SE524420C2 - Anordning samt metod för framställande av en tredimensionell produkt - Google Patents

Description

»ansa 524 420 - - o | | v . | n u | ; n ; o n a. tillverkningsförfarandet. Genom att nyttja den däri beskrivna anordningen möjliggörs ökad överensstämmelse av formen hos de producerade tredimensionella kropparna i förhållande till avsedd form.

För att tillgodose industrins behov vid tillverkning av tredimensionella modeller är det av vikt att uppnå en tillräckligt hög tillverkningshastighet.

Detta gäller i synnerhet om en anordning såsom ovan beskriven skall nyttjas för serietillverkning. Försök har gjorts med ökad svephastighet med motsvarande effektökning hos strålen. l tillverkningsprocessen av de tredimensionella produkterna har det dock visat sig att ytspänningar hos den tillverkade produkten ger upphov till formavvikelser samt inre spänningar i produkten vilka kan ge upphov till initiering av sprickbildning.

KORT BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Ett ändamål med uppfinningen är att tillhandahålla en metod för framställning av tredimensionella kroppar där tillverkningsprocessen för den tredimensionella kroppen kan effektiviseras för reduktion av tillverkningstider.

Detta ändamål uppnås genom en anordning enligt den kännetecknande delen av patentkravet 1.

Genom att i en metod för framställning av tredimensionella kroppar, där ett utvalt område vilket motsvarar ett tvärsnitt hos den färdigbildade produkten nyttja två eller flera smältzoner vilka samtidigt propagerar genom det utvalda området vid bildandet av ett tvärsnitt hos den tredimensionella kroppen möjliggörs en effektivisering av tillverkningen. l en första föredragen metod skapas nämnda två eller flera smältzoner genom en strålkanon tillför energi till två geometriskt avskilda fokalpunkter under tidssampling. i»|;| 524 420 .ua o.

I en ytterligare föredragen utföringsform propagerar stràlkanonens fokalpunkter vid nämnda två smältpunkter med en hastighet som motsvarar vàgutbredningshastigheten hos smältzonen. Genom detta förfarande steg tillses att risken för överhettning reduceras varvid slutprodukten erhåller en god ytfinish.

I en utföringsform av uppfinningen uppskattas vågutbredningshastigheten genom uppmätning av smältzonens vågutbredningshastighet från information avgivna av organ för avkänning av temperaturfördelningen hos ett hos pulverbädden beläget ytlager. l en alternativ utföringsform uppskattas vägutbredningshastigheten genom beräkning av en energijämnvikt för ett område innefattande nämnda fokalpunkter, varvid nämnda vågutbredningshastighet erhålles från en modell av en värmeledningsekvation uppställd för nämnda område.

Båda de föreslagna metoderna ger en god uppfattning av vàgutbredningshastigheten varvid ett återkopplat system för bibehållande av korrekt propageringshastighet kan åstadkommas.

Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen beräknas en energijämnvikt för varje pulverlager, varvid vid beräkningen fastställs huruvida inmatad energi till pulverlagret vid nämnda tillförande av energi från en strålkanon enligt ett för pulverlagret fastställt körschema för sammansmältning av det enligt nämnda körschema utvalda område av pulverlagret är tillräckligt för att bibehålla en bestämd arbetstemperatur hos nästkommande lagerinhämtas information som möjliggör upprätthållande av en bestämd arbetstemperatur. Genom att upprätthålla en bestämd arbetstemperatur, dvs en yttemperatur inom ett givet bestämt temperaturintervall under produktionen av samtliga lager tillses att förekomsten ytspänningar som uppkommer vid för stark nedkylning av den tredimensionella kroppen reduceras. Detta medför i sin tur att slutprodukten »man 524 420 uppvisar en reducerad förekomst av formavvikelser samt en reducerad förekomst av inre spänningar i slutprodukten.

Uppfinningen avser även en anordning för framställande av en tredimensionell produkt vilken uppvisar mot metoden motsvarande särdrag.

