledes kunna identifiera all en inbromsning skett pa grund av en hastighetssankning vilket underlattar bedomningen av forarbeteendet vid inbromsningsforloppet. Vidare majliggor kameraorganet aft identifiera eventuella hinder for fordonet i samband med det aktuella inbromsningsfarloppet vilket underlattar bedomningen av fararbeteendet vid inbromsningsforloppet.

Enligt en utforingsform av forfarandet inbegriper steget all faststalla orsak kartdata samt fordonspositionsbestamningsmedel. Flarigenom mojliggors all vid det aktuella inbromsningsforloppet identifiera fordonets position samt identifiera eventuell hastighetsandring vid aktuella positionen for inbromsningen, topografin vid positionen for inbromsningen, eventuell kurva vid positionen far inbromsningen, samt eventuell avfart/uffart vid positionen for inbromsningen, for all salunda underlatta bedomningen av forarbeteendet vid det aktuella inbromsningsforloppet. 3 Enligt en utforingsform av forfarandet inbegriper steget aft faststalla orsak organ far registrering av vajningsmanovrer. Harigenom underlattas bedomningen av forarbeteendet vid inbromsningsforloppet i det aft forarens avsikt enklare kan bed6mas cla detektering av en vajning mojliggors vilket kraver ett visst bromsningsforfarande av forfaren, dar sannolikt fardbroms erfordras.

Enligt en utforingsform innefattar forfarandet vidare steget aft fortlopande faststalla betingelser under vilka fordonet framfores, varvid namnda betingelser beaktas vid namnda bedomning. Namnda betingelser inbegriper trafiksituation, tid pa dygnet, vaderlek, fordonslast, fordonshastighet, typ av vag sasom motorvag, landsvag etc. Flarigenom underlattas bedomningen av f6rarbeteendet vid inbromsningsforloppet, dar bed6mningen kan gOras mer korrekt.

Enligt en utf6ringsform av forfarandet inbegriper steget att faststalla orsak medel for aft bestamma vaglagskaraktaristika. Vaglagskaraktaristika inbegriper vagunderlag sasom halt vaglag, grusvag och liknande som kan paverka ett inbromsningsforlopp. Flarigenom underlattas bedomningen av f6rarbeteende vid inbromsningsforloppet.

Enligt uppfinningen uppnas syftena aven med ett system for bedomning av forarbeteende vid framforande av fordon innefattande medel for aft fortlopande karaktarisera av Waren valda inbromsningsforlopp som grund for namnda bedomning, innefattande medel far aft: faststalla orsak till ett valt inbromsningsforlopp; och medel f6r aft beclorna huruvida det valda inbromsningsforloppet är det adekvata vid namnda faststallda orsak.

Harigenom mojliggors en mer korrekt bedomning av forarens avsikt vid bromsningsforloppet varvid bedomning av forarens beteende kan gams beaktande bade bransleforbrukning och trafiksakerhet. Harigenom mojliggors optimering av bransleforbrukning med bibehallen trafiksakerhet. Della uppmuntrar till ett trafiksakert och bransleeffektivt forarbeteende. 4 Enligt en utforingsform av systemet karaktariseras namnda inbromsningsforlopp i termer av hjalpbroms, fardbroms och motorbroms. Harvid kan vid bedomningen av forarbeteendet vid inbromsningsforloppet faststallas vilken av hjaipbroms, fardbroms och motorbroms foraren borde ha anvant och i vilken utstrackning, samt vilken av hjalpbroms, fardbroms och motorbroms foraren faktiskt anvande for att saledes bedorna forarens beteende.

Enligt en utforingsform av systemet inbegriper namnda medel f6r att faststalla orsak kameraorgan. Genom att anvanda kameraorgan mojliggors att detektera hastighetsskyltar f6r att saledes kunna identifiera att en inbromsning skett pa grund av en hastighetssankning vilket underlattar bed6mningen av forarbeteendet vid inbromsningsforloppet. Vidare mojliggor kameraorganet att identifiera eventuella hinder f6r fordonet i samband med det aktuella inbromsningsforloppet vilket underlattar bed6mningen av forarbeteendet vid inbromsningsfOrloppet.

