Alfred Cortot

Alfred Cortot
Född	Alfred Denis Cortot 26 september 1877[1][2][3] Nyon[4], Schweiz
Död	15 juni 1962[2][3][5] (84 år) Lausanne[4], Schweiz
Begravd	Cimetière de Villars
Medborgare i	Frankrike
Utbildad vid	Conservatoire de Paris
Sysselsättning	Pianist[4], dirigent, musikpedagog
Arbetsgivare	Conservatoire de Paris
Gift med	Clothilde Bréal (g. 1903–1939) Renée Chaine (g. 1947–1962)
Barn	Jean Cortot (f. 1925)
Utmärkelser
Francisqueorden Kommendör av Hederslegionen Kommendör av Oranien-Nassauorden[6][7]
Redigera Wikidata

Alfred Denis Cortot, född 26 september 1877 i Nyon, Vaud, död 15 juni 1962 i Lausanne, var en fransk-schweizisk pianist och dirigent. Han var en av de mest kända 1900-talsmusikerna inom klassisk musik. Särskilt berömd är han för sin poetiska insikt i den romantiska periodens pianoverk, särskilt Chopin och Schumann.

Han föddes i Nyon i Vaud, i den franska delen av Schweiz. Fadern var fransman och modern kom från Schweiz. Musikstudierna genomfördes vid Paris Conservatoire tillsammans med Émile Descombes och med Louis Diémer. Debuten kom vid Concerts Colonne 1897, då han spelade Beethovens pianokonsert nr. 3.

Han stödde Tysklands ockupation av Frankrike under Andra världskriget och den Vichyregim som styrde stora delar av landet under krigsåren. Han var till och med en medlem i det nationella rådet (Conseil national).^[8] Efter befrielsen av Frankrike blev han dock "persona non grata", det vill säga att många människor tog avstånd från honom.

• Cortot, Alfred, La musique française de piano, 1930–48
• —, Cours d’interprétation, 1934 (Studies in Musical Interpretation, 1937)
• —, Aspects de Chopin, 1949 (In Search of Chopin, 1951)
• Gavoty, Bernard, Alfred Cortot, 1977 (French)
• Manshardt, Thomas, Aspects of Cortot, 1994

• Piano Rolls (The Reproducing Piano Roll Foundation)
• Recording list (Arbiter Records)
• Recordings and discography (Youngrok Lee's Classical Music page)