FIGURBESKRIVNING Uppfinningen kommer nedan att närmare beskrivas i anslutning till bifogade ritningsfigurer, där: fig. 1 fig. 2 fig. s fig. 4 fig. 5 yta, fig. 6 fig. 7 fig. s visar en genomskärning av en anordning enligt uppfinningen, visar schematiskt en genomskärning av en tredimensionell kropp bildad av ett antal pulverlager samt ett översta pulverlager, visar en principmodell för beräkning av energijämnvikt, visar en andra principmodell för beräkning av energijämnvikt, visar förflyttningen av fokalpunkter och smältzoner över en utvald visar ett urvalt område vilket är indelat i en uppsättning avskilda områden , visar en indelning av de avskilda områdena i inre områden och ränder, visar ett område som skall sammansmältas vilket uppvisar ett inre område och en rand, »~|»u fig. 9 fig. fig. fig. fig. fig. fig. fig. fig. fig. 11 12 13 14 16 17 18 524 420 a. ~ . o ~ nu visar en uppsättning skilda kurvformer med en endimensionell störterm, visar schematiskt hur värmefördelningen ser ut i en kropp där en strålkanons fokalpunkt med diametern D uppvärmt kroppen, dels i närvaro av en störterm, dels i frånvaro av en störterm, visar ett exempel på fokalpunktens rörelse i förhållande till förflyttning av fokalpunkten längs den huvudsakliga rörelseriktningen, visar en uppsättning skilda kurvformer med en tvådimensionell störterm, visar rörelsemönstret för en fokalpunkt enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen, visar fokalpunkternas placering samt ett utvidgat område inom vilket sammansmältning sker, visar schematiskt rörelsemönstret för fokalpunkten hos strålkanonen enligt en utföringsform av uppfinningen, visar en vy från sidan av en kammare försedd med ett genomsynligt fönster, visar en anordning för frammatning och fixering av en skyddsfilm för bibehållande av genomsynlighet hos fönstret, visar ett flödesdiagram för ett körschema hos anordningen, iunnc 524 420 | a - u . n u » n a | a v o u v u» fig. 19 visar ett flödesschema för generering av primärkörscheman, fig. 20 visar ett flödesdiagram för korrigering av nämnda körschema, fig. 21 visar schematiskt ett förfarande för generering av en tredimensionell kropp, fig. 22 visar schematiskt ett förfarande innefattande korrigering av körscheman med hjälp av information inhämtad från en kamera vilken uppmäter temperaturfördelningen över pulverbäddens yta fig. 23 visar en schematisk uppbyggnad av ett tredimensionellt föremål och fig. 24 visar ett antal tvärsnitt ur figur 23.

UTFÖRINGSEXEMPEL l figur 1 visas en anordning för framställande av en tredimensionell produkt generellt betecknad med 1. Anordningen innefattar ett arbetsbord 2 på vilken en tredimensionella produkt 3 skall uppbyggas, en eller flera pulverdispensrar 4 samt organ 28 vilka är anordnade att lägga ut ett tunt lager av pulver på arbetsbordet 2 för bildande av en pulverbädd 5, en strålkanon 6 för avgivande av energi till pulverbädden varvid sammansmältning av delar av pulverbädden sker, organ för styrning 7 av den av strålkanonen 6 avgivna strålen över nämnda arbetsbord för bildandet av ett tvärsnitt av nämnda tredimensionella produkt genom sammansmältning av nämnda pulver och en styrdator 8 i vilken information om successiva tvärsnitt av den tredimensionella produkten finns lagrad, vilka tvärsnitt bygger upp den tredimensionella produkten. Vid en arbetscykel kommer--- arbetsbordet att successivt sänkas i förhållande till strålkanonen efter varje .uran 524 420 aa u a ~ . nu pålagt pulverlager. För att möjliggöra denna förflyttning är i en föredragen utföringsform av uppfinningen arbetsbordet förflyttbart anordnat i vertikalled, dvs i den riktning som indikeras av pilen P. Detta innebär att arbetsbordet startar i ett utgångsläge 2'i ett läge där ett första pulverlager av nödvändig tjocklek pålagts, För att inte skada det underliggande arbetsbordet och för att tillhandahålla tillräcklig kvalitet på detta lager gör detta lager tjockare än övriga pålagda lager, varvid genomsmältning av detta första lager undviks.

