Arméfördelning

Arméfördelning eller fördelning var under 1900-talet inom svenska armén beteckning på ett större militärförband, omfattande två eller flera brigader, ett artilleriregemente, en ingenjörbataljon, en luftvärnsbataljon, en sambandsbataljon och en transportbataljon.

Historik

En arméfördelning motsvarar division i många länders arméer, och det har varit vanligt att även på svenska använda ordet "division" när man avser utländska snarare än svenska förband. De sista fördelningarna utgick ur krigsorganisationen genom försvarsbeslutet 2000 och ersattes mellan åren 2000–2004 som en övergångsperiod av 1. mekaniserade divisionen.

Begreppet arméfördelning (ursprungligen endast fördelning) började användas efter 1800-talets början, och infördes 1889 som benämning även i fredstida organisation.^[1] Arméfördelningarna ersatte den fredstida indelningen i militärdistrikt som användes åren 1833–1888. Åren 1889–1892 benämndes arméfördelningens territoriala område för militärdistrikt, men detta slopades från och med 1893 då en arméfördelnings territoriala område fick benämningen arméfördelningsområde.^[2]

Svenska arméfördelningar

Genom 1942 års försvarsbeslut kom I.–IV. militärområdena att mobilisera två fördelningar vardera, medan V. och VI. militärområdena mobiliserade varsin arméfördelning. Den 1 oktober 1966 ändrades det romerska tecknet i beteckningen på arméfördelningarna till arabiska tecken. Genom försvarsbeslutet 1977 reducerades arméfördelningarna med två staber. Genom försvarsutredning 1988 reducerades arméfördelningarna med två staber. Genom försvarsbeslutet 1996 reducerades arméfördelningarna med tre staber, då de tre militärområdena skulle mobilisera varsin arméfördelning. Genom försvarsbeslutet 2000 upplöstes de tre sista arméfördelningarna, och ersattes av 1. mekaniserade divisionen.^[3]

1893–1927

Arméfördelning	Fredstida stabsort	Aktiv
I. arméfördelningen	Helsingborgs garnison	1893–1927
II. arméfördelningen	Linköpings garnison	1893–1927
III. arméfördelningen	Skövde garnison	1893–1927
IV. arméfördelningen	Stockholms garnison	1893–1927
V. arméfördelningen	Stockholms garnison	1893–1927
VI. arméfördelningen	Östersunds garnison	1893–1927
Gotlands militärområde	Visby garnison	1937–1941

1928–1936

Åren 1928–1936 bestod en arméfördelning i regel av fyra infanteriregementen, ett kavalleriregemente, ett artilleriregemente och en trängkår, samt i vissa fall truppförband ur artilleriet, ingenjör- och intendenturtrupperna. Inom respektive arméfördelning fanns ett militärområde, vilket leddes av en militärområdesbefälhavare. Militärområdesbefälhavaren var territoriell chef, men underställd chefen för arméfördelningen.^[4]

Arméfördelning	Fredstida stabsort	Aktiv
Övre Norrlands militärområde	Bodens garnison	1928–1936
Norra arméfördelningen	Östersunds garnison	1928–1936
Östra arméfördelningen	Stockholms garnison	1928–1936
Östra brigaden	Linköpings garnison	1928–1937
Västra arméfördelningen	Skövde garnison	1928–1936
Södra arméfördelningen	Helsingborgs garnison	1928–1936
Gotlands militärområde	Visby garnison	1928–1936

1937–1942

Arméfördelning	Fredstida stabsort	Aktiv
I. arméfördelningen	Helsingborgs garnison	1937–1942
II. arméfördelningen	Östersunds garnison	1937–1942
III. arméfördelningen	Skövde garnison	1937–1942
IV. arméfördelningen	Stockholms garnison	1937–1942
Övre Norrlands trupper	Bodens garnison	1937–1942
Gotlands trupper	Visby garnison	1937–1942

1942–1966

Beteckning	Arméfördelning	Militärområde	Fredstida stabsort	Aktiv
I. förd	I. arméfördelningen	I. militärområdet	Kristianstads garnison	1942–1966
II. förd	II. arméfördelningen	II. militärområdet	Östersunds garnison	1942–1966
III. förd	III. arméfördelningen	Södra militärområdet	Skövde garnison	1942–1966
IV. förd	IV. arméfördelningen	IV. militärområdet	Strängnäs garnison	1942–1966
XI. förd	XI. arméfördelningen	I. militärområdet	Ystads garnison	1942–1966
XII. förd	XII. arméfördelningen	II. militärområdet	Östersunds garnison	1942–1966
XIII. förd	XIII. arméfördelningen	I. militärområdet	Kristianstads garnison	1942–1966
XIV. förd	XIV. arméfördelningen	IV. militärområdet	Linköpings garnison	1942–1966
XV. förd	XV. arméfördelningen	VI. militärområdet	Bodens garnison	1942–1966
XVI. förd	XVI. arméfördelningen	V. militärområdet	Karlstads garnison	1942–1966

1966–2000

Beteckning	Arméfördelning	Militärområde	Fredstida stabsort	Aktiv
1. förd	1. arméfördelningen	Södra militärområdet	Kristianstads garnison	1966–1991
2. förd	2. arméfördelningen	Nedre Norrlands militärområde	Östersunds garnison	1966–1978
2. förd	Nedre norra arméfördelningen	Norra militärområdet	Östersunds garnison	1994–1997
3. förd	Västra arméfördelningen	Södra militärområdet	Skövde garnison	1966–1997
4. förd	Östra arméfördelningen	Mellersta militärområdet	Strängnäs garnison	1966–2000
6. förd	Övre norra arméfördelningen	Norra militärområdet	Bodens garnison	1994–1997
6. förd	Norra arméfördelningen	Norra militärområdet	Bodens garnison	1998–2000
11. förd	11. arméfördelningen	Södra militärområdet	Ystads garnison	1966–1991
12. förd	12. arméfördelningen	Nedre Norrlands militärområde	Östersunds garnison	1978–1994
13. förd	Södra arméfördelningen	Södra militärområdet	Kristianstads garnison	1966–2000
14. förd	Mellersta arméfördelningen	Mellersta militärområdet	Linköpings garnison	1966–1997
15. förd	15. arméfördelningen	Övre Norrlands militärområde	Bodens garnison	1966–1994
16. förd	16. arméfördelningen	Bergslagens militärområde	Karlstads garnison	1966–1978

Se även

Referenser

Noter

^ Arméfördelning i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
^ Militärdistrikt i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
^ Braunstein (2003), s. 301-302
^ Holmberg (1993), s. 84

Tryckta källor

Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5
Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok]: en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6

[1] Arméfördelning i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)

[2] Militärdistrikt i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)

[3] Braunstein (2003), s. 301-302

[4] Holmberg (1993), s. 84

[1]

[2]

[3]

[4]