SE517885C2 - Absorberande alster med ett upphöjt parti - Google Patents

Description

a||;: 10 15 20 25 30 35 517 885 2 risken att kroppsvätska hamnar bredvid alstret är betydande.

Ytterligare ett problem i samband med de tidigare kända absorberande alstren, är att alstrens sidokanter genom påverkan från de kroppskrafter som uppstår då användaren vikas in över alstrets rör sig, riskerar att vätskegenomsläppliga yta. Även genom sådan invikning minskar den för vätskemottagning tillgängliga ytan drastiskt, endast ett vätskegenomsläppligt område kvarlämnas mellan de invikta eftersom därvid smalt sidokanterna.

Ett sätt att minska risken för kantläckage orsakat genom deformation av alstret under användningen, är att förse förformad vilken under avsedd att genitalier. Utsöndrad kroppsvätska kan på detta sätt fångas alstret med en upphöjning, användningen är anligga mot användarens upp så snart den lämnar användarens kropp och omedelbart absorberas in i alstret utan att rinna ut över dettas yta.

Ett problem i samband med absorberande alster på vilka en upphöjning anordnats, är emellertid att den yta som initialt träffas av kroppsvätska är starkt begränsad. Detta innebär att det vid kraftiga vätskeflöden kan inträffa att all vätska inte omedelbart kan absorberas in i upphöjningen. Det händer därvid inte sällan att vätska samlas upp mellan användarens kropp och upphöjningen. Då användaren sedan reser sig eller på annat sätt rör sig, uppkommer ofta en glipa mellan upphöjningen och användarens kropp. Om en större mängd oabsorberad vätska stängts in mellan användarens kropp och alstrets yta, kan sådan vätska därvid flöda ut genom glipan. Sådana plötsliga vätskeflöden är synnerligen oönskade, dels eftersom användaren upplever dem som obehagliga, dels eftersom de avsevärt förhöjer risken för läckage. 1:11» 10 15 20 25 30 35 517 885 3 Det kvarstår således ett behov av ett läckagesäkert absorberande alster, vilket fungerar väl även för stora vätskeflöden.

KQRT REDQGÖRELSE FÖR uPPFINNINGEN= Ett enligt uppfinningen utfört alster, av det inledningsvis angivna slaget, utmärks främst av att upphöjningen uppvisar distanselement vilka under användning av alstret skapar kanaler för vätskeflöde mellan upphöjningen och en användares kropp.

Distanselementen kan vara färdigformade redan innan användning, eller vara gjorda på ett sådant sätt att de framträder först efter vätning.

Ett sätt att åstadkomma distanselement som aktiveras av vätning är genom att av absorberande material forma en upphöjning med upphöjda partier och därefter komprimera upphöjningen, så att den erhåller en väsentligen slät yta.

Då upphöjningen väts och absorberar vätska, jäser de komprimerade upphöjda partierna upp igen och bildar distanselement på upphöjningens yta. Lämpliga material för åstadkommande av den önskade effekten är cellulosafluffmassa med hög kritisk bulk, exempelvis kemi- (CTMP), skummaterial och andra material sonlbibehåller komprimering termomekanisk cellulosafluffmassa absorberande innan vätning. Den komprimerade strukturen kan vara bunden med ett vattenlösligt bindemedel för att bibehålla komprimeringen innan vätning.

Genom att alstrets upphöjning är försedd med distanselement, undviks att upphöjningen helt tätar mot användarens kropp. På detta vis undanröjs risken för att vätska som inte hinner absorberas av upphöjningen stängs in mellan upphöjningen och användarens genitalier. Istället .«>|| 10 15 20 25 30 35 517 885 4 kan vätskan rinna i kanalerna som bildas mellan distanselementen och absorberas av upphöjningens sidopartier, eller i absorptionsmaterial anordnat vid upphöjningens bas.

