SE528447C2 - Mantel för en gyratorisk kross samt gyratorisk kross med en tilläggskrossyta - Google Patents

Description

20 25 30 35 2 Det är ett vanligt problem vid krossning av hårt material med hjälp av en gyratorisk kross att ett antal materialstycken har en väsentligt större storlek än vad som den önskade krosspalten kan ta emot. Följden blir att dessa stycken inte krossas utan stannar kvar ovanför krosspalten och hindrar material med mindre kornstorlek från att komma ned i krosspalten och krossas. Detta resulterar i att blockeringar kan uppstå, vilket medför en kapacitetsminskning och att en manuell rensning måste genomföras. I praktiken blir ofta konsekvensen att en onödigt vid krosspalt måste väljas så att även de stora materialstyckena kan komma ned i krosspalten. Detta leder dock till en försämrad storleksreduktion av det inmatade materialet och ett ogynnsamt slitagemönster på mantlarna.

Sammanfattning av uppfinningen Det är ett ändamål med föreliggande uppfinning att åstadkomma en inre mantel för användning vid finkrossning i en gyratorisk kross, vilken inre mantel minskar eller helt eliminerar de ovan nämnda problemen med den kända tekniken.

Detta ändamål åstadkommes med en inre mantel, som är av det inledningsvis nämnda slaget och kännetecknas av att den har åtminstone en tilläggskrossyta, som, sontalprojektion och sett i den första riktningen, har avtagande avstånd till nämnda centrumaxel och som vid en första ände, som är belägen vid tilläggskrossytans ned- i hori- strömsände med avseende på den första riktningen, är be- lägen på ett första avstånd från centrumaxeln, och vid en andra ände, som är belägen vid tilläggskrossytans upp- strömsände med avseende på den första riktningen, är be- lägen på ett andra avstånd från centrumaxeln, vilket andra avstånd är större än nämnda första avstånd, så att objekt kan införas mellan tilläggskrossytan och den yttre manteln i närheten av nämnda första ände för att i när- heten av nämnda andra ände klämmas mellan tilläggs- krossytan och den yttre manteln och krossas. 10 15 20 25 30 35 3 En fördel med denna inre mantel är att den inre manteln kan anpassas för optimal krossning av ett inmatat material som har en viss storleksfördelning och också klara av att en viss mängd av det inmatade materialet har en betydligt större storlek än den genomsnittliga stor- leken. Därmed kan en kross, i vilken den inre manteln enligt uppfinningen är installerad, tåla att det inmatade materialet inte är helt fritt från objekt som egentligen är för stora för den aktuella krosspalten. Krossen får även en betydligt större spännvidd i vilka storleksför- delningar som kan accepteras, vilket gör att krossen kan arbeta med material av varierande storleksfördelning utan att mantlarna behöver bytas. Storleksreduktionen av det inmatade materialet förbättras, vilket gör att färre krossningscykler krävs för åstadkommande av en viss stor- leksfördelning i slutprodukten. Det faktum att tilläggs- krossytan är placerad på den inre manteln, som roterar, medför att inga problem med ovalitet i krosspalten uppstår.

Enligt en föredragen utföringsform sträcker sig tilläggskrossytan, åtminstone vid den inre mantelns övre parti, omkring den inre mantelns omkrets över en vinkel av åtminstone 20°. Denna utsträckning har visat sig lämplig för att åstadkomma sådana nypvinklar och kläm- krafter i tilläggskrossytan att stora objekt krossas effektivt. I det fall flera tilläggskrossytor utnyttjas bör var och en sträcka sig kring den inre mantelns om- krets över en vinkel av àtminstone 20°.

Företrädesvis är tilläggskrossytan bàgformig. En bàgformig yta medför en bra nypvinkel och en effektiv klämning av objekt mot den yttre manteln. Enligt en än mer föredragen utföringsform har tilläggskrossytan i förhållande till den inre mantelns centrumaxel en utåt- buktande bågform. Den utåtbuktande bågformen ger en bra nypvinkel och en god slitagebeständighet, så att tilläggskrossytan även efter en tids slitage bibehåller sin funktion. lO 15 20 25 30 35 5238 4%? 4 Lämpligen är den inre manteln försedd med l-8 tilläggskrossytor, som var och en i horisontalprojektion och sett i den första riktningen, har avtagande avstånd till nämnda centrumaxel. Minst 2 tilläggskrossytor gör det möjligt att fördela tilläggskrossytorna symmetriskt kring den inre mantelns omkrets, vilket minskar risken för obalanser i manteln under drift. Ju fler tilläggs- krossytor, desto större kapacitet att klämma sönder stora objekt. Om antalet tilläggskrossytor blir större än 8 kommer dock tilläggskrossytorna att hindra inmatade stora objekt från att snabbt komma ned i krosspalten. Om den inre manteln har åtminstone två tilläggskrossytor bör dessa lämpligen vara symmetriskt fördelade utmed den inre mantelns omkrets och företrädesvis ha samma utformning för effektivaste krossning av de stora objekten.

Företrädesvis lutar tilläggskrossytan, sett i verti- kalprojektion, vid sitt övre parti in mot den inre man- telns centrumaxel. En fördel med detta är att öppningen mellan tilläggskrossytan och den yttre manteln blir vidare, vilket underlättar för inmatat material att ledas ned i krosspalten. Enligt en än mer föredragen utförings- form lutar tilläggskrossytan in mot den inre mantelns centrumaxel i en vinkel av l-55°, än mer föredraget 1-30°, mot vertikalplanet, åtminstone vid sitt övre parti. Dessa vinklar har visat sig medföra lämpliga nypvinklar, lågt slitage och litet hinder för inmatat material.

Enligt en föredragen utföringsform har den inre manteln åtminstone ett kring den inre manteln sig sträckande hyllplan, varvid en med tilläggskrossytan försedd klack är utformad på nämnda hyllplan. Utformning av tilläggskrossytan på hyllplanet är speciellt fördel- aktigt i det att objekt som är för stora för att matas in i krosspalten kommer att ansamlas på hyllplanen.

