Verksamhetsplan 2024

Föreningens verksamhet förväntas under 2024 minskas något jämfört med 2023. Denna konservativa utgångspunkt beror på att långsiktig finansiering har blivit allt osäkrare och ekonomisk försiktighet är därför ett måste. Den omorganisering som beslutades om under 2023 och som verkställs under 2024 fokuserar på att förbättra de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna.

Detta är en planerad förändring som har tidigarelagts och påskyndats på grund av de ekonomiska utmaningarna. Organisationsförändringen tog dock en betydande tid i slutet av 2023 och början av 2024, vilket försenade en del av förberedelserna inför det nya året som man brukar arbeta med under denna period.

De förändringar som skett kommer framförallt att negativt påverka föreningens arbete med workshops och presentationer där personal i mindre omfattning kommer att resa runt och genomföra den typen av utåtriktade aktiviteter. Detta handlar om de förberedande presentationerna som ges för att skapa medvetenhet om föreningen och Wikimediaplattformarna.

Tidigare år har de utbildningsinsatserna bedömts som nödvändiga för att upprätta en nödvändig kunskapsbas hos GLAM-sektorn i Sverige för att förankra värdet att arbeta med Wikimediaplattformarna hos partnerorganisationerna samt att lägga en grund för att kunna designa gemensamma projekt. Där bedöms kunskapsläget dock vara tillräckligt för föreningens närvarande kapacitet för samarbeten. Arbetet med att få GLAM-experter att systematiskt bidra till Wikipediaartiklar har i utvärderingar visat sig mycket begränsade i omfattning och är inte fullgott för att rättfärdiga de relativt höga kostnaderna i det här läget. Däremot har vi sett att träning av GLAM-experter i att systematiskt bidra till Wikimedia Commons och Wikidata har resulterat i att de fortsätter att bidra med större mängder data.

Hade resurser funnits hade dock liknande utbildningsinsatser kunnat ges till andra mindre institutioner, eller till andra områden såsom folkhögskolor eller civilsamhället – vilka båda visat stor potential. Delar av utbildningsverksamheten kan komma att plockas upp i framtiden om ytterligare finansiering kan säkras.

För att väga upp denna minskning kommer mer resurser att läggas på att utveckla onlineutbildningar anpassade för olika målgrupper samt ett ökat fokus på digital kommunikation. Kanslipersonal kommer dock att genomföra utbildningar om mer komplexa tekniska ämnen, framförallt som integrerade delar av större projekt.

En omfattande satsning kommer att ske för att öka föreningens synlighet och flera insamlingskampanjer kommer att ske för att öka föreningens ekonomiska resurser på medel och lång sikt. Föreningen kommer vidare att fortsatt investera kraftigt i arbetet med projektansökningar.

De största resurserna under 2024 läggs på att säkerställa att flera av de stora initiativ som det har arbetats med under ett flertal år ska fortsätta utvecklas för att etableras på mer permanent basis. Även i år rör det sig framförallt om att etablera föreningen som en Tematisk hubb för innehållspartnerskap, att bidra till att säkerställa att svensk och internationell lagstiftning är i linje med Wikimediarörelsens behov samt att ta viktiga steg för att lansera både talsyntes och talresursinsamlaren för Wikispeech. Alla dessa delar förväntas fortsätta även under 2025 och efterkommande år.

Arbete kommer att ske med att vidareutveckla eller omfokusera kampanjer som föreningen driver – detta inkluderar insatser såsom WikiGap samt Wiki Loves Monuments och Wiki Loves Earth. Steg kommer att tas för att försöka utveckla ett koncept som bygger vidare på de tre kampanjerna, där fokus är på att skapa möjligheter och engagemang till att bidra till att digitisera hotat kultur- och naturarv med hjälp av crowdsourcing.

Wikimedia Sverige är en ideell förening som arbetar för att alla människor ska ha fri tillgång till mänsklighetens samlade kunskap.

Bland annat bidrar vi med att hjälpa lärare och bibliotekarier att använda Wikipedia, arkiv och museer att nå ut med sitt material. Vi stödjer de frivilliga som gör Wikipedia bättre på olika sätt för att göra det enklare att bidra och att göra så med högre kvalitet. Att fler personer med olika bakgrund ska kunna delta och ta del av kunskapen är centralt för oss och vi jobbar aktivt med mångfald på olika sätt.

Vi arbetar framför allt tillsammans med andra, såsom myndigheter, museer, andra föreningar och volontärer. Vår organisation förändrar samhället och att experimentera är centralt för oss då det inte finns en färdig mall för framgång.

Föreningen är en lokal, juridiskt obunden, stödförening till Wikimedia Foundation – en stiftelse som driver några av världens största fria kunskapskällor, inklusive Wikipedia, Wikidata och Wikimedia Commons. Målet med vårt arbete är att verka för att sprida upphovsrättsligt fri kunskap till så många människor som möjligt. Våra medlemmar styr vårt arbete.

Föreningen bidrar även till utvecklingen av mjukvaran bakom Wikipedia. Bland annat har föreningen utvecklat en talsyntes för Wikipedia så att den som söker kunskap på plattformen även ska kunna lyssna på artiklarna. Ökad digital tillgänglighet och möjligheten att konsumera kunskap på olika sätt är ett måste för att våra plattformar ska fortsätta vara relevanta. Vi bygger även olika verktyg och gör förbättringar för att volontärer och partnerorganisationer ska kunna bidra enklare.

Vi arbetar för att internet ska fortsätta utvecklas så att fri kunskap ska vara möjligt. Detta inkluderar arbete med lagstiftning och bidrag till etisk AI.

Allt vårt arbete syftar till att uppnå vår vision: “Fri kunskap för en bättre värld. Att hjälpa människor och organisationer att skapa och bevara fri kunskap, och att göra den enkelt tillgänglig för alla.”

Verksamhetsplanen 2024 utgår från dessa prioriteringar och begränsningar. Dessutom beskrivs vad som krävs i form av stödjande resurser, system och arbetssätt för att nå dessa höga ambitioner. Nedan presenteras de mål, delmål och taktiska prioriteringar som kommer att styra arbetet under 2024.

Översiktlig sammanställning av årets huvudinriktningar

Strategiområde	Årets huvudinriktningar	Aktiviteter
Tillgång	Konceptutveckling i den Tematiska hubben för innehållspartnerskap och dess styrning, samt arbete med politisk påverkan.	Under året ökar vi insatserna runt de strategiska frågorna om hur hubben ska styras och hur andra Wikimediaorganisationer kan engageras i arbetet, samt hur mjukvaruutveckling för innehållspartnerskap kan ske av Wikimediaföreningar. Det praktiska arbetet under året fokuserar på kapacitetsbyggande, kopplat till våra insatser runt Helpdesk, arbete med mellanstatliga organisationer och Metabase. Vi fortsätter även att bidra i begränsad omfattning till att underhålla centrala verktyg och ladda upp strategiska dataset. Flera viktiga lagstiftningsprocesser pågår under året där föreningen kommer att arbeta aktivt för att maximera möjligheterna för fri kunskap, detta inkluderar lagstiftning runt upphovsrätt, öppna lärresurser, öppen tillgång till forskningsmaterial samt AI.
Användning	AI-utveckling och ökad tillgänglighet genom Wikispeech och taldatainsamlaren.	Utveckla verktyg för taldatainsamling, tillägg av fler språk, tillägg av fler funktioner, förberedning och eventuellt en pilot för insamlingsevenemang av taldata, undersökning om andra möjliga användningsområden. Dataset för AI-utveckling förbereds och samarbeten runt detta initieras. Projektet knyts även mot språkbevarande för ytterligare engagemang. Bred lansering av verktygen samt uppstart av Wikimedias tillgänglighetsakademi för ökad digital tillgänglighet. Ett flertal samarbeten utvecklas och material tas fram för utbildning, träning och kommunikation.
Gemenskap	Omstrukturering av stödformer, lansering av onlineutbildningar för ökat engagemang samt omstrukturerade kampanjer.	Arbetet med att stödja gemenskapen på olika sätt kommer att omstruktureras till att medlemmar kommer att ges ansvaret att både hantera delar av arbetet men framförallt att ta beslut av olika slag. Nya lärmoduler lanseras på lärplattformen learn.wiki (onlinekurser) för att ge utbildning för de existerande gemenskaperna samt för att engagera nya personer. Ny kampanj med Utrikesdepartementet, eventuellt med fokus på hotat kulturarv, utvecklas baserat på erfarenheter från WikiGap och knyts till Wiki Loves.
Möjliggörande	Insamlingsarbete och medlemsvärvning.	Genomarbetning av vår kommunikation och vidareutveckling av olika kanaler. Större insats runt insamling och medlemsvärvning via sociala medier. Implementering av nytt CRM-system. Experiment med banners på föreningens webbplatser. Vidareutveckling av face-to-face-insamling (F2F) samt testamenterade medel.

Arbetet för Wikimedia Sverige att etablera sig som en Tematisk hubb för innehållspartnerskap fortsätter under året. Genom experiment kan vi etablera rutiner, visa på det verkliga värdet och få en realistisk uppskattning av kostnaderna samt knyta an andra organisationer och volontärer till arbetet. Parallellt med de fortsatta experimenten och konceptutvecklingen påbörjar vi insatser runt hur den framtida hubben ska komma att styras. Det blir allt mer tydligt att en framtida beslutsmodell kommer att kräva att hubben styrs tillsammans med åtminstone en ytterligare Wikimediaorganisation. Det är även tydligt att ytterligare förseningar är att vänta då donationer till Wikimedia Foundation minskat och rörelsens ekonomiska utveckling står inför stora ekonomiska utmaningar. De nödvändiga investeringar som krävs förväntas därför tyvärr försenas och vi kommer att behöva arbeta aktivt med extern finansiering samt skjuta till egna medel för att täcka kostnaderna kommande år.

Arbete med den tematiska hubben är en del av föreningens bidrag till att uppfylla de globala strategirekommendationerna för Wikimediarörelsen. Rekommendationerna togs fram mellan 2017 och 2020 och analyserade på djupet hur rörelsen skulle utvecklas till och med 2030. Ett av de viktigaste resultaten från processen var avsikten att utveckla olika hubbar över hela världen. Två typer av hubbar beskrevs: Regionala hubbar som stödjer organisationer och volontärer inom ett visst geografiskt område (till exempel en europeisk hubb), samt Tematiska hubbar som stödjer organisationer och volontärer inom ett visst expertisområde (till exempel en hubb för innehållspartnerskap).

Under framtagandet av 2030-rekommendationerna förespråkades idén om en hubb starkt av Wikimedia Sveriges representanter. Vi ser hubbar som en nyckel till att organisera Wikimediarörelsen, då de krävs för att kunna ta itu med många av de identifierade frågorna. Det är brådskande att hitta en struktur där ansvaret för att koordinera och guida arbete samt resurser fördelas jämnare över Wikimediarörelsen. Tematiska hubbar är tänkta att tillsammans med Regionala hubbar ta över en hel del av det koordinerande och strategiska arbetet från Wikimedia Foundation och tillsammans axla utmaningar från olika perspektiv. Besluten decentraliseras och flyttas närmare de olika gemenskaperna av volontärer och professionella inom rörelsen. Wikimedia Sverige påbörjade arbetet med att etablera den nya organisationsstrukturen Tematiska hubbar direkt, och väntar nu delvis på att övriga rörelsen ska komma ifatt. Arbetet har därför gått med långsammare fart under 2023 och förväntas även begränsas under 2024.

Wikimedia Sverige har arbetat för att utveckla en Tematisk hubb för innehållspartnerskap (the Content Partnerships Hub, ofta omnämnd som the GLAM Hub) som kan stå för den infrastruktur som behövs för att Wikimediarörelsen ska kunna genomföra effektiva samarbeten med organisationer som har värdefullt material för utbildningssyfte, och som vill dela sin kunskap med allmänheten genom Wikimediaplattformarna. Detta innefattar exempelvis museer, arkiv, bibliotek, akademin, myndigheter och mellanstatliga organisationer såsom FN-organ.

