SE517843C2 - Vätskegenomsläppligt höljesskikt till absorberande alster - Google Patents

Description

25 30 35 517 843 f 2 Vätmedelbehandling åstadkomms vanligen genom beläggning av det hydrofoba. materialet med ett ytaktivt ämne, såsom exempelvis en tensid. Härigenom skapas ett hydrofilt höljesskikt. För att ett material skall anses vara vätskegenomsläppligt, krävs att ytenergin för den aktuella vätskan är lägre än den kritiska ytenergin för materialet.

Detta erhålls genom att de ytaktiva föreningarna löser sig i vätskan och minskar ytenergin på vätskan och/eller genom att de ytaktiva föreningarna binds till materialets yta, vilket resulterar i en ökad kritisk ytenergi på materialet.

Ett problem vid användning av höljesskikt belagda med ett ytaktivt ämne, är att sådana höljesskikt uppvisar en försämrad vätskegenomsläpplighet vid upprepad vätning. Det beror på att de ytaktiva föreningarna, vilka ej är fast förankrade till höljesskiktets yta löser sig i kroppsvätskan vid den första vätningen. Vid påföljande vätning har mängden tensid på höljesskiktets yta därmed väsentligen reducerats vilket resulterar i en minskad vätskegenomsläpplighet. Ett annat problenuvid användning av alster med tensidbelagda höljesskikt, är att de ytaktiva föreningarna kan skapa hudirritationer genom att de migrerar från höljesskiktet till användarens hud.

Ytterligare ett problem med sådana höljesskikt, är att de ytaktiva föreningarna under lagringstiden även migrerar från höljesskiktet till den innanförliggande absorberande strukturen, vilket resulterar i att höljesskiktet även vid den första vätningen uppvisar otillräcklig vätskegenomsläpplighet.

EP 0,483,859 beskriver ett vätskegenomsläppligt höljesskikt, vilket för att tåla upprepad vätning coronabehandlats. Vid behandlas höljesskiktet med en plasma, vilket är en gas som tillförts coronabehandlingen så mycket energi att den helt eller delvis joniserats.

Materialytans kontakt med den energirika gasen resulterar n cnooon 10 15 20 25 30 35 51 7 a 4 3 ¿::= _ :== . 3 radikaler materialytan. Därefter i att bildas på introduceras olika typer av funktionella grupper, såsom exempelvis syreinnehållande funktionella grupper till materialytan. Vid en sådan behandling skapas således en stabilare hydrofil struktur än då ytan endast är belagd med en ytaktiv förening, utan att föreningen är kemiskt bunden till ytan. nonwovenmaterial sonxutgörs av polypropenfibrer. Emellertid kvarstår vid detta kända höljesskikt problemet med att Materialet som coronabehandlats är ett vätskegenomsläppligheten, efter en första vätning väsentligen reduceras. Ytterligare ett problem med sådana höljesskikt är att det har visat sig att modifieringen inte är åldersbeständig, utan försvagas vid lagring.

En liknande metod för att åstadkomma ett på ytan kemiskt modifierat material är genonuplasmabehandling. US 4,743,494 och WO 94/28568 beskriver plasmabehandlade material, vilka är lämpliga för användning exempelvis såsom vätskegenomsläppliga höljesskikt. Plasmabehandling ger en mer homogen behandling än coronabehandlingen. I övrigt är corona- och plasmabehandling' i det närmaste likvärdiga Vid plasmabehandling skapas såsom vid behandlingar. coronabehandling således ett kemiskt ytmodifierat.material. Även vid vätskegenomsläppliga höljesskikt behandlade på detta vis kvarstår emellertid fortfarande problemet med att erhålla en stabil hydrofil yta, d v s en yta som förblir hydrofil även efter upprepad vätning.

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN: Med föreliggande uppfinning har emellertid åstadkommits ett vätskegenomsläppligt höljesskikt av det inledningsvis omtalade slaget, uppvisande god.vätskegenomsläpplighet även efter upprepad vätning av alstret. 10 15 20 25 30 35 ; Q n n :o 51 7 8 4 3 :113 s' n | e n no o 4 Ett vätskegenomsläppligt höljesskikt enligt uppfinningen innefattar åtminstone ett första materiallager vilket kännetecknas av att materiallagrets yta huvudsakligen utgörs av polyeten som behandlats med plasma eller corona för att uppnå varaktig hydrofilicitet.