Tilläggskrossytorna kommer att klämma sönder objekten och medföra att dessa kan matas in i krosspalten. Enligt en än mer föredragen utföringsform är nämnda hyllplan 10 15 20 25 30 35 o :1 f: Ekå 4%? 5 utformat i den inre mantelns övre parti, vilket har den fördelen att hyllplanet bildar ett mellanlager för in- matat material, som konditioneras till rätt storlek av tilläggskrossytan innan det matas in i krosspalten.

Enligt en annan föredragen utföringsform sträcker sig tilläggskrossytan utmed en höjd i vertikal led som är åtminstone 40% av den totala höjd i vertikal led utmed vilken krossning av material sker mot den inre manteln.

En fördel med denna utföringsform är att tilläggskross- ytan kan bidra till sönderklämning av stora objekt utmed en stor del av den inre mantelns höjd. Därmed ökar den mängd stora objekt som kan tas emot utan att krossens kapacitet minskar nämnvärt. Företrädesvis minskar skill- naden mellan nämnda första avstånd och nämnda andra av- stånd gradvis med ökande avstånd från den inre mantelns övre parti. En fördel med detta är att ju längre ned i krossen som det inmatade materialet kommer desto mer jämn storleksfördelning får det och tilläggskrossytan kan där- för gradvis smälta samman med de övriga krossytorna, vil- ket medför en jämnare belastning på krossen.

Lämpligen bildar tilläggskrossytan övergång mellan ett första omkretsparti, som på varje höjdnivå har konstant avstånd till nämnda centrumaxel, vilket avstånd är lika med tilläggskrossytans vid nämnda första ände avstånd till centrumaxeln på respektive nivå, och ett andra omkretsparti, som på varje höjdnivå har konstant avstånd till nämnda centrumaxel, vilket avstånd är lika med tilläggskrossytans vid nämnda andra ände avstånd till centrumaxeln på respektive nivå. Krosspalten kan därmed delas in i en smal krosskammare och en vid krosskammare genom att den inre manteln förses med en yttre krossyta och en inre krossyta. Tilläggskrossytan bildar övergång mellan den inre krossytan och den yttre krossytan och bidrar till att klämma sönder stora objekt, den vida krosskammaren, som inmatas i så att dessa kan krossas ytter- ligare i den smala krosskammaren. 10 15 20 25 30 35 5§~ššš ÅÉ-fš? 6 Lämpligen är det andra avståndet 5-30% större än det första avståndet, åtminstone i mantelns övre parti. Ett andra avstånd som är mer än 30% större än det första av- ståndet kommer att innebära stora mekaniska belastningar på krossen då mycket stora objekt kläms mellan tilläggs- krossytan och den yttre manteln. Ett andra avstånd som är mindre än 5% större än det första avståndet kommer att innebära att tilläggskrossytan får en mycket begränsad effekt på de stora objekten.

Det är även ett ändamål med föreliggande uppfinning att åstadkomma en gyratorisk kross, vilken gyratorisk kross är mindre känslig för storleksfördelningen i in- matat material än de kända krossarna.

Detta ändamål àstadkommes med en gyratorisk kross, som är av det ovan nämnda slaget och kännetecknas av att den inre manteln har åtminstone en tilläggskrossyta, som, i horisontalprojektion och sett i den första riktningen, har avtagande avstånd till nämnda centrumaxel och som vid en första ände, som är belägen vid tilläggskrossytans nedströmsände med avseende på den första riktningen, är anordnad att bilda ett första mantelavstånd till den yttre manteln, och vid en andra ände, som är belägen vid tilläggskrossytans uppströmsände med avseende på den första riktningen, är anordnad att bilda ett andra mantelavstånd till den yttre manteln, vilket andra mantelavstånd är mindre än nämnda första mantelavstånd, så att objekt kan införas mellan tilläggskrossytan och den yttre manteln vid nämnda första ände för att vid nämnda andra ände klämmas mellan tilläggskrossytan och den yttre manteln och krossas. En gyratorisk kross av detta slag har bland annat den fördelen att den kan anpassas för optimal krossning av ett inmatat material som har en viss storleksfördelning och också klara av att vissa objekt har en betydligt större storlek än den genomsnittliga storleken.

Enligt en föredragen utföringsform har den inre manteln åtminstone ett kring den inre manteln sig 10 15 20 25 30 35 7 sträckande hyllplan, varvid en med tilläggskrossytan försedd klack är utformad på nämnda hyllplan, varvid det andra mantelavstàndet är 10-60% av det första mantel- avstándet. En gyratorisk kross med mantlar av denna typ är mycket lämplig för finkrossning, dvs krossning av ett material som från början är förhållandevis finkornigt.

Enligt en annan föredragen utföringsform sträcker sig tilläggskrossytan utmed en höjd i vertikal led som är åtminstone 40% av den totala höjd i vertikal led utmed vilken krossning av material sker mot den inre manteln, varvid det andra mantelavståndet är 40-90% av det första mantelavståndet i nivå med den inre mantelns övre parti.

En gyratorisk kross med mantlar av denna typ är mycket lämplig för krossning av ett material vars storleks- fördelning kan variera inom vida gränser, dvs krossning av ett material som inte är väldefinierat med avseende storleksfördelningen. sedd i ett radiellt vertikalplan och på en viss nivå i vertikal led, Lämpligen bildar tilläggskrossytan, en vinkel av 1-30° med den yttre mantelns krossyta på samma nivå. En vinkel som är större än 30° medför en risk att objekt inte kläms fast mellan tilläggskrossytan och den yttre manteln och därmed inte krossas på önskat sätt.

En vinkel som är mindre än l° innebär att material får svårare att snabbt komma ned mellan tilläggskrossytan och den yttre manteln.

Ytterligare kännetecken och fördelar hos den ovan beskrivna uppfinningen kommer att framgå av nedanstående beskrivning och de efterföljande patentkraven.

Kortfattad beskrivning av ritningarna Uppfinningen kommer i fortsättningen att beskrivas med hjälp av utföringsexempel och under hänvisning till bifogade ritningar.

Fig. l visar schematiskt en gyratorisk kross med därtill hörande drivnings-, justerings- och regler- anordningar. 10 15 20 25 30 35 8 Pig. 2a är en sidovy och visar en inre mantel enligt en första utföringsform av föreliggande uppfinning.

Fig. 2b är en perspektivvy och visar den i Fig. 2a visade manteln sedd snett uppifrån.