Förhoppningen är att vi, som en välorganiserad medelstor Wikimediaförening, genom den här banbrytande satsningen ska göra det billigare och enklare för andra föreningar att genomföra effektiva innehållspartnerskap. Arbetet inom hubben fokuserar uteslutande på aktiviteter internationellt som ska bidra till Wikimediarörelsen globalt, snarare än i Sverige. De prioriteringar som görs har detta som fokus och när det i vissa fall även gagnar arbetet i Sverige är det en positiv sidoeffekt och inte målet.

Under arbetet med att bli en hubb har vi varit fullt medvetna om att det inte finns en tydlig definition av vad en hubb egentligen består av och att den exakta omfattningen sannolikt kommer att ändras. Vi har också varit medvetna om att vi till slut kanske inte blir formellt utsedda till att vara en hubb. Det är därför viktigt att organisera arbetet så att reella värden kan skapas även genom experimenten.

Vi vill visa vår avsikt och vi vill göra ett seriöst försök att utveckla organisationen för att göra det möjligt för föreningen att ta ett ökat ansvar för den internationella koordineringen och bidra med en service för Wikimediarörelsen. Vi tror att vi kan fylla ett hål som för tillfället finns kring teknologi och kapacitetsbyggande i vår internationella rörelse. Det förberedande arbetet vi gjort sedan 2019 har givit oss ett bra utgångsläge för en framgångsrik organisationsutveckling de kommande åren.

Vi har säkrat projektmedel från Wikimedia Foundation för ett intensivt arbete fram till mitten av 2024. Inom ramen för projektet kan vi i begränsad omfattning fortsätta vår konceptutveckling av det arbete vi ser framför oss kommer att ske inom ramen för den tematiska hubben. Fokus är på kapacitetsbyggande där vi utgår från frågor som inkommer från Helpdesken samt i vårt arbete med FN-organ och andra mellanstatliga organisationer. Materialet kommer även att sammanställas på vår experimentella plattform Metabase.

Vi har varit tvungna att göra denna begränsning då Wikimedia Foundation beslutat att endast bekosta mindre experiment och inte drift, trots att vi är redo för detta. För att komplettera denna begränsade finansiering kommer föreningen aktivt att söka projektmedel från externa finansiärer. Delar av arbetet kommer även att inkluderas i vårt verksamhetsbidrag. Vid behov kan resurser även komma att tas från våra ekonomiska reserver.

Vi kommer att använda dessa resurser för att kontinuerligt under året arbeta med att förbereda oss för hur den framtida hubben ska komma att styras. Vi kommer att organisera workshops och arbetsgrupper för detta och med utgångspunkt i de koncept vi utvecklat ta fram detaljerade planer och etablera strukturer. Vi bedömer att vi har flera förhållandevis välutvecklade koncept för vad en tematiskt hubb skulle kunna och bör fokusera på. Dessa fungerar som en grund för att utveckla en vision, uppdrag och mål samt hur styrningen av hubben ska gå till. Det innefattar beslut om hur maktdistributionen ska se ut, hur vi ska utforma ett demokratiskt engagemang/beslutssystem, hur finansiering av olika uppgifter ska se ut (hur ska pengar flöda till och från hubben från andra Wikimediaorganisationer och externa finansieringskällor) samt hur vi ska samarbeta med andra hubbinitiativ, runt utvecklande av policys m.m.

Under de senaste åren har vi utvecklat koncept för arbete inom fem olika områden. Dessa koncept har diskuterats med hundratals personer under åren. De fem områdena vi helt eller delvis fortsätter arbeta inom är:

1. Ge praktiskt stöd till andra Wikimediaorganisationer och volontärer med innehållspartnerskap. Vi har lanserat en servicefunktion som vi kallar för en Helpdesk, där ansökningar kan göras för hjälp med personaltid för att genomföra framgångsrika innehållspartnerskap. Helpdesken stöds av en internationell expertkommitté som ger guidning och hjälper oss att bestämma vad vi ska prioritera. Under 2024 kommer vi att etablera arbetsgrupper med experter från andra Wikimediaföreningar.
2. Utveckla material för att möjliggöra kapacitetsbyggande gällande innehållspartnerskap. Vi bygger en starkare rörelse genom att utveckla och sammanställa resurser som stödjer Wikimediagemenskaper, särskilt de som är nya och fortfarande utvecklas. Förfrågningar till Helpdesken styr prioriteringarna. En digital lärplattform utvecklas och likaså möjligheten att strukturerat sammanställa existerande material på vår experimentella plattform Metabase. För detta har extern finansiering för en ny personalresurs säkrats. Vi kommer även att söka medel från EU och nordiska stödfonder för att kunna etablera utbytesprogrammet Grand Tour of Wikimedia.
3. Stödja utvecklingen av ett antal centrala tekniska verktyg. Genom bättre verktyg kan vi arbeta mer effektivt med innehållspartner. Detta innefattar att stödja befintliga verktyg med tid för utvecklare, lösa långsiktiga problem och hjälpa till med underhåll. Vi kommer under året att bidra till att underhålla eller vidareutveckla ett fåtal utvalda verktyg. Därtill planerar vi att bidra med att sätta upp ett nätverk av de Wikimediaföreningar som aktivt bidrar med teknisk utveckling, eller har intentionen att börja, och inom ramen för det nätverket regelbundet konsultera de föreningar som har intresse av att verktygen fungerar.
4. Utveckla innehållspartnerskap med FN-organ och andra mellanstatliga organisationer. Vi stödjer globalt samarbete och innehållspartnerskap med internationella organisationer, som till exempel FN. Många av organisationerna har enorma mängder innehåll och kunskap med mycket högt värde. Vi väljer att fokusera på så kallade high impact topics för att skapa intresse och kopplar arbetet till uppfyllnaden av Globala målen: biologisk mångfald, genus och kriser. En viktig del av arbetet under 2024 kommer att vara att hitta formerna för hur så kallade Wikimedian in Residences kan organiseras vid FN-organen, bland annat genom att utveckla ett träningsprogram tillsammans med andra Wikimediaföreningar. Vi kommer även att arbeta för att knyta fler föreningar till lokala insatser med FN-organen samt att lyfta möjligheterna att samarbeta på olika Wikimediaevenemang.
5. Genomföra strategiska datauppladdningar. Vi utvecklar samarbeten och sänker trösklar för att dela data som gör det enklare och bättre att skapa eller underhålla innehållspartnerskap. Av särskilt strategiskt värde är data som möjliggör för rörelsen att globalt upptäcka kulturarv och GLAM-institutioner som de kan arbeta med samt insatser som visar hur bildmaterial kan göras mer sökbart genom strukturerad data. Vi kommer under 2024 att knyta detta arbete till digitalt bevarande av hotat kulturarv. Förhoppningen är att den data vi laddat upp med grundläggande information om platserna kommande år kommer att kompletteras med olika typer av riskutvärderingar för att crowdsourcinginsatser ska kunna genomföras så strategiskt som möjligt.

I Sverige pågår för närvarande ett omfattande arbete med flera lagstiftningsärenden som är av stort intresse för föreningen. Wikimedia Sverige har etablerat en tydlig profil och fått ett erkännande för insatser som skett och får allt mer frekvent inbjudningar till olika lagstiftningssammanhang.

Under det senaste decenniet, och särskilt sedan genomförandeprocessen av Upphovsrättsdirektivet, har föreningens representanter strategiskt engagerat sig i påverkansarbete för att försöka representera rösterna från internetanvändare. Detta är en grupp som ofta är underrepresenterade i den svenska lagstiftningsprocessen. Detta distinkta synsätt har positionerat oss som en respekterad och unik röst i Sverige.

Våra inspel till statliga myndigheter, beslutsfattare och politiker har värderats och avsevärt påverkat olika lagstiftningsfrågor, särskilt när det gäller upphovsrätt. Glädjande nog blev Wikimedia Sverige en av endast 14 organisationer som fick förtroendet att nominera en expert till en av regeringen tillsatt offentlig utredning (SOU) i denna fråga. Vi var den enda organisationen från civilsamhället. Utredningen fokuserade på undantag och inskränkningar i upphovsrätten, ett ämne föreningen har prioriterat. Detta markerar ett betydande steg mot att öka flexibiliteten i svensk upphovsrättslagstiftning, ett av de viktigaste sedan millennieskiftet.

Slutbetänkandet överlämnades till regeringen den 19 januari 2024. Detta markerar början på nästa fas: regeringens process för att omvandla rapporten till ett lagförslag. Med den erfarenhet, djupa förståelse och insikter om argumenten från både allierade och motståndare, som vi har fått genom utredningsprocessen, är Wikimedia Sverige återigen i en unik position när det gäller möjligheten att påverka lagstiftningsprocessen. Särskilt gäller detta möjligheten att samordna med allierade och likasinnade aktörer. Betänkandet är drygt 400 sidor långt, innehåller komplexa förslag, och är skrivet på ett tungt, juridiskt språk. Vi kommer därmed att få en avgörande möjlighet, närmast ett ansvar, att dela våra insikter och erfarenheter med andra. På så sätt kan vi sänka barriärerna för att andra likasinnade organisationer ska kunna göra sina röster hörda i lagstiftningsprocessen, för att säkerställa en användarvänlig, forskningsfokuserad lag.

Det finns ett behov av att ta fram rapporter, utkast, genomgångar och utbildningsmaterial för att förklara vikten av vissa aspekter och varför andra är mycket problematiska. Eftersom vi redan har gjort mycket arbete och förberedelser på det här området gör ytterligare investeringar i detta det möjligt för oss att bygga vidare och skapa ett betydande mervärde.

I början av året ligger fokus på att runda av arbetet med upphovsrättsutredningen. Direkt efter detta krävs dock ett påverkansarbete gentemot lagstiftare under hela året för att säkerställa att de nya lagar som antas skapar så goda möjligheter som möjligt för fri kunskap och är lättförståeliga för den breda allmänheten så att crowdsourcinginsatser är möjliga. Utredningen är därtill begränsad till undantag och begränsningar av lagstiftningen och det finns andra aspekter vi bedömer behöver hanteras när lagen uppdateras för första gången på många år. Vi kommer att arbeta med evenemang riktade mot lagstiftare, personliga kontakter med lagstiftare samt ett aktivt kommunikationsarbete i media för att skapa opinion. Detta kommer att ske tillsammans med ett nätverk av likasinnade organisationer som vi byggt upp och fortsätter expandera.

Vi kommer att samarbeta med Creative Commons för att skapa engagemang runt en ny Unesco-rekommendation för öppet kulturarv. Vi kommer bland annat att undersöka om vi kan använda oss av våra upparbetade kontakter inom Unesco för att sätta upp detta på agendan. Vi hoppas säkra ytterligare extern finansiering för att kunna fortsätta arbetet med en förbättrad upphovsrättslagstiftning även internationellt, såsom genom deltagande i WIPO.

Vi kommer även att anordna ett AI-seminarium tillsammans med Svensk biblioteksförening och Institutet för immaterialrätt och marknadsrätt vid Stockholms universitet, där lagstiftning runt AI och text- och datautvinning (TDM) kommer att diskuteras. Detta är en del av arbetet med att fördjupa vårt arbete i dessa högaktuella frågor som redan fått påverkan på föreningens verksamhet och Wikimediaplattformarna.

Arbetet sker under ett supervalår och det finns behov av att aktivt följa de olika frågor som förs fram i samband med det genom en omfattande omvärldsbevakning.

Det arbete som ursprungligen planerades för Wikispeech under 2022 och 2023 sköts framåt då inga externa medel säkrades under året. Vi hoppas nu att säkra nödvändiga medel under 2024 för att kunna fortsätta arbetet.

Arbetet handlar dels om att öka tillgängligheten på Wikimediaplattformarna, särskilt för de som inte kan läsa av olika orsaker. Talsynteslösningen Wikispeech kommer därför att fortsätta utvecklas, inte minst för att inkludera nya öppna språkmodeller för att rösten ska låta bättre och förenkla inlärning.

Myndigheterna i Europa måste enligt lag säkerställa tillgänglighet på de intranät och extranät de använder, och Wikispeech kommer att hjälpa oss att erbjuda ett alternativ till kommersiella lösningar (till exempel en institution som bestämmer sig för att använda en egen MediaWiki-installation).

Insatserna under året kommer även att bidra till att göra Wikimedia till den ”essentiella infrastrukturen i ekosystemet för fri kunskap”, alltså att tillhandahålla verktyg, tjänster och material som organisationer i hela världen kan dra nytta av och bygga vidare på. Vårt bidrag till detta består till stor del av att vidareutveckla verktyg för taldatainsamling som är kopplade till Wikispeech-tillägget^[1], eftersom detta kommer att skapa ett värdefullt dataset med talinspelningar och annoteringar som behövs för att ta fram free and open source software (FOSS)-lösningar kring text-till-tal och tal-till-text-lösningar samt som dataset för olika AI-lösningar. För AI-dataseten planerar vi att ta fram metoder för att säkra dataset från underrepresenterade grupper.

Dessutom kan Wikispeech – Talresursinsamlaren lägga grunden för en särskild uppsättning verktyg, som är nödvändiga för att samla in och strukturera kunskap från muntliga källor (så kallade Oral Citations). Detta är något som Wikimediagemenskapen har diskuterat åtminstone sedan 2012^[2], men ännu inte kommit framåt med. Wikimedia Sverige avser inte att leda arbetet med muntliga citat, men vi hoppas kunna inleda diskussioner med andra Wikimediaföreningar och förhoppningsvis kunna bidra med en del av de tekniska lösningarna som behövs.

Genom att arbeta med Lexeme som en grund för lexikala resurser kan initiativet även komma att knytas mot Wikimedia Foundations nya plattform Abstract Wikipedia.

De olika typer av talresurser som sammanförs kan även bli viktiga delar för språkbevarande och möjligheterna runt detta kommer att undersökas.

Allt detta kommer att ske under det nya initiativet Wikimedias tillgänglighetsakademi, som vi kommer att börja etablera under 2024. Inom ramen för denna kommer vi att genomföra insatser för att skapa ökad medvetenhet och engagemang runt digital delaktighet – med utgångspunkt från Wikimediaplattformarna.

Under 2024 planerar vi att fortsätta utveckla talsyntesen så att den fungerar på fler delar av Wikipedia än brödtexten, att den kan aktiveras på fler språk och blir både mer användarvänlig och resurseffektiv. Utvecklingen med Wikispeech – Talresursinsamlaren kommer att fortsätta för att gemenskapen ska kunna engageras och börja bidra med taldata under 2025. Det gör det möjligt för oss att förbättra Wikispeech-tillägget, men det kommer också att förbättra lexikografisk data på Wikidata^[3] och lägga till information om uttal till Wikipediaartiklar^[4]. I det första steget under 2024 tas en del rapporter fram och därefter färdigställs fler funktioner i talsyntesen. Därefter skiftar fokuset till insamlingsverktyg av taldata för att mjuklansera dem i slutet av året eller i början av 2025.

Vi kommer under året att samordna med ett flertal organisationers initiativ, vilka har kompletterande mål och gemenskaper. Detta inkluderar till exempel Lingua Libre, Mozillas Common Voice samt Språkbanken Tal – som arbetar med att samla in språkdata i Sverige huvudsakligen för forskning. Även Europeiska kommissionen som är intresserade av språkdata för sina interna översättnings- och tolkprojekt kommer att kontaktas om olika frågor och samarbetsmöjligheter. Vi har i samarbete med Wikimedia Foundation även påbörjat diskussioner med Google om att släppa talresurser som kan bidra till Wikispeech. Därtill kommer samarbeten med exempelvis olika intresseorganisationer för personer med funktionsvariationer och kulturföreningar att fördjupas och i vissa fall etableras. Vi kommer att diskutera möjligheter och prioriteringar gällande utvecklingen med Wikimedia Foundations produktteam.

När verktygen är aktiverade kommer vi att genomföra evenemang där taldatainsamling sker samt ta fram en verktygslåda så att andra Wikimediaföreningar kan genomföra liknande evenemang. Under 2024 kommer fokus vara att förbereda inför detta genom att utveckla vårt nätverk och ta fram dokumentation och utbildningsmaterial.

Det tekniska arbetet sker dock som en del av en större helhet där vi planerar att arbeta aktivt för att skapa engagemang runt frågor kopplade till digital tillgänglighet. Detta arbete sker inom ramen för Wikimedias tillgänglighetsakademi som lanseras som en del av projektet. Där kommer våra metoder och verktyg att användas för att engagera allmänheten i insamling av tal- och språkdata och andra tillgänglighetsfrågor. Genom utbildningar och aktiviteter skapar vi en ökad förståelse och engagemang hos allmänhet och experter för dessa frågor och hur de på olika sätt kan bidra till att göra internet mer tillgängligt. Allt arbete knyts nära Wikimediaplattformarna på olika sätt.

Observera att huvuddelen av detta initiativ bygger på finansiering från en projektansökan som ännu inte är bekräftad. Fokuset för året kan komma att ändras baserat på kraven från finansiären.

Wikimedia Sverige strävar efter att bli en folkrörelse. En folkrörelse byggs av medlemmar och består i deras engagemang. Den byggs underifrån, och möjliggör engagemang oavsett vem man är. Wikimedia Sverige ska vara en folkrörelse både digitalt och fysiskt, med en gemenskap som skänker mening åt de inblandade. Det ska vara lätt att komma in, och kul att stanna kvar. Föreningen kommer att arbeta aktivt för att förbättra sin kommunikation och organisera olika engagemangsskapande aktiviteter för medlemmar samt med att rekrytera nya medlemmar. Detta arbete kommer att leda till en ökad synlighet i samhället och att föreningen blir mer välkänd bland allmänheten.

Arbetet med att utveckla föreningen mot en folkrörelse kräver insatser runt hur vi rekryterar medlemmar, engagerar dem och skapar möjligheter för dem att utvecklas och berikar deras tillvaro så att de väljer att stanna kvar i föreningen och engagera sig för fri kunskap. Vi behöver hitta sätt att skapa mervärde för de initiativ vi redan driver, såväl som öppna upp för nya innovativa idéer och initiativ från medlemmarna.

Wikimediarörelsen är inget utan de volontärer som är aktiva på Wikimediaplattformarna. Att säkerställa fortsatt stöd till och från aktiva volontärer på Wikimediaplattformarna (onlinevolontärer) och i föreningen (offlinevolontärer) samt att engagera fler nya volontärer online och offline är därför en strategisk prioritering för föreningen, inte minst för en större mångfald. Vi kommer att utöka stödet till våra online- och offlinevolontärer, och arbeta för att volontärgemenskaperna ska växa. Arbetet med att öka volontärengagemanget kommer att hjälpa oss att få extra förstärkning både när det gäller hubben och de projekt vi driver i Sverige.

Wikimediarörelsen är i sin natur internationellt orienterad och kretsar runt gränslösa, ofta språkbaserade plattformar för fri kunskap. Därför är det viktigt att de steg vi tar mot en folkrörelse också möjliggör och understödjer ett internationellt engagemang. Dessa steg har även chansen att öka vår förmåga att skapa intresse och engagemang hos invandrargrupper, vilka i dagsläget är underrepresenterade i föreningen.

Trots ett intensivt arbete under 2022 och 2023 saknar föreningen i dagsläget en hel del av den organisationella kapacitet och mognad som behövs för att hantera en större grupp medlemmar på ett bra sätt. Vi fortsätter aktivt det arbetet under 2024 och strävar efter att finna formerna för hur vi etablerar, stödjer och underhåller lokalt engagemang i olika delar av landet såväl som internationellt.

Vi kommer under året att arbeta med att undersöka och definiera vilka grupper som är underrepresenterade i föreningen. Baserat på den tillgängliga data vi har så kommer vi kontinuerligt anpassa vår verksamhet för att öka underrepresenterade gruppers deltagande. Dessa insikter är viktiga för vilka prioriteringar vi gör under året. Vi kommer för detta att bygga vidare på vår mångfaldsrapport.

En strategisk förändring är att de utbildningar som hålls av personalen kommer att inriktas på att stötta volontärer och medlemmar med utbildning, så att de utvecklas och stärks i sina roller. Under 2023 har ett omfattande arbete skett med att etablera ett digitalt modulärt utbildningsprogram. Modulerna kan kombineras för att passa olika typer av volontärengagemang i föreningen (både offline och online) samt för utbildning av personalen och förtroendevalda. Utkast till ett 20-tal moduler har tagits fram och dessa kommer att lanseras under andra halvan av 2024.

Föreningens stöd till den aktiva gemenskapen kommer att ändra form. Tidigare har en stor del av stödet styrts och genomförts av kanslipersonal. Detta upplägg har många fördelar och har varit mycket uppskattat under åren. Det kanslitunga upplägget har dock begränsat skalbarheten och inte dragit nytta av det engagemang som finns bland föreningens medlemmar. När tillgängliga resurser har begränsats och förväntas minska ytterligare kommande år behöver alternativa strukturer organiseras. Med start 2024 kommer ett skifte ske där volontärer kommer att ges möjlighet att organisera, leda och utveckla arbetet med Gemenskapens projekt, teknikpool och referensbibliotek (med kontinuerligt stöd från föreningens personal). Kansliet ger stöd runt det administrativa och uppföljning. Personaltid från kansliets kommer att fokusera på att ge stöd med pressackreditering, expertstöd där personalen har kompetens, kompetensutveckling genom utbildningsinsatser, utvecklingsstöd av digitala verktyg, att tillhandahålla tekniska lösningar/tjänster samt att anordna evenemang för medlemmar.

Volontärer från den globala rörelsen kommer att ges tydligare ingångar för engagemang i de projekt som föreningen driver, bland annat i arbetet med att etablera den tematiska hubben för innehållspartnerskap, med olika internationella kampanjer samt arbetet med evenemang och utbildningar med internationella partner som exempelvis FN-organ.

Onlinevolontärerna kommer att uppmuntras att aktivt engagera sig i det material vi tillgängliggör genom våra innehållspartnerskap. Vi kommer att ge dem stöd på ett flertal sätt, bland annat genom att ta hänsyn till de tekniska behov som finns.

Vi kommer även att fortsätta utveckla olika strategier, metoder och organisatoriska strukturer för att ge stöd till de volontärer som bidrar med mjukvaruutveckling. Detta arbete kommer dock att ha ett mer begränsat fokus under 2024 på grund av att vi ser färre möjligheter runt detta i närtid.

Arbetet med föreningens långsiktiga ekonomiska och organisatoriska hållbarhet fortsätter. I takt med att våra projekt blir mer ambitiösa och riktas mer mot att bli en del av den digitala infrastrukturen, blir det allt viktigare att projekten är ekonomiskt hållbara på sikt. Infrastruktur får inte sluta fungera.

Sverige är ett rikt land med betydande möjligheter att säkra finansiering för både nationellt och internationellt arbete. Nationellt insamlingsarbete har därför en stor potential både för verksamheten i Sverige såväl som stöd för Wikimediaföreningar internationellt. Med det sagt är detta en förändring som kommer att ta tid att genomföra fullt ut, och stöd från Wikimedia Foundation och andra Wikimediaföreningar är viktigt för att en sådan förändring ska kunna ske. Detta arbete kommer att påskyndas och kraftigt prioriteras upp då de ekonomiska utmaningarna bedöms komma att öka framöver och föreningen behöver säkerställa andra intäktskällor än Wikimedia Foundation för att fortsätta det viktiga arbetet med fri kunskap. Wikimedia Foundation har tydligt kommunicerat att möjliga intäkter från dem kommer att begränsas kommande år på grund av osäkerheten runt hur effektiva deras insamlingskampanjer på Wikipedia kommer att vara.

Arbetet med insamling styrs av den finansieringsplan som kansliet och styrelsen uppdaterar två gånger per år. Vi har där identifierat tio stycken huvudområden att arbeta inom, för att föreningens ekonomiska situation ska fortsätta bli allt bättre. Wikimedia Sverige har under flera år använt en del av finansieringen från Wikimedia Foundation för att söka projektbidrag och genomföra experimentella aktiviteter runt insamling.

Medlemsvärvning är inte huvudsakligen fokuserat på de ekonomiska aspekterna på kort sikt, utan på att etablera en folkrörelse. På längre sikt är dock bedömningen att en stor och engagerad medlemsbas kommer att öppna upp nya möjligheter och även leda till fler och större donationer. En identifierad möjlighet som en större medlemsbas kan hjälpa till att uppnå är att föreningen kan bli utsedd till att bli en så kallad förmånstagare hos Postkodlotteriet.

Föreningen fortsätter sitt historiskt sett mycket framgångsrika arbete med att söka projektmedel från olika fonder. Ett utökat fokus är här på internationella projekt där en stor del av medlen kanaliseras till Wikimediaföreningar i andra länder. Vi kommer även att titta på möjligheterna att söka medel från internationella finansiärer.

Föreningens fleråriga arbete med att öka förståelsen hos våra partners om möjligheterna med att jobba med Wikimediaplattformarna har burit frukt och det finns en god förståelse för värdet av att jobba med Wikimedia Sverige, framförallt hos GLAM-sektorn. Vi ser att det övervägande intresset från partnerorganisationer handlar om mer tekniskt orienterade insatser, snarare än grundläggande utbildningar och workshops. Konsultarbete med massuppladdningar och runt länkade öppna data kommer att erbjudas i begränsad omfattning. Uppdrag accepteras enbart om de också hjälper oss uppfylla andra delar av vår strategi. Arbetet med att skapa ett tydligare värde för organisationer att bli medlemmar i föreningen kommer att vidareutvecklas.

För första gången sedan pandemin har vi lyckats vända trenden med ett sjunkande medlemsantal och föreningen hade vid årsskiftet 468 medlemmar. Under 2024 hoppas vi öka medlemsantalet till en ny rekordnivå. Arbetet med detta är dock flerårigt och under 2024 är huvudfokuset ännu på att etablera de organisatoriska förutsättningarna för en mångdubbelt större organisation där inte bara numerären ökar utan också engagemanget och den demokratiska delaktigheten.

För att framgångsrikt öka både antalet medlemmar och donationer de kommande åren planerar vi en riktad satsning under första halvan av 2024. Utöver att fortsätta arbetet med face-to-face-värvning (F2F) kommer en digital insamlingskampanj att genomföras. En kommunikatör har projektanställts för att arbeta med detta. Vi arbetar utöver insamlingen på sociala medier med hur insamling via våra webbplatser bäst kan genomföras och experimenterar med insamlingsbanners på dessa. Insamlingsarbetet koordineras med andra Wikimediaföreningar för att minska kostnaderna och förenkla samarbeten och kunskapsöverföring. Förhoppningen är att arbetet kommer att ge föreningen ökad synlighet och följare samt en kraftigt ökad medlemsgrupp. Målet med medlemsvärvningen är inte bara ökade intäkter utan att erbjuda medlemmarna möjligheten till ett fördjupat engagemang samt att skapa en numerär som ökar föreningens möjlighet att påverka i de frågor runt öppenhet och fri kunskap som vi driver. Ökad synlighet och följare är även centralt för att vi framöver ska kunna bli förmånstagare hos Postkodlotteriet. Under året avsätts resurser för att träna volontärer i hur de bäst kan genomföra medlemsvärvning.

För medlemsvärvningen kommer vi både att genomföra en sex veckor lång kampanj där vi informerar folk på stan om vad föreningen arbetar med och om medlemskapet (en s.k. Face-to-Face-kampanj). Ytterligare Face-to-Face-kampanjer kan ske senare under året om den blir framgångsrik. Förväntningen på detta arbete är långsiktigt, och vi räknar med ett netto-negativt ekonomiskt resultat för året.

En viktig pusselbit för detta är att ett nytt system för medlems- och givarvård (ett så kallat CRM-system) finns på plats med information om våra medlemmar, givare och volontärer. Detta för att vi ska kunna kommunicera effektivt och nå rätt personer. Under 2023 förberedes en kravspecifikation och olika system jämfördes. Inköp och implementering av det nya systemet pausades dock på grund av bristande ekonomiska resurser. Planen är att detta ska genomföras under första halvan av 2024 – förhoppningsvis med dedikerad finansiering från Wikimedia Foundation för att täcka en högre implementationskostnad som kommer att innebära en lägre driftskostnad.

Föreningen inledde ett arbete runt möjligheten att ta emot testamenterade medel under 2022 och grundläggande information sammanställdes. Under 2024 kommer vi att fortsätta att utveckla materialet och under andra halvan, alternativt under 2025 kommer information om möjligheten att gå ut till föreningens medlemmar. Det är centralt att kommunikationen om en sådan möjlighet sker på ett mycket genomtänkt och respektfullt sätt då det är ett känsligt ämne för många.

Inom ramen för projektet Wikipedia för hela Sverige kommer kansliet börja titta på hur en så kallad öppenhetscertifiering kan tas fram. Här undersöker vi möjligheten att utforma en process och kriterier för att organisationer ska kunna få en "stämpel", likt KRAV- eller HBTQ-certifiering, för sitt öppenhetsarbete. Kriterierna kan exempelvis vara hur mycket material man släpper under fri licens, om man har öppna och tillgängliga system för kunskapsspridning och att man använder fritt licensierat bildmaterial i sina publikationer. Vi har identifierat områden som kommer att kräva både teknisk utveckling och ett omfattande kommunikationsarbete.

Wikimedia Sverige antog under 2021 en ny strategisk inriktning för perioden 2021–2025. I den nya strategin behålls våra fyra program:

Program	Tillgång	Användning	Gemenskap	Möjliggörande
Beskrivning	Där mer material görs tillgängligt för Wikimediaplattformarna.	Där arbete sker för att få fler människor att använda materialet och få kunskap om det.	Där stöd ges till aktiva volontärer och volontärgruppen utökas och diversifieras.	Där organisationens verksamhet och förmågor bibehålls och fortsätter att utvecklas inom ett antal områden.

Wikimedia Sveriges fyraåriga strategi antogs på årsmötet den 24 april 2021. Arbetet i föreningen har sedan dess skiftat till att uppfylla den nya strategiska inriktningen. Programmen är uppdelade i 11 stycken strategiområden. Hur mycket fokus respektive strategiområde får kommer att variera mellan verksamhetsåren och styrs bland annat av hur de olika strategiområdena bidrar och bygger på varandra; vilka ekonomiska resurser som säkrats; vilken kompetens som finns på kansliet, i styrelsen och bland volontärer och medlemmar; vilka partnerskap som finns etablerade m.m. Intentionen är att successivt utöka arbetet till fler områden varje år.

Tillgång		Användning
Föreningen ska verka för att information som är av brett intresse görs öppen och lättillgänglig, knyts samman och förädlas.	Föreningen ska verka för en samhällsförändring där ökad tillgång till fri kunskap praktiskt underlättas och därigenom blir norm.	Föreningen ska ge volontärer och användare verktyg och möjligheter att bidra till och säkerställa kvalitativ information.	Föreningen ska bidra till att förbättra användarupplevelsen på Wikimedias plattformar.	Föreningen ska arbeta för att alla volontärer har jämlika möjligheter att bidra till Wikimediarörelsens plattformar.

Gemenskap		Möjliggörande
Föreningen ska stötta existerande gemenskaper.	Föreningen ska hjälpa till att skapa nya gemenskaper.	Föreningens arbete ska vara operativt hållbart.	Föreningens arbete ska vara finansiellt hållbart.	Föreningen ska samarbeta med nya partner och aktörer.	Föreningens arbete ska bygga på och bidra till lärande och omvärldsbevakning.

Föreningens strategi för 2021–2025 fastslår fyra programmatiska områden. Dessa är uppdelade i 11 strategiområden som har 45 stycken "Detta uppnår vi genom att"-satser. Baserat på detta utvecklas mål för både enskilda projekt och för en del verksamhetsöverskridande insatser. Det är viktigt att målen uppfyller flera kriterier. De ska:

• Tydligt guida arbetet för alla inblandade;
• Vara ambitiösa, men inte omöjliga att uppnå.
• Vara förståeliga för förtroendevalda, personal, medlemmar och volontärer;
• Vara möjliga att rapportera gentemot och jämförbara över tid.

Föreningen har ett antal mål och mätetal som rapporteras till Wikimedia Foundation, vilket tillåter jämförelser mellan olika initiativ inom Wikimediarörelsen.

Program	Deltagare	Bidragsgivare	Organisatörer	Innehållssidor	Kommentarer
Tillgång	1 005	80	87	Wikipedia: 290 Wikimedia Commons: 151 000 Wikidata: 63 350	Via de olika internationella aktiviteterna förväntar vi oss att en stor mängd SDC-redigeringar samt uppladdningar till Wikimedia Commons sker. Merparten av resterande redigeringar förväntas komma via Ett nätverk av platser och andra GLAM-samarbeten inklusive ett fokus på biblioteksdata och att stärka upp information om äldre uppladdningar. Deltagare nås både genom seminarier och andra informationsinsatser kopplade till vårt påverkansarbete och i samband med diskussioner och presentationer om våra initiativ kring hubben.
Användning	60	5	10	Wikipedia: 0 Wikimedia Commons: 0 Wikidata: 0	Inget av projekten inom användning har i år ett fokus på innehållsproduktion. Aktiviteterna i Wikispeech-projektet förväntas mest vara av intern eller teknisk natur under 2024, och evenemang för taldatainsamling sker först 2025.
Gemenskap	1 460	120	48	Wikipedia: 400 Wikimedia Commons: 5 000 Wikidata: 5 150	Ett nytt koncept för WikiGap tas fram under året, men förväntas inte ge resultat förrän 2025. Befintliga gemenskaper förväntas ha ett liknande resultat som föregående år, med en viss ökning i Wikidatainnehåll i samband med att äldre data kopplat till Wiki Loves-tävlingarna uppdateras. Wikipedia för hela Sverige går under året över till att fokusera på synlighet och engagemang via sociala medier, ett deltagande som är exkluderat från de mätetal som redovisas här.
Möjliggörande	175	0	20	Wikipedia: 0 Wikimedia Commons: 0 Wikidata: 0	Detta program har inte som mål att producera innehåll. Deltagarna engageras dels genom presentationer för övriga fri kunskapsrörelsen dels i samband med föreningsutvecklande evenemang.
Total för alla program	2 700	205	165	Wikipedia: 690 Wikimedia Commons: 156 600 Wikidata: 70 500

Nedan beskrivs de projekt som planeras att genomföras under året. De har grupperats efter program och det (eller de) strategiska mål de huvudsakligen bidrar till, självfallet kan projekten även bidra till andra strategiska mål, inklusive mål inom andra program.

Observera att några av projekten som presenteras bygger på finansiering från en projektansökan som ännu inte är bekräftad. Fokuset för dessa projekt kan därför komma att ändras baserat på kraven från finansiären eller utebli helt om de ej får finansiering. Om projektet ännu saknar finansiering specificeras detta i projektbeskrivningen.

Nya projekt kan också tillkomma om finansieringsmöjligheter uppstår och kapacitet för att ta sig an dem finns.

I dokumentet Budget 2024 specificeras hur mycket resurser respektive projekt har avsatt enligt plan.

I programmet Tillgång ingår under 2024 fjorton stycken olika projekt. I mars 2024 är 11 stycken av projekten finansierade varav ett redan har avslutats. Detta är vårt största programmatiska område både vad gäller budget (totalt över 3,3 miljoner) och antalet projekt.

Flera av projekten fokuserar helt eller delvis på att stödja ökad tillgång till fri kunskap internationellt. Dessa har grupperats separat.

Den huvudsakliga målgruppen i projektet är innehållspartner i Sverige, det vill säga de organisationer som har exempelvis data, mediafiler, dokument eller liknande, med vilka vi arbetar för att tillsammans tillgängliggöra material och göra det användbart. Detta inkluderar exempelvis museer, arkiv och bibliotek, vilka vi ofta kallar för GLAM-institutioner. I utkastet för den nationella strategin för digitalt kulturarv är utgångspunkten att “sammanlänkning av datamängder är en förutsättning för att möta användarbehoven. Det är därför önskvärd att kulturarvsinstitutioner använder semantiska länkar för att sätta ihop sina datamängder på metadatanivå, så att olika användartjänster kan hämta den information som efterfrågas av användarna.” Detta är i linje med föreningens strategi inom området och verksamheten anpassas för att möta detta fokus. Detta tekniskt fokuserade arbete är en vidareutveckling av de fleråriga partnerskap vi haft med svenska GLAM-institutioner där deras digitaliseringsarbete blivit allt mer strategiskt.

Arbete med länkade öppna data, massuppladdningar av mediafiler samt berikning av tidigare massuppladdningar med strukturerad data är ett huvudfokus för året. Fokus ligger på material relaterat till demokrati, de officiella minoriteterna i Sverige, ett strategiskt prioriterat område samt ljudfiler, vilket bidrar till insikter för externfinansierade projekt vi undersöker.

Inom ramen för projektet kommer även deltagande och presentationer på olika konferenser och evenemang att ske. Ett antal möten kommer också att organiseras för att förklara och förankra hur förändringarna av upphovsrättslagstiftningen påverkar verksamheten för kulturarvsinstitutioner, till exempel gällande Artikel 14.

Projektet inkluderar även mindre konsultprojekt finansierade av enskilda GLAM-institutioner, där de vill ha hjälp med en viss uppgift inom en begränsad tidsperiod vilket företrädesvis förväntas vara olika massuppladdningar av material de fokuserar på speciellt av olika anledningar (exempelvis om de har utställningar eller fått riktade medel från någon finansiär).

För detaljer om projektet och för att kunna följa arbetet löpande se projektsidan på föreningswikin: Projekt:Innehållspartner 2024.

Projektet pågår 2024–2025 och kommer att utreda om platsinformation som länkad data stimulerar ny datadriven forskning på samlingar från olika institutioner. Genom att länka samman samlingarnas information med hjälp av kontrollerade vokabulärer utvecklas en metod för att göra plats- och bebyggelseinformation från olika institutioner kompatibla och samlingarna öppnas upp för ny forskning och nya frågeställningar.

Projektet gör det enklare för forskare och allmänhet att hitta, förstå, analysera och använda relevant information på tvärs över institutioners samlingar. Detta uppnås genom att omvandla institutionsspecifik information till länkad öppen data. Sammanlänkningen sker via plattformarna Kulturnav, K-samsök och Wikidata. Genom fallstudier prövas de nya sammanlänkningarnas värde som underlag för historisk forskning. I projektet ingår att med hjälp av visualiseringar av samband mellan plats och olika tiders bebyggelse underlätta förståelse av annars ogreppbara och abstrakta datamängder. Ett ytterligare syfte är att höja kompetensen om länkad data och dess potential inom kulturarvssektorn. I oktober 2023 skickades ansökan in till Riksantikvarieämbetet av Statens centrum för arkitektur och design, som är huvudsökare. Svar på om projektet mottar finansiering väntas under första halvan av 2024.

Under 2024 fokuserar projektet på förberedelser inför massuppladdningar, med start av uppladdningarna i slutet av året eller tidigt 2025. Arbetet beskrivs i fallstudier som aktivt kommuniceras till GLAM-sektorn och ett förberedande arbete för dessa sker under året. Det kommer även att organiseras utbildningar för projektgruppen i hur de kan arbeta med Wikimediaplattformarna, med särskilt fokus på verktyget OpenRefine.

För detaljer om projektet och för att kunna följa arbetet löpande se projektsidan på föreningswikin: Projekt:Ett nätverk av platser.

Den huvudsakliga målgruppen i projektets arbete är politiker för att påverka lagstiftningsprocessen. Huvudfokuset är på den svenska lagstiftningsprocessen. Insatser sker dock även gällande koordinering runt europeisk lagstiftning, samt olika internationella avtal. Det kan även gälla initiativ för att ta fram olika resurser av särskild betydelse för Wikimediarörelsen, såsom upphovsrättsfrågor som behandlas av en särskild stående kommitté hos Världsorganisationen för immaterialrätt (WIPO).

Fokus för året är att ta vidare arbetet med betänkandet om upphovsrättens inskränkningar, där Wikimedia Sverige har varit en av tretton organisationer företrädd av experter i utredningen. Betänkandet har gjort en översyn av den svenska upphovsrättslagens andra kapitel, i ljuset av flera domar från Högsta domstolen och EU-domstolen, den tekniska utvecklingen, samt det kontinuerliga behovet att införliva EU-direktiv (såsom infosocdirektivet och upphovsrättsdirektivet). Arbetet bygger vidare på föreningens aktiva arbete med implementeringen av upphovsrättsdirektivet, där omfattande lagändringar trädde i kraft 1 januari 2023. Efter att betänkandet lämnats över till regeringen går det på remiss och därefter politisk diskussion och förhandling. Föreningens insatser innefattar direktkontakter med politiker på olika nivåer, inspel till Justitiedepartement samt uppbyggande och underhåll av nätverk för att öka synlighet och fokus på föreningens frågor. Arbete sker även med öppna lärresurser under andra halvan av året samt med frågor rörande AI-lagstiftning.

Därtill kommer vi inom projektet fortsätta med att koordinera vårt nationella arbete med Wikimedia Europe (WMEU) samt även bidra i WMEU inom olika områden där föreningen har särskild kompetens eller intresse. Även framförhandlandet av storleken på föreningens årliga ekonomiska bidrag till Wikimedia Europe ryms inom projektet. Vi räknar med att även i år fortsätta arbetet med att ackrediteras till WIPO:s stående kommitté för upphovsrättsfrågor (SCCR) då Kina upprepade gånger blockerat vårt deltagande. Därtill sker det inom projektet ett deltagande i flera olika nätverk, såsom i Europeanas taskforce för artikel 14, Wikimedia Foundations nätverk för Wikimediaföreningar som arbetar med påverkansarbete samt OGP-samråd och liknande. Projektet kan även komma att bära arbetet med eventuella remissvar/proaktiva politiska insatser utom KR21-ramarna.

För detaljer om projektet och för att kunna följa arbetet löpande se projektsidan på föreningswikin: Projekt:Politiska beslutsfattare 2024.

Projektet leds av IFLA (International Federation of Library Associations and Institutions), med finansiering från Arcadia Fund, och syftar till att skapa nationella nätverk för att främja rätten till kunskap på nationell och europeisk nivå. Detta sker genom lobbying samt aktiviteter för att öka allmänhetens medvetenhet och intresse för upphovsrättsfrågor, samt rapporter och kunskapshöjande insatser. Föreningens roll är att ta ledning för att utveckla nätverket i Sverige samt titta på möjligheten att ta fram utbildningsmaterial och organisera nationella event.

Under 2024 fokuserar projektet på att ta fram rapporter om bland annat tekniska skyddsåtgärder, parallellpublicering och öppna normer. Ett separat delprojekt, ”En flexibel upphovsrätt” (se nedan), öppnar upp för omfattande förarbete inför remissvar och politiskt arbete kring betänkandet om upphovsrättens inskränkningar. Inom ramen för huvudprojektet finns det därmed möjlighet att börja titta på de frågor som kan antas ligger på bordet efter att betänkandet går vidare till en politisk process, vilket sannolikt gäller tekniska skyddsåtgärder och i synnerhet parallellpublicering/sekundära publiceringsrättigheter.

Projektet inleddes 2023. För detaljer om projektet och för att kunna följa arbetet löpande se projektsidan på föreningswikin: Projekt:Rätten till kunskap i Sverige.

Projektet sker som ett separat delprojekt, med dedikerad projektfinansiering, inom ramen för projektet Rätten till kunskap i Sverige. Genom den riktade insatsen ökar föreningens kunskap och förståelse för de senaste rönen och påverkan på verksamheten från upphovsrättsliga och andra relaterade aspekter av AI, föreningen får synlighet och bygger ett nätverk inom ett synnerligen aktuellt område och vi positionerar oss som en central aktör inom området. Allt detta öppnar för föreningens möjligheter att effektivt påverka när stora insatser runt lagstiftningsområdet förväntas äga rum kommande år.

Projektet kommer under första halvan av 2024 fokusera på att planera, förbereda och genomföra ett seminarium om AI, text och datautvinning (TDM) och upphovsrätt. Seminariet kommer att äga rum på Stockholms universitet i juni 2024, i samarbete med Svensk biblioteksförening och Institutet för immaterialrätt och marknadsrätt vid Stockholms universitet. Seminariet kommer att föregås av ett privat samtal med inbjudna talare och politiker.

För detaljer om projektet och för att kunna följa arbetet löpande se projektsidan på föreningswikin: Projekt:Rätten till kunskap i Sverige.

Projektet sker som ett separat delprojekt, med dedikerad projektfinansiering, inom ramen för projektet Rätten till kunskap i Sverige. Genom projektet ges en väsentlig möjlighet för föreningen att förbereda sig inför remissvaret på betänkandet om upphovsrättens inskränkningar, och inför den följande politiska processen. Det öppnar också upp för Wikimedia Sverige att ta ett koordinerande ansvar bland likasinnade organisationer, som ofta saknar resurser för omfattande analys, för att samordna och utbyta idéer, och problem med förslaget på bordet.

Projektet kommer under första halvan av 2024 ta fram tre rapporter på områden som är centrala i betänkandet, och se till att slutsatserna från dessa rapporter når så brett som möjligt. Utifrån dessa rapporter koordineras remissvar och politiker kontaktas för att ges del av slutsatserna.

För detaljer om projektet och för att kunna följa arbetet löpande se projektsidan på föreningswikin: Projekt:Rätten till kunskap i Sverige.

Detta är ett planerat fortsättningsprojekt på det projekt som pågick 2021–2023. Finansiering söks för närvarande av American University från Arcadia Fund. Exakt fokus och omfattning av föreningens involvering är ännu oklart.

Projekten under denna rubrik fokuserar på att stödja ökad tillgång till fri kunskap internationellt. De bidrar huvudsakligen till att uppfylla ett eller båda de strategiska målen i programmet Tillgång.

Inom ramen för projektet fortsätter förberedelserna för att etablera ett antal stödstrukturer för innehållspartnerskap, som behövs för att uppnå de strategiska rekommendationerna som Wikimediarörelsen antagit. Vissa av dessa strukturer, eller alla, kan integreras i en framtida tematiskt hubb för innehållspartnerskap. Projektet kommer att lägga ett särskilt fokus på internationella partnerskap, utveckling av hur beslut och styrning ska gå till i hubben, samt mjukvarustöd. Projektet kompletterar arbetet som sker inom externt finansierade projekt kring hubben. Projektet bygger på lärdomarna från de tidigare experimenten.

Under 2024 fokuserar projektet på att framförallt under andra halvan av året med: (1) hubbens beslutsfattande, samt (2) underhålla ett urval av kritiska verktyg som används vid innehållspartnerskap – huvudsakligen uppladdningsverktyg. Därtill kan (1) samarbeten med IGO:er och (2) arbete med att vidareutveckla Helpdesken komma att ske inom ramen för det här projektet om ytterligare finansiering inte kan säkras från Wikimedia Foundation för ett nytt hubbprojekt.

För detaljer om projektet och för att kunna följa arbetet löpande se projektsidan på föreningswikin: Projekt:Internationella innehållspartner 2024.

Projektet syftar till att undersöka hur stöd kan ges till Wikimediarörelsen runt innehållspartnerskap (där exempelvis data eller mediafiler tillgängliggörs på Wikimediaprojekten) genom olika typer av service- och koordineringsfunktioner, inom ramen för en kommande tematisk hubb. Detta fortsätter delar av de experiment som påbörjats tidigare år. Arbetet sker huvudsakligen inom ramen för spåret ”Utveckla material för att möjliggöra kapacitetsbyggande gällande innehållspartnerskap”.

Fokus på projektet är på hur den tematiska hubben kan bidra med kapacitetsbyggande i rörelsen. Det handlar inte om att den tematiska hubben ska ta fram allt utbildningsmaterial, det kan Wikimediaföreningarna göra. Vad vi inom projektet kommer att undersöka är hur den tematiska hubben kan bidra med kapacitetsuppbyggnad inom tre strategiska områden:

• Hur identifierar vi vilket material vi behöver investera i för att gynna så många föreningar och användargrupper som möjligt?
• Hur hittar vi igen det material som redan finns där ute? Så att vi inte duplicerar arbete eller är omedvetna om vilken kunskap som redan finns.
• Hur delar vi effektivt den kunskap vi har? Både personligen genom utbytesprogram, evenemang och nätverk, men också asynkront.

Detta projekt är en del av vårt arbete med att öka tillgång till fri kunskap internationellt.

Under 2024 fokuserar projektet på att fortsätta arbetet med att etablera arbetsgrupper för Helpdesken och genom den både identifiera och utveckla kapacitetsbyggnadsmaterial – material som aktivt eftersökts av gemenskapen. Därtill kommer vi att jobba aktivt med CEE Hub för att utveckla materialet knutet till hotat kulturarv och arbeta med dem för att säkerställa översättningar och vidareutveckling av materialet. Vi kommer även att i samarbete med andra Wikimediaföreningar utveckla ett koncept och en första version av ett utbildningsprogram för Wikimedian in Residence (WiR) som ska verka på FN-organ. Allt material vi tar fram, och en stor mängd material som tidigare utvecklats, kommer att dokumenteras på plattformen Metabase – som Wikimedia Sverige lanserade 2023. Andra Wikimediaorganisationer kommer att bjudas in till att testa och vidareutveckla Metabase med oss.

Ett fortsättningsprojekt kommer att sökas under året, vilket tidigast kan komma att starta andra halvan av året och då med största sannolikhet endast i begränsad omfattning. Majoriteten av arbetet i det projektet kommer att ske under 2025.

Projektet inleddes 2023. För detaljer om projektet och för att kunna följa arbetet löpande se projektsidan på föreningswikin: Projekt:Kapacitetsbyggnad i Innehållspartnerskapshubben.

Pilotprojektet finansieras av Svenska institutet och syftar till att utforska hur Wikimediarörelsen kan arbeta tillsammans för att samla kunskap, dela insikter och iterativt utforska olika sätt genom vilka allmänheten kan engageras, genom crowdsourcing, till att dokumentera och beskriva hotat kulturarv i Central- och Östeuropa. Genom projektet fördjupas samarbeten mellan Innehållspartnerskapshubben och Wikimediaorganisationer i Östeuropa och den planerade regionala hubben CEE Hub.

Under 2024 fokuserar projektet på att etablera ett internationellt nätverk som i ett första steg utvecklar fyra stycken fallstudier. Dessa fallstudier ligger till grund för fortsatt arbete inom området och för större ansökningar. En central aspekt är även att bättre förstå möjligheter och begränsningar när tematiska och regionala hubbar inom Wikimediarörelsen arbetar tillsammans.

Förhoppningen är även att förberedelserna med en möjlig ny kampanj med Utrikesdepartementet samt svenska ambassader och konsulat kan tas vidare och initieras. I kampanjen anordnas evenemang som på olika sätt digitaliserar och sprider kunskap om hotat kultur- och naturarv.

Ett fortsättningsprojekt kommer att sökas under året, vilket tidigast kan komma att starta andra halvan av året och då med största sannolikhet endast i begränsad omfattning. Majoriteten av arbetet i det projektet kommer att ske under 2025.

För detaljer om projektet och för att kunna följa arbetet löpande se projektsidan på föreningswikin: Projekt:Hotat kulturarv och crowdsourcing.

I programmet Användning ingår under 2024 tre stycken olika projekt. I mars 2024 är ett av projekten är finansierat och ett har en inskickad ansökan. Detta är vårt näst största program vad gäller budget (totalt lite över 1,3 miljoner).

Inom ramen för det mycket stora forskningsinitiativet Mistra Environmental Communication (MEC)^[5] kan vi som projektpart söka medel för mindre delprojekt under M-EC:s fyra år långa projekttid. I dessa riktade insatser deltar forskare och expertorganisationer som på olika sätt bidrar till att förbättra miljöinformationen på Wikimediaplattformarna. Inom ramen för olika mindre forskningsprojekt tas experimentella metoder, processer eller verktyg runt miljökommunikation fram. Dessa utvecklas, testas och utvärderas tillsammans med de olika universiteten och andra projektparterna. Omfattningen och fokuset för respektive delprojekt kommer att tas fram tillsammans med projektgruppen och omfattningen och frekvensen av delprojekten är i dagsläget okänt.

Under 2024 förväntas endast ett första delprojekt designas. Vi kommer även att skicka in förslag på forsknings- och studentuppgifter till universiteten som arbetar i projektet.

Den huvudsakliga målgruppen är personer som inte tidigare, eller endast i begränsad omfattning, konsumerat eller producerat material på Wikimediaplattformarna. De verktyg som skapas i projektet för att förbättra användarupplevelsen fokuserar på att betjäna dessa utifrån antagandet att det som försvårar nyttjandet har en större effekt på de som i dagsläget inte är bekväma med Wikimediaplattformarna. Arbetet inkluderar underhåll av tidigare utvecklade verktyg riktade till dessa användare samt utvecklingen av nya tekniska lösningar.

Fokuset för 2024 är att vidareutveckla Wikispeech inför att det större projektet Ett Wikispeech för alla, se nedan, drar igång. Därtill kommer en praktikant att engageras för att översätta instruktionssidor, tekniska meddelanden och annat material som gör det lättare att förstå hur Wikimediaplattformarna och -rörelsen fungerar. För att förenkla för nybörjare att lägga till källmaterial kommer vi att göra vissa begränsade utvecklingsinsatser med Zotero och Citoid där svenskt källmaterial är fokus.

För detaljer om projektet och för att kunna följa arbetet löpande se projektsidan på föreningswikin: Projekt:Nya användare 2024.

Inom ramen för ett nytt projekt, för vilket finansiering söks från Allmänna arvsfonden, vill vi här ta vidare arbete med Wikispeech på flera fronter.

De nya medlen kommer att användas för drift och ytterligare vidareutveckling av talsyntesen och funktionalitet kommer att utvecklas för att göra det möjligt att använda Wikispeech med alla delar av Wikipedia, så att även de som redigerar har full nytta av det. Talresursinsamlarens olika komponenter kommer att färdigställas för att möjliggöra en aktiv insamling av taldata, lexikala resurser och olika typer av berikningar av existerande data.

Vi kommer även att arbeta för att knyta insatsen närmare de initiativ som Wikimedia Foundation driver t.ex. Abstract Wikipedia, genom att insatser runt lexem sker, och eventuellt Oral Citations (muntliga källor). Vi undersöker även hur vi kan bidra eller dra nytta av initiativ drivna av Google, Mozilla, KTH, Europeiska kommissionen m.fl. Ett stort antal samarbeten med andra organisationer, inte minst intresseorganisationer för personer med funktionsvariationer, kommer att initieras för att engagera volontärer i insamlingen av taldata.

Vi kommer att aktivt kommunicera ut om tjänsten till en bredare publik och genomföra evenemang för att skapa medvetenhet och engagemang. Detta sker inom ramen för den planerade Wikimedias tillgänglighetsakademi. Inom ramen för denna tas ett bredare anslag och digital tillgänglighet kommer att belysas ur olika aspekter, med Wikimediaplattformarna som fokus.

Under 2024 startar projektet och den nya konstellationen av organisationer kommer att behöva etablera sitt arbete och konkretisera planerna. Organisatoriskt sker inledningsvis anställningar av ny personal (utvecklare) och arbetet initieras med att etablera Wikimedias tillgänglighetsakademi. Tekniskt fokuserar projektet på att vidareutveckla talsyntesen och integrera nya typer av stora språkmodeller (LLMs). Parallellt med detta arbetas det med att färdigställa prototyper av taldatainsamlaren för att nästkommande år kunna initiera olika tester och insamlingsevenemang.

Detta projekt har ännu inte beviljats finansiering och den exakta utformningen av projektet kommer att utvecklas allt eftersom ansökan skrivs. Vid finansiering löper projektet till 2027.

I programmet Gemenskap ingår under 2024 fyra stycken olika projekt. I mars 2024 är tre av projekten finansierade. Detta är vårt näst minsta programmatiska område vad gäller budget (totalt över 1,2 miljoner).

Den huvudsakliga målgruppen är den existerande Wikimediagemenskapen i Sverige. Genom projektet ges de stöd för att genomföra sina insatser och förverkliga sina idéer. Detta görs genom bidrag, praktiskt stöd, dokumentation samt genom att utveckla och stödja olika nätverk av personer i gemenskapen.

Under 2024 fokuserar projektet på att trots personalförändringar fortsätta ge ett aktivt stöd till gemenskapen genom projekt- och konferensbidrag, lån av utrustning och referensmaterial, stöd vid mediaackreditering, anordnande av evenemang för medlemmar, anordnande av evenemang för Wikimedianer från andra länder som flyttat till Sverige, med mera. Arbete med att etablera en medlemsdriven beslutsprocess där prioriteringar tas av en kommitté, snarare än av personalen, är en prioritet under året.

Inom ramen för projektet kommer vi att genomföra fototävlingarna Wiki Loves Earth och Wiki Loves Monuments. En uppdatering av den data som ligger till grund för tävlingen kommer att ske. Planen är att föreningen ska ta ett nytag gällande tävlingarna under 2025 då de kommer att inkluderas som en central del av ett större planerat externfinansierat projekt där fokuset är att engagera volontärer att genom crowdsourcing digitalt dokumentera och beskriva hotat kultur- och naturarv så effektivt som möjligt.

För detaljer om projektet och för att kunna följa arbetet löpande se projektsidan på föreningswikin: Projekt:Befintliga gemenskaper 2024.

Den huvudsakliga målgruppen är grupper som idag är underrepresenterade på Wikimedias plattformar. Projektet syftar till att förbättra ett diversifierat deltagande i Wikimedias aktiviteter och på dess plattformar genom särskilda insatser mot underrepresenterade grupper för att sänka trösklarna för att de ska kunna och vilja involvera sig.

Under september till december utvecklas planerna runt en nylansering av WikiGap i samarbete med nya partners, såsom olika FN-organ.

För detaljer om projektet och för att kunna följa arbetet löpande se projektsidan på föreningswikin: Projekt:Nya gemenskaper 2024.

Projektet finansieras av Postkodstiftelsen och syftar till att lägga grunden för att Wikimedia Sverige ska bedriva verksamhet i hela landet, öka vår synlighet och rekrytera fler medlemmar. Vi påbörjar verksamheten i fyra län (Skåne, Östergötland, Uppsala, Västerbotten) för att efter projektets slut kunna skala upp till hela landet.

Särskilda målgrupper i projektet är yngre, äldre och icke-män, eftersom dessa grupper är underrepresenterade både i föreningen och på Wikimedias plattformar. Projektet bygger mycket på nationella och lokala samarbeten med aktörer som samlar potentiella medlemmar.

Under 2024 fokuserar projektet på att utveckla utbildningsmoduler på plattformen learn.wiki för olika målgrupper. Under året kommer ett större arbete ske runt att avrunda, rapportera och analysera de partnerskap som ingåtts och de evenemang som anordnats. Detta kommer att sammanställas i en serie konceptpapper som syftar till att förenkla för volontärer att genomföra lokala aktiviteter. De största investeringarna är dock runt ökat kommunikationsarbete med fokus på att öka vår synlighet på sociala medier samt medlemsvärvning och -kommunikation. En grund för kommunikationsarbetet är att dokumenten Idéprogram färdigställs och antas av årsmötet, samt att dokumentet Riktlinjer för föreningsengagemang färdigställs och beslutas om av verksamhetschefen. Därefter kommer dokumenten att ligga till grund för arbetet i verksamheten för att öka antalet medlemmar och deras engagemang. Slutrapporten för det fleråriga projektet färdigställs.

Projektet inleddes 2022 och avslutas i december 2024. För detaljer om projektet och för att kunna följa arbetet löpande se projektsidan på föreningswikin: Projekt:Wikipedia för hela Sverige.

Detta projekt syftar till att aktivera den ukrainska diasporan i Europa genom att hitta sätt och aktiviteter för dem att dela sitt språk och sin kultur på Wikimedias plattformar. Den exakta omfattningen av projektet kommer att utvecklas när ansökan är klar.

I programmet Möjliggörande ingår under 2024 två stycken olika projekt. I mars 2024 är båda projekten finansierade. Detta är vårt minsta programmatiska område både vad gäller budget (totalt lite under 1,0 miljoner) och antalet projekt.

Den huvudsakliga målgruppen är föreningen själv och de som engagerar sig i den antingen som givare, medlemmar eller volontärer. Projektet syftar till att utveckla och förbättra föreningen sett till funktion, storlek, ekonomisk styrka, mångfald och innovationskraft. Detta görs genom att föreningen:

• Effektiviserar arbetet med riktade insatser för att identifiera flaskhalsar och öka transparensen.
• Ökar antalet medlemmar, givare och volontärer, samt engagemanget hos dem.
• Breddar de typer av samarbeten föreningen deltar i.

Inom projektet tittar vi även på nya tekniska lösningar såsom CRM och Wikibase för att strukturera vår interna kunskap.

Under 2024 fokuserar projektet huvudsakligen på att förbereda föreningen för ett ökat medlemsantal: ett CRM-system anskaffas och implementeras, riskanalysen vidareutvecklas, olika typer av styrdokument, rapporter och guidande material antas eller vidareutvecklas för att förklara föreningens verksamhet och skapa engagemang. Föreningens personal kommer även att beredas möjligheter att utbilda sig och aktivt arbeta för att se hur olika AI-verktyg kan underlätta och effektivisera deras arbete.

Arbetet i projektet knyter an till det kommunikations- och medlemsvärvningsarbete som sker inom ramen för Wikipedia för hela Sverige, där bland annat Idéprogram och Riktlinjer för föreningsengagemang färdigställs och antas under året och där en serie kampanjer på sociala medier genomförs.

För detaljer om projektet och för att kunna följa arbetet löpande se projektsidan på föreningswikin: Projekt:Föreningsutveckling 2024.

Den huvudsakliga målgruppen är Wikimediaorganisationer och organisationer inom fri kunskapsrörelsen. Projektet syftar till att dela med oss av våra erfarenheter till, samt lära oss av, dessa organisationer genom att delta på event och bidra till olika samarbetsplattformar.

Under 2024 fokuserar projektet på att säkerställa deltagande på ett par internationella expertevenemang som organiseras av Wikimediarörelsen. Flera andra deltaganden på konferenser organiserade av Wikimediarörelsen eller andra fri kunskaps-organisationer (såsom Creative Commons) kommer att ske inom ramen för olika externa projektbidrag. Därtill kommer projektet att bekosta omvärldsbevakning i form av inläsning av vad andra Wikimediaföreningar arbetar med (deras verksamhetsplaner och -rapporter). Denna inläsning sker både av ledningen för utveckling av verksamheten, samt av kommunikatören för att kunna lyfta olika intressanta nyheter till en svensk publik.

För detaljer om projektet och för att kunna följa arbetet löpande se projektsidan på föreningswikin: Projekt:Internationella fri kunskapsrörelsen 2024.

Här beskriver vi den kontext vi verkar i och större händelser i världen som vi bedömer kan få en påverkan på vårt arbete och våra prioriteringar.

De strategiska rekommendationerna för Wikimediarörelsen utarbetades 2017–2020. Under 2021 startade arbetet med att implementera dem, med förhoppningen om snabba och omfattande förändringar. Inte helt överraskande grusades förhoppningarna när de mötte verkligheten. Nu återstår endast sex år att implementera strategin och få av de centrala strukturer som behövs för långsiktig förändring har upprättats. Då Wikimedia Sverige snabbt ställde om stora delar av verksamheten för att bidra till implementeringen av de strategiska rekommendationerna kan det upplevas som att vi väntar in övriga rörelsen, men vi står inte stilla utan fortsätter förfina och vidareutveckla våra planer och strukturer och genomför ett stort antal experiment.

Wikimedia Foundation valde att prioritera en skyndsam utveckling och efterföljande implementering av den så kallade Universella uppförandekoden (Universal Code of Conduct – UCoC) för Wikimediarörelsen. Under 2022 fortsatte den att utvecklas och förtydligas och riktlinjer för tillämpning togs fram. I början av 2023 skedde en omröstning där riktlinjerna fastslogs med ⅔ majoritet. Bland annat kommer nu utbildningsmaterial att tas fram vilket behöver tas i beaktande vid upprättande av våra lärmoduler samt de styrdokument vi tar fram eller uppdaterar.

Arbetet med att fastslå ett styrdokument för Wikimediarörelsen där ansvarsområden m.m. tydliggörs har fortsatt och den så kallade Movement Charter Drafting Committee (MCDC) har börjat presentera olika delar av texten för diskussion. Det är viktigt att föreningen har en aktiv roll i arbetet och delger insikter som kommer via vårt arbete med att utveckla en så kallad Tematisk hubb, en ny organisationsstruktur i Wikimediarörelsen som kommer att koordinera arbetet globalt inom ett visst tema.

I mars 2024 har det initierats arbete med 17 stycken Tematiska hubbar alternativt Regionala hubbar i Wikimediarörelsen. Av dessa är 11 stycken tematiska och 6 stycken är regionala. Som det ser ut nu kommer dock några att stanna på idéstadiet. Alla dessa är potentiellt relevanta för oss att interagera med då det kommer att finnas överlapp med intressen och arbete som behöver koordineras och fördelas. Det finns också goda skäl att dela erfarenheter och resurser för att skynda på arbetet med att etablera hubbar, samt att tala gemensamt med en röst i diskussioner med Wikimedia Foundation. Delar av vårt arbete med hubben, bland annat med Metabase, har också en direkt koppling till andra initiativ som beslutats om, främst initiativ 36 om att utveckla en kunskapsbas för hela Wikimediarörelsen.

Utvecklingen går mycket långsamt då de resurser som Wikimedia Foundation avsatt för de olika hubbinitiativen är mycket begränsade. Från den information vi fått är det troligt att detta kommer att vara fallet även under Wikimedia Foundations nästa räkenskapsår från juli 2024 till juni 2025.

Resultaten på de insamlingskampanjer Wikimedia Foundation har genomfört under 2023 har försämrats. Den ekonomiska situationen har föranlett besparingar där Wikimedia Foundation har skurit ned på sina planerade utgifter och pausat olika initiativ. Det innebär en minskad riskbenägenhet hos Wikimedia Foundation, vilket kan komma att sänka farten i en del mer experimentella insatser och implementeringen av de strategiska rekommendationerna. Det har även inneburit att Wikimedia Foundation har låtit meddela att Wikimediaföreningarna världen över kan förvänta sig stagnerade eller minskade bidrag kommande år och att den utlovade flerårsfinansieringen pausas.

Den stora oron från Wikimedia Foundation är för närvarande hur den rasande snabba AI-utvecklingen kan komma att påverka användningen av Wikipedia och genom det i förlängningen antalet donationer. Logiken är att om färre personer hittar informationen på Wikipedia och istället får svaret på sina frågor via ChatGPT och liknande kommer de inte att se värdet i att donera via bannerkampanjer på Wikipedia – detta trots att AI-tjänsterna till stor del förlitar sig på Wikimedias omfattande, uppdaterade, välstrukturerade och flerspråkiga material för att kunna besvara frågorna.

För Wikimedia Sverige innebär detta kraftigt ökade ekonomiska risker då vår mycket viktiga grundfinansiering kan komma att påverkas. Det innebär även att större initiativ, exempelvis med den Tematiska hubben, kan komma att behöva minskas i omfattning eller helt ställas in om Wikimedia Foundation väljer att skära ned i de investeringarna. Detta innebär ett ökat behov av att föreningen satsar ytterligare på nationell insamling för att säkerställa den finansiella stabiliteten och att planerad verksamhet kan fortsätta. Detta reflekteras i föreningens omorganisering under 2023 och planerade initiativ för 2024 och 2025.

Det pågår sedan några år en större genomarbetning av upphovsrättslagstiftningen i Sverige och andra europeiska länder, då Upphovsrättsdirektivet ska implementeras i nationell lagstiftning. Föreningen har axlat en koordinerande roll i Sverige och bidrar även till internationella insatser. En möjlighet att även stödja andra Nordiska länder i deras implementeringsarbete undersöks.

Upphovsrättsutredningen, där föreningen är den enda företrädare för civilsamhället, lämnade över sitt betänkande i januari 2024. Härnäst ska våra folkvalda debattera nya lagförslag, inte minst runt panoramafrihet. Den nya lagstiftningen förväntas skapa både nya möjligheter och begränsningar i uppfyllandet av föreningens vision. Det förväntas även påverka hur våra olika innehållspartner arbetar och det finns ett uttalat behov av att informera dessa om den nya lagstiftningens påverkan.

Betänkande skickas under 2024 ut på remiss och kommer därefter behandlas vidare inom Regeringskansliet. Det finns stora behov av att förklara betänkandet till potentiella allierade och skapa förutsättningarna för dem att besvara remissen. Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 september 2025 vilket innebär att det är centralt att föreningen under de kommande 18 månaderna har omfattande kommunikation med förtroendevalda på olika nivåer samt bedriver en aktiv opinionsbildning.

Det pågår även ett intensivt lagstiftningsarbete i Europa gällande techsektorn, inte minst gällande AI-reglering. Som framhållits ovan gällande ekonomin kan AI få stor direkt och indirekt påverkan på Wikimediaplattformarna och föreningen. Det kan påverka intäkter och besök på plattformarna, men även hur material skapas, översätts, berikas eller sprids. Det kan skapa möjligheter och nya insatser där crowdsourcing kan bidra på ett unikt sätt, men det kan även skapa kraftiga begränsningar. Föreningen har sedan flera år tekniska projekt där AI är en integrerad del och håller sig därmed ajour med den tekniska utvecklingen. Nu är det mer relevant än någonsin att både fortsätta det arbetet men även lyfta blicken och se hur vi kan bidra till en lagstiftning som tar Wikimediarörelsens behov i beaktande.

Arbetet med hur techsektorn ska regleras kommer att koordineras med Wikimedia Europe, en regional hubb för Wikimediarörelsen som har etablerats i Bryssel. Det arbete som sker där kommer att vara av stor betydelse för vårt arbete och föreningen fortsätter därför att delfinansiera deras verksamhet. Föreningens insatser runt påverkansarbete är i år mer omfattande än någonsin tidigare, och vi är bättre positionerade.

Det pågående kriget i Ukraina har fått stor påverkan på samhällsdebatten och påverkar föreningens verksamhet på ett flertal olika sätt. Wikimedia Sverige har under flera år haft ett gott samarbete med den lokala Wikimediaföreningen i Ukraina, Wikimedia Ukraina, och har bland annat samarbetat kring de internationella initiativen WikiGap och Wiki Loves Earth. Vi genomförde under 2023 flera större initiativ tillsammans, bland annat med data om Ukrainas kulturarv och vi designade framgångsrikt en ansökan om projektbidrag tillsammans. Flera gemensamma projekt kommer att utvecklas under 2024.

Föreningens arbete med Ukraina, synliggörande av Wikimedianer som blivit politiska fångar i Saudiarabien och att 2024 är ett så kallat supervalår, där olika intressenter vill påverka Wikipedia och de andra Wikimediaplattformarna till sitt gagn, på bekostnad av det allmänna, ökar riskerna. Det kan bland annat yttra sig i att påverkanskampanjer och digitala attacker kan öka. Föreningens riskanalys fortsätter utvecklas och aktiva förebyggande åtgärder tas inom ett stort antal områden.

Föreningens strategi sätter fokuset på behovet av att arbeta med källkritik, vilket knyter väl an till det ökade fokuset på civil beredskap i samhället. Detta är ett område där vi behöver vara mer aktiva i att berätta om vårt arbete och utmaningar. Wikimediarörelsens framgång vad gäller innehållsmoderering behöver framhållas.

Global uppvärmning fortsätter vara ett fokusområde för beslutsfattare och allmänheten. Föreningen tar aktiva steg för att minimera vår egen miljöpåverkan. Vårt fokus på detta reflekteras även i de samarbeten vi initierat där tillgängliggörandet av information kopplat till global uppvärmning och annan miljöpåverkan har prioriterats, inte minst med olika FN-organ.

Aldrig har så många människor gått till valurnorna som under 2024. Mer än halva världens befolkning bor i länder där det hålls val. Många vänder sig till Wikipedia för att finna fakta om olika politiska frågor, om folkvalda eller partier, eller om själva valprocessen. I många länder, inklusive i Sverige, har Wikipedia ett väldigt högt anseende och tilltron till informationen på plattformen är god. Wikimediaplattformarna har därigenom potential att genom sin källbelagda faktaspridning bidra till en gemensam verklighetsuppfattning i befolkningen. Något som är centralt för demokratin. Det kräver dock engagemang av expertorganisationer som bidrar med sitt material och sin tid och framförallt att allmänheten bidrar med sin volontärtid till att hålla informationen uppdaterad, väl källbelagd och komplett.

Föreningen kommer att arbeta för att skapa förutsättningar för olika expertorganisationer, att stödja volontärer med resurser samt att informera om hur informationen på Wikipedia kan användas källkritiskt och hur allmänheten kan bidra (genom volontärarbete, medlemskap och gåvor). Vi kommer även att arbeta för att förenkla och berika källangivelser kopplade till demokrati, politik och folkvalda genom att arbeta med länkade öppna data kopplat till källmaterial.

Här beskriver vi de tekniska landvinningar och begränsningar som vi bedömer kan få en påverkan på vårt arbete och våra prioriteringar under året.

Stora delar av världen kan nu få en förhållandevis prisvärd åtkomst till en snabb internetuppkoppling via satellit. Exempelvis har satellitsystemet Starlink på kort tid lanserats i över 70 länder och ökningen av dess täckning går mycket snabbt. Täckningen är global och servicens hastighet förväntas att öka successivt de närmaste åren. Därtill inkluderar flera nya smartphonemodeller hårdvara som möjliggör uppkoppling via satellit vilket möjliggör global täckning av telefoni, vilket skapar möjlighet för fri kunskap att spridas genom textmeddelanden, som komplement till surfning på Internet. När de delar av världens befolkning som tidigare haft begränsad eller icke-existerande tillgång till Internet nu på kort tid får den möjligheten, genom satellitinternet, kan intressanta möjligheter för exempelvis den tematiska hubbens arbete skapas. Vårt arbete med att samla in kunskap från innehållsägare över hela världen förenklas betydligt när dessa har bättre internetuppkoppling. Fler institutioner kan bidra med innehåll när uppkopplingen är stabil och även tydligare kan se hur värdefullt digitalisering är då en större del av världens befolkning kan nyttja materialet.

Även andra delar av vår verksamhet kan påverkas positivt av utvecklingen. Vi skulle till exempel få bättre möjligheter att samla in taldata på andra språk då vi når fler språkgrupper, vilket skulle göra det möjligt för oss att utveckla Wikispeech på fler språk snabbare. Föreningen kommer att behöva diskutera, planera och utveckla strategier runt detta.

Utvecklingen av produkter som bygger på så kallade maskininlärning, såsom ChatGPT, har fortsatt i en enormt snabb takt under 2023. Detta är vad som oftast åsyftas när det bredare begreppet artificiell intelligens (AI) används. Möjligheten att med hjälp av dessa modeller generera allt mer kvalitativa texter, bilder, video, ljud och 3D-modeller skapar enorma möjligheter men också utmaningar för samhället i stort, men även för Wikimediarörelsen.

Förståelse såväl som oro har ökat i samhället och detta är något som även intensivt debatteras i Wikimediarörelsen. Föreningen behöver tydliggöra sina ställningstaganden och även aktivt se vilka möjligheter vi har inom området. Diskussioner runt hur etiskt AI kan säkerställas och hur crowdsourcing kan bidra till detta är viktigt att initiera. Inte minst hur kvalitetskontroll och källhänvisningar kan förbättras i det AI-genererade materialet.

Det förs även en större diskussion om “öppen källkods-AI”, där förespråkarna propagerar för att källkoden till AI-programvaror ska vara fritt tillgänglig för alla andra att se, modifiera och distribuera. Detta inkluderar både normerande diskussioner i samhället, ny tvingande eller guidande lagstiftning såväl som vad offentliga medel ska användas till. Att reglering kommer att vara en viktig pusselbit för att uppnå en demokratiserad AI är troligt. Föreningen behöver diskutera och förfina sina ståndpunkter för att effektivt kunna delta.

Föreningen kommer att ordna evenemang och aktiviteter som lyfter fram de pågående diskussionerna runt AI-lagstiftningen och etiska frågor kopplat till det, ur Wikimedias perspektiv och hur det i en bredare bemärkelse kan påverka fri kunskap.

Då föreningen aktivt utvecklar verktyg såsom Wikispeech, där taldata samlas in eller ISA Tool där maskininlärning för bildigenkänning blir en integrerad del får den snabba tekniska utvecklingen påverkan på vilka investeringar vi gör. Föreningen behöver avsätta nödvändiga resurser för att de tekniska landvinningar som även skett med öppen programvara kan implementeras i de verktyg vi utvecklar och underhåller.

Vi ser ett allt större intresse och förståelse för möjligheterna och svårigheterna runt länkad öppen data (LOD) hos svenska myndigheter och organisationer. De flesta är dock fortfarande i ett tidigt stadium där de experimenterar och funderar på vilka verktyg de ska använda eller utveckla. Wikimediarörelsens erfarenheter från Wikidata har därför blivit allt viktigare att dela. Det finns även stora samhällsvinster om myndigheterna, istället för att från grunden utveckla egna system, bidrar till vidareutvecklingen av Wikibase, eller andra öppna mjukvarulösningar. Föreningen har genomgått en omorganisering för att möjliggöra ett fortsatt arbete inom arbetet med länkad öppen data, vilket enligt föreningens antagna strategi är ett prioriterat område för programmet Tillgång.

Nedanstående lista är utbruten från Förvaltningsberättelse 2023, och återfinns på sidan 9–10 i Årsredovisning 2023, och beskriver de ansökningar som planeras för 2024. Dessa påverkar både årets verksamhetsplan och även kommande års verksamhet. För bekvämlighet tillhandahålls den här separat.

Föreningen planerar att söka projektmedel från ett flertal finansiärer under 2024, detta innefattar, men är inte begränsat till, följande:

• En ansökan till Allmänna arvsfonden för arbete med Wikispeech och andra insatser för att nå ut till underrepresenterade grupper på Wikimediaplattformarna och i föreningen. Maxbelopp: 10 miljoner, för ett projekt på upp till tre år.
• I slutet av 2023 bekräftades finansiering för det fleråriga mångmiljoninitiativet Mistra Environmental Communication (MEC), där föreningen är en projektpart (dock utan fastslagen budget). I januari och februari diskuterades finansiering för föreningens kommande insatser inom ramen för MEC. Som projektpart kommer föreningen att kunna söka medel för riktade insatser vid ett flertal tillfällen fram till 2027. Maxbelopp: Uppskattningsvis 250 000 kr per riktad insats med 1–3 insatser per år.
• En ansökan till Wikimedia Foundation om finansiering för att täcka implementationskostnaden för ett nytt CRM-system lämnas in i januari 2024. Maxbelopp: 630 000 kr.
• En ansökan till Svenska institutet för att arbeta tillsammans med Wikimediaföreningar i Östeuropa och, baserat på vårt pilotprojekt, bygga upp ett nätverk runt crowdsourcing av hotat kultur- och naturarv. Maxbelopp: 1 miljoner kronor, för ett projekt på upp till två år.
• En ansökan till Svenska institutet för att arbeta tillsammans med organisationer i Ukraina. Maxbelopp: 3 miljoner kronor, för ett projekt på upp till två år.
• Då projektet Rätten till fri kunskap i Sverige har förlängts till december 2024 kommer det att vara möjligt att söka ytterligare projektmedel för specialinsatser inom ramen för projektet under andra halvan av 2024. Maxbelopp: Okänt, men som jämförelse sökte föreningen framgångsrikt hela 550 000 kr för specialinsatser under första halvan av 2024.
• Föreningen kan komma att delta i ett fortsättningsprojekt till Internationell upphovsrätt, om Arcadia Foundation väljer att finansiera det. Ansökan leds av American University, Washington D.C. Maxbelopp: Okänt.
• En ny ansökan till Wikimedia Foundation för fortsatt experimenterande med den Tematiska hubben kommer att färdigställas. Möjlig projektstart är under andra halvan av 2024. Maxbelopp: Uppskattas till 500 000 kr totalt.
• Föreningen kommer med största sannolikhet att ansluta sig till en riktad utvecklingsinsats med OpenRefine. Maxbelopp: Cirka 100 000 kr (10 000 USD).
• Kansliet har initierat diskussioner med ett flertal institutioner om olika typer av konsultuppdrag under 2024. Detta inkluderar insatser med bland annat Musikverket och Nordiska museet runt massuppladdningar och evenemang. Möjliga Wikimedian in Residence-positioner diskuteras med ett flertal FN-organ samt med olika GLAM-institutioner i Sverige.

Utöver ovanstående planeras under 2024 även följande ansökningar vars faktiska genomförande tidigast startar under 2025.

• Föreningen kan komma att delta i ett fortsättningsprojekt till Rätten till fri kunskap i Sverige, om Arcadia Foundation väljer att finansiera det. Ansökan leds av International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA). Maxbelopp: Okänt.
• De första stegen tas för en ansökan till Erasmus+, för att täcka delar av kostnaderna för utbytesinitiativet Grand Tour of Wikimedia. Maxbelopp: 4 miljoner kronor, för ett projekt på upp till tre år.
• En ansökan för arbete år 2 kommer att förberedas för projektet "Ett nätverk av platser". Maxbelopp: Okänt.

Observera att det är ett uppskattat maxbelopp som anges och att föreningen kan komma att söka markant mindre summor och/eller dela beloppet med flera medsökande organisationer, men även då går pengarna till projekt som gagnar fri kunskap.

1. ↑ Wikispeech är en talsyntes för Wikipediaartiklar som vi har utvecklat.
2. ↑ Se till exempel https://cis-india.org/news/oral-citations-project-on-wikimedia
3. ↑ Se till exempel Wikidata:Lexicographical data
4. ↑ Till exempel genom ljudverktyget Template:Audio
5. ↑ [1]