Det har för corona och plasmabehandlade material visat sig, att olika material uppvisar betydande skillnader i den uppnådda förmågan att bibehålla vätskegenomsläppligheten vid upprepad vätning. Vid användning av corona- eller plasmabehandlade material som vätskegenomsläppliga höljesskikt till absorberande alster, har det visat sig att vätskegenomsläppligheten vid upprepad vätning är väsentligen bättre för material med en yta av polyeten än för material med en yta av polypropen. Vidare har det visat sig att behandlat huvudsakligen oförändrad vätskegenomsläpplighet efter att polyetenmaterial uppvisar en alstret lagrats en längre tid.

Enligt en fördelaktig utföringsform. utgörs det första materiallagret av ett nonwovenmaterial. Nonwovenmaterialet innefattar fibrer med en yta av polyeten. Exempelvis utgörs fibrerna av bikomponentfibrer bestående av en kärna av polypropen eller polyester och ett omslutande hölje av polyeten.

Enligt en utföringsform utgörs det första materiallagret av en perforerad plastfilm som är corona- annan eller plasmabehandlad. Genom att den behandlade ytan huvudsakligen utgörs av polyeten uppvisar filmen hydrofila grupper, vilka är fast förankrade på plastytan. De hydrofila grupperna på filmytan resulterar i att vätsketransporten genom perforeringarna underlättas.

Ytterligare en utföringsform uppvisar ett vätskegenomsläppligt höljesskikt vilket utgörs av flera 10 15 20 25 30 35 51 7 8 4 3 å; §jj¿ =jj¿ ":= _ fi' _ 5 materiallager. Företrädesvis utgörs höljesskiktet av två lager. Det första materiallagret är uppbyggt enligt något Det materiallagret uppvisar en yta huvudsakligen av polypropen. av de ovannämnda utföringsformerna. andra Det andra xnateriallagret är företrädesvis ett nonwoven vilket ej är plasma- eller coronabehandlat. Det andra materiallagret är lämpligen beläget längst bort från absorptionskroppen, d v s närmast användaren. Genonlatt det andra materiallagret uppvisar en gles struktur med en ytvikt 6-20 g/nfi, håligheter genom vilka vätskan kan passera för att nå det mellan uppvisar fiberstrukturen innanförliggande,hydrofila,förstanmteriallagret.Således erhålls en hydrofob och torr yta närmast användaren.

Naturligtvis är det även möjligt att corona- eller plasmabehandla det andra materiallagret . Vidare är det möjligt att vid användningen av skiktet som ett vätskegenomsläppligt hölje till ett absorberande alster placera det andra materiallagret närmast den absorberande varianter beskrivs utförligare i strukturen. Dessa efterföljande utföringsformer och -exempel.

Föreliggande uppfinning omfattar vidare ett absorberande alster såsom en blöja, ett inkontinensskydd, en dambinda eller liknande, innefattande en absorptionskropp innesluten ett vätsketätt höljesskikt och ett vätskegenomsläppligt höljesskikt, vilket vätskegenomsläppliga höljesskikt innefattar åtminstone ett mellan första materiallager uppvisande en materialyta vilken huvudsakligen utgörs av polyeten. Materiallagret har för att coronabehandlats. uppnå vätskegenomsläpplighet plasma eller En utföringsform omfattar ett absorberande alster, vilket kännetecknas av att det vätskegenomsläppliga höljesskiktet även innefattar ett andra materiallager. Enligt en sådan utföringsform är det första materiallagret beläget närmast 10 15 20 25 30 35 517 845 šïßåïï' 6 absorptionskroppen och det andra materiallagret beläget längst från absorptionskroppen. Det andra materiallagret utgörs företrädesvis av ett glest uppbyggt nonwoven av polypropen vilket ej är corona- eller plasmabehandlat.