Distanselementen kan vara i form av upphöjda rillor, nedsänkta kanaler, eller diken, eller i form av ett flertal från upphöjningen utskjutande utskott. Sådana utskott kan ha vilken som helst lämplig form, men bör av komfortskäl vända en rundad yta mot användaren av alstret. Om distanselementen föreligger i form av rillor, eller kanaler, bör dessa företrädesvis sträcka sig huvudsakligen i alstrets tvärriktning. Det är vidare tänkbart att kombinera olika typer av distanselement. Således kan en upphöjning uppvisa både upphöjda rillor och nedsänkta kanaler, eller både rillor och utskjutande utskott, etc.

Distanselementen kan vara formade i ett med upphöjningen, eller bestå av remsor, band, eller liknande av absorberande eller icke-absorberande material som anbringats på upphöjningen. Därvid kan distanselementen ingå i ett formelement som ger formstabilitet åt upphöjningen.

Det är en fördel om upphöjningen är formstabil i såväl vått som torrt tillstånd, eftersom det därigenom är möjligt att i varje läge förutse upphöjningens form. Att upphöjningen är formstabil innebär att den vid normal användning förblir väsentligen opåverkad och ej deformeras då den utsätts för vid användningen uppkommande tryck- och skjuvkrafter.

Vidare bör inte upphöjningens form ändras nämnvärt vid absorption av kroppsvätska. Ett absorberande alster med en upphöjning vilken motstår deformation då den utsätts för tryck under användningen beskrivs i PCT/SE97/01886. Vidare beskrivs i PCT/SE97/01883 absorptionsmaterial vilka har väsentligen samma volym i vått som i torrt tillstånd. |n|>» 10 15 20 25 30 35 q o u n eo 51 7 885 :_I_=_; ' ' 5 Ett annat sätt att åstadkomma en formstabil upphöjning är genonl att, upphöjningen innefattar ett formelement. Ett sådant fördel ett plastmaterial. formelement innefattar med styvt Enligt en utföringsform av uppfinningen är uppresta kantbarriärer anordnade utmed alstrets sidokanter.

Enligt en annan utföringsform är ett maskeringsskikt anordnat mellan det vätskegenomsläppliga höljesskiktet och distanselementen på upphöjningen för att dölja distanselementen. Ett sådant maskeringsskikt kan vara ett fiberskikt, kanalerna mycket poröst vilket inte hindrar vätskeströmning i mellan distanselementen.

Alternativt kan maskeringskiktet vara utformat av material som kollapsar då det väts, varigenom alstrets upphöjning under och efter användning har en från ytan iakttagbar reliefstruktur.

Användbara material för maskering av distanselementen är exempelvis fibrer av viskos, bomull, hydrofilicerad polypropen, eller blandningar därav.

För att upphöjningen inte skall orsaka obehag i form av skavning eller tryck under användningen, men ändå ge god kroppskontakt, så att utsöndrad kroppsvätska kan uppfångas så snart den lämnar användarens kropp är det väsentligt att upphöjningen ges en anatomiskt riktig form. En hård, formstabil upphöjning, vilken väsentligen inte påverkas av de under användningen uppträdande krafterna, bör således inte vara så hög att den trycker mot användarens kropp och därigenom skapar obehag under användningen. Det är vidare nödvändigt att tillse att upphöjningen inte skaver de känsliga mjukdelarna i användarens gren. Det har visat sig att en upphöjning som vid sitt högsta parti skjuter upp åtminstone 5 mm från alstrets yta, men ej mer än 20 mm, 10 15 20 25 30 35 517 8 85 2:11; " " 6 uppfyller kraven både på god kroppskontakt och hög användarkomfort.

På motsvarande sätt bör en formstabil upphöjning vara relativt smal, lämpligen mellan 2 mm och 25 mm vid basen och företrädesvis mellan 12 mm och 16 mm. Upphöjningen är lämpligen formad med ett huvudsakligen triangulärt tvärsnitt och således är den bredare vid basen än vid toppen. Genom att upphöjningen är förhållandevis smal, kan den utan obehag för användaren, skjuta in något mellan användarens blygdläppar. Det är därvid en fördel om upphöjningen särar något på blygdläpparna, eftersom vätskeöverföringen från användaren till alstret därigenom underlättas.

