SE407431B - Forlengd press for att pressa fukt ur en fibros pappersbana - Google Patents

Description

vuozsvséz 2 garna tvingas utåt av fluidumtrycket i kammaren, varvid läckage förbi tätnings- kanterna också kan uppstå. Ett annat viktigt kännetecknande drag i föreliggande uppfinning är därför anordnandet av ett organ, som applicerar en inåtriktad, la- teral kraft på de flexibla väggarna för att förhindra att desamma tvingas utåt.

Genom denna nya kombination av grunddrag undanräjes läckningsproblemet vid tät- ningskanterna. I tidigare arrangemang innefattar tötningskanterna enkla elasti- : ska tätningsremsor eller -lister, vilka ej kan anpassas efter skillnader i tjock- ; lek på de fibrösa skikten och vilka därför ej kan fungera vid de snäva toleran- ser som krävs och existerar inom pappersframställningstekniken.

I Ovanstående och övriga uppfinningen kännetecknande drag skall nedan när- mare beskrivas med hänvisning till bifogade ritningar, i vilka: Fig. 1 är en något schematisk sidovy, delvis visad i tvärsnitt, av ett förlängt pressnyp av den typ, som avses enligt föreliggande uppfinnings princi- Perl Fig. 2A, 2B och 2C utgör förstorade detaljerade vertikala sníttvyer illustrerade de driftbetingelser, som uppstår vid ett förlängt pressnyp, Fig. 3 är ett förstorat detaljerat vertikalt tvärsnitt taget i området markerat medelst cirkeln III i fig. 1, varvid detaljerna uteslutes från fig. 1, I Fig. 4 är en fragmentarisk vertikal tvärsnittsvy tagen huvudsakligen längs linjen IV-IV i fig. 3, Fig. 5 är en fragmentarisk horisontell tvärsnittsvy, tagen huvudsakligen längs linjen V-V i fig. 1, varvid detaljerna uteslutes från fig. 1, Fig. 6 är en förstorad fragmentarisk vertikal snittvy huvudsakligen ta- gen längs linjen VI~VI i fig. 5, Fig. 7 är en detaljerad fragmentarisk vy tagen huvudsakligen längs lin- jen VII-VII i fig. 6, varvid delar uteslutits för tydlighets skull, Fig. 8 är en planvy liknande den i fig. 5 men visande en annan form av tröskelkonstruktion, Fig. 9 ör en förstorad fragmentarisk vertikal snittvy tagen huvudsakli- gen längs linjen IX-IX i fig. 8, ' Fig. 9A är en fragmentarisk sektionsvy tagen huvudsakligen längs linjen IX-IX i fig. 9, V Fig. 10 är en förstorad fragmentarisk sektionsvy tagen huvudsakligen i området visat med den omslutande linjen III i fig. 1, varvid detaljerna i fig. 1 uteslutits, och visande en alternativ form av konstruktion enligt uppfinningen, Fig. 11 är en fragmentarisk vertikal snittvy tagen huvudsakligen längs linjen XI-XI i fig. 10, Fig. 12 är en förstorad fragmentarisk vertikal sektionsvy tagen huvud- sakligen i det område som angivits med den omslutande linjen III i fig. 1 samt visande en annan konstruktionsform och 3 1403578-3 Fig. 13 är en vertikal tvärsnittsvy tagen huvudsakligen löngs linjen XIII~XIII i fig. 12.

Fig. 1 illustrerar en form av förlängt pressnyp med motstående pressor- gan i form av i slinga löpande rörliga band 10.och 11. Det övre bandet styres av valsar 12, 13 och 14 och det undre bandet styres av valsar 15, 16 och 17. Banden föres ihop i ett långströckt pressnyp och styrvalsarna 13 och 14 för det övre bandet samt styrvalsarna 16 och 17 för det undre bandet ör belögna att styra ban- den genom nypet, såsom allmänt visas vid N. En pålöpande fibrös kontinuerlig pap- persbana W passerar in i nypet och ett i slinga löpande vattenmottagande organ i form av en filt 18 passerar också genom nypet i syfte att mottaga det vatten, som pressats ut ur banan. Filten passerar över de undre styrvalsarna 19 och 20 samt även över valsarna 16 och 17 för det undre bandet.

