[go: up one dir, main page]
More Web Proxy on the site http://driver.im/Hoppa till innehållet

Mór Jókai

Från Wikipedia
Mór Jókai
FöddÁsvay Jókay Móric
18 februari 1825[1][2][3]
Komárno
Död5 maj 1904[1][2][3] (79 år)
Budapest[4]
BegravdKerepesikyrkogården
Medborgare iUngern
Utbildad vidGrammar School of Reformed College,
SysselsättningFörfattare[5][6], politiker, dramatiker, journalist
Befattning
Ledamot av Ungerns nationalförsamling
Ungerns andra parlament (1861–1861)[7]
Ledamot av Ungerns nationalförsamling
Ungerns tredje parlament och mandatperioden 1869-1872 (1865–1872)[7]
Ledamot av Ungerns nationalförsamling
Ungerns sjätte parlament, Ungerns sjunde parlament, Ungerns åttonde parlament, Ungerns nionde parlament, Ungerns tionde parlament och Ungerns elfte parlament (1875–1896)[8]
Ledamot av magnathuset (1897–1904)
Politiskt parti
Resolution Party[7]
Left Centre[7]
Liberala partiet[9]
MakaRóza Jokai
Bella Nagy
Namnteckning
Redigera Wikidata

Mór Jókai de Ásva född 19 februari 1825 i Komárom, död 5 maj 1904 i Budapest, även känd som Maurus Jokai, var en ungersk dramatiker och författare.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Jókai var den siste representanten för den så kallade romaneska romanen som, med Walter Scott som förebild och Miklós Jósika som föregångare hade avlöst János Arany och Sándor Petőfis lyrisk-patriotiska skola och lagt diktningen på relativ verklighetsgrund. Efter att ha kämpat vid Petőfis sida som den revolutionära ungdomens ledare 1848, verkade Jókai under en lång följd av år som redaktör för olika tidningar och tidskrifter med synnerlig kraft för höjande av ungernsk kulturella och politiska myndighet och satt från 1861 som riksdagsdeputerad för Tisza-partiet.[10]

Jókai hade redan 1841 framträtt som författare med romanen Hétköznapok, och började efter revolutionens avslutande ett författaskap som, med tanke på de många andra områden där Jókai verkat snarast saknar motstycke inom världslitteraturen. Antalet romaner och novellsamlingar av Jókai uppgår till över 3000, och omkring 1850-1880 var Jókai utomlands snarast synonym till begreppet ungersk dikt.[10]

På senare år försökte Jókai, som hela tiden stått under nära inflytande av Victor Hugo och Eugène Sue, att tillämpa naturalistiska metoden, sannolikt påverkade av de på 1880-talet framträdande ung-ungerska författarna som Gergely Csiky, Kálmán Mikszáth och Ferenc Herczeg, men denna metod passade honom dåligt.[10]

Några av hans mer kända verk är Erdély aranykora, 1852 (Transsylvaniens gyllene ålder), Török világ Magyarországon (Turkarna i Ungern) och Egy magyar nábob, 1854 (En ungersk krösus). Hans A jövő század regénye (Novellen om det nästa århundradet) som skrevs 1872 anses som ett viktigt tidigt verk inom genren science fiction, även om den termen ännu inte existerade.

En praktutgåva av hans samlade verk utom i 100 band (1898), och hans efterlämnade skrifter i tio band 1912. Ett 20-tal av Jókais romaner översattes till svenska på 1880- och 1890-talen.[10]

Jókai studerade juridik i Kecskemét. Från 1896 var han medlem av överhuset.