Vid den bakre delen av upphöjningen, bör denna ha sådan form att den anligger i nära kontakt mot användarens kropp, i området bakom vaginalöppningen. Härigenom undviks att kroppsvätska rinner bakåt i fåran mellan användarens skinkor och läcker ut ur alstret. Sådant bakåtläckage är särskilt besvärande då användaren ligger ned. På motsvarande vis bör upphöjningens främre del ansluta till användarens kroppsform.i området framför vaginalöppningen.

Upphöjningen bör, för att ansluta till användarens anatomi, vara högst vid den del av alstret vilken är avsedd att anligga mot användarens vaginalöppning. Från den högsta delen bör höjden minska gradvis i riktning mot alstrets ändpartier. Upphöjningen bör därvid sträcka sig bakåt från det högsta partiet mellan 5 mm och 40 mm och företrädesvis nællan 10 mm och 30 mm. Framför det högsta partiet bör upphöjningen ha en längd av mellan 30 mm. och 90 Imn, företrädesvis mellan 55 mm och 80 mm. Upphöjningen har lämpligen en total längd som är mellan 40 mm och 140 m i alstrets längdriktning och företrädesvis mellan 70 mm och 120 mm. mm: 10 15 20 25 30 35 517 885 7 En rest kantbarriär kan med fördel vara anordnad på ömse sidor om den centrala upphöjningen. Kantbarriärerna ökar alstrets läckagesäkerhet, genom att tjäna som.tätningar mot användarens ljumskar. Uppresta kantbarriärer kan åstadkommas på en rad olika sätt. Vanligen förekommande elastiska kantbarriärer är sidokanter, exempelvis skumgummilister, vaddar, eller liknande. Kantbarriärerna kan antingen vara rent fysiska barriärer, eller förhindra vätskepassage genom att absorbera kroppsvätska.

KORT BESKRIVNING AV FIGURERNA: Uppfinningen skall i det följande beskrivas närmare, under hänvisning till de figurer sonxvisas på bifogade ritningar.

Därvid visar: figur 1 en planvy av en dambinda i enlighet. med uppfinningen, sedd från den vid användningen mot användaren vända sidan, figur 2 ett längdsnitt utefter linjen II-II genom dambindan i figur 1, figur 3 en planvy av en dambinda enligt en andra utföringsform av uppfinningen, sedd från den vid användningen mot användaren vända sidan, och figur 4 ett formelement för stabilisering av en upphöjning, sedd från den sida som vid användningen är avsedd att vara vänd mot en användare. 517 885 8 BESKRIVNING AV UTFÖRINGSEXEMPEL: Den i figurerna 1 och 2 visade dambindan 1 innefattar ett vätskegenomsläppligt höljesskikt 2, anordnat på den sida av 5 dambindan 1 vilken vid användningen är avsedd att vara vänd mot användaren. Det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2 består lämpligen av ett mjukt, hudvänligt material. Exempel på användbara vätskegenomsläppliga höljesmaterial är olika typer av ovävda fibertyger, sk nonwovenmaterial. Andra 10 förekommande vätskegenomsläppliga höljesmaterial är perforerade plastfilmer, nät, stickade, virkade eller vävda textilier, samt kombinationer och laminat av de uppräknade materialtyperna. 15 Dambindan 1 innefattar vidare ett vätsketätt höljesskikt 3, anordnat på den sida av dambindan 1 vilken vid användningen är avsedd att vara vänd bort från användaren. Vanligen används en tunn plastfilm sonlvätsketätt höljesskikt 3. Det är emellertid även möjligt att använda vätskegenomsläppliga 20 materialskikt, vilka beläggs med vätsketätt material. Även andra behandlingar, såsom värmekalandrering för att smälta ett från början genomsläppligt material till ett huvudsakligen vätsketätt skikt kan utnyttjas. Det är vidare möjligt att använda nonwovenmaterial, eller andra textilier 25 som är så täta och vars fibrer är så hydrofoba att de kan fungera som ett vätskespärrskikt.