Det förlängda pressnypet formas mellan en övre tryckklots 21 samt en un- dre tryckklots 22. Var och en av tryckklotsarna är försedda med fluidumtryckkam- mare 25 och 26, vilka ör öppna mot banden 10 respektive 11 utmed pressnypets längd. Trycket av fluidet i kamrarna 25 och 26 pressar på motsatt mot de övre och undre banden för likformig påverkan och för att pressa vattnet från banan un- der det att banan rör sig genom nypet. Klotsarna uppböres tvärsöver bandens me- delst bommar 23 och 24. Dessa bommar kan vara försedda med avböjninghindrande or- gan såsom medelst mycket styv armering eller kan de vara försedda med fluidumstöd jande kamrar, vilka uppbär dessa klotsar 21 och 22 likformigt utmed löngden, som beskrives i US patentskrift 3 488 225. 'lïrösklar omger fluidumtryckkamrarna 25 och 26, vilka trösklar glider mot bandets innerytor och åstadkommer en glidande tötning, som hindrar fluidum att läcka från kamrarna 25 och 26 under drift. Vid kammarens främre kant finnes på väggar 29 respektive 27 för de övre och undre kamrarna. Vid kammarens sidor finnes väggar 32 och 31 med tötningskanter (visade vid bortre sidan av kammaren i tvärsnittsvyn enligt fig. 1). Vid den bakre önden av kamrarna 25 och 26 finnes bakre med tötningskanter utformade väggar 30 och 28. Tötningskanterna på väggar- na omgiver sålunda kammaren fullständigt för att hindra läckage därifrån. Vid glidytan där tötningskanterna samverkar med bandet finnes ett gap, som är utom- ordentligt litet. Detta gap måste bibehållas så att läckage därigenom befinner sig vid ett minimum så att trycket i kamrarna 25 och 26 icke förloras men på sam- ma gång'så att glidyton smörjes genom att den vätes av fluidum i kammaren. Kam- maren är företrädesvis komprimerad med en vätska, som exempelvis vatten, och lämpliga reglerade trycktillförande pumpar är kopplade till kamrarna. Även om den föredragna utföringsformen visar motstående komrar och en dylik konstruktion näs- tan alltid användes, är det möjligt att åstadkomma en konstruktion med endast ett rörligt band under det att den motstående tryckytan åstadkommes av ett annat slag av rörlig yta som till exempel en stor vals. 71103578-3 ~ 4 I fig. 2A, 2B och 2C visas effekten av varierande driftsbetingelser med motstående klotsar med stela tätningskanter på väggarna. Fig 2A illustrerar i mycket förstorat snitt de relativa lägena av de främre väggarna 30 och 28 och intilliggande delar när en främre ände, som exempelvis en tung spetsdragen ände av en pappersbana W, kommer in i pressnypet. När den tjocka ledande änden av ba- nan mottages måste klotsarna 21 och 22 vara belägna på sådant avstånd från varan- dra ott det är tillräckligt att rymma banan W. Vid nypets ledande ände slutes ga- pet 34 och 35 vid 34a och 35a av tjockleken av band, bana och filt. Vid lägena 34b och 35b fylles emellertid icke gapet upp av pappersbanons_tjocklek så att ett överdrivet stort gap uppstår, vilket medgiver läckage av fluidum från kamrarna 25, och 26.

Vid fallet för fig, 2B passerar kanten W-1 av en spetsdragen ände ige- nom. Gapet tenderar i detta fall att slutas lokalt vid läget för kanten W-1 men före och bakom kanten W-1 är gapen 34 och 35 större. Självkorrigering sker i viss utsträckning men denna självkorrigering begränsas av gummibandens 10 och 11 grad av deformerbarhet_eller eftergivlighet. Vid bakre delens läge tryckes gapet troligen ihop till en så liten dimension att det torkar tätningskanten på väggen torr och orsakar nätning mellan tätningskanten och bandet.