Enligt en utforingsform av systemet inbegriper namnda medel for att faststallaorsakkartinformationsenhetforkartdatasamt fordonspositionsbestamningsmedel. Harigenom mojliggors att vid det aktuella inbromsningsforloppet identifiera fordonets position samt identifiera eventuell hastighetsandring vid aktuella positionen f6r inbromsningen, topografin vid positionen for inbromsningen, eventuell kurva vid positionen far inbromsningen, samt eventuell avfart/utfart vid positionen f6r inbromsningen, for att salunda underlatta bedomningen av forarbeteendet vid det aktuella inbromsningsforloppet.

Enligt en utforingsform av systemet inbegriper namnda medel for att faststalla orsak organ for registrering av vajningsmanovrer. Harigenom underlattas bedomningen av forarbeteendet vid inbromsningsforloppet i det all forarens avsikt enklare kan bedomas dá detektering av en vajning mojliggors vilket kraver ett visst bromsningsforfarande av foraren, dar sannolikt fardbroms erfordras.

Enligt en utforingsform innefattar systemet medel far aft fortlopande faststalla betingelser under vilka fordonet framfores, varvid namnda betingelser beaktas vid namnda bedomning. Namnda betingelser inbegriper trafiksituation, tid pa dygnet, vaderlek, fordonslast, fordonshastighet, typ av vag sasom motorvag, landsvag etc. Harigenom underlattas bedomningen av f6rarbeteendet vid inbromsningsforloppet, dar bed6mningen kan gams mer korrekt.

Enligt en utforingsform av systemet inbegriper namnda medel fOr aft faststalla orsak medel for aft bestamma vaglagskaraktaristika.

Vaglagskaraktaristika inbegriper vagunderlag sasom halt vaglag, grusvag och liknande som kan paverka ett inbromsningsforlopp. Harigenom underlattas bedomningen av forarbeteende vid inbromsningsforloppet.

FIGURBESKRIVNING Foreliggande uppfinning kommer att forstas battre med hanvisning till foljande detaljerade beskrivning last tillsammans med de bifogade ritningarna, där lika hanvisningsbeteckningar hanfor sig till lika delar genomgaende i de manga vyerna, och i vilka: Fig. 1 schematiskt illustrerar ett motorfordon enligt en utforingsform av fOreliggande uppfinning; Fig. 2 schematiskt illustrerar ett system for bedomning av forarbeteende vid framforande av fordon enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning; Fig. 3 schematiskt illustrerar ett blockschema av ett forfarande enligt foreliggande uppfinning; och Fig. 4 schematiskt illustrerar en dator enligt en unringsform av foreliggande uppfinning. 6 BESKRIVNING AV UTFORINGSFORMER Had hanfor sig termen "lank" till en kommunikationslank som kan vara en fysisk ledning, sasom en opto-elektronisk kommunikationsledning, eller en icke-fysisk ledning, sasom en tradlos anslutning, till exempel en radio- eller mikrovagslank.

Fig. 1 illustrerar schematiskt ett motorfordon 1 enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning. Det exemplifierade fordonet 1 utgors av ett tungt fordon i form av en lastbil. Fordonet kan altemativ utgoras av vilket som heist lampligt fordon s6som en buss eller en personbil. Fordonet inbegriper ett system I enligt foreliggande uppfinning.

Fig. 2 illustrerar schematiskt ett blockschema av ett system I for bedomning av forarbeteende vid framforande av fordon enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning.

Systemet I innefattar en elektronisk styrenhet 100 for namnda bed6mning.

Systemet innefattar medel 110 for att faststalla orsak till ett valt inbromsningsforlopp.