{'~ De båda höljesskikten 2,3 är inbördes förbundna och bildar en utskjutande förbindningskant 4 kring dambindans a -u--v ~ »- 30 periferi. Förbindningen mellan höljesskikten 2,3, kan 2 åstadkommas med vilken som helst för ändamålet lämplig känd ' teknik, såsom limning, svetsning, eller sömnad.

\:||« De båda höljesskikten 2,3 innesluter mellan sig en första 35 absorptionskropp 5, samt en andra absorptionskropp 6.

Därvid bildar den första absorptionskroppen 5 en mme 10 15 20 25 30 35 5 1 7 8 8 5 *Élëêfïë ~ ÉÅÉï - ÉÃÉiI-:ï 9 långsträckt upphöjning 7 vid den yta av dambindan vilken vid användningen är avsedd att vara vänd mot användaren.

Den andra absorptionskroppen 6 är anordnad. mellan den första absorptionskroppen 5 och det vätsketäta höljesskiktet 3 och har huvudsakligen samma form som dambindan i sin helhet. Ett ändamål med den andra absorptionskroppen 6 är att fånga upp sådan kroppsvätska som inte absorberas av den första absorptionskroppen 5. Den andra visade absorptionskroppen 6 är i det utföringsexemplet således inte avsedd att uppta några större vätskemängder och kan därför exempelvis utgöras av ett eller flera skikt av något lämpligt absorptionsmaterial såsom cellulosafluffmassa, absorberande nonwoven, tissue, skum, eller liknande. Ett annat ändamål med den andra absorptionskroppen 6 är att ge dambindan viss stabilitet.

Enligt en alternativ utföringsform, kan den första absorptionskroppen 5 vara utformad av material som tar emot och transporterar vätska vidare till den andra absorptionskropp 6 vilken vid en sådan utföringsform har första större absorptionskapacitet än den absorptionskroppen 5 och därigenom kan fungera som huvudabsorptionskropp i dambindan. Därvid är lämpliga material för den första absorptionskroppen fibermaterial med låg absorptionsförmåga, men hög mottagningsförmåga och vätskegenomsläpplighet. Den andra absorptionskroppen kan med fördel innehålla absorberande fibermaterial, exempelvis cellulosafluffmassa, superabsorberande polymerer, eller formbeständighet hos upphöjningen 7, kan denna innefatta ett formstabiliserande liknande. För att uppnå god organ, exempelvis av det slag som anges i PCT/SE97/1884. Även andra typer av formstabiliserande organ kan naturligtvis användas. Exempel på ytterligare utföranden av formstabiliserande organ visas i figurerna 3 och 4. mm» 10 15 20 25 30 35 517 885 10 Dambindan 1 har trapezoid form, med ett bredare framparti 8, ett smalare bakparti 9, samt ett mellanliggande grenparti 10. Dambindan 1 uppvisar vidare två längsgående sidokanter 11,12, samt två ändkanter 13,14. Den längsgående upphöjningen 7 är bredast och högst vid dambindans grenparti 10 och smalnar av mot frampartiet 8, respektive bakpartiet 9 .

Ett fastsättningsorgan 15 i form av ett längsgående rektangulärt område av självhäftande lim är anordnat på den bort från användaren vända ytan av det vätsketäta höljesskiktet 3. Fastsättningsorganet 15 sträcker sig över huvudparten av det vätsketäta höljesskiktets 3 yta, mellan de båda ändkanterna 13,14. Det är naturligtvis möjligt att använda andra limmönster, såsom längsgående ränder, tvärgående områden, prickar, cirklar, eller andra figurer.

Uppfinningen är inte heller begränsad till adhesiva fastsättningsorgan, utan friktionsfastsättning och olika slag av mekaniska fastsättningsanordningar såsom tryckknappar, klämmor, gördlar, byxor, eller liknande kan utnyttjas om så befinnes vara lämpligt.