Därefter sänks arbetsbordet i anslutning till att ett nytt pulverlager utläggs för bildandet av ett nytt tvärsnitt av den tredimensionella produkten. För detta ändamål är i en utföringsform av uppfinningen arbetsbordet uppburet av en ställning 9 vilken innefattar åtminstone en kulskruv 10, försedd med tandning 11. En steg- eller servomotor 12 försedd med ett kugghjul 13 ställer in arbetsbordet 2 i önskat höjdläge. Även andra för fackmannen kända anordningar för inställning av arbetshöjd på ett arbetsbord kan nyttjas.

Exempelvis kan ställskruvar utnyttjas i stället för kuggstänger.

Organet 28 är anordnat att samverka med nämnda pulverdispensrar för påfyllnad av material. Vidare drivs organets 28 svep över arbetsytan på känt sätt med en servomotor (icke visad), vilken förflyttar organet 28 längs en guideskena 29 vilken löper längs pulverbädden.

Vid pàläggning av ett nytt pulverskikt, kommer tjockleken av pulverskiktet att bestämmas av hur mycket arbetsbordet sänkts i förhållande till förra lagret.

Detta innebär att lagertjockleken kan varieras efter önskemål. Det är därför möjligt att i då ett tvärsnitt uppvisar stor formförändring mellan näraliggande lager att göra tunnare lager varvid en högre ytfinhet uppnås och då liten eller ingen formförändring förekommer göra lager med för strålen maximal genomträngningstjocklek. l en föredragen utföringsform av uppfinningen utgörs strålkanonen 6 av en elektronkanon -varvid organen för styrning 7 av strålkanonens stråle utgörs av avlänkningsspolar 7”. Avlänkningsspolen 7" alstrar ett magnetfält vilket styr >mrs -a 524 420 s « « o u v o ø » n - | ; u ø I u u. den av elektronkanonen alstrade strålen varvid smältning av ytlagret hos pulverbädden på önskat ställe kan åstadkommas. Vidare innefattar stràlkanoner en högspänningskrets 20 vilken är avsedd att på känt sätt förse stràlkanonen med en accelerationsspänning för från en hos strålkanonen anordnad emitterelektrod 21. Emitterelektroden är på känt sätt ansluten till en strömkälla 22 vilken nyttjas till att upphetta emitterelektroden 21 varvid elektroner friges. Stràlkanonens funktion och komposition är välkänd för en fackman på området.

Avlänkningsspolen styrs av styrdatorn 8 enligt ett utlagt körschema för varje lager som skall sammansmältas varvid styrning av strålen enligt önskat körschema kan åstadkommas.

Vidare finns åtminstone en fokusspole 7' vilken är anordnad att fokusera strålen pà pulverbäddens yta på arbetsbordet.

Avlänkningsspolar 7" och fokusspolar 7' kan anordnas enligt ett flertal för fackmannen välkända alternativ.

Anordningen är innesluten i ett hölje 15 som innesluter strålkanon 6 och pulverbädd 2. Höljet 15 innefattar en första kammare 23 vilken omsluter pulverbädden och en andra kammare 24 vilken omsluter strålkanonen 6. Den första kammaren 23 och den andra kammaren 24 kommunicerar med varandra via en kanal 25, vilken medger att emitterade elektroner, vilka accelererats i högspänningsfältet i den andra kammaren kan fortsätta in i den första kammaren för att senare träffa pulverbädden på arbetsbordet 2.

I en föredragen utföringsform är den första kammaren är ansluten till en vakuumpump 26 vilken sänker trycket i den första kammaren 23 till ett tryck av företrädesvis ca.10'3 - 105 mBar. Den andra kammaren 24 är företrädesvis ansluten till en vakuumpump 27 vilken sänker trycket i den andra kammaren 24 till ett tryck av ca.10'“ - 10'6 mBar. l en alternativ unna: 524 420 u n v | u « u I v f u | .u utföringsform kan både den första och den andra kamrarna vara anslutna till samma vakuumpump.