Namnda medel 110 for aft faststalla orsak till ett valt inbromsningsforlopp inbegriper kameraorgan 112. Systemet I innefattar foljaktligen kameraorgan 112 for aft faststalla orsak till ett valt inbromsningsforlopp. Namnda kameraorgan 112 an anordnat aft detektera hastighetsskyltar utmed fordonets fardvag for aft identifiera hastighetsandringar utmed fardvagen. Namnda kameraorgan 112 är enligt en variant anordnat aft f6rutom hastighetsskyltar detektera andra objekt utmed fordonets fardvag sasom eventuella hinder fOr fordonets framfart utmed fordonets fardvag, sasom cyklist, gangtrafikant, vilt, nedfallet tad eller liknande. 7 Namnda medel 110 for att faststalla orsak till ett valt inbromsningsforlopp inbegriper fardvagsbestamningsmedel 114. Systemet I innefattar foljaktligen fardvagsbestamningsmedel 114 far att faststalla orsak till valt inbromsningsfarlopp. Namnda fardvagsbestamningsmedel 114 är anordnat att tillhandahalla forutbestamda karaktaristika hos vagbanan utmed fordonets fardvag samt fordonets position utmed fordonets fardvag.

Namnda fardvagsbestamningsmedel 114 inbegriper enligt en variant en kartinformationsenhet 114a innefattande kartdata inbegripande namnda karaktaristika hos vagbanan, sasom topografi vid positionen for inbromsningen, eventuell kurva vid positionen for inbromsningen, samt eventuell avfart/uffart vid positionen for inbromsningen, for att salunda underlatta bedomningen av forarbeteendet vid det aktuella inbromsningsforloppet.

Namndafardvagsbestamningsmedel114inbegripervidare fordonspositionsbestamningsmedel 114b i form av ett geografiskt lagesbestamningssystem, dvs. GPS for att identifiera fordonets position vid det aktuella inbromsningsforloppet.

Genom fardvagsbestamningsmedlet 114, dvs. kartinformationsenheten 114a och fordonspositionsbestamningsmedlet 114b majliggars foljaktligen att vid det aktuella inbromsningsforloppet identifiera fordonets position samt identifiera eventuell hastighetsandring vid aktuella positionen for inbromsningen.

Namnda medel 110 for att faststalla orsak till ett valt inbromsningsforlopp inbegriper vajningsmanoverregistreringsorgan 116 for registrering av vajningsmanover. Systemet I innefattar foljaktligen vajningsmanoverregistreringsorgan 116. Namnda vajningsmanoverregistreringsorgan 116 inbegriper enligt en variant sidoaccelerationssensororgan.

Namnda medel 110 for att faststalla orsak till ett valt inbromsningsforlopp inbegriper avstandsbestamningsmedel 118 far att fortlopande bestamma 8 avstand mellan fordonet och ett framforvarande fordon eller motsvarande, samt relativhastighet mellan fordonet och framforvarande fordon. Systemet I innefattar foljaktligen avstandsbestamningsmedel 118, vilket enligt en variant utgors av ett radarorgan och/eller lasermatorgan. Harvid utgOr avstandsbestamningsmedlet 118 ett komplement till kameraorganet 112 for bedomningen av inbromsningsforloppet.

Systemet I innefattar vidare framforandebetingelsebestamningsmedel 120 for faststallande av betingelser under vilka fordonet framfors. Namnda betingelser inbegriper trafiksituation, tid pa dygnet for aft saledes bedorna huruvida det var mOrkt vid det aktuella inbromsningsfOrloppet, vaderlek sasom eventuell nederbord och typ av nederbord samt utomhustemperatur, fordonslast, fordonshastighet, typ av vag sasom motorvag, landsvag etc.

Harvid inbegriper namnda framforandebetingelsebestamningsmedel 120 enligt en variant trafiksituationsbestamningsmedel 121 far aft bestamma trafiksituation vid det aktuella inbromsningsforloppet. Namnda trafiksituationsbestamningsmedel 121 innefattar enligt en variant kommunikationsmedel inbegripande radioenhet och/eller sa kallat tradlost LAN eller WLAN for att bestamma trafiksituation vid det aktuella inbromsningsforloppet. Namnda trafiksituationsbestamningsmedel 121 innefattar enligt en variant sensororgan anordnade pa fordonet for aft avkanna andra fordon i narheten samt andra objekt sasom andra trafikanter, exempelvis cyklister eller gangtrafikanter eller hinder for fordonet vid det aktuella inbromsningsforloppet. Namnda sensororgan kan utg6ras av kameraorgan, radarorgan och/eller lasermatorgan.