Den första absorptionskroppen 5 bildar, såsom omtalats en central upphöjning 7. Genom dambindans form, med den bibehålls dambindan användningen i kontakt med användarens kropp. Den vätska centrala upphöjningen 7, under som avges fångas därför omedelbart upp av upphöjningen 7 och kan absorberas av den första absorptionskroppen 5.

Eftersom den första absorptionskroppen 5 är avsedd att ta emot och absorbera i det närmaste all avgiven kroppsvätska, bör absorptionskapaciteten hos den första absorptionskroppen 5 motsvara den totala vätskemängd som dambindan beräknas absorbera under användningen.

Det kan emellertid inträffa, att en större mängd vätska avges under en relativt kort tidsrymd, varvid »uu-p 10 15 20 25 30 35 . . a - n. 517 885 ll absorptionshastigheten i den första absorptionskroppen 5 inte är tillräcklig för att all vätska genast skall kunna absorberas in genom den förhållandevis lilla yta av upphöjningen 7 som primärt väts av vätskan. För att undvika att vätska upphöjningen 7, är därför upphöjningen 7 försedd med ansamlas mellan användarens kropp och distansorgan 16 i form av tvärgående upphöjda rillor vilka mellan sig definierar kanaler 17 för upptagande och transport av överskottsvätska. Vidare är en nedsänkt kanal 18, 19 anordnad vid vardera änden på upphöjningen.

Den första absorptionskroppen 5 är företrädesvis formad av ett material som inte kollapsar under användning och vilket helst bibehåller sin form även efter vätning. Exempel på lämpliga absorptionsmaterial är de fibermaterial som beskrivs i WO 94/10953 och WO 94/10956. Dessa material har att motstå deformation under användning. Andra användbara material är hög absorptionskapacitet och hög förmåga olika typer av skum, konventionell cellulosafluffmassa, fibervaddar, eller liknande. Vidare kan den första absorptionskroppen 5 innefatta högabsorberande polymera material, vanligen kallade superabsorbenter. Olika materialkombinationer kan även användas. Särskilt lämpliga är därvid de materialkombinationer som beskrivs i PCT/SE97/01883.

Distansorganen 16 kan visuellt uppfattas såsom obekväma, eller ge dambindan ett mindre tilltalande utseende. Den i figurerna 1 och 2 visade dambindan är därför försedd med ett maskeringsskikt 20 vilket är anordnat mellan den första absorptionskroppen 5 och det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2. Maskeringsskiktet 20 består lämpligen av ett poröst vaddskikt, eller lösa fibrer som kollapsar vid vätning. ,||:| 10 15 20 25 30 35 - n 1 n un o 517 885 12 Innan användning av dambindan, uppvisar den maskerade upphöjningen 7 en väsentligen slät yta. Då upphöjningen 7 väts av kroppsvätska kollapsar maskeringsskiktet 20 varvid kanalerna 17 mellan distansorganen 16, samt den främre och den bakre kanalen 18,19 i upphöjningen aktiveras för upptagande och tillfälliga vätskeflöden. Material som befunnits vara lämpliga som transport av kraftigare maskeringsskikt är exempelvis hydrofila fibrer såsom bomull, cellulosafluff, polypropenfibrer, eller olika typer av blandningar. Mjuka, viskos, hydrofilicerade kompressibla fiberskikt, vilka har stora porer och snabbt kan släppa igenom. vätska, men som inte nödvändigtvis kollapsar av vätning kan även användas. Maskeringsskiktet 20 är inte kritiskt för uppfinningen, utan kan uteslutas.

I figur 3 visas ytterligare ett exempel på en dambinda 300 enligt uppfinningen. Dambindan 300 är uppbyggd med ett vätsketätt höljesskikt 303 samt en absorptionskropp uppbyggd av två delar 305,306 innesluten mellan höljesskikten 302,303.