I fig. 2C visas en anordning i vilken ett par mjukare eller mer efter- givliga band 10a och lla användes. Med dessa tjockare eller mjukare band rymmer de den ojämna tjockleken i utrymmet mellan klotsarna 21 och 22 så att gapen 38 och 39 förbliver desamma i det läge i vilket pappersbanans ledande ände W är be- lägen och läget framför pappersbanan. Med denna typ av band har emellertid kon- staterats att de absorberar proportionellt mer driveffekt vid drift av pressen och de är av denna orsak icke önskvärda. Det är även från början mer kostsamt med utrustning för att giva mycket tjocka band och mjukare band är begränsade vad gäller den driveffekt, de kan assimilera under sin livslängd.

Fig. 3 illustrerar en form av väggkonstruktion med tätningskant, som kan nyttjas med klotsarna för att undvika de problem, som illustreras i fig. 2A och 2B och för att uppnå ytterligare fördelar vid undvikande av läckage samt för er- hållande av en förbättrad pappersbana beredd medelst pressen. I anordningen en- ligt fig. 3 anordnas en klots 40. Fig. 3 är en förstorad vy tagen vid ett hörn av klotsen som visas av linjen III i fig. 1. Det är underförstått att klotsarna belägna ovanför och under de övre och undre bonden är av huvudsakligen identisk konstruktion så att endast en av dessa behöver illustreras. Väggen med tätnings: kanten är vidare av likformig konstruktion och sträcker sig helt kring den kam- mare, som formas av klotsen. Klotsen 40 giver en tryckkammare 41 till vilken en icke visad källa av tryckfluidum är kopplad. Den därunder liggande kammaren för- ses även med fluidum under samma tryck. En eftergivlig och flexibel vägg 42 med s i 7403578-3 därpå utformad tätningskant är monterad till klotsen 40, vilken vägg är fram- ställd av gummi eller annat böjligt material med hög grad av formföränderlig- het. Väggen 42 göres tillräckligt tjock i riktningen vinkelrätt mot bandytan så små ändringar i det tryck, som pålägges väggytan, orsakar stora förskjutningar av väggytan i en riktning, som är vinkelrät mot bandet. Genom denna eftergivlighet av väggen 42, bibehålles en huvudsakligen likformig fördelning av tryck utmed väggens tätningskant mot gummibandet, så att även med variation i_tjockleken hos den bana, som passerar genom pressnypet, kommer koncentrationer i tryck eller lokaliserad lösgöring av tryck mellan bandet och den flexibla väggen icke att ske. Med andra ord kommer bredden av det tätande gapet mellan den undre tätnings- kanten och bandet att förbliva konstant. Det är underförstått att väggen 42 före- trädesvis är utformad i ett stycke och sträcker sig rektangulärt helt och hållet runt tryckkammaren 41. I vissa konstruktioner kan det vara önskvärt att utforma väggen i sektioner med en typ av sektion på motstående sidor av kammaren 41 och en annan typ av konstruktion för främre och bakre väggar, men företrädesvis är väggen av rektangulär form och utformad i ett stycke. Väggen är fogad till klot- sen medelst lämpliga organ och uppvisar ett i ett stycke därmed utformat gummi- band eller en gummiduk 43, som sträcker sig tvörsöver rektangeln. Duken uppvisar genomgående öppningar eller hål 44, så att trycket under duken är detsamma som det ovanför och fluidets fulla tryck verkar på det rörliga bandets övre yta.