Obehandlad nonwoven av polypropen är i sig hydrofob, vilket innebär att ytan närmast användaren förblir torr även efter vätning. Vidare är det andra materiallagret glest uppbyggt, med en ytvikt mellan 6-20 g/HF, vilket resulterar i att fiberstrukturen uppvisar håligheter genom.vilka vätska kan passera för att nå det innanförliggande första materiallagret. Det är även möjligt att perforera det andra materiallagret för att åstadkomma den önskade vätskegenomsläppligheten. Det första materiallagret, d v s fungerar vid denna vilket har närmast den innanförliggande fiberstrukturen, utföringsform som ett dräneringsmaterial, förmåga att dränera det övre materiallagret användaren på. vätska. Det första. materiallagret utgörs företrädesvis av ett nonwoven. För att erhålla ett första materiallager som snabbt tar upp vätska från det närmast användarenbelägnanmteriallagretutgörsnonwovenmaterialet exempelvis bulkig, perforerad plastfilm, eller liknande. vaddliknande struktur, en aV EH Det är även möjligt att corona- eller plasmabehandla det andra materiallagret. Genom att materialet huvudsakligen består förblir de hydrofila föreningarna på polypropenfiberytan inte lika fast förankrade till ytan som de hydrofila föreningar som skapas av polypropenfibrer då behandlingen utförs på en yta av polyeten. Det innebär att grupper löser kroppsvätskan och sänker på resulterande i att vätskan lättare absorberas av den hydrofila vid vätningen sig i ytspänningen vätskan, innanförliggande absorberande strukturen. En annan fördel med att coronabehandlingen kan utföras efter att det första och det denna utföringsform är plasma- eller andra materiallagret laminerats ihop. För att vätska ska 10 15 20 25 30 35 , . u | o o u ø u Q co q n 517 843 7 passera det andra, närmast användaren belägna materiallagret vid påföljande vätningar utgörs det andra materiallagret företrädesvis av ett glest, eller hålgjort nonwoven. Det andra materiallagret kan även utgöras av en perforerad film, ett nätmaterial, eller liknande. s Enligt ännu en utföringsform är det absorberande alstret utformat så att närmast absorptionskroppen och det första materiallagret är det andra materiallagret är beläget beläget längst från absorptionskroppen. Företrädesvis är båda materiallagren corona- eller plasmabehandlade för att öka vätskegenomsläppligheten. Det andra materiallagret utgörs, såsom tidigare beskrivet, av en yta huvudsakligen av polypropen. En fördel med denna utföringsform är att det andra materiallagret vid användning av alstret ej kommer i direkt kontakt mot användaren, vilket reducerar risken för att de hydrofila grupperna efter en första vätning verkar irriterande mot användarens hud.

KORT BESKRIVNING AV FIGURER: Uppfinningen ska i det följande beskrivas närmare under hänvisning till de utföringsexempel som visas på bifogade ritningar.

Fig. 1 visar ett vätskegenomsläppligt höljesskikt enligt uppfinningen Fig. 2 visar ytterligare ett vätskegenomsläppligt höljesskikt enligt uppfinningen Fig. 3 visar en blöja sedd från den sida soul vid användningen är avsedd att vara vänd mot användaren 10 15 20 25 30 35 517 843 8 BESKRIVNING AV UTFÖRINGSEXEMPEL: Det i figur 1 visade vätskegenomsläppliga höljesskiktet 1, består av ett materiallager 2, vilket utgörs av ett nonwovenmaterial med fibrer med en fiberyta huvudsakligen av polyeten. Materiallagret 2 har, för att åstadkomma varaktig hydrofilicitet, corona- eller plasmabehandlats.

Vid corona- eller plasmabehandlingen ytmodifieras materialet så att hydrofila grupper kemiskt binds till materiallagrets 2 yta.

Materialet 2 corona- eller plasmabehandlas företrädesvis efter att fibrerna formats till en nonwovenstruktur.

Behandlingen sker därvid antingen enbart från den ena av materiallagrets 2 sidor, eller från båda sidorna av materiallagret 2. Det är emellertid även möjligt att plasmabehandla fibrerna j. materiallagret 2 före själva formningen av fibrerna till ett nonwovenmaterial.