Därvid bildar en första absorptionskropp 305 en upphöjning vätskegenomsläppligt höljesskikt 302, ett 307 på den sida av dambindan 300 vilken vid användning är avsedd att vara vänd mot användaren. En andra absorptionskropp 306 är anordnad mellan den första absorptionskroppen 305 och det vätsketäta höljesskiktet 303 och är avsedd att uppta överskottsvätska som kan komma att rinna på utsidan av den första absorptionskroppen 305.

Dambindan 300 är timglasformad, med bredare ändpartier 308,309 och ett smalare mittparti 310, samt uppvisar längsgående sidokanter 3l1,312 och tvärgående ändkanter 3l3,314.

För att åstadkomma formstabilitet hos upphöjningen 307, är den första absorptionskroppen 305 anordnad inuti ett styvt skal 321, exempelvis av plast. Skalet är utformad med en .\;.1u 10 15 20 25 30 35 5 1 7 8 8 5 *ÉÉëEÉÉš - ÉÄÉï - ÉlÉïëÉÉ- i 13 mångfald utskjutande distansorgan 316 i form av knoppar med rundad yta, vilka mellan sig definierar kanaler 317 för vätskeströmning. För att vätska skall kunna passera in till absorptionskroppen 306 inuti skalet 321, är detta försett med en mångfald perforeringar 322. I figur 3 skjuter skalet 321 upp genom det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 302.

Alternativt kan naturligtvis skalet 321 vara täckt av det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 302.

Genom att använda ett särskilt stabiliseringsorgan för upphöjningen 307, kan den första absorptionskroppen 305 utformas av vilket som helst absorptionsmaterial med lämpliga absorptionsegenskaper, utan hänsyn till materialets formstabilitet. Således är' det möjligt att använda mjuka fiberstrukturer av syntetiska eller naturliga fibrer, med eller utan tillsats av superabsorberande material.

En annan fördel med att forma upphöjningen 307 av ett vätskeresistent material såsom plast, är att upphöjningen 307 har en väldefinierad fornl och storlek under alla användningsförhållanden.

Den i figur 3 visade dambindan innefattar vidare elastiska 323,324 utmed dambindans sidokanter 3l1,312. De elastiska organen organ vilka är anordnade längsgående 323,324 är anbragta i förspänt tillstånd, företrädesvis i kantfogen 304 mellan de båda höljesskikten 302,303, exempelvis genom limning eller svetsning. Genom att de elastiska organen 323,324 drar samman materialet utmed dambindans sidokanter 3ll,3l2, kröks dambindan i längdled, samtidigt som sidokanterna reses upp för bildande av kantläckagebarriärer. Vanliga typer av elastiska organ för detta ändamål är trådar, band, eller liknande. De elastiska organen 323,324 kan alternativt vara anbringade på utsidan av något av höljesskikten 302,303. Därvid kan de elastiska mn.- 10 15 20 25 30 35 oc W 885 14 organen exempelvis utgöras av elastiska band som är vikta kring dambindans sidokanter 311,312. Såsonnvisas i figuren, sträcker sig de elastiska organen 323,324 endast över ett centralt stycke av vardera sidokanten 3l1,312. Det är naturligtvis alternativt möjligt att anordna elastiska organ utmed hela, eller en större del av sidokanterna. Även om den i figur 3 visade dambindan inte är försedd med ett maskeringsskikt av det slag som beskrivits i samband med dambindan i figurerna 1 och 2, är det naturligtvis möjligt att förse även dambindan i figur 3 med ett sådant maskeringsskikt.

I figur 4 visas ett formelement 421 som kan användas för att erhålla formstabilitet hos en upphöjning vilken inte har tillräcklig egen formstabilitet. Formelementet 421 är anbringat på den yta av ett absorberande alster som vid användningen är avsedd att vara vänd mot en användare. För att formelementets utseende skall framgå tydligt, har inget vätskegenomsläppligt höljesskikt ritats in i figuren. Ett sådant höljesskikt är emellertid med fördel anordnat över formelementet 421 och den innanförliggande upphöjningen 407. Formelementet 421 är lämpligen bildat av ett styvt plastmaterial som formats till det i figur 4 visade utseendet. Naturligtvis kan andra material användas, såsom papp eller metall. Det visade formelementet ger stadga åt skelettliknande hindras inte en upphöjning 407, men genom den konstruktionen hos formelementet 421 vätskeinströmning till upphöjningen 407 i någon nämnvärd utsträckning. Formelementet tjänar dessutom som distansorgan 416, vilka skapar kanaler 417 för vätskeflöde mellan upphöjningen 407 och en användares kropp.