I syfte att öka väggens 42 bäjlighet i en riktning vinkelrätt mot ban- det är ett flertal fördjupningar 45 och 46 utformade, vilka sträcker sig i sid- led in i väggen. Varje fördjupning är av konisk form och fördjupningarna 45 illu- streras såsom mynnande i tryckkammaren och fördjupningarna 46 mynnar i väggens utsida. Fördjupningarna 45 fylles med tryckvätska från kammaren 41 och tenderar att bistå för att trycka väggen 42 nedåt mot bandet och ändå reducerar de icke väggens hållfasthet avsevärt i sidoriktningen.

Duken 43 som är fäst till alla fyra sidorna av väggen fungerar sålunda som ett organ för att pålägga en sid- och inåtriktad kraft, i förhållande till bandytan, därigenom hindrande väggen från att tvingas utåt genom fluidumtrycket i kammaren. Ytterligare organ är anordnade för att förstyva eller armera väggen och dess tätningskant och motstå dess böjning i en sidoriktning till bandet. Det- ta visas i form av förstyvningsribbor 49, som utgör en del av ett förstyvnings- element med en undre plan glidyta 48, som glider på bandet. Förstyvningselementet 48 kan vara tillverkat av varjehanda kompositioner star are än det böjliga gummi- materialet i väggen, och en plast som exempelvis TeflodÉ)åstadkommer en bra glid- yta 48, som förstyva: väggen avsevärt. Förstyvningsribborna 49 är inbäddade ver- tikalt i väggen 42 och sträcker sig uppåt i räta vinklar till bandets yta och löper kontinuerligt i en riktning i sidled till väggen för största sidohållfast- het. 7403578-3 Med ett likformigt gap mellan väggens tätningskant och det rörliga ban- det sjunker tryckprofilen över väggen med likformig hastighet från dess innerkant till dess ytterkant såsom visas av kurvan 51. Gapet åstadkommer ett ringa läckage av fluidum för smörjning av bandet mot ytan 48, varvid läckageflödet sker i rikt- ning som visas av pilen 50. Eftersom väggen är mycket eftergivlig och deformeras vid ringa förändringar i trycket, så pressas dess tätningskant mot bandet_likfor- migt utmed dess längd för att giva likformig smörjning och jämnt gap kring väggen Fig. 6 och 7 illustrerar en vägg 42 med färstryvningsribbor formade av ett metallinlögg 55. Metallinlägget har vertikala ribbor 53, som sträcker sig in i gummiväggen och uppvisar en undre jämn glidyta 54.

I anordningen enligt fig. 8 uppvisar en klots 60 en därpå anordnad rek- 'tangulär elastisk och flexibel vägg 61 för att innesluta en tryckkammare 62. Ban- 'det rör sig under väggens tätningskant i riktning markerad med den pilförsedda linjen 68. Väggen 61 är monterad på klotsen 60 och på väggens tätningskant giver en plast- eller tunn böjlig metallyta 67 en glidyta för samverkan med bandet.

Väggen 61 sträcker sig rektangulärt kring tryckkammaren 62 för att giva ett främre väggparti ólc samt ett bakre väggparti 61d med sidopartier óla och ólb.

Vertikala ribbor 68 och 69 är inbäddade i sidopartierna, vilka ribbor sträcker sig uppåt metallytan 67 på väggens tätningskant och åstadkommer förstyv- ning i sidled.

En inbördes sammankopplande duk 69a sträcker sig tvärsöver den öppna kammaren 62, vilken duk uppvisar genomgående öppningar eller hål 63 för att med- giva tryckutjümning.

Armeringsband 65 är inbäddade i duken för att giva ytterligare styrka.

De inbäddade banden 65 giver icke-tippande deformering av väggarna vid föränd- ringar i belastningen. Eftersom de företrädesvis sträcker sig i maskinriktningen motstå: de det sidotryck, som anbringas gummiväggarna på grund av trycket i kam- maren och även de friktionskrafter, som utövas på främre och bakre partier av väggarna på grund av de snabbt löpande banden av gummi. Armeringsbanden gjutes in i gummimaterialet i väggen såväl som in i dukens gummimaterial. Banden illu- streras såsom endast löpande i maskinriktningen men kan även nyttjas i maskinens tvärriktning. Gummiduken eller -membranet 69 är kontinuerligt över öppningskam- maren och fäst till väggens fyra sidor för att förhindra tippning eller rotation. och utspridning.