Styrdatorn 8 är vidare företrädesvis ansluten till strålkanonen 6 för reglering av avgiven effekt hos strålkanonen samt ansluten till stegmotorn 12 för inställning av arbetsbordets höjdläge 2 mellan varje konsekutiv påläggning av pulverlager, varvid pulverlagrens individuella tjocklek kan varieras.

Vidare är styrdatorn ansluten till nämnda organ 28 för pulverutläggning på arbetsytan. Detta organ är anordnat att svepa över arbetsytan varvid ett lager pulver utlägges. Organet 28 drivs av en servomotor (icke visad) vilken styrs av nämnda styrdator 8. Styrdators styr svepets längs samt tillser att pulver påfylles vid behov. För den skull kan lastgivare vara anordnade i organet 28 varvid styrdatorn kan inhämta information om att organet är tomt eller har fastnat.

Styrdatorn 8 är vidare enligt uppfinningen anordnad att beräkna en energijämnvikt för åtminstone ett delområde inom varje pulverlager, varvid vid beräkningen fastställs huruvida instrålad energi till delområdet från delområdets omgivning är tillräckligt för att bibehålla en bestämd arbetstemperatur hos delområdet.

Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen är styrdatorn vidare anordnad att beräkna en energijämnvikt för åtminstone det utvalda området som skall sammansmältas inom varje pulverlager, varvid vid beräkningen fastställs huruvida instrålad energi till det utvalda området från det utvalda områdets omgivning är tillräckligt för att bibehålla en bestämd arbetstemperatur hos det utvalda området.

Syftet med att beräkna energijämnvikten för pulverlagren är att beräkna effekten som -behövs för att hålla objektets yta vid en given-temperatur.

Effekten antas vara konstant över hela ytan. annan 524 4-20 u: oo Nedan beskrivs hur jämnviktsberäkningen utförs i en utföringsform av uppfinningen där beräkningen utförs för ett lager i taget För att kunna beräkna effekten i realtid krävs förenklingar: 1. Vi tänker oss att temperaturen är konstant i x och y-led och att den varierar enbart i z led, m.a.o. hela ytan har samma temperatur. 2. Temperaturen i z-led varierar med jLt. Där j är Iagernumret och Lt är lagertjockleken. 3. Temperaturfördelningen under smältning anses vara stationär.

Följande parametrar påverkar beräkningen: Olika index: i =index för översta lagret j= lager index går från 1 till i Objektdata: Lt = lagertjockleken som ska smältas [m] LcontU) = konturlängden för lager j [m] Apowt(z)=Apow(/')= arean ut mot pulvret för lager j. [m] A(z)=A(j) total ytan som har smältas för lager j [m2] Materialegenskaper: /1,,,,,= materialets värmeledningsförmåga [W/mK] om; strålningskonstanten för metallytan [W/m2K] amefpqw= strålningskonstanten för metallyta täckt med pulver [WImZK] apQw= strålningskonstanten för pulverytan [W/m2K] i. pow = pulvrets värmeledningsförmàga [W/mK] h,,°W(z) = värmëöverföringstalet från objektet ut mot pulvret [WImZK] ' .sann 524 420 o | o - u o u n : ø u. 11 Temperaturer [K]: Tsur(i) = omgivningens temperatur som ytan känner när lager i smälts (Kan mätas på kepsen) Tpow(z)= temperaturen i pulvret T(z) = temperaturen i objektet Tsurf(i) = T(iLt) = önskad temperaturen på ytan av objektet när lager i smälts.

(Sätts iAMA) Tbott(i) = temperaturen i botten på objektet innan lager i påbörjas (Mäts precis innan rakning eller beräknas. Se nedan) För att bestämma hur temperaturen fördelar sig i objektet löser vi den endimensionella stationära värmeledningsekvationen inkluderande en källterm som tar hänsyn till värmeförluster ut i pulvret: alm) I hpoii-fiApøww) - i m' af A(.~)Lf (Tpøwio-Ttz» Randvillkoren på ytan och i botten är: _ ha ü |_=1,U = (T(,~L¿)4 _ Tsurgy) _ Pi" Öz ' 2 A(1Lt) - im, ag” |__=_, = hm (rbmiu) - T(o)) Där A och B är två konstanter.