Fig. 2c är en toppvy och visar den i Fig. 2a visade manteln sedd rakt uppifrån.

Fig. 3 är en sektionsvy i horisontalplanet och visar den i Fig. 2a visade inre manteln i snittet III-III samt en yttre mantel.

Fig. 4. den inre manteln och den yttre manteln sedda i snittet IV i Fig. 1. är en sektionsvy i vertikalplanet och visar Fig. 5a är en sidovy och visar en inre mantel enligt en andra utföringsform av föreliggande uppfinning.

Fig. Sb är en perspektivvy och visar den i Fig. 5a visade manteln sedd snett uppifrån.

Fig. 5c är en toppvy och visar den i Fig. 5a visade manteln sedd rakt uppifrån.

Fig. 6a är en sektionsvy i horisontalplanet och visar den i Fig. 5a visade inre manteln i snittet VIa-Vïa samt en yttre mantel.

Fig. 6b är en sektionsvy i horisontalplanet och visar den i Fig. 5a visade inre manteln i snittet VIb~VIb samt en yttre mantel.

Fig. 6c är en sektionsvy i horisontalplanet och visar den i Fig. 5a visade inre manteln i snittet VIc-Vlc samt en yttre mantel.

Fig. 7. den i Fig. är en sektionsvy i vertikalplanet och visar 5a visade inre manteln och en yttre mantel.

Beskrivning av föredragna utföringsformer I Fig l visas schematiskt en gyratorisk kross 1 för finkrossning, vilken kross är avsedd för största möjliga storleksreduktion av ett inmatat material. en axel 1', Krossen 1 har som vid sin nedre ände 2 är excentriskt lagrad. Vid sin övre ände uppbär axeln l' ett krosshuvud 3. Krosshuvudet 3 har en första, inre, krossmantel 4. I 10 15 20 25 30 35 528 44-7 9 ett maskinstativ 16 har monterats en andra, yttre, krossmantel 5 på sådant sätt att den omger den inre krossmanteln 4. Mellan den inre krossmanteln 4 och den yttre krossmanteln 5 bildas en krosspalt 6, vilken i axialsektion, såsom visas i Pig. 1, har i riktning nedåt minskande vidd. Axeln 1', och därmed krosshuvudet 3 och den inre krossmanteln 4, är höj- och sänkbar medelst en hydraulisk inställningsanordning, vilken innefattar en tank 7 för hydraulvätska, en hydraulpump 8, en gasfylld behållare 9 och en hydraulkolv 15. Till krossen är vidare kopplad en motor 10, vilken är anordnad att under drift av krossen 1 bringa axeln 1' och därmed krosshuvudet 3 att utföra en gyratorisk rörelse, dvs en rörelse under vilken de båda krossmantlarna 4, 5 närmar sig varandra längs en roterande generatris och fjärmar sig från varandra vid en diametralt motstående generatris.

Vid drift styrs krossen av en styranordning ll, vilken via en ingång 12' mottar insignaler från en vid motorn 10 anordnad givare 12, som mäter belastningen på motorn 10, via en ingång 13' mottar insignaler från en tryckgivare 13, som mäter trycket i hydraulvätskan i inställningsanordningen 7, 8, 9, 15 och via en ingång 14' mottar signaler från en nivågivare 14, som mäter axelns 1' läge i vertikal led i förhållande till maskinstativet 16.

Vid krossens 1 övre parti 17 inmatas således ett material, som sedan krossas i krosspalten 6 mellan den inre manteln 4 och den yttre manteln 5 till allt mindre storlekar under det att materialet rör sig nedåt genom krosspalten 6.

Fig. 2a-2c visar den inre manteln 4 sedd från sidan, sedd i perspektiv snett uppifrån samt sedd rakt uppifrån.

Denna inre mantel 4 är användbar vid finkrossning, dvs då det inmatade materialet har en storlek av typiskt ca 30-80 mm och den färdigkrossade produkten avses ha en storlek av ca O-25 mm. Vid sitt övre parti 20 har manteln 4 ett övre, första hyllplan 22, ett mellanliggande, andra 10 15 20 25 30 35 LN NJ ('05 .Em Ja. a, 'i f, 10 hyllplan 24 och ett nedre, tredje hyllplan 26 på vilka hyllplan 22, 24, 26 material kan vila innan det matas in i krosspalten 6. De tre hyllplanen 22, 24, 26 bildar så- ledes ett buffertlager där inmatat material samlas innan det leds vidare in i krosspalten 6. Hyllplanen 22, 24, 26 är, såsom framgår av Fig. 2a, väsentligen horisontella, men kan luta så mycket som 45° mot horisontalplanet.

Nedanför det tredje hyllplanet 26 börjar den faktiska krossytan 28 där den huvudsakliga krossningen av materia- let sker. Efter krossytan 28 följer, i mantelns 4 nedre parti 30, en avfasad yta 32 utefter vilken krossat mate- rial glider ut ur krossen 1 för att sedan kunna matas ut.

Det tredje hyllplanet 26 uppbär tre klackar 34, 36, 38 som vardera uppbär en tilläggskrossyta 40, 42 respek- tive 44, dvs manteln 4 har totalt tre tilläggskrossytor 40, 42, 44 utöver krossytan 28. Tilläggskrossytorna 40, 42, 44 är symmetriskt fördelade utmed den inre mantelns 4 omkrets, vilket bland annat framgår av Fig. 2c.

Fig. 3 visar den inre manteln 4 sedd i snittet III-III i Fig. 2a. Av tydlighetsskäl visas inga under- liggande strukturer utan endast de strukturer som befin- ner sig i själva snittet III-III. visas även den yttre manteln 5 sedd i tvärsnitt på samma Såsom framgår av Fig. 3 nivå som den inre manteln 4. Det inses att den inre man- teln 4 under krossning kommer att beskriva en gyrerande rörelse och därför i varje ögonblick kommer att ha en excentrisk position i förhållande till den yttre manteln 5, något som av tydlighetsskäl inte visas i ritningarna.

Utformning av och funktionen hos tilläggskrossytan 40 skall nu beskrivas i närmare detalj. En pil visar hur den inre manteln 4 kommer att, under krossning, rotera i en första riktning Rl kring sin egen centrumaxel CL. Denna rotation i den första riktningen Rl är resultatet av den avrullning, via material som skall krossas, mot den yttre manteln 5 som orsakas av att motorn 10 bringar axelns l' nedre ände 2 att gyrera i en andra riktning, som är mot- satt den första riktningen Rl. Tilläggskrossytan 40 har, lO 15 20 25 30 35 LH nä CIO F» ,.._ ll i den i Fig. 3 visade horisontalprojektionen och sett i den första riktningen Rl, minskande avstånd till centrum- axeln CL. En på tilläggskrossytan 40 belägen första ände 46, som är belägen i nedströmsänden med avseende på den första riktningen Rl, har ett första avstånd Dl till centrumaxeln CL. En på tilläggskrossytan 40 belägen andra ände 48, som är belägen i uppströmsänden med avseende på den första riktningen Rl, har ett andra avstånd D2 till större centrumaxeln CL, vilket andra avstånd D2 är ca 12% än det första avståndet Dl. Därmed kommer krossen l att, på den i Fig. 3 visade nivån, under krossning ha ett första mantelavstånd Cl, som föreligger mellan den inre manteln 4, vid tilläggskrossytans 40 första ände 46, och den yttre manteln 5, som är ca tre gånger så stort som ett andra mantelavstånd C2, som föreligger mellan den inre manteln 4, vid tilläggskrossytans 40 andra ände 48, och den yttre manteln 5. Mantelavstånden Cl och C2 avser avstånd som uppmätts i respektive punkter på manteln 4 då respektive punkt befinner sig i ett neutralläge. Neutral- läge för en punkt på den inre manteln 4, i vilken punkt mantelavstàndet Cl resp C2 mäts, avser ett läge där punk- ten befinner sig mitt emellan det läge där punkten på den inre manteln 4 på grund av den gyrerande rörelsen befin- ner sig som närmast den yttre manteln 5 och det läge där punkten på den inre manteln 4 pà grund av den gyrerande rörelsen befinner sig som längst ifrån den yttre manteln, dvs måtten Cl, C2 gäller i ett tänkt läge där den inre mantelns 4 centrumaxel CL sammanfaller med den yttre mantelns 5 centrumaxel såsom visas i Fig. 3. Tilläggs- krossytan 40 sträcker sig kring den inre mantelns 4 om- krets över en vinkel av ca 60°, dvs den i Fig. 3 visade vinkeln d är ca 60°. Tilläggskrossytan 40 är bågformig och har närmare bestämt en i förhållande till mantelns 4 centrumaxel CL utåtbuktande bågform, sett i den i Fig. 3 visade horisontalprojektionen.

I Pig. 4 visas den inre manteln 4 och den yttre manteln 5 sett i det i Fig. 1 visade snittet IV, dvs i 10 15 20 25 30 35 12 ett snitt i vertikalprojektion. Såsom framgår av Fig. 4 lutar tilläggskrossytan 40 vid sitt övre parti 50 in mot centrumaxeln CL. Tilläggskrossytan 40 bildar därvid en vinkel B mot vertikalplanet av ca l0°. Tilläggskrossytan 40 bildar, sett i ett radiellt vertikalplan enligt Fig. 4 och på en viss nivå i vertikal led, en vinkel y med den yttre mantelns 5 krossyta på samma nivå. På den nivå som visas i Fig. 4 är vinkeln y 3°.

Tilläggskrossytorna 42 och 44 har samma utformning som den ovan beskrivna tilläggskrossytan 40.

Tilläggskrossytornas 40, 42, 44 funktion under krossning skall nu beskrivas närmare med hänvisning till i synnerhet Fig. 3, i vilken ett stenblock S visas sche- matiskt. Stenblocket S är för stort för att kunna matas ned i krosspalten 6, vilken bäst framgår av Fig. 1, och kommer därför att landa på det tredje hyllplanet 26. Tack vare avrullningen, som orsakar rotation av den inre man- teln 4 i den första riktningen Rl, kommer tilläggskross- ytan 42 att vandra utmed stenblocket S så att detta ut- sätts för ett allt smalare tvärsnitt från tilläggskross- ytans 42 första ände 46 till den andra änden 48. Det allt smalare tvärsnittet medför att stenblocket S så småningom kläms sönder mot yttermanteln 5 till delar, indikerade med streckade cirklar i Fig. 3, som är så små att de kan passera ned i krosspalten 6.

Således medför tilläggskrossytorna 40, 42, 44 att ett inmatat material, som innehåller ett fåtal stenblock som är för stora för krosspalten 6, ändå kan krossas i krossen utan att någon ansamling av de för stora sten- blocken sker på hyllplanen 22, 24, 26. Tilläggskross- ytornas 40, 42, 44 bàgform, i kombination med varje tilläggskrossytas 40, 42, mantelns omkrets, 44 stora utsträckning över dvs den stora vinkeln a, har den för- delen att nypvinklarna blir fördelaktiga, vilket minskar risken att ett stenblock knuffas framför tilläggskross- ytan 40, 42, 44 istället för att matas in mot den andra änden 48 och klämmas sönder. Tilläggskrossytans 40, 42, 10 15 20 25 30 35 13 44 vinkel B, sett i vertikalprojektion, har även den syftet att bilda en lämplig nypvinkel. En ytterligare fördel med att tilläggskrossytan 40, 42, 44 vid sitt övre parti 50 lutar inåt mot centrumaxeln CL är att krosspal- ten 6 därmed inte blir onödigt smal vid sitt övre parti.

Fig. 5a-5c visar en inre mantel 104, enligt en andra utföringsform av uppfinningen, sedd från sidan, sedd i perspektiv snett uppifrån samt sedd rakt uppifrån.

Denna inre mantel 104 är användbar då det inmatade mate- rialet har en storlek som kan variera inom ett brett intervall av typiskt ca 100-300 mm och den färdigkrossade Vid sitt övre parti 120 har manteln 104 två inre krossytor 128 och produkten avses ha en storlek av ca 0-90 mm. två yttre krossytor 129, som är belägna mellan de inre krossytorna 128. Vid sitt nedre parti 130 har den inre manteln 104 en avfasad yta 132 utefter vilken krossat material glider ut ur krossen för att sedan kunna matas ut. Strax ovanför den avfasade ytan 132 har manteln 104 en nedre krossyta 131.

Vid sitt övre parti 120 har den inre manteln 104 två klackar 134, 136 som vardera uppbär en tilläggskrossyta 140 respektive 142, dvs manteln 104 har två tilläggs- krossytor 140, 142 utöver krossytorna 128, 129, 131.

Tilläggskrossytorna 140, 142 är symmetriskt fördelade utmed den inre mantelns 104 omkrets, vilket bland annat framgår av Pig. 5c. Tilläggskrossytan 140 sträcker sig, såsom framgår av Fig. 5a, utmed en höjd Hwd i vertikal led som är ca 80% av den totala höjd Htm i vertikal led utmed vilken krossning av material sker mot den inre manteln 104. Därmed kommer tilläggskrossytan 140 att krossa stora objekt inte bara närmast det övre partiet 120 utan utmed en stor del av den totala höjden Hwt, vilket gör att en förhållandevis stor andel av stora objekt kan krossas. Med den inre manteln 104 ökas stor- leksreduktionen tack vare att en stor del av det fina materialet krossas i en smalare krosspalt och åstadkommes även ett gynnsammare slitagemönster på såväl den inre 10 15 20 25 30 35 14 manteln 104 som på en yttre mantel mot vilken den inre manteln 104 krossar objekt.

Fig. 6a visar den inre manteln 104 sedd i snittet VIa-Vla i Fig. 5a, dvs i horisontalprojektion. Av tyd- lighetsskäl visas inga underliggande strukturer utan endast de strukturer som befinner sig i själva snittet VIa-VIa. Såsom framgår av Fig. 6a visas även en yttre mantel 105 sedd i tvärsnitt på samma nivå som den inre manteln 104. Utformning av och funktionen hos tilläggs- krossytan 140 skall nu beskrivas i närmare detalj. Den i Fig. att, kring sin egen centrumaxel CL. Denna rotation i den 6a visade pilen visar hur den inre manteln 4 kommer under krossning, rotera i en första riktning R1 första riktningen R1 är resultatet av den avrullning som beskrivits ovan. Tilläggskrossytan 140 har, i den i Fig. 6a visade horisontalprojektionen och sett i den första riktningen R1, minskande avstånd till centrumaxeln CL. En på tilläggskrossytan 140 belägen första ände 146, som är belägen i nedströmsänden med avseende på den första rikt- ningen R1, har ett första avstånd D10 till centrumaxeln CL. En på tilläggskrossytan 140 belägen andra ände 148, som är belägen i uppströmsänden med avseende på den första riktningen R1, har ett andra avstånd D20 till centrumaxeln CL, vilket andra avstånd D20 är större än det första avståndet D10. Den första änden 146 på tilläggskrossytan 140 ansluter till den inre krossytan 128, som därmed kommer att ha det på denna höjdnivà konstanta avståndet D10 till centrumaxeln CL. Den andra änden 148 ansluter till den yttre krossytan 129, som där- med också kommer att ha det på denna på denna höjdnivà konstanta avståndet D20 till centrumaxeln CL. Således bildar tilläggskrossytan 140 en mjuk övergång mellan den inre krossytan 128 och den yttre krossytan 129, sett i den första riktningen R1. D20 är ca 10% längre än D10, vilket innebär att den krosskammare 143 som bildas mellan den yttre manteln 105 och den inre krossytan 128 är vida- re än den krosskammare 144 som bildas mellan den yttre 10 15 20 25 30 35 5 i? 8 4 /åš- 7 15 manteln 105 och den yttre krossytan 129. Vid den inre manteln 104 kommer således den krosspalt i vilken material krossas att vara uppdelad i en vidare kross- kammare 143 och en smalare krosskammare 144, vilka rote- rar samman med den inre mantelns 104 rotation. Därmed kommer krossen att, på den i Fig. 6a visade nivån, dvs i nivå med mantelns 104 övre parti 120, under krossning ha ett första mantelavstånd C11, som föreligger mellan den inre manteln 104, vid tilläggskrossytans 140 första ände 146, och den yttre manteln 105, som är ca 1,3 gånger så stort som ett andra mantelavstånd C21, som föreligger mellan den inre manteln 104, vid tilläggskrossytans 140 andra ände 148, och den yttre manteln 105. Tilläggskross- ytan 140 sträcker sig, vid mantelns 104 övre parti 120, utmed ca 40° visade vinkeln d är ca 40°. av mantelns 104 omkrets, dvs den i Fig. 6a Tilläggskrossytan 140 är båg- formig och har närmare bestämt en i förhållande till man- telns 104 centrumaxel CL utåtbuktande båqform.

Fig. 6b visar den inre manteln 104 sedd i snittet Vïb-VIb i Fig. 5a. Den på tilläggskrossytan 140 belägna första änden 146 har pà denna nivå ett första avstånd D11 till centrumaxeln CL. Den andra änden 148 har på denna nivå ett andra avstånd D21 till centrumaxeln CL, vilket andra avstånd D21 är större än det första avståndet D11.

D21 är ca 5% längre än D11, vilket innebär att den kross- kammare 143 som bildas mellan den yttre manteln 105 och den inre krossytan 128 är vidare än den krosskammare 144 som bildas mellan den yttre manteln 105 och den yttre krossytan 129. Dock är skillnaden mellan avståndet D21 och avståndet D11 mindre än skillnaden mellan avståndet D20 och avståndet D10. Således minskar skillnaden mellan det första avståndet D10 respektive D11 och det andra av- ståndet D2O respektive D21 med ökande avstånd från man- telns övre parti 120.

Tilläggskrossytan 140 sträcker sig på den i Fig. 6b visade höjdnivån utmed ca 30° av mantelns 104 omkrets, dvs den i Fig. 6b visade vinkeln a är ca 30°. 10 15 20 25 30 35 528 447 16 Pig. 6c visar den inre manteln 104 sedd i snittet Vlc-VIc i Fig. 5a. denna höjdnivå endast en krossyta, nämligen den nedre krossytan 131. Mellan den nedre krossytan 131 och den yttre manteln 105 bildas en krosspalt 106. Således har skillnaden mellan det första avståndet och det andra avståndet minskat ned till noll, varvid den inre kross- Såsom framgår har manteln 104 vid ytan och den yttre krossytan med en mjuk övergång smält samman med varandra för att gemensamt bilda den nedre krossytan 131. V I Fig. manteln 105 sett i ett snitt i vertikalprojektion, mot- 7 visas den inre manteln 104 och den yttre svarande det snitt som visas i Fig. 4. Såsom framgår av Fig. 7 lutar den inre krossytan 128 vid sitt övre parti 150 in mot centrumaxeln CL. Den inre krossytan 128 bildar därvid en vinkel ßl mot vertikalplanet av ca 23°. den yttre krossytan 129 lutar vid sitt övre parti 151 in mot centrumaxeln CL och bildar därvid en vinkel ß2 mot vertikalplanet av ca l7°. Även Tilläggskrossytan 140, som är dold i Fig. 7, bildar en mjuk övergång-mellan den inre krossytan 128 och den yttre krossytan 129. Tilläggskross~ ytans 140 övre parti kommer därvid att också luta in mot centrumaxeln CL och bilda en vinkel mot vertikalplanet som går från ca 23° vid den första änden 146, intill den inre krossytan 128, till ca l7° vid den andra änden 148, intill den yttre krossytan 129. I nivå med tilläggskross- ytans 140 övre parti är krossytan på den yttre manteln 105 väsentligen vertikal, såsom framgår av Fig. 7, och således kommer tilläggskrossytan 140, sedd i ett radiellt vertikalplan och på denna nivå, att bilda en vinkel med krossytan på den yttre manteln 105 som går från en vinkel yl av ca 23° till en vinkel y2 av ca l7°. ytan 142 har samma utformning som den ovan beskrivna tilläggskrossytan 140.

Tilläggskrossytornas 140, 142 funktion under kross- ning skall nu beskrivas närmare med hänvisning till Fig. 6a, i vilken ett stenblock S visas schematiskt. Sten- Tilläggskross- 10 15 20 25 30 35 17 blocket S har sådan storlek att det endast kan komma ned i den krosskammare 143 som bildas mellan den inre kross- ytan 128 och den yttre manteln 105. Tack vare avrullning- en, som orsakar rotation av den inre manteln 104 i den första riktningen R1, kommer tilläggskrossytan 142 att vandra utmed stenblocket S så att detta utsätts för ett allt smalare tvärsnitt från tilläggskrossytans 142 första ände 146 till den andra änden 148. snittet medför att stenblocket S så småningom kläms sön- der mot yttermanteln 105 till delar, streckade cirklar i Fig. 6a, Det allt smalare tvär- indikerade med som är så små att de även kan krossas i den smalare krosskammaren 144. Det inses att stenblocket S då det kläms sönder även kommer att successivt förflyttas vertikalt nedåt i krossen.

Den inre manteln 104 möjliggör således att en stor del av krossarbetet, avseende de från början tillräckligt små stenblocken samt de stenblock som klämts sönder av tilläggskrossytorna 140, 142, sker i den smalare kross- kammaren 144. Detta har den fördelen att slitaget på den nedre krossytan 131 minskar, vilket leder till en längre livslängd för både den inre manteln 104 och för den yttre manteln 105. stenblock, 144, krosskammaren 143 och/eller klämmas sönder av tilläggs- krossytorna 140, 140, 142, de inre krossytorna 128 och de yttre kross- ytorna 129 att ett inmatat material, obestämd blandning av små och stora objekt kan krossas i krossen varvid de små objekten krossas i den för dessa mest lämpade smala krosskammaren 144 och de stora objek- ten krossas i den för dessa mest lämpade vidare kross- kammaren 143 och/eller kläms sönder av tilläggskross- ytorna 140, Den vidare krosskammaren 143 tillåter att som är för stora för den smalare krosskammaren kan matas ned i krossen och krossas i den vidare 142. Således medför tilläggskrossytorna som innehåller en 142. Tilläggskrossytornas 140, 142 bågform, i kombination med varje tilläggskrossytas 140, 142 stora utsträckning över mantelns omkrets, dvs den stora vinkeln a, har den fördelen att nypvinklarna blir fördelaktiga, 10 15 20 25 30 35 18 vilket minskar risken att stora stenblock knuffas framför tilläggskrossytan 140, 142 istället för att matas in mot den andra änden 148 och klämmas sönder.

Det inses att ett stort antal modifieringar av de ovan beskrivna utföringsformerna är möjliga inom ramen för uppfinningen, såsom den definieras av de bifogade patentkraven.

Exempelvis kan tilläggskrossytorna ha annan form än den ovan beskrivna utåtbuktande bågformen. Tilläggskross- ytorna kan, sett i horisontalprojektion, t ex vara raka eller ha en inåtbuktande bågform, med avseende på centrumaxeln. I de flesta fall är dock den ovan beskriv- na, utàtbuktande bågformen att föredra.

Antalet tilläggskrossytor kan varieras inom vida gränser. Normalt bör dock minst två tilläggskrossytor användas och dessa bör vara symmetriskt fördelade kring den inre mantelns omkrets för undvikande av obalanser i manteln. Det är dock även möjligt att använda endast 1 tilläggskrossyta, eftersom det förhållandevis låga varv- talet i en gyratorisk kross gör att en viss obalans ofta kan accepteras. Vanligen bör antalet tilläggskrossytor vara maximalt 8, än mer föredraget maximalt 6, eftersom varje tilläggskrossyta annars blir väldigt kort. Dessutom hindras stora objekt från att snabbt komma ned i kross- spalten vid ett alltför stort antal tilläggskrossytor.

I det i Fig. 3 visade exemplet är det första mantel- avståndet C1 i krossen 1 ca tre gånger så stort som det andra mantelavståndet C2, dvs det andra mantelavståndet C2 är ca 33% av det första mantelavståndet Cl i nivå med den inre mantelns 4 övre parti 20. I det i Fig. 6a visade exemplet är det andra mantelavståndet C21 ca 75% av det första mantelavståndet Cll i nivå med den inre mantelns 104 övre parti 120. Det inses att förhållandet mellan det andra mantelavståndet C2 och det första mantelavståndet C1 kan varieras inom vida gränser. Det har visat sig att det andra mantelavståndet C2; C21 bör vara 10-90% av det första mantelavståndet Cl; C11, åtminstone i nivå med den 10 15 20 25 30 35 LH DJ CC 1.3.

