Mjölke (växt)

	Mjölke
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Myrtenordningen; Myrtales
Familj	Dunörtsväxter; Onagraceae
Släkte	Mjölkesläktet; Chamaenerion
Art	Mjölke; C. angustifolium
Vetenskapligt namn
	§ Chamaenerion angustifolium
Auktor	(Linné) Holub.

Uppslagsordet ”Duna” leder hit. För läkemedlet, se pinazepam. För språket, se Duna (språk).

Ljus jordhumla (Bombus lucorum) på en mjölke.

Rallarrosen hör till de första växterna som etablerar sig efter att marken brunnit. På engelska är namnet *Fireweed*.

En frökapsel på en mjölkört öppnar sig snabbt vid beröring när fröna är mogna.

Mjölke, mjölkört, duntrav eller rallarros (Chamaenerion angustifolium) är en flerårig ört i familjen dunörtsväxter. Namnen mjölke och mjölkört kommer av att växten har antagits befordra mjölkavsöndringen hos kor.^[2]

Habitat

Mjölke finns i norra halvklotets tempererade områden. Den är vanlig längs banvallar, på hyggen och diken i hela Sverige, ända upp på kalfjället. På 1950-talet nådde den enligt en inventering i Jämtland 1 120 m; 2008 har den klättrat upp till 1 380 m. Oberoende undersökningar i Uralbergen, Alperna, Pyrenéerna och Jurabergen har visat liknande tendenser. Orsaken antas vara den globala uppvärmningen.^[3]

Utbredningskartor

Norden [5]
Norra halvklotet [6]

Utseende

Mjölkörten blir 50–150 cm hög och har rosa till rödvioletta blommor med fyra kronblad. Bladen är långa och smala, ganska mörka på översidan och ljusare under. Frökapslarna är rödbruna och varje kapsel innehåller mellan 300 och 400 mycket små frön. Sammanlagt kan en enda planta ge 80 000 frön. Fröna har små hår som hjälper dem att spridas med vinden. Den stora mängden frön och att växterna även sprider sig med rotskott gör att den kan bli ett ogräs. Mjölkörten gav Christian Konrad Sprengel (1750–1816) en inblick i korspollineringens mekanismer; före hans upptäckt var korspollinering ett okänt begrepp.

Underarter

Två underarter kan urskiljas:

subsp. angustifolium - är diploid och har kala stjälkar och blad och mindre blommor. Den förekommer i de kallare delarna av utbredningsområdet [7] och är den underart som förekommer i Europa.
subsp. circumvagum - är tetraploid och har finhåriga stjälkar och blad och större blommor. Den förekommer i de varmare delarna av utbredningsområdet.

Föda

Rotstocken innehåller ca 16 % stärkelse. De mjuka och nästan vita rotstockarna som används, smakar väldigt beskt men kan ätas efter kokning. För att mildra den bittra smaken bör rotstocken rostas och förvällas innan kokning i nytt vatten. Man bör även dra bort rotstockens bruna mittsträng. Även skotten kan ätas efter kokning och har hög halt av vitamin C, men kolhydrathalten är låg. Mjölkört betraktas som en av de 14 viktigaste vildväxterna i en överlevnadssituation.^[4]

I Ryssland har mjölkörtens blad traditionellt torkats och använts som te. Växten heter på ryska иван-чай (Ivan-te) och drycken kallas sedan medeltiden koporje-te (копорский чай) efter fästningen Koporje (finska Kaprio) mellan Sankt Petersburg och Narva.

Bygdemål

I Svensk Flora (1755) tar Carl von Linné upp en del av blommans många namn. Ernst Rietz ger i Svenskt dialektlexikon (1862–1867) ytterligare några. Björn Collinders Ordhandboken är ännu en källa. Tabellen sorterad österifrån via norr till söder.

Linné		Rietz		Collinder ^[5]

Namn	Trakt	Namn	Trakt	Namn

		almokke^[6]	Finland	duna
råmjölksgräs	Österbotten	bränngräs	Österbotten	duntrav
		almök^[6]	Norrbotten
abragärest	Lappland
allmoke	Västerbotten	almöke^[6]	Västerbotten
almycke	Ångermanland	almick^[6]	Ångermanland
brudfackla
almecke	Medelpad
illermjölke	Hälsingland
himmelgräs	Dalarna	ö-mjök ^[a] ^[b] ^[6]	Dalarna
mjölkgräs		im-ört	Dalarna ^[7]
kalvrumpa ^[c]	Uppland
imjölke	Närke	imjolkesstolkar	Närke ^[8]
älgerams	Dalsland
getstabb	Västergötland
fästmöpiska
ållenmärke	Småland
rävarumpa ^[d]	Skåne	kropp	Skåne ^[9]
rävsvans
skogsbloss
kropp	Kristianstad

^ Jfr samiska ömökje
^ Egentligen hömjölk
^ Samma namn har i Småland använts för Gråfibbla, Hieracium pilosella.
^ Samma namn har enligt Rietz använts även för Åkerfräken, Equisetum arvense.

Notabelt är att almoka förekommer i litteraturförteckningen i artikeln Lulesamiska (Odhner).