Skriver om formlerna som differensformler i stället och låter j vara indexet för vaüelager >»;|n 524 420 gggfifffl' u 0 c : Q | o | | a » I c Q s 0 s ua 12 n1+n-zny+n+TU)_hWAfiAnW&D W' LR _ Anu _¿Lm:_-(T(,-)_T(,_D)= -Å (T110W(j) - T(1)) (T(i)“ - Tsur(i)4) ~ - Äfjsuïz) - T<1>>= h (Hamn ~ T(1)) pow lSjSi-IZ Randvillkoret på ytan ger oss egentligen inget nytt vad det gäller temperaturfördelningen i objektet eftersom ytans temperatur bestäms av T(i).

Men det behövs för att bestämma Pin som är effekten som krävs för att hålla temperaturen på ytan vid T(i). TO) fås nu ur följande ekvationssystem: Am z _ h,,0tf<1>Ap0w<1>Lf A(j)Änief TU + 2) - 2T(j +1)+ T(j)(1+ AUD = A(j)TP0W(j) hpow ÜJLt/Änlet + l T :n -__.:__.__ _____í__ (I) °"(')<1+h,,0w<1>Lf/Äme,> <1+h,l,w<1>Lf/»1".e,>d Sätter in yttrycket för T(1) och formulerar problemet som ett linjärt ekvationssystem: (1 + Am) t nn-flanræ) mufl u+Mm _ J _ . í-í-W + h (nLt/Änm) _ A(1)Tp0u (1) Tb0tt(1)(1+ h pow pow me! ) 2 ng-2nn+TQm+AQ»=AQflpMQ) Lz -ara-u+Tu-nu+Au-2»=Au-mfiwwu-n-Tu) axIan 524 420 f n a n | v o . 4 u - ; . n « n n o u. 13 På matrisform blir det: AX = b där då: At = öm 1 -k>- 2ß<1-k>+ ßo ~1-k><1+A<1>>+ß<1-k>ß<1-1> ¿=unWJH=n»n b.=Agnnmwg)-ßU>4flzm«n-lïïggfläïï-4r+Au»-5g~++zflfi) I +hpow(l)Lt/Ånrer) För att kunna tösa ekvationerna krävs det att pulvrets temperatur, Tpowü), och värmeöverförningstalet, hPOWU), är kända. I programmet är Tpow(z) satt till: Tp0w(j) = AT(j),_1 +BTsz/r(i -1) i-1 betyder att temperaturen för det föregående lagret används för att bestämma Tpowg). »zpzn 524 420 a - o ø n » | | | » v - o | a . . , ,, Funktionen som används för hpOWU) ser ut på följande sätt: hcanstå' .mflfïfíïlf mouse: ß _ Layer, j Värden L1 och L2 har antagits vara areaoberoende medan hconstl, hconst2 och hconst3 antas bero på A0). Alla konstanterna i uttrycken for både Tpow och hpow har fåtts fram genom att anpassa 1 D modellen ovan mot en 3D FEM beräkningar på objekt med enkla geometrier. l uttrycket för källtermen ingår Apowfl) som egentligen är den totala arean ut mot pulvret för varje lager. Vi stora areaövergàngar kan detta värde bli rätt stort vilket medför att värdet på källtermen gör ett hopp. Sådana diskreta skutt medför att lösningen blir instabil. För att förhindra detta sätts enligt en förerdagen utföringsform ApowU) till Lcont0)*Lt. Effektförluster som uppstår genom en areaövergång läggs istället till i efterhand. Storleken på effektförlusten beror på hur stor över respektive underarean är och hur långt under topplagret som areaövergången är belägen. Värden för olika areaövergàngar och olika djup har fåtts fram genom 3D FEM simuleringar.

För en godtycklig areaövergång fås effekttillägget genom interpoling.

