[go: up one dir, main page]
More Web Proxy on the site http://driver.im/Hoppa till innehållet

HD 128429

Från Wikipedia
HD 128429
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildVågen
Rektascension14t 36m 59,79592 s[1]
Deklination-12° 18′ 19,0687 ″[1]
Skenbar magnitud ()+6,197 ± 0,005 (V)[2]
Stjärntyp
SpektraltypF6 V[3]
B–V+0,464 ± 0,011[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-66,1 ± 0,5[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -868,62[1] mas/år
Dek.: -364,52[1] mas/år
Parallax ()37,1800 ± 0,4010[1]
Avstånd87,7 ± 0,9  (26,9 ± 0,3 pc)
Absolut magnitud ()+3,66[4]
Detaljer
Massa1,32[2] M
Radie1,39 ± 0,06[2] R
Luminositet2,75[5] L
Temperatur6 341 ± 70[2] K
Metallicitet-0,10 ± 0,06 (Fe/H)[2] dex
Vinkelhastighet16,2 ± 0,5[2] km/s
Ålder1,7 ± 0,6[6], 3,10[5] miljarder år
Andra beteckningar
LHS 2953, BD-11 3770, FK5 1381, HD 128429, HIC 71469, HIP 71469, HR 5455, IRAS 14342-1205, 2MASS J14365985-1218197, NLTT 37901, PLX 3304, PPM 229046, 1RXS J143659.9-121816, SAO 158677, TD1 17597, TYC 5572-319-1, uvby98 100128429, WISEA J143659.15-121815.4, YZC 11 5129, Gaia DR2 6323603052822806784 [7][8]

HD 128429 är en dubbelstjärna[6] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vinkelhaken. Den har en kombinerad skenbar magnitud av ca 6,20[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 37,2[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 88 ljusår (ca 27 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -66 km/s.[4] Den har en stor egenrörelse och rör sig över himlavalvet med en beräknad vinkelhastighet av 0,945 bågsekunder per år.[9]

HD 128429 är en välkänd höghastighetstjärna[10] med en netto heliocentrisk hastighet av 158,8 km/s. Den rör sig genom galaxen med en hög excentricitet på 0,62, vilket för den från så nära som 4,1 ut till 17,5 kpc från det galaktiska centrumet.[4]

Primärstjärnan HD 128429 A är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass F6 V.[3] Den har en massa som är ca 1,3[2] solmassor, en radie som är ca 1,4[2] solradier och har ca 2,8 gånger solens utstrålning av energi[5] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 6 300 K.[8] Stjärnan är också en källa till röntgenstrålning.[11]

Stjärnan visar anomalier som är en utmaning att förklara med den normala stjärnbildningsprocessen. Den första är stjärnans höga hastighet genom Vintergatan, som skulle vara mycket svårt för en ung stjärna att uppnå. Den andra är ett onormalt lågt järn-till-magnesium [Fe/Mg] överskottsförhållande. Detta tyder starkt på att den är en gammal population II-stjärna som bildats under galaxens tidiga stjärnbildningsfas för ca 12 miljarder år sedan – en period då höga nivåer av magnesium släpptes ut från supernovaexplosioner av massiva stjärnor. Båda avvikelserna kan förklaras av en massöverföring som omvandlade en mycket äldre stjärna till en blå eftersläntrare.[6]

HD 128429 har, baserat på variationer i radiella hastighetsdata som samlats in från Hipparcosuppdraget,[12] kunnat visas vara en dubbelstjärna. Paret har en omloppsperiod av 2,97 ± 0,21 år och en vinkelseparation av 21,28 ± 2,88 mas.[6] Observationer från Gaia DR2 ger en uppskattad linjär halv storaxel på 1,589 AE.[13] Excentriciteten i omloppsbanan är okänd, men har antagits vara nära noll.[6] Följeslagaren HD 128429 Ab är en vit dvärgstjärna som utvecklades från en huvudseriestjärna av spektraltyp F eller G med en liknande massa som den nuvarande primärstjärnan. När komponent Ab blev en röd jätte, översvämmade den sin Rochelobe och massöverföring ägde rum. Den vita dvärgen har nu mindre än hälften av solens massa, efter att ha överfört en betydande del av sin massa till den nuvarande primärstjärnan.[6]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 128429, 31 maj 2021..
  1. ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d e f g h i j] Fuhrmann, Klaus; Chini, Rolf (January 2019), "On ancient solar-type stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 482 (1): 471–489, Bibcode:2019MNRAS.482..471F, doi:10.1093/mnras/sty2660.
  3. ^ [a b] Gray, R. O.; et al. (July 2006), "Contributions to the Nearby Stars (NStars) Project: spectroscopy of stars earlier than M0 within 40 pc-The Southern Sample", The Astronomical Journal, 132 (1): 161–170, arXiv:astro-ph/0603770, Bibcode:2006AJ....132..161G, doi:10.1086/504637, S2CID 119476992.
  4. ^ [a b c d] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015, S2CID 119257644.
  5. ^ [a b c] Luck, R. Earle (January 2017), "Abundances in the Local Region II: F, G, and K Dwarfs and Subgiants", The Astronomical Journal, 153 (1): 19, arXiv:1611.02897, Bibcode:2017AJ....153...21L, doi:10.3847/1538-3881/153/1/21, S2CID 119511744, 21.
  6. ^ [a b c d e f] Fuhrmann, Klaus; Chini, Rolf (October 2017), "On the ancient field blue straggler HR 5455", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 471 (2): 1888–1891, Bibcode:2017MNRAS.471.1888F, doi:10.1093/mnras/stx1784.
  7. ^ HD 128429 (u-strasbg.fr) |Hämtad 2021-05-31
  8. ^ [a b] "HD 128429". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-11-28.
  9. ^ Luyten, Willem J. (1979), LHS catalogue. A catalogue of stars with proper motions exceeding 0″.5 annually (2nd ed.), Minneapolis: University of Minnesota, Bibcode:1979lccs.book.....L.
  10. ^ Heck, A. (June 1978), "Absolute luminosity calibration of F stars", Astronomy and Astrophysics, 66: 335–342, Bibcode:1978A&A....66..335H.
  11. ^ Haakonsen, Christian Bernt; Rutledge, Robert E. (September 2009), "XID II: Statistical Cross-Association of ROSAT Bright Source Catalog X-ray Sources with 2MASS Point Source Catalog Near-Infrared Sources", The Astrophysical Journal Supplement, 184 (1): 138–151, arXiv:0910.3229, Bibcode:2009ApJS..184..138H, doi:10.1088/0067-0049/184/1/138, S2CID 119267456.
  12. ^ Bartkevicius, A.; Gudas, A. (2001), "Kinematics of Hipparcos Visual Binaries. I. Stars with Orbital Solutions", Baltic Astronomy, 10: 481–587, Bibcode:2001BaltA..10..481B, doi:10.1515/astro-2001-0402.
  13. ^ Kervella, Pierre; et al. (March 2019), "Stellar and substellar companions of nearby stars from Gaia DR2. Binarity from proper motion anomaly", Astronomy & Astrophysics, 623: 23, arXiv:1811.08902, Bibcode:2019A&A...623A..72K, doi:10.1051/0004-6361/201834371, A72

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]