[go: up one dir, main page]
More Web Proxy on the site http://driver.im/

Älmhults kommun

kommun i Kronobergs län, Sverige

Älmhults kommun är en kommun i Kronobergs län. Centralort är Älmhult.

Älmhults kommun
Kommun
Kommunhuset
Kommunens vapen.
Älmhults kommunvapen
LandSverige
LandskapSmåland
LänKronobergs län
CentralortÄlmhult
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd17 729 ()[2]
Areal978,22 kvadratkilometer ()[3]
- därav land890,46 kvadratkilometer[3]
- därav vatten87,76 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet19,91 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater56°33′00″N 14°08′00″Ö / 56.55°N 14.133333333333°Ö / 56.55; 14.133333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVäxjö domkrets (–)
Ljungby domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0647[4]
Anställda1 575 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0765[6]
Postnummer343 21–343 97
GeoNames2726568
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Möckeln är den största sjön i kommunen. Traditionellt har sten- och träindustrin varit basnäringar, men senare har Ikea-koncernen vuxit fram och är numer den största enskilda arbetsgivaren.

Kommunen har haft borgerligt styre sedan 2006, med undantag för åren 2014 till 2018 då det rödgröna blocket styrde. Sedan 1970-talet har befolkningsutvecklingen varit tämligen stabil och legat mellan 15 och 16 000 invånare.

Administrativ historik

redigera

Kommunens område motsvarar socknarna Göteryd, Hallaryd, Härlunda, Pjätteryd, Stenbrohult och Virestad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Älmhults municipalsamhälle inrättades i Stenbrohults landskommun den 6 februari 1885 och upplöstes 1901 när Älmhults köping bildades genom en utbrytning ur landskommunen. Köpingskommunen utökades 1928 med områden ur landskommunen och Pjätteryds landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Almundsryd (av de tidigare kommunerna Almundsryd och Härlunda), Göteryd (av Göteryd, Hallaryd och Pjätteryd), Stenbrohult (oförändrad) och Virestad (oförändrad). Älmhults köping förblev samtidigt opåverkad.

1958 ombildades Almundsryds landskommun, som en av landets sista, till Almundsryds köping som sedan 1967 bytte namn till Ryds köping.

Älmhults kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Älmhults köping, landskommunerna Göteryd, Stenbrohult och Virestad samt en del ur Ryds köping (Härlunda församling).[7] Kommunen ingick från bildandet till 12 september 2005 i Ljungby domsaga och ingår sen dess i Växjö domsaga.[8]

Geografi

redigera

Älmhults natur växlar från en unikt kuperad del med flyttblock i sydöst till ett frodigt landskap med en berggrund av diabas i norr.[9]

Topografi och hydrografi

redigera

Älmhults kommun är en platt och sjörik skogskommun med en berggrund huvudsakligen bestående av gnejs och gnejsgranit, med inslag av diabas. Den relativt plana berggrundsytan är mestadels täckt av näringsfattig morän. Många myrar finns spridda över landskapet, exempelvis Vakö myr sydöst om centralorten.

Isälvsavlagringar i form av rullstensåsar sträcker sig genom kommunen, särskilt tydliga söder om sjöarna Möckeln och Femlingen. Möckeln, kommunens största sjö, är en oreglerad och näringsfattig sjö av stor betydelse för friluftslivet.

Odlingslandskapet är koncentrerat främst kring Garanshultasjön och Virestadsjön, medan resten av kommunen dominerats av skog och sjöar, vilket ger goda förutsättningar för naturupplevelser och friluftsliv.[10]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]

Älmhults kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (5,0 %)
  Skog (80,3 %)
  Öppen myrmark (4,8 %)
  Jordbruksmark (6,7 %)
  Övrig mark (3,3 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

redigera

Samtlig skog som hör till Älmhults kommun är certifierade enligt Forest Stewardship Council (FSC) och det finns 11 naturreservat i kommunen.[12]

Administrativ indelning

redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sju församlingar – Göteryd, Hallaryd, Härlunda, Pjätteryd, Stenbrohult, Virestad och Älmhult.