Fig. 10 visar ytterligare en anordning_för att uppfylla kraven på en -vägg som icke roterar eller vrider sig eller pressas utåt i sidled och som efter- givligt samverkar med det rörliga bandet i syfte att upprätthålla ett konstant tätningsgap. I fig. 10 åstadkommer en klots 70 en tryckkammare 79 ovanför ett band. Ett underlagsparti 72 anordnas även. Underlaget 72 är böjligt och format 7 6, vnossvsëz av ett material, exempelvis gummi, arrangerat i rektangulär form för att inneslu- ta tryckkammaren 79. Ett armerat gummimembran eller en gummivägg 71 sträcker sig nedåt från klotsen, varvid underlaget 72 är utformat i ett därmed vid dess undre tätningskant. Membranets 71 övre kant fastspännes till klotsen medelst ett spänn- block 77, som hålles mot klotsens underyta medelst huvudskruvar 78. Ett förstär- kande inlägg 73 med vertikala tvärgående ribbor 75 är inbäddat i underlaget 72, fig. 11.

Gummimembranet 71 är företrädesvis utformat med halvcylindriskt tvär- snitt med en radie R. Membranet föres runt klotsens alla fyra kanter med lämpligt rundade hörn. Membranets mittlinje är så belägen att den skär den övre ytan på väggen med en vinkel a. Väggytan har en bredd w och en tjocklek b. En duk 74, ut- formad i ett med väggen, sträcker sig över det öppna rummet mellan underlaget 72 och är försedd med tryckutjämnande hål 76. Duken uppvisar en tjocklek t. Gummi- väggen är konstruerad att vara tämligen fri att röra sig iuen riktning vínkelrät mot det rörliga bandets yta med mycket litet motstånd utövat på den av membranet 71 och vid en tillräckligt liten ändring i belastning av gummiväggen sker avböj- ning för att icke märkbart störa den önskade orienteringen av tätningskanten i förhållande till det rörliga bandet. Om exempelvis väggbredden w är 10,16 cm och om radien R är 15,24 cm, tjockleken b 2,54-1,27 cm och tjockleken t 1,27 cm, så är gapet c, som representerar avståndet mellan duken 74 och den övre ytan hos det rörliga bandet, 0,158 cm. För det fall att trycket i kammaren 79 är 70,3 kp/cm2, blir spänningen i det cylindriskt formade membranet 1,072 kp/cm och spänningen i det platta membranet blir ca 1072 kp/cm. Genom att tillverka duken 74 av armerat gummimaterial kan dylika spänningar motstås samtidigt som delarna förblir tämligen böjliga. Med samma dimensioner, som gives såsom exempel ovan, står tryckbelastningarna och spännbelastningarna, som verkar på gummiväggen i -jämvikt under antagande att en linjär tryckgradient verkar på väggens tätnings- kant så att dessa belastningar icke leder till någon avböjning eller tippning av väggen till dess en förändring i tryckfördelning verkande på tötningskanten sker. En lokal avböjning av gummiväggen 0,635 cm leder till en ändring i vinkel a av ca 20. Detta Leder till en ändring i belastning på gummiväggen som är mycket liten, men är av sådan storlek och riktning att den orsakar en mycket liten ro- tation av väggen i motsolsriktning såsom visas i fig. 10. Denna ringa rotation leder till återfördelning av fluidumtryck verkande på tätningskanten, vilken i sin tur kommer i balans med andra belastningar verkande på väggen för att nå ett nytt jämviktstillstånd.