Uppfinningen har i det föregående beskrivits i samband med dambindor. Det är uppfinningen även för andra absorberande alster vilka är emellertid möjligt att utnyttja u-u 51 7 8 8 5 šIšff' ifziïï; . 2"="ï“ '"==ï v v u n a a -o o n u 1- .n uu- n 15 avsedda att bäras av kvinnliga användare. Således omfattar uppfinningen även trosskydd och inkontinensskydd för kvinnor. o o u »aa-v- u .ou-aa

Claims (12)

10 15 20 25 30 35 s o o o p u n - n ~ u a 517 8 8 5 š-:z .". .". .". "IE . . '. .". I. .. o v u u v oo 16 PATENTKRAV

1. Ett för kvinnliga användare avsett absorberande alster, såsom en dambinda, eller ett inkontinensskydd, med sådan fornloch storlek att det huvudsakligen inryms i grenomrâdet på ett par underbyxor och med en längdriktning, en tvärriktning samt en tjockleksled, varvid alstret uppvisar en vätskegenomsläpplig yta (2), samt en vätsketät yta (3), (11,12), två tvärgående absorptionskärna två längsgående sidokanter (13,14), samt bestående av åtminstone en absorptionskropp (5) anordnad ändkanter vidare en mellan de båda ytorna (2, 3), samt varvid en i längdriktningen sig sträckande upphöjning (7) uppvisande tvâ ändpartier är anordnad vid alstrets vätskegenomsläppliga yta (2), k ä n n e t e c k n a t av att upphöjningen (7) innefattar distanselement (16), vilka under' användning av' alstret skapar kanaler (17) på upphöjningens (7) yta, vilka kanaler (17) sträcker sig huvudsakligen i alstrets tvärriktning, samt vilka kanaler (17) medger vätskeflöde i riktning mot alstrets sidokanter (11,12).

2. Alster enligt krav 1, k ä n 11 e t e c lc n a t av att distanselementen (16) framträder först efter vätning.

3. Alster enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att distanselementen (16) innefattar upphöjda rillor, sträckande sig huvudsakligen i alstrets tvärriktning.

4. Alster enligt krav 1,2 eller 3, k ä n 11 e t e c l< n a t av att distanselementen (16) innefattar åtminstone en kanal (18,19). 10 15 20 25 30 35 4 s n o u n 51 7 gi: ."..". .". ":E..".." 17

5. Alster enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t av att det innefattar en kanal (l8,19), vilken är anordnad vid ett ändparti på upphöjningen (7) och sträcker sig huvudsakligen i alstrets längdriktning.

6. Alster enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att distanselementen (316) utgörs av från upphöjningen (307) utskjutande knoppar (316).

7. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att upphöjningen (307) innefattar ett formelement (321).

8. Alster enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a t av att formelementet (321) innefattar styvt plastmaterial.

9. Alster enligt något av föregående krav, samt uppvisande i längdriktningen sig sträckande sidokanter (311,3l2) och i tvärriktningen sig sträckande ändkanter (3l3,3l4), k ä n n e t e c k n a t av att uppresta kantbarriärer (323,324) är anordnade utmed alstrets sidokanter (311,312).

10. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att ett maskeringsskikt (20) är anordnat mellan det vätskegenomsläppliga höljesskiktet (2) och distanselementen (16) på upphöjningen (7).

11. Alster enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a t av att maskeringsskiktet huvudsakligen består av hydrofila fibrer som kollapsar vid vätning.

12. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att upphöjningen (7; 307) är mellan 40 mm. och 140 mm i alstrets längdriktning och företrädesvis mellan 70 mm och 120 mm.