Harald Boklund
| Harald Boklund | |
 | |
| Född | 28 mars 1868[1] Stockholm[2] |
|---|---|
| Död | 20 mars 1924[1] (55 år) Malmö[2], Sverige |
| Begravd | Sankt Pauli södra kyrkogård[3] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Arkitekt[1] |
| Noterbara verk | Pildammstornet och Maglarps nya kyrka |
| Föräldrar | Johan Christoffer Boklund Karola Stuttgardter[4] |
| Släktingar | Thyra Grafström (syskon) Cecilia Bachér (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Axel Harald Boklund, född 23 mars 1868 i Klara församling i Stockholm , död 20 mars 1924 Malmö S:t Pauli församling i Malmö,[5] var en svensk arkitekt och skriftställare. Han var son till Johan Christoffer Boklund samt bror till Cecilia Bachér och Thyra Grafström.
Harald Boklund studerade arkitektur i Berlin. Han drev med August Lindvall arkitektkontor i Malmö 1895–1900 (Lindvall & Boklund). De ritade bland annat järnvägsstationen Trelleborgs Nedre (senare benämnd Trelleborgs C) och Teleborgs slott utanför Växjö. Boklund ritade också en rad byggnader i Malmö som till exempel Apoteket Lejonet (med Lindvall), Hamnkontoret och Pildammstornet.
Boklunds tidigaste verk var influerade av nyrenässans (endast arbeten utförda tillsammans med Lindvall) för att sedan övergå i jugend. Mot slutet av sin karriär inspirerades Boklund alltmer av nationalromantik, vilket framträder tydligast i hur arkitekten valt att utforma hamnkontoret. Ett av Boklunds främsta kännetecken är alla högresta gavlar som kröner många av hans byggnader.
Boklunds mest uppseendeväckande idé torde vara förslaget att förse Eiffeltornet i Paris med en stenfasad. Förslaget realiserades dock aldrig.
Flera av Boklunds utförda verk har blivit rivna. Hit räknas bland annat ett tornprytt bostadshus på Triangeln i Malmö och Maglarps nya kyrka utanför Trelleborg.
Utöver sin verksamhet som arkitekt var Boklund 1908–24 redaktör för Byggnadstidningen, till vilken han själv skrev mycket material och framförde sina idéer och arkitektoniska ideal. Han var även en aktiv föreningsmänniska i Malmö, bland annat i Skånska konstnärslaget och Malmö industriförening. Boklund såg sig som initiativtagare till Baltiska utställningen i Malmö 1914 och tillhörde de arkitekter i Malmö som tävlade mot Ferdinand Boberg om utställningens arkitektur.
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]-
Hamnkontoret i Malmö, före en tillbyggnad 2013–15
-
Pildammstornet, Malmö
-
Apoteket Lejonet, Malmö
-
Teleborgs slott, Växjö
-
Maglarps nya kyrka, riven 2007
-
-
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Dahlberg Markus, Romberg Thomas, Wienberg Jes, red (2010). Maglarp: kyrkan som försvann. Studier till Sveriges kyrkor, 1652-1587 ; 3. Stockholm: Riksantikvarieämbetet. Libris 12093866. ISBN 978-91-7209-569-4. http://lup.lub.lu.se/record/1538245
- Ranby, Henrik; Díaz Merja (1996). Jugendepoken i Malmö: arkitekter och byggnader 1896-1914. Malmö: Skönhetsrådet i Malmö. Libris 2278392
- Ranby, Henrik (2002). Harald Boklund: kosmopolitiskt, regionalt och nationalromantiskt i Skånes arkitektur 1890-1930. Skriftserie / Arkitekturmuseet, 1101-962X ; 10. Stockholm: Arkitekturmuseet. Libris 8395694. ISBN 91-85460-68-0
- Tykesson, Tyke L.; Magnusson Staaf Björn, Castoriano Martine (1996). Arkitekterna som formade Malmö: en modern stad växer fram 1878-1945. Stockholm: Carlsson i samarbete med Stadsbyggnadskontoret i Malmö. Libris 7622102. ISBN 91-7203-113-1
Källor
[redigera | redigera wikitext]Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Boklund, Johan Kristofer, 1904–1926.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.svenskagravar.se .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Projekt Runeberg .[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 1830–2020 (Version 8). Sveriges släktforskarförbund. 2021