Synonymer

Subsp. angustifolium^[10]^[11]

Chamaenerion angustifolium (L.) Scop.
Chamaenerion angustifolium Schur
Chamaenerion angustifolium f. leiostylum Berlin
Chamaenerion angustifolium f. pubescens (Haussknecht) M.Kitagawa
Chamaenerion angustifolium var. intermedium (Wormsk. ex Seringer) Lange
Chamaenerion angustifolium var. spectabile Simmons
Chamaenerion exaltatum Rydberg
Chamaenerion spicatum (Lamarck) S.F.Gray.
Chamaenerion spicatum f. alba Cockerell
Epilobium angustifolium L.
Epilobium angustifolium f. albiflorum (Dumort.) E.L.Rand & Redfield
Epilobium angustifolium f. albiflorum (Dumort.) Haussknecht
Epilobium angustifolium f. leucanthum T.Shimizu
Epilobium angustifolium f. spectabile (Simmons) Fernald
Epilobium angustifolium var. intermedium (Wormsk. ex Seringer) Fernald
Epilobium brachycarpum Leight nom. illeg.
Epilobium gesneri Vill.
Epilobium gracile Brügger
Epilobium intermedium Wormsk. ex Seringer nom. illeg.
Epilobium leiostylon Petermann
Epilobium macrocarpum Stephan
Epilobium neriifolium H.Léveillé
Epilobium rubrum Lucé
Epilobium salicifolium Clairv. nom. illeg.
Epilobium salicifolium Stokes
Epilobium spicatum Lamarck
Epilobium spicatum f. albiflorum Britton nom. illeg.
Epilobium spicatum f. albiflorum Dumort.
Epilobium spicatum var. substenophyllum Rouy & E.G.Camus
Epilobium variabile Lucé
Epilobium verticillatum Tenore
Pyrogennema angustifolium (L.) Lunell

subsp. circumvagum (Mosquin) Hoch ^[12]

Chamaenerion angustifolium subsp. circumvagum (Mosquin) Moldenke
Chamaenerion angustifolium subsp. macrophyllum (Haussknecht ) S.K.Czerepanov
Chamaenerion angustifolium var. abbreviatum Lunell
Chamaenerion angustifolium var. canescens (A.W.Wood) Britton
Chamaenerion angustifolium var. platyphyllum Daniels
Chamaenerion danielsii (D.Löve) S.K.Czerepanov
Chamerion angustifolium subsp. circumvagum (Mosquin) Kartesz nom. illeg.
Chamerion angustifolium var. canescens (A.W.Wood) N.H.Holmgren & P.K.Holmgren
Chamerion danielsii (D.Löve) S.K.Cherepanov
Chamerion platyphyllum (Daniels) A.Löve & D.Löve
Epilobium angustifolium f. macrophyllum Haussknecht
Epilobium angustifolium subsp. circumvagum Mosquin
Epilobium angustifolium subsp. macrophyllum (Haussknecht ) Hultén
Epilobium angustifolium var. abbreviatum (Lunell) Munz
Epilobium angustifolium var. canescens A.W.Wood
Epilobium angustifolium var. macrophyllum (Haussknecht ) Fernald
Epilobium angustifolium var. platyphyllum (Daniels) Fernald
Epilobium angustifolium var. pygmaeum Jepson
Epilobium danielsii . D.Löve
Epilobium platyphyllum (Daniels) A.Löve & D.Löve nom. illeg.
Pyrogennema angustifolium var. abbreviatum Lunell

Källor

^ ”Svensk Kulturväxtdatabas Chamaenerion angustifolium”. Arkiverad från originalet den 18 april 2014. https://web.archive.org/web/20140418003145/http://skud.ngb.se/?option=com_wrapper&Itemid=40. .
^ Svenska Akademiens ordbok: mjölke
^ Svenska Dagbladet 2008-06-27, "Nyheter", s 10
^ ”Handbok Överlevnad”. Svenska armén, 1988
^ Björn Collinder: Ordhandboken, Förlagshuset Fyris AB, tredje upplagan, Uppsala 1979, ISBN 91-85356-02-6
^ [a b c d e] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, s 7, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [1]
^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, s 293, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [2]
^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, s 292 Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [3]
^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, s 367, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [4]
^ ”Flore Électronique”. http://www.tela-botanica.org/page*eflore. ^{[död länk]}
^ ”The International Plant Names Index - home page”. http://www.ipni.org/index.html.
^ ”Flora of China - Chamerion angustifolium subsp. circumvagum”. http://www.efloras.org/florataxon.aspx?flora_id=2&taxon_id=250073475.

Externa länkar

Mjölke i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Mjölke (växt).
Bilder & media

[7] Jfr samiska ömökje

[8] Egentligen hömjölk

[10] Samma namn har i Småland använts för Gråfibbla, Hieracium pilosella.

[12] Samma namn har enligt Rietz använts även för Åkerfräken, Equisetum arvense.

[1] ”Svensk Kulturväxtdatabas Chamaenerion angustifolium”. Arkiverad från originalet den 18 april 2014. https://web.archive.org/web/20140418003145/http://skud.ngb.se/?option=com_wrapper&Itemid=40. .

[2] Svenska Akademiens ordbok: mjölke

[3] Svenska Dagbladet 2008-06-27, "Nyheter", s 10

[4] ”Handbok Överlevnad”. Svenska armén, 1988

[5] Björn Collinder: Ordhandboken, Förlagshuset Fyris AB, tredje upplagan, Uppsala 1979, ISBN 91-85356-02-6

[ER-6] [a b c d e] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, s 7, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [1]

[9] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, s 293, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [2]

[11] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, s 292 Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [3]

[13] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, s 367, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [4]

[14] ”Flore Électronique”. http://www.tela-botanica.org/page*eflore. ^{[död länk]}

[15] ”The International Plant Names Index - home page”. http://www.ipni.org/index.html.

[16] ”Flora of China - Chamerion angustifolium subsp. circumvagum”. http://www.efloras.org/florataxon.aspx?flora_id=2&taxon_id=250073475.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[a]

[b]

[7]

[c]

[8]

[d]

[9]

[10]

[11]

[12]