Tetraloniella dentata
| Tetraloniella dentata | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Långtungebin Apidae |
| Släkte | Tetraloniella |
| Art | Tetraloniella dentata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Tetraloniella dentata | |
| Auktor | (Germar, 1839) |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Tetraloniella dentata är en biart som först beskrevs av Ernst Friedrich Germar 1839.[1][2] Den ingår i släktet Tetraloniella och familjen långtungebin.[3][4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Arten är ett 11 till 15 mm långt bi, med långhårig päls och en bakkropp som är randig i ljusare och mörkare fält.[5][6] Antennerna, som är helt svarta, är mycket långa hos hanen. Clypeus (munskölden) har gula markeringar hos honan.[5] Som alla arter i släktet påminner biet om ett honungsbi.[7]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Utbredningsområdet omfattar Syd- och Mellaneuropa till europeiska Ryssland i öster, Iberiska halvön, Marocko och Algeriet i söder samt Turkiet och Syrien i sydöst. Den är troligen nationellt utdöd i Slovakien och Slovenien, starkt hotad i Tyskland, samt sårbar i Schweiz. Globalt klassificerar emellertid IUCN den som livskraftig ("LC").[8]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Tetraloniella dentata lever på gräsmarker, i buskmarker av macchiakaraktär[8] och på pustaliknande stäpper i Centraleuropa och Ryssland[5]. I bergen kan arten gå upp till drygt 1 000 m.[8] Den är polylektisk, den flyger till värdväxter från flera familjer;[8] i synnerhet korgblommiga växter[5], men även ärtväxter, strävbladiga växter, kransblommiga växter och triftväxter. Flygtiden varar från maj till augusti.[8]
Likt alla arter i släktet är arten ett solitärt bi som bygger larvbon i marken, det vill säga den är icke-samhällsbildande, honan gräver själv ut boet.[7]. Det är dock vanligt att flera honor gräver ut sina larvbon nära varandra i stora kolonier på flera hundra bon.[8]. Bona kan parasiteras av biet Ammobates vinctus, vars larver lever av den insamlade näringen efter det att värdägget eller -larven dödats[8], samt av larven till köttflugan Miltogramma oestracea[5].
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ (2008) , manuscript, World Bee Checklist Project - update 2008-09
- ^ (2006) , database, Apoidea Database, Fauna Europaea
- ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2018). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2018 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2018/search/all/key/tetraloniella+dentata/match/1. Läst 27 augusti 2019.
- ^ ITIS Bees: World Bee Checklist. Ruggiero M. (project leader), Ascher J. et al., 2009-09-28
- ^ [a b c d e] ”Tetraloniella dentata” (på ryska). Пчёлы Беларуси (Vitrysslands bin). Arkiverad från originalet den 30 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190830185218/https://apoidea-g2n.jimdo.com/anthophoridae/tetraloniella-dentata/. Läst 27 augusti 2019.
- ^ Pjetr Chramov. ”Tetraloniella bees” (på engelska). Insecta.pro. http://insecta.pro/taxonomy/931004. Läst 27 augusti 2019.
- ^ [a b] Théodore Munyuli, Muo Kasina, Juma Lossini, John Mauremootoo och Connal Eardley (2011). ”Tetraloniella bees” (på engelska). BioNET-EAFRINET. https://keys.lucidcentral.org/keys/v3/eafrinet/bee_genera/key/african_bee_genera/Media/Html_eafrica/Tetraloniella_bees.htm. Läst 27 augusti 2019.
- ^ [a b c d e f g] Quaranta, M. 2014 Tetraloniella dentata . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 27 augusti 2019.
|