[go: up one dir, main page]
More Web Proxy on the site http://driver.im/Hoppa till innehållet

Jerzy Kawalerowicz

Från Wikipedia
Jerzy Kawalerowicz
Född19 januari 1922[1][2][3]
Hvizdets[4], Ukraina
Död27 december 2007[5][2][3] (85 år)
Warszawa[6]
BegravdPowązki militärkyrkogård
Medborgare iAndra polska republiken, Nazityskland, Folkrepubliken Polen och Polen
Utbildad vidKonstakademin i Kraków
SysselsättningFilmregissör, filmproducent, manusförfattare, regissör[7]
Befattning
Ledamot av Sejm[8]
Politiskt parti
Polska förenade arbetarpartiet ()
MakaLucyna Winnicka
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Université Sorbonne Nouvelle (1997)[9][10]
Arbetets baners order, första graden
Storkors av Polonia Restituta
Medalj för 30-årsjubileet av folkets Polen
Medalj för 10-årsjubileet av folkets Polen
Medalj för 40-årsjubileet av folkets Polen
Guldmedalj "Zasłużony Kulturze Gloria Artis"
Redigera Wikidata

Jerzy Franciszek Kawalerowicz, född 19 januari 1922 i Gwoździec, Polen, död 27 december 2007 i Warszawa, var en polsk filmregissör som debuterade med sin första film 1952. 1955 blev han ledare över filmproduktionsgruppen vid namn Kadr. Han har blivit känd för psykologiskt intima filmer.

Utvald filmografi

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Кавалерович Ежи”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6sr24bf, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 23596406, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Кавалерович Ежи”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.wprost.pl .[källa från Wikidata]
  6. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.[källa från Wikidata]
  7. ^ www.acmi.net.au, webb-ID på ACMI: creators/33155.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, bs.sejm.gov.pl .[källa från Wikidata]
  9. ^ Journal officiel de la République française, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.univ-paris3.fr , läst: 24 juni 2024.[källa från Wikidata]