 
Distrikt inom Älmhults kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i sju distrikt[13]Göteryd, Hallaryd, Härlunda, Pjätteryd, Stenbrohult, Virestad och Älmhult.

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar som i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

Tätorter

redigera

Det finns fem tätorter i Älmhults kommun.

Nr Tätort Befolkning
(2020-12-31)[14]
1 Älmhult 11 003
2 Diö 932
3 Liatorp 540
4 Eneryda 330
5 Delary 210

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

redigera

Efter valet 2014 skedde ett skifte bland de styrande när Alliansen efter åtta år lämnade över till en koalition bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.[15]

Efter valet 2018 återgick styret av kommunen till Alliansen. Men Liberalerna valde i oktober 2020 att lämna samarbetet efter att de styrande partierna inte kunde enas om hur underskottet i socialnämnden skulle lösas.[16] Sedan oktober 2020 styrs därför kommunen av en minoritetskoalition bestående av Centerpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna.[17]

Kommunfullmäktige

redigera

Presidium

redigera
Presidium 2022–2026[18]
Ordförande C Marie Olofsson
Förste vice ordförande S Thomas Johansson
Andre vice ordförande M Morgan Svensson

Mandatfördelning 1970–2022

redigera
ValårVSMPSDNYDÖVRCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197012114517
211457
4989,2
46
1973119613217
1961327
4991,5
46
1976119514217
1951427
4992,0
3811
197922014319
2201439
4990,8
3613
1982221122210
221122210
4990,6
3316
19852191124110
21912410
4988,6
3811
1988219312328
219312328
4985,6
3712
19911181133310
18133310
4985,1
3514
1994221211229
221211229
4986,3
2920
19983181111249
31811249
4981,54
3118
200222118449
2218449
4978,93
2821
2006115119338
159338
4179,53
2120
2010115229129
1522929
4181,59
2615
2014215248127
21524827
4182,66
2417
2018212159228
21259228
4183,24
2516
202221516629
2156629
4179,91
2219
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

redigera

Kommunstyrelse

redigera

Avser mandatperioden 2018–2022.

Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
C Gusten Mårtensson M Sonja Emilsson S Eva Ballovarre [19]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

redigera
Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Eva Ballovarre 1 april 2017 31 december 2018[20][21] Socialdemokraterna
  Elisabeth Peltola 1 januari 2019 31 oktober 2021 Centerpartiet
  Gusten Mårtensson 1 november 2021 Centerpartiet

Övriga nämnder

redigera
Nämnd Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Kultur- och fritidsnämnden M Tomas Simonsson S Anton Härder [22]
Miljö- och byggnämnden C vakant S Tommy Lövquist [23]
Nämnden för familjerättsliga frågor M Marie Rosenquist [24]
Socialnämnden M Marie Rosenquist C Vidar Lundbäck S Lars Ingvert [25]
Utbildningsnämnden C Tommy Harrysson M Tomas Simonsson S Stefan Jönsson [26]
Valnämnden M Kenneth Emilsson S Birgitta Bengtsson [27]
Gemensamma överförmyndarnämnden (ihop med Ljungby kommun och Markaryds kommun) Cecilia Löf (Ljungby kommun) C Elizabeth Peltola [28]

Ekonomi och infrastruktur

redigera

Näringsliv

redigera

Sten- och träindustrin har sedan slutet av 1800-talet varit kommunens basnäringar och senare har framförallt trä- och träförädlingsindustrin blivit mycket betydelsefull. Andra industrier och tjänstenäringar har vuxit fram och kompletterar basnäringarna, totalt står tillverkningsindustrin för cirka 13 procent av sysselsättningen. IKEA-koncernen är det största företaget i kommunen men det finns också sågverk och andra möbelföretag.[29]

