Nunneflugsnappare

	Nunneflugsnappare; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Flugsnappare; Muscicapidae
Släkte	Ficedula
Art	Nunneflugsnappare; F. westermanni
Vetenskapligt namn
	§ Ficedula westermanni
Auktor	(Sharpe, 1888)

Nunneflugsnappare^[2] (Ficedula westermanni) är en liten asiatisk tätting i familjen flugsnappare med vid utbredning från Himalaya till Timor.^[3]

Utseende och läte

Nunneflugsnapparen är en liten (10–11 cm), storhuvad flugsnappare där hanen är distinkt svartvit och honan huvudsakligen gråbrun.^[4] Hanen har svart ovansida, vit undersida, brett vitt ögonbrynsstreck (långt bak i nacken, bredare bakom ögat) samt stora vita fält på vingarna och vitt i stjärten likt mindre flugsnappare.^[5] Honan är brungrå ovan med ett tunt ljust vingband, gråbrun anstrykning på bröstet och roströd på övergump och övre stjärttäckare, mer intensivt i östliga populationer.^[5]

Sången varierar, med bland annat en serie ljusa toner följt av sträva och klingande ("chi-chi-chi-brr-titititi"), en stadig och acclererande serie klocklika fraser följt av ett kort och strävt fräsande. Bland lätena hörs ljusa toner och ett rullande lågt skallrande ljud.^[6]

Utbredning och systematik

Nunneflugsnappare har en vid utbredning i Syd- och Sydostasien och delas in i åtta underarter med följande utbredning:^[3]

Ficedula westermanni collini – häckar i Himalaya, i Nepal och Sikkim, flyttar till Indiens slätter vintertid
Ficedula westermanni australorientis – Bhutan till södra Kina, norra Myanmar, Thailand och Indokina
Ficedula westermanni langbianis – södra Laos och i Vietnam
Ficedula westermanni westermanni – Malackahalvön, Sumatra, Borneo, Sulawesi, Mindanao, Bacan och Seram
Ficedula westermanni hasselti – södra Sumatra, Java, Bali, Lombok, Sumbawa, Flores och södra Sulawesi
Ficedula westermanni mayri – Timor och Wetaröarna i östra Små Sundaöarna
Ficedula westermanni rabori – Luzon, Negros och Panay i norra Filippinerna
Ficedula westermanni palawanensis – bergstrakter på södra Palawan i sydvästra Filippinerna

Levnadssätt

Fågeln häckar ifrån mitten av mars till augusti i lövskogar, både städsegröna och lövfällande, i Himalaya på mellan 1200 och 2000 meters höjd. Vintertid flyttar den till lägre regioner och ses i öppen skog. Födan är dåligt känd men tros bestå av små ryggradslösa djur och deras larver, framför allt flugor, skalbaggar och vivlar.^[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförstörelse, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ovanlig i Nepal, vanlig i Indien och Bhutan, sparsam i Bangladesh, lokalt vanlig i Thailand och vanlig på Malackahalvön.^[7]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Gerardus Frederik Westerman (1807-1890), holländsk zoolog och förläggare samt medgrundare till och direktör över Amsterdams zoologiska trädgårdar 1843-1890.^[8]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2012 Ficedula westermanni Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
^ [a b] Clement, P. (2018). Little Pied Flycatcher (Ficedula westermanni). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59071 4 November 2018).
^ [a b] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ Clement, P. (2020). Little Pied Flycatcher (Ficedula westermanni), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.lipfly1.01
^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör nunneflugsnappare.
Bilder & media
Wikispecies har information om Ficedula westermanni.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2012 Ficedula westermanni Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11

[hbw-4] [a b] Clement, P. (2018). Little Pied Flycatcher (Ficedula westermanni). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59071 4 November 2018).

[Indian-5] [a b] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[BOW-6] Clement, P. (2020). Little Pied Flycatcher (Ficedula westermanni), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.lipfly1.01

[7] Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

[8] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]