Freie Deutsche Jugend
Freie Deutsche Jugend (FDJ) är ett socialistiskt ungdomsförbund i Tyskland som grundades 1936 för att motsätta sig Adolf Hitlers välde.
Eftersom alla antifascistiska organisationer var förbjudna i Nazityskland tvingades FDJ att under hela Tredje rikets existens ha sitt högkvarter i andra länder. År 1936 låg högkvarteret i Paris, 1938 flyttades det till Prag och under många år låg det i London. Efter krigsslutet 1945 flyttade FDJ till Östtyskland där organisationen inlemmades i den östtyska staten. Bland FDJ:s tidigare ledare märks Erich Honecker som ledde organisationen 1946-1955. FDJ-medlemmar bar en blå skjorta. Sedan 2020 leds förbundet av Kattrin Kammrad.
I DDR var FDJ den enda statligt erkända ungdomsorganisationen. FDJ var medlemsorganisation i Demokratisk Ungdoms Världsfederation och Internationella studentförbundet. Medlemskapet var till för ungdomar mellan 14 och 25 år och under DDR-tiden var uppskattningsvis 75 procent av ungdomarna i detta ålderspann medlemmar i FDJ.[1]
I Västtyskland förbjöds systerorganisationen FDJ in Westdeutschland redan 1951 på grund av författningsfientlighet, det vill säga samma bestämmelse som olagligförklarar nazistiska organisationer.
Ordförande
redigera- Adolf „Appel“ Buchholz (8 maj 1938 – mars 1942, i Prag/London)
- Horst Brasch (12 april 1942 – 1945)
- Alfred Kleeberg (1945 – sommaren 1946)
- Erich Honecker (7 mars 1946 – 27 maj 1955)
- Karl Namokel (1955–1959)
- Horst Schumann (1959–1967)
- Günther Jahn (1967–1974)
- Egon Krenz (1974–1983)
- Eberhard Aurich (1983–1989)
- Jens Rücker (från 1991)
- Andrea Grimm (från 2000)
- Ringo Ehlert (2002–2020)
- Kattrin Kammrad (från 2020)
Historik
redigeraDe första FDJ-grupperna uppstod redan före andra världskriget i exil i juni 1936 i Paris och den 8 maj 1938 i Prag. När Nazityskland erövrade dessa länder tvingades FDJ-medlemmarna fly, och nya grupper uppstod från och med 1939 istället i Storbritannien. FDJ-grupperna fick en stor del av sitt stöd från mycket unga judiska emigranter som tvingats fly från kontinenten. [2] I april 1943 gick FDJ i Storbritannien ut med ett upprop till sina medlemmar att ta värvning i den brittiska armén. Samma år blev FDJ en del av „Freie Deutsche Bewegung“.
Se även
redigera
Källor
redigera- ^ ”Free German Youth 1949-1990 (East Germany)”. Flagspot.net. http://flagspot.net/flags/de%7Dfdj.html. Läst 9 februari 2013.
- ^ Alfred Fleischhacker(Hrsg.): Das war unser Leben. Erinnerungen und Dokumente zur Geschichte der FDJ in Großbritannien 1939–1946. ISBN 3-355-01475-3, S. 8
Litteratur
redigera- Geschichte der Freien Deutschen Jugend. Verlag Neues Leben Berlin, 1982
- Alfred Fleischhacker (Hrsg.): Das war unser Leben. Erinnerungen und Dokumente zur Geschichte der FDJ in Großbritannien 1939–1946. Verlag Neues Leben, Berlin, 1996. ISBN 3-355-01475-3
- Gerd Friedrich: Die Freie Deutsche Jugend Stoßtrupp des Kommunismus in Deutschland. Rote Weißbücher 1, Köln 1950
- Hanns-Peter Herz: Freie Deutsche Jugend. Berichte und Dokumente zur Entwicklung und Tätigkeit der kommunistischen Jugendorganisation. München 1957
- Dokumente zur Geschichte der Freien Deutschen Jugend. 4 Bde. Verlag Neues Leben, Berlin 1960-1963
- Ulrich Mählert: Die Freie Deutsche Jugend 1945–1949. Paderborn 1995
- Karl Heinz Jahnke: Die Entstehung der Freien Deutschen Jugend 1945/46. In: Beiträge zur Geschichte der Arbeiterbewegung. 38. Jg. März 1996. 3K-Verlag Köschling, Berlin 1996, S. 3-13
- Karl-Heinz Jahnke: Sechsundzwanzigster Juni 1951 - Verbot der Freien Deutschen Jugend. Neue Impulse. Essen 1996 ISBN 3-910080-08-1
- Ulrich Mählert; Gerd-Rüdiger Stephan: Blaue Hemden Rote Fahnen. Die Geschichte der Freien Deutschen Jugend. Opladen 1996, ISBN 3-8100-1714-0 (historisch-kritische Darstellung)
- Felix Mannheim: An die Spitze geschrieben? Das Zusammenspiel von FDJ, SED und Zeitungen im Nomenklatursystem der DDR, 2007
- Herbert Mies: Mit einem Ziel vor Augen. Erinnerungen. verlag am park in der edition ost, Berlin 2009, ISBN 978-3-89793-179-4
Externa länkar
redigera- Officiell webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Freie Deutsche Jugend.