\J 19 inre mantelns övre parti, för åstadkommande av en effek- tiv klämning av stora objekt utan alltför stor mekanisk belastning på krossens 1 axel 1' och stativet 16. Än mer föredraget är, vid den utföringsform som visas i Fig. 1-4 med tilläggskrossytor 40, 42, 44 utformade på klackar 34, 36, 38 som uppbärs av ett hyllplan 26, att det andra mantelavståndet C2 är 10-60% av det första mantelavstàn- det Cl. Vid den utföringsform som visas i Fig. 5-7 är, vid den inre mantelns övre parti, det andra mantelavstån- det C21 lämpligen 40-90% av det första mantelavstàndet C11. läge, dvs mantelavstànden har uppmätts i punkter på den Såsom ovan nämnts avser mantelavstànden ett neutral- inre manteln, vilka punkter, i mätögonblicket, befinner sig mitt emellan det närmaste läget och det mest fjärran läget i förhållande till den yttre manteln.

Den i Fig. 1-4 visade inre manteln 4 har 3 hyllplan 22, 24, 26. 1, 2, 3 eller ännu fler hyllplan. Åtminstone en klack med Det inses att en inre mantel kan förses med en tilläggskrossyta utformas på åtminstone ett av dessa hyllplan, men klackar med tilläggskrossytor kan även ut- formas på flera hyllplan. Lämpligen utformas åtminstone en klack med en tilläggskrossyta på åtminstone det nedersta hyllplanet.

I de ovan beskrivna exemplen, i Fig. 3 och Fig. 6a, indikeras stenblock S som har en approximativt sfärisk form. Försök har visat att de ovan beskrivna inre mant- larna förmår klämma sönder stenblock av väsentligen alla former.

Den inre mantel 4 som visas i Fig. 1-4 har tilläggs- krossytor 40, 42, 44, som är utformade på klackar 34, 36, 38 som uppbärs av ett hyllplan 26. Den inre mantel 104 som visas i Fig. 5-7 har tilläggskrossytor 140, 142 som bildar övergångar mellan inre krossytor 128 och yttre krossytor 129. Det är även möjligt att framställa en inre mantel som i sitt övre parti har ett hyllplan, som uppbär klackar som har tilläggskrossytor enligt den i Fig. 1-4 visade utföringsformen, och som dessutom, nedanför 10 15 20 25 30 m f» ~ to -rs “pa <1 20 tilläggskrossytorna enligt Fig. 1-4, har tilläggskross- ytor enligt Fig. 5-7, vilka bildar övergångar mellan inre krossytor och yttre krossytor. Det är således möjligt att framställa en inre mantel som har tilläggskrossytor både av den typ som visas i Fig. l-4 och av den typ som visas i Fig. 5-7. En sådan inre mantel kan i sitt övre parti, med tilläggskrossytorna enligt Fig. l-4, krossa ett fåtal objekt som är väsentligt större än vad krosspalten är av- sedd för, tilläggskrossytorna enligt Fig. 5-7 och de inre och yttre och, nedanför detta övre parti, med hjälp av krossytorna krossa såväl finkornigt som något grov- kornigare material på effektivast möjliga sätt.

Det inses att uppfinningen även kan appliceras på andra typer av krossar än den ovan beskrivna gyratoriska kross som har en hydraulisk reglering av den inre man- telns höjdläge. Uppfinningen kan även tillämpas på bland annat krossar som har en mekanisk inställning av spalten mellan den inre och den yttre manteln, exempelvis den typ av krossar som beskrivs i US l,894,60l i namnet Symons. I sistnämnda typ av krossar, ibland kallade Symons-typ, sker inställningen av spalten mellan den inre och den yttre manteln genom att en hylsa, i vilken den yttre manteln är fäst, är gängad i ett maskinstativ och vrids i förhållande till detta för åstadkommande av önskad spalt.

I en variant av denna typ av krossar utnyttjas istället för en gänga ett antal hydraulcylindrar för justering av hylsan i vilken den yttre manteln är fäst. Uppfinningen är applicerbar även på denna typ av krossar.

Den i Fig. 3 och Fig. 6a-c visade första riktningen Rl är en motsols riktning. Det inses att uppfinningen även avser inre mantlar som utformats för att rotera i en första riktning som är en medsols riktning.

Claims (19)

10 15 20 25 30 35 (TI FO IW ru. Lr-.i ¿> _ m w 21 PATENTKRAV

1. Inre mantel för användning i en gyratorisk kross '(1), vilken inre mantel (4; 104) är avsedd att bringas i (17) inmatat material som skall krossas och att i en krosspalt (6) 105), vid den inre manteln (4; 104) under krossning kommer att (CL) av att den inre kontakt med ett vid krossens (1) övre parti krossa detta material mot en yttre mantel (5; var- rotera kring i en första rikt- (R1), manteln (4; sin egen centrumaxel k ä n n e t e c k n a d 104) (40; 140), som, i horisontalprojektion och sett i den första ning har åtminstone en tilläggskrossyta riktningen (R1), har avtagande avstånd till nämnda (CL) och som vid en första ände (46; 146), (40: 140) ned- strömsände med avseende på den första riktningen (Rl), är belägen på ett första avstånd (Dl) (CL), och vid en andra ände (48; 148), som är belägen vid centrumaxel som är belägen vid tilläggskrossytans från centrumaxeln tilläggskrossytans (40; 140) uppströmsände med avseende på den första riktningen (R1), är belägen på ett andra avstånd (D2) (CL), (D2) är större än nämnda första avstånd objekt (S) och den yttre manteln (5; första ände (46; 146) (48; 148) klämmas mellan tilläggskrossytan och den yttre manteln (5; 105)

2. Inre mantel enligt krav 1, vid vilken tilläggs- (40; 140), övre parti (20: 120), sträcker sig kring den inre 104) vilket andra avstånd (Dl), kan införas mellan tilläggskrossytan 105) för att i närheten av nämnda andra (40; 140) från centrumaxeln så att (40; i närheten av nämnda 140) ände och krossas. krossytan 104) mantelns (4; tone 20°. åtminstone vid den inre mantelns (4; omkrets över en vinkel (d) av åtmins-

3. Inre mantel enligt något av krav 1 och 2, vid vilken tilläggskrossytan (40; 140)

4. Inre mantel enligt något av föregående krav, vid vilken tilläggskrossytan (40; 140) i förhållande till den är bågformig. 10 15 20 25 30 35 22 inre mantelns (4: 104) centrumaxel (CL) har en utåt- buktande bågform.