I ovan diskuterade anordningar har fördelarna setts mot bakgrund av ef- tergivligheten hos klotsväggarna. I anordningen enligt fig. 12 användes en kon- struktion, som ökar det korrigerande trycket mellan väggen och bandet på så sätt, att när gapet tenderar att slutas lokalt så ökas trycket lokalt för att sålunda

Claims (14)

'7403578-3 8 motverka gapets stängning. Detta åstadkommes genom nyttjande av ett fluidum med högre tryck än i huvudklotskammaren, varvid detta fluidum matas till utloppshål 86 som är belägna ungefärligen halvvägs över väggens tätningskant och åtskilda med 1,27 till 2,54 cm kring väggens omkrets. Fluidet tillföres via kanaler 80 . från ett tillförselrör 89. När tätningsgapet befinner sig i ett normalt tillstånd föreligger tillräckligt flöde av högtrycksfluidum för att tryckfallet i detta högtrycksfluidum mellan tillförselledning och utloppshål skall vara tillräckligt stort för att detta högtrycksfluidum icke stort bidrager till trycket mellan väg- gens tätningskant och bandet. Om emellertid gapet tenderar att slutas så reduce- ras flödet från utloppshålet och även tryckfallet minskar, vilket resulterar i högre tryck mellan bandet och tätningskanten i området för utloppshålet. Detta höga tryck kommer naturligtvis att motverka gaptrycket och gör detta i högre grad än som är möjligt endast genom ändring i tryckfärdelning av fluidet, som strömmar genom gapet utan dylik hjälptillförsel av högtrycksfluidum. Alternativt kan utloppshålen i väggen helt enkelt kopplas till fluidumtrycket redan i klots- håligheten utan tillförsel av högtrycksfluidum. Med andra ord kan, såsom visas i fig. 12 och 13, rören 80, vilka matar utloppshålen, helt enkelt mynna vid punk- ten 81 för att kommunicera med kammaren 82. Detta giver en enkel konstruktion men giver ändå en större grad av korrigerande tryckfördelningsändringar som ett resultat av gapdimensionernas tendensr att öppna eller sluta och konstruktionen saknar dylika utloppshål men skulle icke vara så effektiv om ett förråd av flui- dum med högre tryck tillfördes kanalerna 80. I anordningen enligt fig. 12 är ett membran eller en vägg 83 kopplat till en klots, icke visad, och uppvisar ett böjligt underlag 84 vid sin undre kant. Underlaget är försett med en undre glidyta 85 som bildar tätningskant samt har en duk 87, som sträcker sig tvärsöver för att fogas till underlaget 84 vid dess omkrets. Genom duken löper tryckutjämnande hål 88. Kanalerna 80 för högtrycksfluidum leder till öppningar 86 i underlagets 84 glidyta. Kanalerna förses med tryck genom tillförselledningen 89 för högt tryck belägen i tryckkammaren 82. Den undre glidytan 85 utgör en del av ett in- lägg, som giver förstyvningsribbor 90, vilka sträcker sig in i underlaget 84. Patentkrav

1; En förlängd press för att pressa fukt ur en fibrös pappersbana, inne- fattande dels motstående rörliga ytor_(10, ll), vilka avgränsa: ett långsträckt pressnyp mellan sig och av vilka minst en yta innefattar ett i en slinga löpan- de flexibelt och rörligt band, (10 eller 11) dels en klots (40, fig. B; 60, Pig, 8; 70, fig. 10) inom bandet, vilken avgränsa: en fluidumtryckkammare (41, fig. 8; 62 fig. 8; 79, fig.10) stående mot bandet mitt emot nypet blottlagt för ban- dets inneryta, dels ett organ för att sätta kammaren under tryck med fluidum samt 9 i p vnozsvs-z dels en tätningskant, som sträcker sig runt kammaren i glidande samverkan med ytan på bandet för att förhindra fritt utlopp av fluidum från kammaren, k ä n - n e t e c k n a d a v att tätningskanten är utformad på elastiska och flexibla väggar (42, fig. 3; 61, fig. 8; 71, fig. 10) runt kammarens (41, fig. 3; 62, fig. 8; 79, fig. 10) sidor och att ett organ (43, fig. 3; 69, fig. 8; 74, fig. 10) är anordnat för att anbringa en i sidled inåtriktad kraft på de flexibla väggar- na för att förhindra att desamma tvingas utåt av fluidumtrycket i kammaren.

