Donna Tartt

Donna Tartt
Wes Anderson, Donna Tartt och Antonio Monda vid filmfestivalen i Rom 2015.
Född	23 december 1963 (60 år) Greenwood, Mississippi, USA
Yrke	Författare (skönlitteratur)
Nationalitet	amerikansk
Språk	Engelska
Verksam	1992–
Ämnen	Uppväxtskildringar
Debutverk	Den hemliga historien (1992)
Noterbara verk	Den lille vännen (2002), Steglitsan (2013)
Priser	WH Smith Literary Award (2003) Pulitzerpriset för skönlitteratur (för Steglitsan, 2014) Andrew Carnegie Medal for Excellence in Fiction (2014)
Influenser	Barry Hannah, Charles Dickens, Edgar Allan Poe, Evelyn Waugh, Fjodor Dostojevskij, George Orwell, Hunter S. Thompson, J.D. Salinger, J. M. Barrie, Robert Louis Stevenson, Rudyard Kipling, T. S. Eliot, Vladimir Nabokov, Willie Morris

Donna Tartt, född 23 december 1963 i Greenwood, Mississippi, är en amerikansk författare. Hennes debutroman, Den hemliga historien (1992), sålde i mer än fem miljoner exemplar. Hennes efter 20 års författarkarriär tre publicerade romaner är alla uppväxtskildringar. 2014 vann hon Pulitzerpriset för skönlitteratur för romanen Steglitsan (2013). Samma år utsågs hon av tidskriften Time till en av världens 100 mest inflytelserika människor.^[1]

Tartt föddes i Greenwood i Mississippiflodens delta. Hon växte upp den närbelägna staden Grenada.

Donna Tartts första verk var en dikt som hon skrev som femåring och när hon var 13 år fick hon en dikt publicerad i den lokala dagstidningen. Tartt studerade senare vid Bennington College i Vermont. Där ska hon under kortare tid haft ett romantiskt förhållande med författaren Bret Easton Ellis, som hon senare tillägnade sin första bok.^[2][3]

1981 antogs Tartt till University of Mississippi, där hon under sitt första studieår uppmärksammades av Willie Morris för sitt skrivande. Efter en rekommendation från Morris tog Barry Hannah in den 18-åriga Tartt som deltagare i hans universitetskurs i novellskrivande. Hannah sa att "hon var djupt litterär, ett rent geni faktiskt. En litterär stjärna."^[4]

På inrådan från Morris och andra fortsatte Tartt 1982 sina studier vid Bennington College, där hon blev vän med studiekamraterna Bret Easton Ellis, Jill Eisenstadt och Jonathan Lethem. Hon kom också att studera klassisk litteratur tillsammans med Claude Fredericks. Ellis och hon hade för en tid ett förhållande, efter att de samarbetat på ett par litterära projekt.^[5]

Donna Tartt började skriva på Den hemliga historien redan under sin collegetid, även om det tog henne åtta år att färdigställa den. Romanen blev en succé och såldes i mer än 5 miljoner exemplar.^[6]

Med återkommande tioårsintervaller publicerades hennes två följande böcker, Den lille vännen (2002) respektive Steglitsan (2013). Den sistnämnda gavs ut på dagen elva år efter utgivningen av hennes föregående roman, där huvudpersonen är just elva år.^[7]

Runt 2002 rapporterades det att Donna Tartt arbetade på en omdiktning av myten om Daidalos och Ikaros.^[8] 2006 nominerades hennes novell "The Ambush" till "Best American Short Stories of 2006".

Tartts författarskap känneteckas av ett antal återkommande teman. Dessa inkluderar social klass och klassindelning, skuld och skönhetens begrepp.

2014 belönades Donna Tartt med Pulitzerpriset för skönlitteratur för sin roman Steglitsan.^[9] Samma år utsågs hon av den internationella nyhetstidningen Time till en av världens 100 mest inflytelserika människor. Enligt tidningen är Tartt "författaren vars romanfigurers liv förändrar ditt eget."^[a]

Tartt är känd för att vara otillgänglig för medier: "Jag är inte en särskilt offentlig person, det här [intervju med Dagens Nyheter] är min sjätte intervju på ett årtionde. När jag inte är aktuell med en bok finns det inget att prata om. Och att prata om mig som privatperson är inte intressant. Hur är det, visst brukar också författare få prata mycket om sina privatliv?"^[6]

Tartt skriver alla sina böcker för hand i anteckningsblock. Hennes bibliografi innehåller relativt få böcker: efter 20 års författarskap har tre romaner publicerats. Alla romanerna är mer eller mindre uppväxtskildringar.^[6] Dessutom innehåller alla åtminstone en katastrofal händelse av något slag.^[6]

Den hemliga historien är i grund och botten en psykologisk thriller.^[10]

^[9]

År 2002 rapporterades det att Tartt hade bott i Greenwich Village, Upper East Side, och på en gård nära Charlottesville, Virginia;^[11] att hon är 1,5 m lång^[12] och att hon hade sagt att hon aldrig skulle gifta sig.^[13]

Nedan listas ursprunglig (bok)utgivning samt första svenska översättning (med indrag).

Romaner

• 1992: The Secret History, Alfred A. Knopf
  • 1993 – Den hemliga historien. Stockholm: Bonnier Alba. ISBN 91-34-51296-9  Översättning av Nille Lindgren.
• 2002: The Little Friend, Alfred A. Knopf
  • 2003 – Den lille vännen. Stockholm: Bonnier. ISBN 91-0-058045-7  Översättning av Nille Lindgren.
• 2013: The Goldfinch, Little, Brown and Company
  • 2013 – Steglitsan. Stockholm: Bonnier. ISBN 9789100138882  Översättning av Rose-Marie Nielsen.

Noveller

• “Tam-O'-Shanter”. The New Yorker April 19, 1993, s. 90.^[14]
• “A Christmas Pageant”. Harper's Magazine 287.1723. December 1993, s. 45+.
• “A Garter Snake”. GQ^[15], 65.5, May 1995, s. 89+.
• “The Ambush”. The Guardian, June 25, 2005.

Facktexter

• “Sleepytown: A Southern Gothic Childhood, with Codeine.” Harper’s Magazine 286, July 1992, s. 60–66.
• “Basketball Season.” The Best American Sports Writing, redigerad av och med ett förord av Frank Deford. Houghton Mifflin, 1993.
• “Team Spirit: Memories of Being a Freshman Cheerleader for the Basketball Team.” Harper’s Magazine 288, April 1994, s. 37–40.

Ljudböcker

• The Secret History
• The Little Friend (förkortad)
• True Grit (med ett efterord där hon förklarar sin kärlek till romanen)
• Winesburg, Ohio (urval)

• 2003 – WT Smith Literary Award för Den lilla vännen
• 2003 – Orange Prize for Fiction (slutnominering) för Den lilla vännen
• 2013 – National Book Critics Circle Award (slutnominering) för Steglitsan^[16]
• 2014 – Baileys Women's Prize for Fiction (slutnominering) för Steglitsan^[17]
• 2014 – Pulitzer Prize for Fiction för Steglitsan^[18]
• 2014 – TIME 100 The 100 Most Influential People ^[19]
• 2014 – Andrew Carnegie Medal for Excellence for Fiction för Steglitsan ^[20]
• 2014 – Vanity Fair International Best Dressed List ^[21]
• 2014 – Premio Malaparte för Steglitsan ^[22]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 25 mars 2015.