Infrastruktur

redigera

Transporter

redigera

Kommunen genomkorsas av riksväg 23 samt av länsvägarna 119, 120 och 124. Kommunen genomkorsas även av järnvägen Stockholm–Malmö.[10]

Utbildning

redigera

I Älmhults kommun fanns 13 grundskolor, enligt uppgifter från 2022, varav ett fåtal fristående.[30] I kommunen finns en gymnasieskola, Haganässkolan. Där finns högskoleförberedande och yrkesprogram, introduktionsprogram, IB-program, SFI, vuxenutbildningar och gymnasiesärskola.[31]

Befolkning

redigera

Demografi

redigera

Befolkningsutveckling

redigera

Kommunen har 17 729 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 133:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Älmhults kommun 1970–2020[32]
ÅrFolkmängd
1970
  
15 283
1975
  
15 250
1980
  
15 562
1985
  
15 720
1990
  
15 945
1995
  
15 971
2000
  
15 403
2005
  
15 346
2010
  
15 603
2015
  
16 168
2020
  
17 884

Kulturarv

redigera

År 2022 fanns 811 fornminnen som kategoriserades som Övrig kulturhistorisk lämning, däribland flera områden med skogsbrukslämningar.[a] Det fanns samtidigt 1681 fornminnen i kategorin fornlämning, däribland ett större antal blästbrukslämningar.[b][33]

Bland byggnadsminnen återfinns exempelvis Emanuelskapellet i Delary, ett tidigare metodistkapell som invigde 1895.

Kommunvapen

redigera

Blasonering: Sköld delad av guld, vari två gröna almblad, och av grönt, vari en linnéaranka av guld.

Vapnet komponerades 1945 för Älmhults köping av tusenkonstnären Malte Sundgren i Älmhult. Almbladen syftar på ortnamnet och linnéan på Linnés födelsesocken Stenbrohult ur vilken köpingen brutits ut. Vid kommunbildningen återförenades Stenbrohults landskommun och köpingen varför linnéan ännu bättre passar i kommunens vapen. Det registrerades hos PRV 1976.

Den nya vapenuppritning som kommunen använt sedan införandet av en "grafisk profil" 2010, och som skiljer sig från den tidigare (och som Wikipedia använder), förändrar inte faktum att vapnet (vapenbeskrivningen) är oförändrat. Linnean har blivit tydligare, rent botaniskt sett, men det övre fältets omotiverade kontur är så bred att den kan missuppfattas som en (alltför smal) bård, i synnerhet som att den är grön.

