[go: up one dir, main page]
More Web Proxy on the site http://driver.im/Hoppa till innehållet

D-NIX

Från Wikipedia
Systemdokumentation för DIAB DS90 och D-NIX

D-NIX var en egenutvecklad variant av operativsystemet Unix från Dataindustrier AB (DIAB) som först introducerades år 1983.[1]

Operativsystemets kärna hade inspirerats av ett operativsystem för Monroe Systems datorer EC-8800 och OC-8820 under namnet OS8.[2][3]

D-NIX såldes även till Luxor-Nokia Information Systems under namnet ABCenix för användning i ABC 1600 och ABC 9000, samt till Cromemco som använde det under namnet Cromix. DIABs egna datorer i DIAB Serie 90 använde det under ursprungsnamnet D-NIX.

DIAB skrev också en del tillbehörsprogram (utilities) med motsvarande funktion som de AT&T Unix tillhandahöll. Detta gjorde DIAB:s version fri från licensförpliktelser gentemot det amerikanska bolaget AT&T.

I samband med D-NIX-utvecklingen utvecklades även en kompilator för datorspråket C med namnet D-CC[1] som fortsatte vidareutvecklas av dotterbolaget i USA. Efter att Dataindustrier köptes av Bull såldes kompilatordelen till Wind River Systems.[4]

Tillämpningar som krävde hela utvecklings- och driftsmiljön från AT&T fick dock licensiera deras version. Även kombinationen av DIAB:s kärna och AT&T:s tillbehörsprogram användes.[4]

Den goda prestandan i D-NIX och unika kompetensen inom området gjorde att DIAB fick leverera till Statskontoret och Försvarsmakten flera år efter varandra.[4]

Tekniska egenskaper i D-NIX:

  • Virtuellt minne.[1]
  • Tidsdelning.[1]
  • Realtidskärna med 216 nivåer realtidsprioriteringar från R0 (högst) till (R215 lägst) som alla är högre än Unix 40 prioritetsnivåer 0-39, för totalt 216 + 40 dvs 256 prioriteringsnivåer.[1]
  • Högupplösta timers med en granularitet på 16.5 ms och svarstid på avbrott på c:a 5 ms.[1]
  • Transparent flerprocessorsystem med symmetrisk multiprocessering vilket innebär att alla processorer delar samma minne, operativsystem kör på samtliga CPU:er och processer dynamiskt allokeras till en ledig CPU[1] DIAB tillverkade datorer med upp till 6 Motorola 68040-processorer som arbetade mot samma minne.[5]
  • Skydd för kritiska sektioner med hjälp av semaforer.[1]
  • Eget bitmappat filsystem som använder en bitmap för lediga sektorer istället för länkade listor som var det vanliga i Unix, som även användes för att minska fragmentering genom kontinuerlig diskallokering.[1]
  • Ett filsystem per SCSI-enhet vilket innebär att filsystemoperationer kan ligga aktiva på flera enheter samtidigt.[1][4]
  • Upp till 1 GB per filsystem, eller upp till 2 GB på system med Storage Module Device (SMD) hårddiskar. Backup-band kunde innehålla upp till 2.2 GB data.[1]
  • Dynamisk blockstorlek på filsystemet mellan 512 byte och 32 KB, vilket kunde bestämmas när enheten formaterades.[1]
  • Asynkrona I/O-anrop där processer kunde exempelvis skriva till en fil utan blockering, och senare notifieras när skrivningen avslutats. Det asynkrona arbetet hanterades av hjälpprocesser i kärnan.[1]
  • swap måste ligga på rotfilsystemet, då stöd för separat swappartition saknades[4]
  • Inställningar för kärnan kan redigeras direkt i ett avlusningsprogram[4]
  • Vissa program, som till exempel ls (lista vilka filer som finns), kan användas utan kärnan om det var absolut nödvändigt[4]
  • Ett tilläggspaket möjliggjorde speglad datalagring, och flera partitioner på samma disk, om systemet hade en Motorola 68040-processor.[1][4]
  • Filsystem implementerat med ett användarprogram. Liknar FUSE (Filesystem in Userspace) som bl.a. finns i Linux sedan version 2.6.14.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Operativsystemet D-NIX. Täby: Diab Data AB. 1990. https://dflund.se/~triad/diab/archive/D-NIX/D-NIX%205-3.pdf 
  2. ^ Sjöström, Roland (1996). ”1981 Introduktionen av ABC 800”. Positionering under strategisk osäkerhet - Luxor Datorer och persondatorbranschen. Linköping Studies in Management and Economics, Dissertations no 30. "2". Linköping: Ekonomiska institutionen, Linköpings tekniska högskola. sid. 73-100. Libris 2153372. ISBN 91-7871-699-3 
  3. ^ Sjöström, Roland (1996). ”1982 Ökad konkurrens och specialisering”. Positionering under strategisk osäkerhet - Luxor Datorer och persondatorbranschen. Linköping Studies in Management and Economics, Dissertations no 30. "2". Linköping: Ekonomiska institutionen, Linköpings tekniska högskola. sid. 101-122. Libris 2153372. ISBN 91-7871-699-3 
  4. ^ [a b c d e f g h] ”Historien om DIAB: Dnix”. Arkiverad från originalet den 22 juni 2006. https://web.archive.org/web/20060622172050/http://www.df.lth.se/~triad/diab/dnix.html. Läst 1 november 2006. 
  5. ^ Configuration DS90-47. Täby: Diab Data AB. https://dflund.se/~triad/diab/archive/DS90-47/DS90-47%20Config.pdf. Läst 9 februari 2020 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=D-NIX&oldid=54491121”