Bibliografi (utgivet på svenska)

[redigera | redigera wikitext]
  • De fattiga rika (Szegény gazdagok) (översättning Karl Hemgren, Bonnier, 1875)
  • Valda humoristiska berättelser 1-2 (okänd översättare, Bonnier, 1876)
  • Svarta diamanter (Fekete gyémántok) (okänd översättare, Barkén, 1877-1878)
  • En lyckans guldgosse (Az aranyember) (översättning Karl Hemgren, Bonnier, 1878)
  • Kärleksnarrarne (Szerelem bolondjai) (anonym översättning?, Hedlund, 1878)
  • Den sköne Michal (Szép Mikhál) (anonym översättning?, Hellstén, 1879)
  • Patrioterna: humoristisk roman från Bach-hussarernas tid (1849-59) (Az új földesúr) (översättning Georg Ahlborg, Barkén, 1879)
  • Gastarne (A hazajáró lélek) (Tidigare publicerad med titeln: Den hemvandrande själen) (StD, 1880)
  • Pater Peter (Páter Péter) (okänd översättare, 1881)
  • Lefvande död (Akik kétszer halnak meg) (fritt från den österrikiska editionen af Georg Ahlborg, Barkén, 1881)
  • Andra tider, andra seder: roman från ungerska frihetskriget 1848 (Politikai divatok) (översättning Karl Hemgren, Bonnier, 1881)
  • Hans andra jag (Enyim, tied, övé) (översättning Karl Hemgren, Barkén, 1882)
  • Brokigt: noveller och humoresker (översättning Karl Hemgren, Bonnier, 1882)
  • Ett qvinnohår (Egy asszonyi hajszál) (öfversättning från tyskan af L-z-o, Gotlands Allehanda, 1884)
  • Frihet under is och snö 1885 (szabadság a hó alatt vagy a zöld könyv) (öfversättning E. Koch) (Följetong i Social-Demokraten 18900904-18910211 med titeln Friheten under is och snö)
  • Kalifens tofflor (öfvers av Erik H-n. GHT 1886) (Senare publicerad i GP 1887-05-14 och DN 1887-06-11)
  • En bal (Egy bál) (tidigare publicerad med titeln En Militärbal, 1887)
  • Den förrädiska ringen (Az áruló gyűrű) (AB, 1887)
  • Arabens guldpiaster (Vårt Land, 1888)
  • Tretton vid bordet, eller familjen Bárdy: ett bordsminne från 1848 (anonym översättning?, Lundholm, 1889)
  • Ett förbannelsens hemvist (GP, 1889)
  • Fången i de sju tornen: en legend från kosackernas frihetstid (anonym översättning?, Lundholm, 1889)
  • Flyktingen (A szökevény) (anonym översättning?, Lundholm, 1889)
  • Efter döden: en enklings visioner (StD, 1889)
  • Familjen Bárdy - ett blodsminne från år 1848 (A Bárdy család ) (anonym översättning?, Fredriksson, 1889)
  • Tre berättelser (anonym översättning?, Lundholm, 1890)
  • Jordakus hufvud (Jordake feje, 1857) (GHT, 1890)
  • Fredegund (GHT, 1890)
  • Brefpacken (öfversättning H. E. AB, 1892)
  • Den gula rosen (okänd översättare, Beijer, 1897)
  • Magneta (Magnéta) (översättning Johannes Granlund, Adolf Johnson, 1898)
  • Nazli-Hanem (översättning Tom Wilson, Adolf Johnson, 1898)
  • Kvinnogunst (Páter Péter) (översättning A. Berg (dvs. Adil Bergström), Holmquist , 1908)
  • Zabella (översättning Oscar Nachman, Holmquist, 1912)
  • Flykten (översättning Karl Benzon, Nordiska förlaget, 1913)
  • Guld värd (Az Aranyember) (översättning Sara Arvidsson, Bra böcker, 1985)

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Mor-Jokaitopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 9581, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Йокаи Мор”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 107661, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d] Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Képviselők és főrendek a dualizmus kori Magyarországon, Líceum Kiadó, 2020, s. 120, ISBN 978-963-496-144-4, läs online, läst: 1 januari 2023.[källa från Wikidata]
  8. ^ Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Képviselők és főrendek a dualizmus kori Magyarországon, Líceum Kiadó, 2020, s. 274, ISBN 978-963-496-144-4, läs online, läst: 1 januari 2023.[källa från Wikidata]
  9. ^ Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Képviselők és főrendek a dualizmus kori Magyarországon, Líceum Kiadó, 2020, s. 221, ISBN 978-963-496-144-4, läs online, läst: 1 januari 2023.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b c d] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 537-38 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mór_Jókai&oldid=54845352”