[go: up one dir, main page]
More Web Proxy on the site http://driver.im/Hoppa till innehållet

Harvey Cushing

Från Wikipedia
Harvey Cushing
Född8 april 1869[1][2][3]
Cleveland, USA
Död7 oktober 1939[1][3][4] ​eller ​8 oktober 1939[5]
New Haven, USA
BegravdLake View Cemetery
Medborgare iUSA
Utbildad vidHarvard Medical School
Yale University
SysselsättningLäkare, författare, biograf, kirurg, medicinhistoriker, neurolog, akademiker, universitetslärare, neuroforskare, neurokirurg, bibliofil
ArbetsgivareHarvard University
Yale University
MakaKatherine Stone Crowell
BarnMary Benedict Cushing (f. 1906)[6]
Betsey Cushing Roosevelt Whitney (f. 1908)[6]
Barbara Cushing (f. 1915)[6]
FöräldrarHenry Kirke Cushing[7]
Betsey Maria Williams[7]
Utmärkelser
Honorary Fellow of the Royal College of Surgeons (1913)[8]
Pulitzerpriset för biografi eller självbiografi (1926)[9]
Hedersdoktor vid Strasbourgs universitet (1929)[10][11]
Lister-medaljen (1930)
Hedersdoktor vid Sorbonne (1933)[12]
Utländsk ledamot av Royal Society (1933)[13]
Sterling Professor
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Cameron Prize (Edinburghs universitet)
Redigera Wikidata

Harvey Williams Cushing, född 8 april 1869 i Cleveland, död 7 oktober 1939 i New Haven, var en amerikansk neurokirurg.

Efter studier vid Yale och Harvard University blev Cushing professor, först vid Johns Hopkins University och senare vid Harvard. Efter allmän kirurgisk utbildning och studier i Europa blev han neurokirurg. Genom omfattande studier av nervsystemets anatomi och genom att på sina operationsfall själv ställa den neurologiska diagnosen och att utveckla den operativa tekniken fullföljde och förfinade Cushing Victor Horsleys pionjärverk. Med detta lade han grunden till den moderna neurokirurgin.

Under första världskriget tjänstgjorde han på ett amerikanskt sjukhus i Neuilly utanför Paris.

Cushing var den förste som 1932 beskrev de sjukdomssymptom som sedan fick bära hans namn, Cushings syndrom[14]. Han bedrev också omfattande undervisning och handledning så att även en rad av Europas främsta neurologer utbildades vid hans klinik.[15]

Cushing var även en framstående kännare av medicinens historia samt boksamlare och författade ett flertal betydelsefulla monografier bland vilka särskilt märks en över William Osler.

Cushing invaldes 1934 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Harvey-Williams-Cushingtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6154jj5, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 5372, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Who Named It?, Whonamedit?-ID: 980, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Library of Congress Authorities, USA:s kongressbibliotek, läst: 24 augusti 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Plarr's Lives of the Fellows, Pfarr-ID: E004132b, läst: 8 januari 2024.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.pulitzer.org .[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, journals.openedition.org .[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, gallica.bnf.fr .[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, education.persee.fr .[källa från Wikidata]
  13. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 89, läs online.[källa från Wikidata]
  14. ^ Bra Böckers Stora Läkarlexikon 2. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker AB. 1993. sid. 168-9. ISBN 91-7133-146-8 
  15. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931