Vidare inbegriper namnda framforandebetingelsebestamningsmedel 120 enligt en variant tidsbestamningsmedel 123 for aft bestamma tidpunkt for det aktuella inbromsningsforloppet.

Vidare inbegriper namnda framforandebetingelsebestamningsmedel 120 enligt en variant vaderleksbestamningsmedel 125 for aft bestamma vaderlek 9 vid det aktuella inbromsningsforloppet. Namnda vaderleksbestamningsmedel 125 kan inbegripa regnsensororgan, vaderleksinformationsmottagningsorgan far mottagande av vaderleksinformation via radio eller motsvarande.

Vidare inbegriper namnda framforandebetingelsebestamningsmedel 1 enligt en variant hastighetsbestamningsmedel 127 for all bestamma fordonshastighet vid det aktuella inbromsningsforloppet. Namnda hastighetsbestamningsmedel 127 inbegriper enligt en variant hastighetsmatarorgan.

Vidare inbegriper namnda framforandebetingelsebestamningsmedel 1 enligt en variant vagtypsbestamningsmedel 129 for all bestamma typ av \fag vid det aktuella inbromsningsforloppet, vilket enligt en variant tillhandahalles via namnda kartdata fran kat nformationsenheten 114a hos fardvagsbestamningsmedlet 114. Harigenom underlattas bedomningen av fOrarbeteendet vid inbromsningsforloppet, dar bedomningen kan gams mer korrekt.

Namnda medel 110 for all faststalla orsak till ett valt inbromsningsforlopp inbegriper vidare vaglagskaraktaristikabestamningsmedel 119 for all bestamma vaglagskaraktaristika. Systemet I innefattar faljaktligen vaglagskaraktaristikabestamningsmedel119.Vaglagskaraktaristika inbegriper vagunderlag sasom halt vaglag, grusvag och liknande som kan verka ett inbromsningsforlopp. Flarigenom underlattas bed6mningen av forarbeteendevidinbromsningsforloppet.Namnda vaglagskaraktaristikabestamningsmedel 119 kan inbegripa vilket som heist lampligt medel for bestamnings av vaglag sasom friktionssensororgan, temperaturorgan far bestamning av omgivnings- och/eller vagtemperatur, och liknande.

Systemet I innefattar vidare bromsforloppsbestamningsmedel 130 for all bestamma inbromsningsforlopp hos fordonet. 10 Namndabromsforloppsbestamningsmedel1inbegriper fardbromsbestamningsmedel 132 for att bestamma om och i sa fall i vilken utstrackning fardbromsorgan, sa'som fotbroms, anvants vid det aktuella inbromsningsforloppet.

Namnda bromsforloppsbestamningsmedel 130 inbegriper vidare hjalpbromsbestamningsmedel 134 for aft bestamma om och i sá fall i vilken utstrackning hjalpbromsorgan anvants vid det aktuella inbromsningsforloppet.

Namnda bromsforloppsbestamningsmedel 130 inbegriper vidare motorbromsbestamningsmedel 136 for aft bestamma om och i s6 fall i vilken 10 utstrackning motorbromsorgan anvants vid det aktuella inbromsningsforloppet.

Systemet I innefattar vidare bromsforloppsbedomningsmottagningsmedel 140 for mottagning av information rorande bedomning av inbromsningsforlopp.

Namnda bromsforloppsbedomningsmottagningsmedel 140 inbegriper fordonsdisplayenhet 142 anordnad i instrumentklustret i fordonet for information till foraren om bedomning av aktuellt inbromsningsforlopp for aft foraren direkt skall kunna ta del av sift forarbeteende vid inbromsningsforlopp.