Se även

redigera

Referenser

redigera

Anmärkningar

redigera
  1. ^ Däribland L1953:9466, L1953:9469 och L1953:9473.
  2. ^ Exempelvis L1952:2461, L1952:3399 och L1952:3453
  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Ljungby tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ ”Natur & naturvård | Älmhults kommun”. www.almhult.se. https://www.almhult.se/byggabomiljo/miljoklimathallbarhet/naturnaturvard.587.html. Läst 3 juni 2022. 
  10. ^ [a b] ”Älmhult - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A4lmhult. Läst 5 maj 2024. 
  11. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  12. ^ ”Natur & naturvård | Älmhults kommun”. www.almhult.se. https://www.almhult.se/byggabomiljo/miljoklimathallbarhet/naturnaturvard.587.html. Läst 4 juni 2022. 
  13. ^
  14. ^ ”Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort”. Statistiska centralbyrån. 24 november 2021. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/tatorter/. Läst 5 oktober 2022. 
  15. ^ Edman, Alexandra (15 oktober 2014). ”Nytt politiskt styre i Älmhult”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/nytt-politiskt-styre-i-almhult. Läst 3 juni 2022. 
  16. ^ Torvinen, Anne (14 oktober 2020). ”Alliansen spricker i Älmhult”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/alliansen-spricker-i-almhult. Läst 3 juni 2022. 
  17. ^ ”Kommunfullmäktige | Älmhults kommun”. www.almhult.se. https://www.almhult.se/kommunpolitik/kommunensorganisation/kommunfullmaktige.629.html. Läst 3 juni 2022. 
  18. ^ ”Kommunfullmäktige har beslutat om nytt politiskt styre i Älmhults kommun”. Älmhults kommun. https://www.almhult.se/kommunpolitik/nyheter/nyhetsarkiv/kommunfullmaktigeharbeslutatomnyttpolitisktstyreialmhultskommun.3887.html. Läst 17 augusti 2024. 
  19. ^ Kommunstyrelsen - Älmhults kommun.
  20. ^ ”Eva Ballovarre (S) blir nytt kommunalråd i Älmhult”. SVT Nyheter. 24 januari 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/eva-ballovarre-s-blir-nytt-kommunalrad-i-almhult. Läst 6 februari 2018. 
  21. ^ ”Sammanträdesprotokoll 27 februari 2018” (  PDF). Älmhults kommun. 27 februari 2018. sid. 14. Arkiverad från originalet den 19 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170619210631/http://almhult.se/download/18.3fe67b7c15aaca93a9126e50/1489671550507/2017-02-27.pdf. Läst 6 februari 2018. 
  22. ^ ”Kultur- och fritidsnämnden - Älmhults kommun”. Arkiverad från originalet den 13 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190113062915/https://www.almhult.se/sv/kommunen/organisationochpolitik/namnderochforvaltningar/kulturochfritidsnamnden.4.40681f1210df5380876800050386.html. Läst 13 januari 2019. 
  23. ^ ”Miljö- och byggnämnden - Älmhults kommun”. Arkiverad från originalet den 13 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190113062928/https://www.almhult.se/sv/kommunen/organisationochpolitik/namnderochforvaltningar/miljoochbyggnamnden.4.40681f1210df538087680006951.html. Läst 13 januari 2019. 
  24. ^ ”Gemensamma nämnden för familjerättsliga frågor - Älmhults kommun”. Arkiverad från originalet den 13 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190113062849/https://www.almhult.se/sv/kommunen/organisationochpolitik/namnderochforvaltningar/gemensammanamndenforfamiljerattsligafragor.4.40681f1210df538087680006107.html. Läst 13 januari 2019. 
  25. ^ ”Socialnämnden - Älmhults kommun”. Arkiverad från originalet den 13 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190113232125/https://www.almhult.se/sv/kommunen/organisationochpolitik/namnderochforvaltningar/socialnamnden.4.40681f1210df538087680007201.html. Läst 13 januari 2019. 
  26. ^ ”Utbildningsnämnden - Älmhults kommun”. Arkiverad från originalet den 13 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190113062853/https://www.almhult.se/sv/kommunen/organisationochpolitik/namnderochforvaltningar/utbildningsnamnden.4.40681f1210df5380876800050305.html. Läst 13 januari 2019. 
  27. ^ ”Valnämnden - Älmhults kommun”. Arkiverad från originalet den 13 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190113062946/https://www.almhult.se/sv/kommunen/organisationochpolitik/namnderochforvaltningar/valnamnden.4.40681f1210df5380876800012731.html. Läst 13 januari 2019. 
  28. ^ ”Överförmyndarnämnden - Älmhults kommun”. Arkiverad från originalet den 13 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190113062933/https://www.almhult.se/sv/kommunen/organisationochpolitik/namnderochforvaltningar/overformyndarnamnden.4.1828926912bbff1ec8e800013671.html. Läst 13 januari 2019. 
  29. ^ ”Älmhult - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A4lmhult. Läst 3 juni 2022. 
  30. ^ ”Grundskolor i Älmhult | Älmhults kommun”. www.almhult.se. https://www.almhult.se/forskolaskola/grundskola/grundskolorialmhult.1252.html. Läst 3 juni 2022. 
  31. ^ ”Om Haganässkolan | Älmhults kommun”. www.almhult.se. https://www.almhult.se/haganasskolan/omhaganasskolan.1389.html. Läst 3 juni 2022. 
  32. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  33. ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 4 juni 2022. 

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera