Heinola

	Heinola
	Heinola (finska)
	Kommun
	Heinolas vapen
	Heinolas vapen
Land	Finland
Landskap	Päijänne-Tavastland
Admin. centrum	Heinola centraltätort
Area	839,28 km² (2016-01-01)
- land	676,07 km²
- vatten	163,21 km²
Folkmängd	18 344 (2021-12-31)
- män	9 025 (2020-12-31)
- kvinnor	9 472 (2020-12-31)
Befolkningstäthet	27,13 invånare/km²
Kommunkod	111
Geonames	658292
Språk ; - Finska:; - Svenska:; - Övriga:	; 97,2 %; 0,2 %; 2,6 %
Läge	61°12′10″N 26°01′55″Ö / 61.20278°N 26.03194°Ö;
	Heinolas läge Heinolas läge
	Webbplats: www.heinola.fi

Heinola är en stad i landskapet Päijänne-Tavastland i Finland. Heinola har 18 344 invånare och har en yta på cirka 839,28 km². Grannkommuner är Asikkala, Gustav Adolfs, Itis, Kouvola, Lahtis, Mäntyharju, Pertunmaa och Sysmä.

Heinola ligger 35 km nordost om Lahtis och 140 km nordost om Helsingfors.

Heinola är enspråkigt finskt.

Historia

Heinola som tidigare varit ett litet samhälle ökade i betydelse när Gustav III år 1776 utsåg samhället till administrativt centrum i regionen. Samtidigt ökade samhällets betydelse som handelscentrum för närliggande regioner. Gatunätet har fortfarande drag från den perioden. När Finland hamnade under rysk överhöghet år 1809 flyttades regionens administration österut. År 1839 blev Heinola stad.^[3]

Administrativ historik

1950 överfördes ett område med 2 324 invånare från Heinola landskommun till Heinola stad, och i motsatt riktning områden med 8 invånare.^[4] 1 januari 1997 inkorporerades Heinola landskommun. Samtidigt ändrades kommunkoden från 088 (Heinola landskommun hade kommunkoden 089) till 111.^[5] Heinola tillhörde S:t Michels län till ändringen av Finlands länsindelning 1 september 1998, då Heinola överfördes till Södra Finlands län. 1 januari 2010 avskaffades Finlands län.

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen den 31 december 2021 fanns tre tätorter inom Heinola stads område:^[6]

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Heinola centraltätort (del av)	14 005
2	Heinola kyrkoby	2 168
3	Vierumäki	395

Styre och politik

Mandatfördelning i Heinola stad, valen 1976–2021

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1976

11

13

1

2

4

11

13

2

4

11

43

75,5

1980

10

12

1

2

3

15

10

12

2

3

15

43

75,1

1984

8

14

1

2

16

8

14

2

16

43

71,2

1988

8

15

1

2

15

8

15

2

15

43

67,8

1992

6

15

3

1

3

14

6

15

3

14

43

69,1

1996

6

17

2

1

5

4

11

6

17

5

4

11

51

62,2

2000

3

12

4

6

1

4

3

10

3

12

4

6

4

3

10

43

58,7

2004

3

14

2

4

5

4

11

3

14

2

4

5

4

11

43

59,1

27

16

2008

3

13

1

5

1

5

2

13

3

13

5

2

13

43

62,9

27

16

2012

1

12

9

4

3

10

12

9

4

3

10

43

60,0

30

13

2017

13

1

8

3

4

3

11

13

8

3

4

3

11

43

58,7

29

14

2021

1

12

7

3

10

12

7

3

10

43

52,9

28

15

För valen 1976-1992 är resultatet från Heinola stad innan kommunsammanslagningen, som hade en annan kommunkod.

Kolumnen övriga representerar:
- För valet 2021 Parempi Heinola yhteislista (7).

Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Vänorter

Heinola har följande vänorter:^[7]

Näringar

Efter andra världskriget växte framför allt träförädlingsindustrin. Från 1970-talet minskade industrins betydelse samtidigt som handels- och servicesektorerna ökade i omfång.