Namnda bromsforloppsbedomningsmottagningsmedel 140 inbegriper separat mottagningsenhet 144 for mottagning och registrering av bedomning av f6rarbeteende vid inbromsningsforlopp. Detta kan inbegripa mottagningsenhet hos akeriagare f6r aft kunna se resultat av bedomning av forarbeteende vid inbromsningsforlopp.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda kameraorgan 112 via en lank 12. Den elektroniska styrenheten 100 är via lanken 12 anordnad aft mottaga en signal fran kameraorganet 112 representerande objektdatainbegripandeenligtenvariant 11 hastighetsbegransningsinformationsdata frail hastighetsskylt, for aft faststalla orsak till valt inbromsningsforlopp.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda fardvagsbestamningsmedel 114 via en lank 14. Den elektroniska styrenheten 100 är via lanken 14 anordnad aft mottaga en signal fran fardvagsbestamningsmedlet 114 representerande fardvagsdata inbegripande positionsdata frAn fordonspositionsbestamningsmedlet 114b och kartdata fran kartinformationsenheten 114a, fen- aft faststalla orsak till valt inbromsningsforlopp.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda vajningsmanoverregistreringsorgan 116 via en lank 16. Den elektroniska styrenheten 100 är via lanken 16 anordnad aft mottaga en signal fran vajningsmanoverregistreringsorganet116representerande vajningsmanoverdata for aft faststalla orsak till valt inbromsningsforlopp.

Den elektroniska styrenheten 100 ar signalansluten till namnda avstandsbestamningsmedel 118 via en lank 18. Den elektroniska styrenheten 100 är via lanken 18 anordnad aft mottaga en signal frAn avstandsbestamningsmedlet 118 representerande avstandsdata for avstand till framforvarande fordon for aft faststalla orsak till valt inbromsningsforlopp.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda vaglagskaraktaristikabestamningsmedel 119 via en lank 19. Den elektroniska styrenheten 100 är via lanken 19 anordnad aft mottaga en signal fran vaglagskaraktaristikabestamningsmedlet 119 representerande vaglagsdata.

Den elektroniska styrenheten 100 ar signalansluten till namnda framforandebetingelsebestamningsmedel 120 via en lank 20. Den elektroniska styrenheten 100 är via lanken 20 anordnad aft mottaga en signal fran framforandebetingelsebestamningsmedlet 120 representerande betingelsedata for faststallande av betingelser under vilka fordonet framfors. 12 Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda trafiksituationsbestamningsmedel 121 via en lank 21. Den elektroniska styrenheten 100 är via lanken 21 anordnad att mottaga en signal fran trafiksituationsbestamningsmedlet 121 representerande trafiksituationsdata.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda tidsbestamningsmedel 123 via en lank 23. Den elektroniska styrenheten 100 är via lanken 23 anordnad att mottaga en signal fran tidsbestamningsmedlet 123 representerande tidsdata for vilken tid pa dygnet namnda inbromsningsforlopp skedde for att salunda bestamma huruvida morkerkorningsforhallanden radde.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda v5derleksbestamningsmedel 125 via en lank 25. Den elektroniska styrenheten 100 är via lanken 25 anordnad att mottaga en signal frAn vaderleksbestamningsmedlet 125 representerande vaderleksdata fOr att bestamma vilka vaderleksforhallanden som radde vid inbromsningsforloppet.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda hastighetsbestamningsmedel 127 via en lank 27. Den elektroniska styrenheten 100 ar via lanken 27 anordnad att mottaga en signal fran hastighetsbestamningsmedlet 127 representerande hastighetsdata f6r att bestamma med vilken hastighet fordonet framfordes i anslutning till inbromsningsforloppet.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda vagtypsbestamningsmedel 129 via en lank 29. Den elektroniska styrenheten 100 ar via lanken 29 anordnad att mottaga en signal fran vagtypsbestamningsmedlet 129 representerande typ av vag som fordonet framfordes vid inbromsningsforloppet.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda bromsforloppsbestamningsmedel 130 via en lank 30. Den elektroniska styrenheten 100 5r via lanken 30 anordnad att mottaga en signal fran 13 bromsforloppsbestamningsmedlet 130 representerande bromsdata for vilken typ av bromsorgan som anvandes och i vilken utstrackning vid inbromsningsfOrloppet.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda fardbromsbestamningsmedel 132 via en lank 32. Den elektroniska styrenheten 100 är via lanken 32 anordnad att mottaga en signal fran fardbromsbestamningsmedlet 132 representerande fardbromsdata for i vilken utstrackning fardbromsorgan anvandes vid inbromsningsforloppet.

