[go: up one dir, main page]
More Web Proxy on the site http://driver.im/Hoppa till innehållet

Stéphane Hessel

Från Wikipedia
Stéphane Hessel
Stéphane Hessel, 16 mars 2012.
FöddStefan Friedrich Kaspar Hessel
20 oktober 1917[1][2][3]
Berlin[4]
Död27 februari 2013[3][5][6] (95 år)
Paris fjortonde arrondissement[4]
BegravdMontparnassekyrkogården
Medborgare iFrankrike[7] och Tyskland[7]
Utbildad vidÉcole normale supérieure
École alsacienne
London School of Economics and Political Science[8]
École libre des sciences politiques
Lycée Louis-le-Grand
SysselsättningDiplomat[7], medlem av franska motståndsrörelsen, poet[7], politisk aktivist, författare[7], motståndskämpe[7]
Befattning
President, Institut Pierre-Mendès-France (1985–1987)
ArbetsgivareFörenta nationerna
Noterbara verkSäg ifrån!
MakaVitia Hessel[7]
BarnAnne Hessel (f. 1947)[9][10]
FöräldrarFranz Hessel[7]
Helen Hessel[7]
Utmärkelser
Nord-Syd-priset (2004)
Prix Jean-Zay (2008)[11]
Adam Mickiewicz-priset (2009)[12]
Eugen Kogon-priset (2009)
Prix de l’Académie de Berlin (2011)[13]
Burgerschapsprijs Stichting P&V (2011)
Hedersmedborgare i Bryssel (2011)[14]
Médaille de la Résistance
Four Freedoms Award för frihet från nöd
Storkorset av Nationalförtjänstorden
Storofficer av Hederslegionen
Webbplatsengagezvous.com/
Redigera Wikidata

Stéphane Frédéric Hessel, ursprungligen Stefan Friedrich Kaspar Hessel, född 20 oktober 1917 i Berlin, död 27 februari 2013[15][16] i Paris, var en fransk diplomat, författare och radikal politiker.

Hessel var motståndsman under andra världskriget, och i dess slutskede var han fånge i koncentrationslägret Buchenwald. År 2010 väckte han uppseende med skriften Indignez-vous!.

Stéphane Hessel föddes i Berlin 1917 och var son till skriftställaren och översättaren Franz Hessel, som tillhörde en högborgerlig familj med polsk-judiskt ursprung, som konverterat till luthersk protestantism. Hans mor, journalisten Helen Grund-Hessel, var dotter till en preussisk bankman och är förebild för hjältinnan "Catherine" i Jules et Jim, den kända självbiografiska romanen av Henri-Pierre Roché (som är romanens Jim). Han var både vän till Franz Hessel (Jules) och hans rival om Helen. Historien om denna osannolika trio som ville bryta de sociala konventionerna filmatiserades av François Truffaut med Jeanne Moreau i rollen som "Catherine".[17]

Hessel flyttade till Frankrike 1925 med sina föräldrar och bror. Han tog studenten (baccalauréat de philosophie) 1932 vid 15 års ålder. Han intresserade sig för filosoferna Alexandre Kojève och Hegel. Efter studier i London School of Economics återvände han till Paris och École Libre des Sciences Politiques. 1937 blev han fransk medborgare och kom in på elitskolan École normale supérieure.

1940 blev han krigsfånge men lyckades fly och förenade sig med Charles de Gaulle i London i mars 1941 och anslöt sig till de fria franska styrkorna. 1944 sändes han på uppdrag till det ockuperade Paris, där han arresterades och skickades till Buchenwald[18][19]. Han lyckades undgå avrättning genom att byta identitet med en avliden fånge[20]. Denna förfalskning röjdes så småningom men han lyckades undgå ytterligare avrättningar och tog sig till de amerikanska linjerna vid krigsslutet[19].

Han kom i november 1945 till det franska utrikesdepartementet och utnämndes till ambassadör i Kina. Hans diplomatiska karriär varade till 1985. Han blev änkling 1985 men gifte om sig 1989.