5. Inre mantel enligt något av föregående krav, vid 104) är försedd med 1-8 tilläggskrossytor (40, 42, 44; 140, 142) i horisontalprojektion och sett i den första riktningen vilken den inre manteln (4: som var och en, (R1), har avtagande avstånd till nämnda centrumaxel (CL).

6. Inre mantel enligt krav 5, vilken inre mantel (4; 104) har åtminstone två tilläggskrossytor (40, 42, 44; 140, 142), vilka är symmetriskt fördelade utmed den inre 104)

7. Inre mantel enligt något av föregående krav, vid mantelns (4: omkrets. vilken tilläggskrossytan (40: 140), sett i vertikal- projektion, vid sitt övre parti (50) lutar in mot den inre mantelns (4; 104) centrumaxel (CL).

8. Inre mantel enligt krav 7, vid vilken tilläggs- krossytan (40; 140) lutar in mot den inre mantelns (4: 104) centrumaxel (CL) i en vinkel (B) av 1-55° mot vertikalplanet, åtminstone vid sitt övre parti (50).

9. Inre mantel enligt något av föregående krav, vid vilken den inre manteln (4) har åtminstone ett kring den inre manteln (4) sig sträckande hyllplan (26), varvid en med tilläggskrossytan (40) försedd klack (34) på nämnda hyllplan (26). är utformad

10. Inre mantel enligt krav 9, vid vilken hyllplanet (20).

11. Inre mantel enligt något av krav 1-8, vid vilken tilläggskrossytan (140) sträcker sig utmed en höjd (Hmm) i vertikal led som är åtminstone 40% av den totala höjd (26) är placerat i den inre mantelns (4) övre parti (Hwt) i vertikal led utmed vilken krossning av material sker mot den inre manteln (104).

12. Inre mantel enligt krav 11, vid vilken skill- naden mellan nämnda första avstånd (D10, D11) andra avstånd (D20, D21) gradvis minskar med ökande avstånd från den inre mantelns (104) övre parti (120).

13. Inre mantel enligt krav 11 eller 12, vid vilken tilläggskrossytan (140) bildar övergång mellan ett första och nämnda 10 15 20 25 30 35 23 omkretsparti (128), som på varje höjdnivå har konstant avstånd (D10) (CL), (D10) är lika med tilläggskrossytans vid nämnda första ände (146) (CL) på respektive nivå, och ett andra omkretsparti (129), som vilket av- (140) avstånd till centrumaxeln till nämnda centrumaxel stånd på varje höjdnivå har konstant avstånd (D20) till nämnda (CL), (140) centrumaxeln (CL) på respektive nivå. centrumaxel vilket avstånd är lika med tilläggs- krossytans vid nämnda andra ände (148) avstånd till

14. Inre mantel enligt något av föregående krav, vid vilken nämnda andra avstånd (D2; D20) är 5~30% större än nämnda första avstånd (Dl; D10), åtminstone i mantelns (4; 104) övre parti (20; 120).

15. Gyratorisk kross, vilken har en inre mantel (4; 104) som är avsedd att bringas i kontakt med ett vid (17) krossas och att i en krosspalt 105), 104) under krossning kommer att rotera kring sin egen (CL) (R1), k ä n n e - t e c k n a d av att den inre manteln (4; 104) åtminstone en tilläggskrossyta (40; 140), som, i horisontalprojektion och sett i den första riktningen (CL) som är belägen vid krossens (1) övre parti inmatat material som skall (6) krossa detta material mot en yttre mantel (5: varvid den inre manteln (4; centrumaxel i en första riktning har (R1), har avtagande avstånd till nämnda centrumaxel och som vid en första ände (46; 146), (40; 140) nedströmsände med avseende på den första riktningen (R1), bildar ett första mantel- avstånd (Cl) till den yttre manteln (5: 105), andra ände (48; 148), som är belägen vid tilläggskross- tilläggskrossytans och vid en ytans (40; 140) uppströmsände med avseende på den första (R1), (C2) till den yttre manteln (5; 105), vilket andra mantelavstànd (C2) är mindre än nämnda första mantelavstånd (Cl), så att objekt kan införas mellan tilläggskrossytan (40: 140) och den yttre manteln (5; 105) (46: 146) för att vid nämnda andra ände riktningen bildar ett andra mantelavstånd vid nämnda första ände (48; 148) klämmas 10 15 20 25 52 53 få 7 24 mellan tilläggskrossytan (40: 140) och den yttre manteln (5; 105)

16. Gyratorisk kross enligt krav 15, vid vilken det andra mantelavståndet (C2; C21) är 10-90% av det första (C1; C11), åtminstone i nivå med den inre 104) övre parti (20: 120), då respektive mantelavstånd mätts i neutralläge i förhållande till den 105).

17. Gyratorisk kross enligt krav 16, vid vilken den och krossas. mantelavståndet mantelns (4; yttre manteln (5: inre manteln (4) har åtminstone ett kring den inre sig sträckande hyllplan (26), (40) försedd klack (34) är utformad på (26), varvid det andra mantelavståndet är 10-60% av det första mantelavstàndet (Cl).

18. Gyratorisk kross enligt krav 16, vid vilken tilläggskrossytan (140) sträcker sig utmed en höjd (Hmm) i vertikal led som är åtminstone 40% av den totala höjd manteln (4) varvid en med tilläggskrossytan nämnda hyllplan (C2) (Hwt) i vertikal led utmed vilken krossning av material (104), är 40-90% av det första mantelavståndet sker mot den inre manteln varvid det andra mantel- avståndet (C21) (C11) i nivå med den inre mantelns (104) övre parti (120).

19. Gyratorisk kross enligt något av krav 15-18, vid vilken tilläggskrossytan (40), sedd i ett radiellt verti- kalplan och på en viss nivå i vertikal led, bildar en Viflkêl (ß av 1-30° med den yttre mantelns (5: 105) krossyta på samma nivå.