Den elektroniska styrenheten 100 ar signalansluten till namnda hjalpbromsbestamningsmedel 134 via en lank 34. Den elektroniska styrenheten 100 ar via lanken 34 anordnad att mottaga en signal fran hjalpbromsbestamningsmedlet 134 representerande hjalpbromsdata for i vilken utstrackning hjalpbromsorgan anvandes vid inbromsningsforloppet.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda motorbromsbestamningsmedel 136 via en lank 36. Den elektroniska styrenheten 100 är via lanken 36 anordnad att mottaga en signal fran motorbromsbestamningsmedlet 136 representerande motorbromsdata for i vilken utstrackning motorbromsorgan anvandes vid inbromsningsforloppet.

Den elektroniska styrenheten ar anordnad att behandla namnda objektdata fran kameraorganet 112 inbegripande data rorande hastighetsbegransning frAn hastighetsskylt vid namnda inbromsningsforlopp och/eller namnda kartdata fran kartinformationsenheten 114a hos fardvagsbestamningsmedlet 114 inbegripande hastighetsbegransning, topologi, eventuella kurvor, for att faststalla orsak till namnda inbromsning, samt namnda bromsdata fran bromsforloppsbestamningsmedlet 130 for att salunda bedorna huruvida det valda inbromsningsforloppet är det adekvata vid namnda faststallda orsak.

Den elektroniska styrenheten 100 ar enligt en variant forutom ovan namnda behandling dartill anordnad att behandla namnda vajningsmanoverdata for att bedorna huruvida fordonet vid inbromsningsforloppet gjort en 14 vajningsmanover, och/eller avstandsdata f6r att bestamma avstand till eventuellt framforvarande fordon vid inbromsningsforloppet for att faststalla orsak till namnda inbromsning, och/eller vaglagsdata for att bedorna vilket vaglag som radde vid inbromsningsforloppet, tillsammans med namnda bromsdata for att salunda bedoma huruvida det valda inbromsningsforloppet är det adekvata vid namnda faststallda orsak.

Den elektroniska styrenheten 100 är enligt en variant forutom ovan namnda behandling dartill anordnad att behandla namnda betingelsedata for att bestamma under vilka betingelser fordonet framf6rdes vid inbromsningsforloppet, tillsammans med namnda bromsdata for aft sAlunda bedoma huruvida det valda inbromsningsforloppet är det adekvata vid namnda faststallda orsak. Namnda betingelsedata inbegriper enligt en variant namnda trafiksituationsdata, tidsdata, vaderleksdata, hastighetsdata, och/eller vagtypsdata.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda bromsforloppsbedomningsmottagningsmedel 140 via en lank 40. Den elektroniska styrenheten 100 är via lanken 40 anordnad att sanda en signal till bromsfOrloppsbedomningsmottagningsmedlet 140 representerande bromsforloppsbedomningsdata for resultat av forarbeteende vid inbromsningsfOrloppet.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda fordonsdisplayenhet 142 via en lank 42. Den elektroniska styrenheten 100 är via lanken 42 anordnad att sanda en signal till fordonsdisplayenheten 142 representerande bromsfOrloppsbedomningsdata for resultat av forarbeteende vid inbromsningsforloppet.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda mottagningsenhet 144 via en lank 44. Den elektroniska styrenheten 100 är via lanken 44 anordnad att sanda en signal till mottagningsenheten 144 representerande bromsforloppsbedomningsdata for resultat av forarbeteende vid inbromsningsforloppet.

Fig. 3 schematiskt illustrerar ett blockschema av ett forfarande for bedomning av forarbeteende vid framforande av fordon enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning.

