[go: up one dir, main page]
More Web Proxy on the site http://driver.im/Hoppa till innehållet

James David Forbes

Från Wikipedia
Ej att förväxla med David Forbes.
Ej att förväxla med James Forbes.
James David Forbes
Född20 april 1809[1][2][3]
Edinburgh
Död31 december 1868[1][2][3] (59 år)
Clifton, Storbritannien
BegravdDean Cemetery
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidEdinburghs universitet
SysselsättningFysiker, seismolog, universitetslärare, alpinist, uppfinnare, glaciolog, geolog, författare[4]
ArbetsgivareEdinburghs universitet
MakaAlicia Wauchope
(g. 1843–)[5]
BarnEdmund Batten Forbes (f. 1847)[6]
George Forbes (f. 1849)[6]
FöräldrarSir William Forbes, 7th Baronet[6]
Williamina Stuart[6]
Utmärkelser
Rumfordmedaljen (1838)[7]
Royal Medal (1843)
Bakerföreläsningen (1846)
Keithmedaljen (1863)
Fellow of the Royal Society
Medlem av Royal Society of Edinburgh
Namnteckning
Redigera Wikidata

James David Forbes, född 20 april 1809 i Edinburgh, död 31 december 1868, var en skotsk naturforskare.

Forbes blev 1833 professor i naturvetenskap vid University of Edinburgh och 1859 rektor för United College of St. Andrews. Han är främst känd för sina arbeten om glaciärer samt tilldelades Rumfordmedaljen 1838 och Royal Medal 1843.

Bibliografi (i urval)

[redigera | redigera wikitext]
  • Travels Through the Alps of Savoy (1843; andra upplagan 1900)
  • Illustrations of the Viscous Theory of Glacier Motion (1846)
  • Letter of Glaciers (1847)
  • Norway and its Glaciers (1853)
  • Review of the Progress of Mathematical and Physical Science (1858)

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/James-David-Forbestopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6445p2h, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ The Peerage person-ID: p43714.htm#i437131, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, royalsociety.org .[källa från Wikidata]