Hessel engagerade sig politiskt i frågor som Maastrichtfördraget och de mänskliga rättigheterna. Han stödde 2009 ekologisterna Daniel Cohn-Bendit och José Bové inför valet till europaparlamentet med förhoppningar om att en oförvägen vänster skulle få ökad tyngd[21]. Han har även under sina sista år engagerat sig i den israelisk-palestinska konflikten och har bland annat betecknat den israeliska offensiven på Gazaremsan som krigsförbrytelse och brott mot mänskligheten[22].

Skriften Indignez-vous! (Säg ifrån!)

[redigera | redigera wikitext]

Hessels politiska skrift Indignez-vous! (Bli upprörda! eller Reagera!, Säg ifrån!) som utkom i oktober 2010 blev snabbt ett litterärt fenomen med en rekordutgivning om 950 000 exemplar på tre månader. Indignez-vous ! blev en internationell bästsäljare redan innan den hade blivit översatt till något annat språk.[23].

"I boken [...] vill Hessel få dagens yngre generationer att engagera sig för politiska och sociala förändringar. Vi underkastar oss alltför villigt det han kallar 'finansmarknadernas diktatur'." (Theresa Benér)

  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6b5757h, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Discogs, Discogs artist-ID: 3331317, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] filmportal.de, Filmportal-ID: f741bcb575464438893cae9264ab9003, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] matchID, matchID-ID: UPTszAEEDNb1, läst: 20 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ AlKindi, General Diamond Catalog-ID: 43834.[källa från Wikidata]
  6. ^ Babelio, Babelio författar-ID: 104203.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d e f g h i] Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 120532492, läst: 5 juli 2024.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, oralhistoryportal.library.columbia.edu , läst: 22 februari 2024.[källa från Wikidata]
  9. ^ Stéphane Hessel.[källa från Wikidata]
  10. ^ Anderson-Fabrys sjukdom.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.lalettredulibraire.com .[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.weimarer-dreieck.eu .[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, www.academie-de-berlin.de , läst: 8 maj 2020.[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, datastore.brussels , läst: 1 december 2021.[källa från Wikidata]
  15. ^ Stéphane Hessel, ancien résistant et auteur du livre Indignez-vous !, est décédé à 95 ans, France Info, 27 février 2013.
  16. ^ Stéphane Hessel est mortLibération
  17. ^ Danse avec le siècle, autobiographie de Stéphane Hessel parue au Seuil en 1997
  18. ^ N. Delcamp & S. Arié, Des témoignages de Paix : entretiens avec les membres de l’Alliance d’Artisans de Paix n° 2, Institut de Ressources pour la Paix, Paris XIème, 9 juillet 2008
  19. ^ [a b] M. Lehning, Mein Leben - Stéphane Hessel, Radio Bremen Film, Brème, 2008
  20. ^ Bruce Marshall, Le Lapin blanc, traduction de l'anglais par Pierre Frédéric, préface de Gilberte Pierre-Brossolette, Gallimard, 1953 Ch. XIII
  21. ^ http://www.letelegramme.com/ig/generales/france-monde/france/regionales-stephane-hessel-s-engage-au-cote-d-europe-ecologie-10-12-2009-692905.php
  22. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110516141543/http://contreinfo.info/article.php3?id_article=2470. Läst 26 februari 2011. 
  23. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525140031/http://www.myboox.fr/actualite/indignez-vous-de-stephane-hessel-atteint-un-tirage-record-de-950000-exemplaires-5363.html. Läst 10 augusti 2011. 

Dödsnotis NY Times (Engelska)

  • Indignez-vous ! (Pour une insurrection pacifique). Montpellier: Indigène éditions 2010. 32 s. (Collection Ceux Qui Marchent Contre Le Vent.) ISBN 978-2-911939-76-1.
  • Säg ifrån!, översatt av Ulla Bruncrona, Louise Lindfors Förlag 2011 ISBN 978-91-633-8507-0

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]