Enligt en utforingsform innefattar forfarandet for bedomning av forarbeteende vid framforande av fordon ett forsta steg S1. I detta steg karaktariseras fortlopande av Waren valda inbromsningsforlopp som grund for namnda bedomning.

Enligt en utforingsform innefattar forfarandet for bedomning av forarbeteende vid framforande av fordon ett andra steg S2. I detta steg faststalls orsak till ett valt inbromsningsforlopp.

Enligt en utforingsform innefattar forfarandet for bedomning av forarbeteende vid framfOrande av fordon ett tredje steg S3. I detta steg bedoms huruvida 15 det valda inbromsningsforloppet är det adekvata vid namnda faststallda orsak.

Med hanvisning till fig. 4, visas ett diagram av ett utforande av en anordning 500. Styrenheten 100 som beskrivs med hanvisning till fig. 2 kan i ett utforande innefatta anordningen 500. Anordningen 500 innefattar ett icke- flyktigt minne 520, en databehandlingsenhet 510 och ett las/skriv-minne 550. Det icke-flyktiga minnet 520 har en forsta minnesdel 530 van i ett datorprogram, sa som ett operativsystem, är lagrat for aft styra funktionen hos anordningen 500. Vidare innefattar anordningen 500 en buss-controller, en seriell kommunikationsport, I/O-organ, en A/D-omvandlare, en tids- och datum inmatnings- och overforingsenhet, en handelseraknare och en avbrytningscontroller (ej visade). Det icke-flyktiga minnet 520 har ocksa en andra minnesdel 540. 16 Det tillhandahalles ett datorprogram P som innefattar rutiner for bedomning av forarbeteende vid framforande av fordon enligt det innovativa forfarandet. Programmet P innefattar rutiner far aft fortlopande karaktarisera av foraren valda inbromsningsforlopp som grund for namnda bedomning. Programmet P innefattar rutiner for aft faststalla orsak till ett valt inbromsningsfarlopp.

Programmet P innefattar rutiner for aft bedoma huruvida det valda inbromsningsforloppet är det adekvata vid namnda faststallda orsak. Programmet P kan vara lagrat pa ett exekverbart vis eller pa komprimerat vis i ett minne 560 och/eller i ett las/skrivminne 550.

Nar det är beskrivet all databehandlingsenheten 510 utfor en viss funktion ska det forstas aft databehandlingsenheten 510 utfor en viss del av programmet vilket är lagrat i minnet 560, eller en viss del av programmet som ar lagrat i las/skrivminnet 550.

Databehandlingsanordningen 510 kan kommunicera med en dataport 599 via en databuss 515. Det icke-flyktiga minnet 520 ar avsett for kommunikation med databehandlingsenheten 510 via en databuss 512. Det separata minnet 560 är avsett aft kommunicera med databehandlingsenheten 510 via en databuss 511. Las/skrivminnet 550 är anordnat aft kommunicera med databehandlingsenheten 510 via en databuss 514. Till dataporten 599 kan t.ex. lankarna forbundna med styrenheten 100 anslutas.

Nar data mottages pa dataporten 599 lagras det temporart i den andra minnesdelen 540. Nar mottaget indata temporart har lagrats, är databehandlingsenheten 510 iordningstalld aft utfora exekvering av kod pa ett vis som beskrivits ovan. De mottagna signalerna pa dataporten 599 kan anvandas av anordningen 500 for aft fortlopande karaktarisera av -Waren valda inbromsningsforlopp som grund for namnda bedomning. De mottagna signalerna pa dataporten 599 kan anvandas av anordningen 500 for aft faststalla orsak till ett valt inbromsningsforlopp. De mottagna signalerna pa dataporten 599 kan anvandas av anordningen 500 for aft bedorna huruvida 17 det valda inbromsningsforloppet är det adekvata vid namnda faststallda orsak.

Delar av metoderna beskrivna had kan ufforas av anordningen 500 med hjalp av databehandlingsenheten 510 som Icor programmet lagrat i minnet 560 5 eller las/skrivminnet 550. Nar anordningen 500 Icor programmet, exekveras Ilan beskrivna forfaranden.

