slik

slik

1. beskaffad enligt tidigare sätt exemplifierat; sådan

   1600-tal: Skulle jag sörja då vore jag tokot, Lasse Lucidor:

   Fly med flit, vem som kan, slik olyckssnara, fängsel gör längsel när lyckan är vrång.

   1981: Blandat sällskap, Alice Lyttkens:

   Jag tror min lilla vän, att du ska slå slika tankar ur hågen.

   Med en slik attityd kommer man inte långt inom mediabranschen.

   Etymologi: Fornsvenska sliker, från fornnordiska slíkr, av svá och lík, germansk rot *swa-lika- («med sådant utseende»), från vilket även stammar danska slig, engelska such, tyska solch och nederländska zulk.^[1]

slik

1. slik, sådan

slik n

1. godis

   Sammansättningar: fredagsslik, lørdagsslik, slikbod, slikbutik, slikforretning

2. slick, slickning

   Sammansättningar: slikke, slikken, slikkepind, slikkepot, slikkeri, slikket, slikmund, slikmutter, slikmås, slikpapir, slikpind, slikporre, slikpose

slik

1. böjningsform av slikke

slik

1. slik, sådan