[go: up one dir, main page]
More Web Proxy on the site http://driver.im/Hoppa till innehållet

Bitterpilört

Från Wikipedia
Bitterpilört
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningNejlikordningen
Caryophyllales
FamiljSlideväxter
Polygonaceae
SläktePilörter
Persicaria
ArtBitterpilört
P. hydropiper
Vetenskapligt namn
§ Persicaria hydropiper
Auktor(L.) Delarbre
Synonymer
Polygonum hydropiper

Bitterpilört (Persicaria hydropiper) är en art i familjen slideväxter

Bitterpilört är en mångformig ettårig ört, 20–30 cm hög. Stjälken är uppstigande eller upprätt, den är rotslående nertill. Bladen är lansettlika och bredast nedanför mitten. De har en stark pepparaktig smak. De nedre stipelslidorna har korta kanthår medan de övre vanligen är helt kala. Blommorna sitter i axlika, glesa samlingar. De är oansenliga med grönaktiga, rödspetsade hylleblad. Hyllebladen och blomskaften är klädda med gula, tätt sittande körtlar. Frukten är en matt mörkbrun nöt.

Bitterpilört blommar från juli till september

Medicinsk användning

[redigera | redigera wikitext]

Bitterpilört används inom folkmedicinen som blödningshämmande eller urindrivande medel. Använda delar är hela växten utom roten, färsk eller torkad. Aktiva ämnen, som finns i körtlar på blad och stjälk, är seskviterpenaldehyderna tadeonal och polygodiol, som också ger växten dess skarpa smak. Aktiva ämnen är också flavonglykosider som kaliumbisulfatester av rhamnazin. [1]

Bitterpilört finns i stora delar av Europa, Asien, Australien och Nordamerika. I Sverige förekommer den i södra och mellersta delarna, men sällsynt också längre norrut.

Bitterpilört växer i diken, dykärr och andra vattensamlingar. Den är sommarannuell, d.v.s. vårgroende och höstblommande.

Hydropiper betyder vattenpeppar.

Växten har fått sitt namn av bladens brännande smak och kallas därför ibland "vattenpeppar".

Förväxlingsarter

[redigera | redigera wikitext]

Dessa har dock varken stark smak eller körtlar på hyllebladen.

Namn Trakt Ref. Kommentar
Bitterblad
Bitterknäa
Jumfrutvål Uppland [2]
Vattenpeppar Dessa växter har rykte som huskur för att ta bort fräknar
Vattensåpa
Persicaria acris Gray nom. illeg.
Persicaria flaccida (Meisner) H.Gross
Persicaria hydropiper (L.) Spach
(L.) Delarbre
subsp. flaccida (Meisner) A.H.Munshi & G.N.Javeid
subsp. hispida (J.D.Hooker) Soják
subsp. laetivirens (Makino) Soják
subsp. maximowiczii (Reg.) Soják
subsp. microcarpa (Danser) Soják
subsp. oryzetum (Blume) Soják
var. angustifolia (A.Braun) M.Kitagawa
var. diffusa Kitagawa
var. eglandulosa (J.D.Hooker) G.H.Dar nom. inval.
var. glandulosissima (Gage) H.B.Naithani & S.Biswas
var. longistachya (Chang & Li) M.Kitagawa
var. projecta (Stanford) Moldenke
var. vulgaris (Meisner) Ohki
Persicaria maximowiczii (Regel) Nakai
Persicaria urens Friche-Joset & Montandon
Persicaria vernalis Nakai
Peutalis hydropiper (L.) Rafinesque
Polygonum acre Lam. nom. illeg.
Polygonum chloroleucon Gand.
Polygonum ciliare Kitt.
'Polygonum escluseanum Sennen
'Polygonum fallacinum Gandoger
Polygonum flaccidum Meisner
flaccidum Roxb.
var. hispidum J.D.Hooker
Polygonum flexuosum Gandoger
Polygonum glandulosum Poir.
Polygonum gracile Salisbury nom. illeg.
Polygonum hydropiper L.
f. ciliare Domin
subsp. megalocarpum Danser
subsp. microcarpum Danser
var. angustifolium A.Braun
var. glandulosissima Gage
var. laetivirens Makino
var. longistachyum Y.L.Chang & S.X.Li
var. projectum Stanford
var. vulgare Meisner
insolitum Gandoger
maximowiczii Regel
oryzetorum Blume
pallidum Gandoger
podophyllum Gandoger
punctatum Sennen
purpuratum Gandoger
schinzii Schuster
vasconicum Gandoger
vernale (Nakai) Makino & Nemoto

Not: I litteraturen kan stavningen Polugonum ses, vilket är helt ekvivalent med Polygonum.

  1. ^ Örtmedicin och växtmagi, Reader’s Digest AB, 1983
  2. ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 229 [1] Gleerups, Lund 1832–1837, faksimilutgåva Malmö 1962

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]