Beskrivningen ovan av de foredragna utforingsformerna av foreliggande uppfinning har tillhandah6llits i illustrerande och beskrivande syfte. Den är inte avsedd aft vara uttommande eller begransa uppfinningen till de beskrivna varianterna. Uppenbarligen kommer manga modifieringar och variationer aft framg6 for fackmannen. Utforingsformerna har valts och beskrivits for aft bast forklara principerna av uppfinningen och dess praktiska tillampningar, och armed mojliggora for en fackman att forsta uppfinningen f6r olika utforingsformer och med de olika modifieringarna som är lampliga for det avsedda bruket. 18

Claims (15)

PATENTKRAV

1. Forfarande fOr bedomning av forarbeteende vid framforande av fordon innefattande steget att fortlOpande karaktarisera (Si) av foraren valda inbromsningsforlopp som grund for namnda bedomning, kannetecknat av stegen att: faststalla (S2) orsak till ett valt inbromsningsforlopp; och becliima (S3) huruvida det valda inbromsningsforloppet är det adekvata vid namnda faststallda orsak varvid namnda inbromsningsforlopp karaktariseras i termer av hjalpbroms, fardbroms och motorbroms.

2. Forfarande enligt krav 1, varvid steget att faststalla orsak inbegriper kameraorgan (112).

3. FOrfarande enligt krav 1, varvid steget att faststalla orsak inbegriper kartdata samt fordonspositionsbestamningsmedel (114b).

4. Forfarande enligt nagot av kraven 1-3, varvid steget att faststalla orsak inbegriper organ (116) for registrering av vajningsmanovrer.

5. Forfarande enligt nagot av kraven 1-4, vidare innefattande steget att fortlopande faststalla betingelser under vilka fordonet framfores, varvid namnda betingelser beaktas vid namnda bedomning.

6. Forfarande enligt nagot av kraven 1-4, varvid steget att faststalla orsak inbegriper medel (119) for att bestamma vaglagskaraktaristika.

7. System (I) f6r bedomning av forarbeteende vid framforande av fordon (1) innefattande medel (100) for att fortlopande karaktarisera av foraren valda inbromsningsforlopp som grund for namnda bedomning, kannetecknat av medel (100, 110, 120, 130) for att: faststalla orsak till ett valt inbromsningsforlopp; och medel (100, 110, 120, 130) for att bedorna 25 huruvida det valda inbromsningsforloppet är det adekvata vid namnda faststallda orsak varvid namnda inbromsningsforlopp karaktariseras i termer av hjalpbroms, fardbroms och motorbroms. 19

8. System enligt krav 7, varvid namnda medel for att faststalla orsak inbegriper kameraorgan (112).

9. System enligt krav 7, varvid namnda medel for att faststalla orsak inbegriperkartinformationsenhet(114a)fOrkartdatasamt fordonspositionsbestamningsmedel (114b).

10. System enligt nagot av kraven 7-9, varvid namnda medel for att faststalla orsak inbegriper organ (116) for registrering av vajningsmanovrer.

11. System enligt nagot av kraven 7-10, vidare innefattande medel (118) for att fortlOpande faststalla betingelser under vilka fordonet framfares, varvid 10 namnda betingelser beaktas vid namnda bedomning.

12. System enligt nagot av kraven 7-11, varvid namnda medel for att faststalla orsak inbegriper medel (119) for att bestamma vaglagskaraktaristika.

13. Fordon (1) innefattande ett system (I) enligt nagot av kraven 7-12.

14. Datorprogram (P) for bedomning av forarbeteende vid framforande av fordon, dar namnda datorprogram (P) innefattar programkod som, da det kOrs av en elektronisk styrenhet (100) eller en annan dator (500) ansluten till den elektroniska styrenheten (100), formar den elektroniska styrenheten (100) att utfora stegen enligt krav 1-6.

15. Datorprogramprodukt innefattande ett digitalt lagringsmedium som lagrar datorprogrammet enligt krav 14.