Kristian Gerner
svensk historiker
Jan Christian (Kristian) Gerner, född 25 maj 1942 i Piteå stadsförsamling i Norrbottens län,[1] är en svensk historiker specialiserad på Öst- och Centraleuropa.[2]
| Kristian Gerner | |
 Kristian Gerner, 1962. | |
| Född | 25 maj 1942 (82 år) Piteå stadsförsamling, Sverige |
|---|---|
| Nationalitet | Svensk |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Historiker |
| Arbetsgivare | Lunds universitet Uppsala universitet |
| Maka | Kerstin Nyström (sedan 1975) |
| Redigera Wikidata | |
Gerner studerade vid Lunds universitet och avlade filosofie doktor-examen i historia där 1984. Han blev docent vid Lunds universitet 1984 och universitetslektor där 1985. Han var professor i östeuropeisk historia och kultur vid Uppsala universitet 1994–2002 och var 2002–2009 professor i historia vid Lunds universitet.[3]
Kristian Gerner gifte sig 1975 med Kerstin Nyström (född 1944).[4]
Utmärkelser, ledamotskap och priser
redigera- Ledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet (LÖS, 2004)[5]
- Ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien (LKrVA, 1993)[6]
- Ledamot av Vetenskapssocieteten i Lund (LVSL, 1986)[7]
- Ledamot av Finska Vetenskaps-Societeten (1991)[8]
Bibliografi
redigera- Framtidsinriktad samhällsforskning i Sovjetunionen. Medförfattare: Ingmar Oldberg. Meddelanden från Historiska institutionen i Lund, 1, 1972
- Konflikten i Teschen 1918–1920. Meddelanden från Historiska institutionen i Lund, 5, 1974
- ”För Clio. Metodologiska ansatser i historievetenskapen.”. Scandia - Tidskrift för historisk forskning 41 (1): sid. 121–137. 1975. ISSN 0036-5483. http://journals.lub.lu.se/index.php/scandia/article/view/876/662. Läst 1 januari 2012.
- Planhushållning och miljöproblem. Sovjetisk debatt om natur och samhälle 1960–1976. Stockholm: Liber 1978. Medförfattare: Lars Lundgren
- Arvet från det förflutna. Sovjet på tröskeln till 80-talet. Stockholm: Liber 1978
- ”En annan sida av medeltiden: den sovjetiska”. Scandia - Tidskrift för historisk forskning 45 (1): sid. 5–42. 1979. ISSN 0036-5483. http://journals.lub.lu.se/index.php/scandia/article/view/1390/1177. Läst 1 januari 2012.
- ”The Swedish Defence Doctrine in the Postwar Era. Changes and Implications.”. Scandia - Tidskrift för historisk forskning 52 (2): sid. 307–325. 1986. ISSN 0036-5483. http://journals.lub.lu.se/index.php/scandia/article/view/934/719. Läst 1 januari 2012.
- Ideology and Rationality in the Soviet Model. A Legacy for Gorbachev. London: Routledge 1989. Medförfattare: Stefan Hedlund
- Svårt att vara ryss. På väg mot postsovjetismen. Lund: Signum 1989
- ”"Volk und Reich" Den tyska frågan under mellankrigstiden”. Scandia - Tidskrift för historisk forskning 56 (1): sid. 89–107. 1990. ISSN 0036-5483. http://journals.lub.lu.se/index.php/scandia/article/view/995/780. Läst 1 januari 2012.
- Centraleuropas återkomst. Stockholm: Norstedts 1991, 1992
- The Baltic States and the End of the Soviet Union. London: Routledge 1993. Medförfattare: Stefan Hedlund
- Hjärnridån. Det europeiska projektet och det gåtfulla Ryssland. Stockholm: Fischer 1995. Medförfattare: Stefan Hedlund och Niclas Sundström
- Nordens medelhav. Östersjön som historia, myt och projekt. Stockholm: Natur och Kultur 2002. Medförfattare: Anders Hammarlund och Klas-Göran Karlsson
- Centraleuropas historia. Stockholm: Natur och Kultur 1997, 2004
- Ryssland: en europeisk civilisationshistoria, Lund, Historiska media, 2011
- ”Fredrik Böök i offentligheten - en introduktion.”. Scandia. Tidskrift för historisk forskning 70 (1): sid. 17–20. 2004. ISSN 0036-5483. http://journals.lub.lu.se/index.php/scandia/article/view/1314/1100. Läst 1 januari 2012.
- Vad hade hänt om... : åtta kontrafaktiska historier Gerner, Kristian (redaktör/utgivare) ISBN 9789175457246 Lund : Historiska Media, [2015]
- Rysslands historia (2017) ISBN 9789177893653
- Mellan Solidaritet och Coca Cola : rapporter i Svenska Dagbladet om det postmoderna Europa ) ISBN 9789188717061 P Engelsbergs akademi : 2019
Referenser
redigera- ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, version 1.04 (Sveriges Släktforskarförbund 2002).
- ^ Han ser jobbet som en livsstil Upsala Nya Tidning 25 maj 2012. Läst 21 april 2017.
- ^ Anderson, Björn (2016). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. 20 år med akademien och dess ledamöter 1996–2016. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 116. ISBN 978-91-980878-8-8.
- ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2011).
- ^ Kjellander, Rune (2007). Svenska marinens högre chefer 1700–2005. Chefsbiografier och befattningsöversikter. Stockholm: Probus Förlag. sid. 244. ISBN 978-91-87184-83-3.
- ^ Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 207. ISBN 91-630-4181-2.
- ^ https://journals.lub.lu.se/vsl/issue/view/3031/621 Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2018
- ^ ”Utländska ledamöter – Ulkomaiset jäsenet – Foreign members”. Finska Vetenskaps-Societeten. Arkiverad från originalet den 12 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170212091111/http://www.scientiarum.fi/pdf/ledam%C3%B6ter/Utl%C3%A4ndska%20ledam%C3%B6ter_2017-01-02.pdf. Läst 20 april 2017.