Innan effekten beräknas läser programmet in de olika värden för Lcont(/')*Lt och A0) för varje lager. Med hjälp av en scriptfil kan man påverka dessa på .man 524 420 - . ø . u n . . a 4 | | n - | ~ u. olika sätt. På så sätt kan man styra effekten för varje lager. Hur man påverkar de olika geometri parametrarna framgår av beskrivningen över hur scriptfilen fungerar.

När ekvationssystemet ovan är löst fås den totala effekten som krävs för att hålla ytan vid Tsurf(i) ur randvillkoret för ytan: (afllßf + R. = A

Claims (1)

1. annu: 10 15 20 25 30 524 420 n . O | I a U I I W I ' I' 35 PATENTKRAV Metod för framställning av tredimensionella kroppar genom successiv sammansmältning av utvalda områden av en pulverbädd, vilka delar motsvarar successiva tvärsnitt hos den tredimensionella kroppen, vilken metod innefattar följande metodsteg: páläggning av pulverlager på ett arbetsbord, tillförande av energi frän en strálkanon enligt ett för pulverlagret fastställt körschema till nämnda utvalda område inom pulverlagret, sammansmältning av det enligt nämnda körschema utvalda området av pulverlagret för bildandet av ett tvärsnitt av nämnda tredimensionella kropp, varvid en tredimensionell kropp bildas genom successiv sammansmältning av successivt bildade tvärsnitt ur successivt pålagda pulverlager k ä n n e t e c k n a d a v att nämnda utvalda område uppvisar två eller flera smältzoner vilka samtidigt propagerar genom det utvalda området vid bildandet av ett tvärsnitt hos den tredimensionella kroppen. Metod enligt krav 1, kännetecknad av att nämnda två eller flera smältzoner àstadkommes genom att en strálkanon tillför energi till två eller flera geometriskt avskilda fokalpunkter under tidssampling. Metod enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av att nämnda strälkanons fokalpunkter vid nämnda två smältpunkter propagerar med en hastighet som motsvarar vàgutbredningshastigheten hos smältzonen. Metod enligt krav 3, kännetecknad av att nämnda vàgutbredningshastighet uppskattas genom uppmätning av 10 15 20 25 30 5 2 4 4 2 0 36 småltzonens vågutbredningshastighet från information avgivna av organ för avkänning av temperaturfördelningen hos ett hos pulverbädden beläget ytlager. Metod enligt krav 3 eller 4, kännetecknad av att nämnda vågutbredningshastighet uppskattas genom beräkning av en energijämnvikt för ett område innefattande nämnda fokalpunkter, varvid nämnda vågutbredningshastighet erhålles från en modell av en värmeledningsekvation uppställd för nämnda område. Metod enligt något av kraven 1 - 5 , kännetecknad av att en energijämnvikt beräknas för åtminstone ett delområde inom varje pulverlager, varvid vid beräkningen fastställs huruvida instrålad energi till delområdet från delområdets omgivning är tillräckligt för att bibehålla en bestämd arbetstemperatur hos delområdet. Metod enligt krav 6, kännetecknad av att, förutom nämnda energi för sammansmältning av delområdet, energi för uppvärmning av delområdet tillförs i det fall att beräkningen av energijämnvikt resulterar i att tillräcklig energi för bibehållande av avsedd arbetstemperatur hos delområdet inte föreligger, varvid bestämd arbetstemperatur hos delområdet uppnås. Metod enligt krav 6 eller 7, kännetecknad av att energijämnvikten för verje puiverieger beräknas enligt El" (i)= E” (i) + amelia), där El" (i) utgör inmatad energi till delområdet E°“' (i) utgör energiförluster genom avledning och utstrålning från delområdet + E"°at(i) utgör upplagrad i delområdet. Anordning för framställande av en tredimensionell produkt, vilken anordning innefattar ett arbetsbord på vilken nämnda tredimensionella produkt skall uppbyggas, en pulverdispenser :asus 10 15 20 25 30 10 11 524 420 o | : 1 en 37 Anordning för framställande av en tredimensionell produkt, vilken anordning innefattar ett arbetsbord på vilken nämnda tredimensionella produkt skall uppbyggas, en pulverdispenser vilken är anordnad att lägga ut ett tunt lager av pulver på arbetsbordet för bildande av en pulverbädd, en strålkanon för avgivande av energi till pulvret varvid sammansmältning av pulvret sker, organ för styrning av den av stràlkanonen avgivna strålen över nämnda pulverbädd för bildandet av ett tvärsnitt av nämnda tredimensionella produkt genom sammansmältning av delar av nämnda pulverbädd och en styrdator i vilken information om successiva tvärsnitt av den tredimensionella produkten finns lagrad, vilka tvärsnitt bygger upp den tredimensionella produkten, där styrdatorn är ämnad att styra nämnda organ för styrning av stràlkanonen över pulverbädden enligt ett körschema bildande ett tvärsnitt hos nämnda tredimensionella kropp, varvid nämnda tredimensionella produkt bildas genom successiv sammansmältning av successivt bildade tvärsnitt ur av pulverdispensern, k ä n n e t e c k n a d a v att nämnda körschema är anordnad att styra stràlkanonen till två eller flera smältzoner hos nämnda utvalda omrâde, vilka smältzoner samtidigt propagerar genom det utvalda området vid bildandet av ett tvärsnitt hos den tredimensionella kroppen. Anordning enligt krav 9, kännetecknad av att nämnda körschema är anordnat att under tidssampling styra nämnda strålkanon till två eller flera smältzoner för tillför energi till två geometriskt avskilda fokalpunkter. Anordning enligt krav 9 eller 10, kännetecknad av att nämnda körschema är anordnad att styra stràlkanonens fokalpunkter vid nämnda två smältpunkter med en propageringshastighet som l-uøn 10 15 20 25 30 12 13 14 15 . n u ø « | nu 524 420 ;j;¿_ ._ -s 38 motsvarar vågutbredningshastigheten hos smältzonen. Anordning enligt krav 11, kännetecknad av att styrdatorn är anordnad att uppskatta nämnda vågutbredningshastighet genom uppmätning av smältzonens vàgutbredningshastighet från information avgivna av organ för avkänning av temperaturfördelningen hos ett hos pulverbädden beläget ytlager. Anordning enligt krav 11 eller 12, kännetecknad av att styrdatom är anordnad att uppskatta nämnda vågutbredningshastighet genom beräkning av en energijämnvikt för ett område innefattande nämnda fokalpunkter, varvid nämnda vågutbredningshastighet erhålles från en modell av en värmeledningsekvation uppställd för nämnda område Anordning enligt något av kraven 10 - 13, kännetecknad av att styrdatorn vidare är anordnad att beräkna en energijämnvikt för åtminstone ett delområde inom varje pulverlager, varvid vid beräkningen fastställs huruvida instrålad energi till delområdet från delområdets omgivning är tillräckligt för att bibehålla en bestämd arbetstemperatur hos delområdet. Anordning enligt krav 14, kännetecknad av att styrdatorn är anordnad att styra nämnda körschema för tillförsel av, förutom nämnda energi för sammansmältning av pulverlager, energi för uppvärmning av pulverlagret i det fall att beräkningen av energijämnvikt resulterar i att körschemat ej ger tillräcklig energi för bibehållande av avsedd arbetstemperatur hos delområdet, varvid bestämd arbetstemperatur hos delområdet bibehålles. »vara 10 16 17 524 420 _! 39 Anordning enligt krav 14 eller 15, kännetecknad av att styrdatorn är anordnad att beräkna energijämnvikten för varje pulverlager enligt Ei" (i)= E” (i) + E“°°*(i), där e" (i) utgör irrmaiad energi tm delområdet E°“* (i) utgör energiförluster genom avledning och utstrålning från delomràdet + E““'(i) utgör upplagrad energi i delområdet. Anordning enligt något av kraven 10 - 16, kännetecknad av att anordningen vidare innefattar organ för avkänning av temperaturfördelningen hos ett hos pulverbädden beläget ytlager.