2. Press enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att det kraft- anbringande organet består av ett fästorgan (43, fig. 3; 69, fig. 8; 74, fig. 10), som sträcker sig från den flexibla väggen (42, fig. 3; 61, fig. 8; 71, fig. 10) vid kammarens (41, fig. 3; 62, fig. 8; 79, fig. 10) ena sida till den flexi- bla väggen vid kammarens andra sida.

3.- Press enligt patentkrav 2, k ä n n e t'e c k n a d a v att fäster- ganet (43, fig. 3; 69, fig. 8; 74, fig. 10) föreligger i dukform med kontinuer- ligt fäste till de flexibla väggarna vid kammrens sidor. V

4, Press enligt patentkrav 3, k ä n n e t e c k n a d a v att duken (43, 69, 74) uppvisar genomgående hål (44, 63, 76) för fri passage av fluidum från kammaren (41, 62, 79) till utrymmet mellan duken och bandet (10).

5. Press enligt patentkrav 3, k ä n n e t e c k n a d a v att duken (69, fig. 8) formas av ett eftergivligt flexibelt material och innefattar armerings- . linjer (65, fig. 8), som sträcker sig genom den och som uppvisar en tämligen hög draghållfasthet.

6. Press enligt något av patentkrav 1 - 5, k ö n n e t e c k n a d a v ~ att de flexibla väggarna uppvisar fördjupningar (45, 46, fig. 3) vilka sträcker sig i sidled innanför väggarna (42, fig. 3) för att underlätta eftergivning av väggarna i en riktning_vinkelrät mot ytan på bandet.

7. Press enligt patentkrav 6, k ä n n e t e c k n a d a v att fördjup- ningarna (45) är öppna mot kammarens (41) inre för att medge utlopp av tryck- fluidum härifrån.

8. Press enligt patentkrav 6, k ä n n e t e c k n a d a v att sidaför. djupningarna (45, 46) sträcker sig inåt från kammarens utsida och från kammarens' insida i förskjutet förhållande till varandra.

9. Press enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k n a d a v att fördjup- ningarna (45, 46) är koniskt formade och av sådan längd att det djupaste partiet av de inre fördjupningarna (45) sträcker sig bortom det djupaste partiet av de yttre fördjupningarna (46).

10. Press enligt något av patentkrav 1 - 9,. k Ü H H 0 f G C k H 0 4 0 V att tätningskanten (fig. 10) uppvisar väsentligt större sidodimensioner än den flexibn vaggan (71, fig. m).

11. Press enligt något av patentkrav 1 - 10, k ä n n e t e c k n a d a v att tätningskanten uppvisar armeringsorgan (47, fig. 4; 55, fig. 7), som förhin- 7403578-z 10 drar densamma att börjes utåt bort från kammaren i en riktning parallellt med bandytan.

12. Press enligt något av patentkrav 1 - 11, k ö n n e t e c k n a d a v att fluidumkanaler (80, fig. 12) mynnar genom tëtningskanten för att rikta flui- vdum under tryck genom öppningarna (86, fig. 12) med Fluidet strömmande mot det rörliga bandets yta.

13. Press enligt patentkrav 12, k ö n n e t e c k n a d ,a v att fluidet, som riktas genom tötningskantöppningarna (86) tillföres vid ett tryck, som är högre ön trycket i kammaren.

14. Press enligt patentkrav 12 eller 13, k ü n n e t e c k n a d a v att en högtrycksledning (89, tig. 12) ör anordnad i kammaren och kopplad till flui- dumkanalerna. 1 - ANFöRoA PUBLIKATIONER: Sverige 388 220 (D21F 3/02) US 3 620 158 (100-154), 3 748 225 (162-272)