Utanför Heinola finns idrottsanläggningen Vierumäki idrottsinstitut.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Heinola stad 1975–2020^[9]

År			Folkmängd
1975			20 642
1980			21 441
1985			21 776
1990			22 255
1995			22 016
2000			21 178
2005			20 729
2010			20 258
2015			19 575
2020			18 497
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Språk

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.^[10]^[11]

Språk	Talare 2022-12-31
Språk	Antal	Andel (%)
Hela befolkningen	18 131	100,0
Inhemska språk totalt	17 341	95,6
Finska	17 297	95,4
Svenska	43	0,2
Samiska	1	0,0
Främmande språk totalt	790	4,4
Ryska	241	1,3
Estniska	182	1,0
Thailändska	50	0,3
Arabiska	42	0,2
Engelska	38	0,2
Kurdiska	38	0,2
Turkiska	30	0,2
Kinesiska	17	0,1
Polska	16	0,1
Spanska	13	0,1
Tyska	12	0,1
Rumänska	11	0,1
Tagalog	11	0,1
Persiska	10	0,1
Språk med färre än 10 talare	79	0,4

Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.

Finska (95,4 %)

Svenska (0,2 %)

Samiska (0,0 %)

Främmande språk (4,4 %)

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Heinola.
Bilder & media
Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)

Karta

Källor

^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
^ (på finska, svenska och engelska) ( PDF) Statistisk årsbok för Finland 1996. Statistisk årsbok för Finland. "Årgång 91 (ny serie)". Helsingfors: Statistikcentralen. 1996. sid. 52 (68 i pdf:en). https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/89979/xyti_stv_199600_1996_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 30 april 2023
^ (på franska, finska och svenska) ( PDF) Befolkningsrörelsen år 1950 - Tabeller. Finlands Officiella Statistik. "VI : A 106". Helsingfors: Statistikcentralen. 1952. sid. 8 (14 i pdf:en). https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/69347/vamu1950.pdf?sequence=1&isAllowed=y
^ (på finska och svenska) ( PDF) Kommuner och kommunbaserade indelningar 2015. Finlands officiella statistik. Helsingfors: Statistikcentralen. 2015. sid. 65 (70 i pdf:en). ISBN 978–952–244–528–5. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/103646/yksk28_201500_2015_net.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 30 april 2023
^ ”13vt -- Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2021”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 9 april 2023. https://web.archive.org/web/20230409083509/https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_13vt.px/. Läst 7 april 2023.
^ ”Ystävyyskaupungit - Heinola”. Arkiverad från originalet den 6 april 2016. https://web.archive.org/web/20160406171912/http://www.heinola.fi/ystavyyskaupungit. Läst 15 oktober 2015.
^ Vänorter på Finland ambassad i Berlins sidor, läst 14 oktober 2015
^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 27 mars 2023.
^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.
^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.

[Statmallen_Areal_land_i_Finlands_Kommuner-1] [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.

[Statmallen_Befolkning_i_Finlands_kommuner-2] [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.

[FiÅrsbok1996-3] (på finska, svenska och engelska) ( PDF) Statistisk årsbok för Finland 1996. Statistisk årsbok för Finland. "Årgång 91 (ny serie)". Helsingfors: Statistikcentralen. 1996. sid. 52 (68 i pdf:en). https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/89979/xyti_stv_199600_1996_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 30 april 2023

[4] (på franska, finska och svenska) ( PDF) Befolkningsrörelsen år 1950 - Tabeller. Finlands Officiella Statistik. "VI : A 106". Helsingfors: Statistikcentralen. 1952. sid. 8 (14 i pdf:en). https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/69347/vamu1950.pdf?sequence=1&isAllowed=y

[5] (på finska och svenska) ( PDF) Kommuner och kommunbaserade indelningar 2015. Finlands officiella statistik. Helsingfors: Statistikcentralen. 2015. sid. 65 (70 i pdf:en). ISBN 978–952–244–528–5. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/103646/yksk28_201500_2015_net.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 30 april 2023

[6] ”13vt -- Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2021”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 9 april 2023. https://web.archive.org/web/20230409083509/https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_13vt.px/. Läst 7 april 2023.

[7] ”Ystävyyskaupungit - Heinola”. Arkiverad från originalet den 6 april 2016. https://web.archive.org/web/20160406171912/http://www.heinola.fi/ystavyyskaupungit. Läst 15 oktober 2015.

[8] Vänorter på Finland ambassad i Berlins sidor, läst 14 oktober 2015

[9] ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 27 mars 2023.

[10] ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.

[11] ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]