Exempel på olika polyeten är LDPE (lågdensitetspolyeten), HDPE (högdensitetspolyeten) och LLDPE (låg-linjärdensitetspolyeten). Exempel på användbara typer av fibrer är bikomponentfibrer med en kärna av polypropen eller polyester och ett hölje av polyeten. Naturligtvis kan fibrerna alternativt bestå enbart av polyeten, av olika eller sama typ. För att erhålla önskade fiberegenskaper, är det även möjligt att använda polyeteninnehållande sampolymerer, exempelvis polyeten innehållande en liten mängd akrylat, Akrylat- acetetkomponenten medför att materialet blir mer elastiskt. eller acetat. eller Vidare har det för plasma- och coronabehandling visat sig att metallocenekatalyserade polyetener är väl lämpade för ändamålet.

För att ett nonwovenmaterial av spunbond skall uppvisa en hög jämnhet och därmed även en hög dragstyrka, är sådana material uppbyggda av två olika skikt. För att tillverka 10 15 20 25 30 35 . o o u a p o u u | en 517 843 9 skiktliknande tillförs material från två i processen ett spunbondmaterial bestående av två strukturer, efterföljande extrudrar. Ett sådant framställningssätt gör det möjligt att tillverka ett spunbondmaterial bestående av ett skikt av polypropen och ett skikt av polyeten.

Naturligtvis är inte materiallagret 2 begränsat till spundbondmaterial, utan kan givetvis även vara' andra nonwovenmaterial såsom kardade material, eller material tillverkade på något annat sätt. Det är även möjligt att materiallagret 2 utgörs av en perforerad film av polyeten.

Det i figur 2 visade vätskegenomsläppliga höljesskiktet 201 består av två materiallager. Det första materiallagret 202 liknar det i figur 1 beskrivna materiallagret 2 och utgörs således av ett corona- eller plasmabehandlat nonwoven med fibrer med en yta av polyeten. Det andra materiallagret 204 utgörs av ett nonwovenmaterial huvudsakligen uppbyggt av polypropenfibrer. Det andra materiallagret 204 är ett glest nonwoven med en ytvikt mellan 6-20 g/HF. Naturligtvis kan det andra materiallagret 204 även innehålla andra hydrofoba fibrer, eller fiberblandningar av två eller flera olika fibertyper, såsom exempelvis olika typer av polyestrar, eller nylon. Det är även möjligt att det materiallagret 204 utgörs av en perforerad film av andra polypropen.

Den i visade blöjan 300 innefattar ett vätskegenomsläppligt höljesskikt 301 i uppfinningen, ett vätsketätt höljesskikt 303, samt en däremellan innesluten absorptionskropp 305. Det vätsketäta höljesskiktet 303 kan bestå av en vätsketät plastfilm, ett nonwovenskikt sonnbelagts med ett vätskespärrande material, eller något annat lättböjligt materialskikt som motstår figur 3 enlighet med vätskepenetration. Det är i allmänhet en fördel om det vätsketäta höljesskiktet 303 har en viss andningsbarhet, d 10 15 20 25 30 35 n n u | o a o | o - nu u u 517 843 10 v s tillåter passage av vattenånga. De båda höljesskikten 30l,303 har en något större utsträckning i planet än absorptionskroppen 305 och sträcker sig ett stycke ut förbi absorptionskroppens 305 kanter kring hela dennas periferi.

Höljesskikten 30l,303 är inbördes förbundna inom de utskjutande partierna 307, exempelvis med limning eller svetsning med värme eller ultraljud.

Absorptionskroppen 305 är vanligen uppbyggd av ett eller flera skikt av cellulosafluffmassa. Absorptionskroppen 305 kan förutom cellulosafibrer även innehålla superabsorberande material, cellulosafibrer, exempelvis d v s material i form av fibrer, partiklar, granulat, film eller liknande vilket har förmåga att absorbera vätska motsvarande flera gånger det superabsorberande materialets egen vikt. Superabsorberande material binder den absorberande vätskan och bildar därvid en vätskehaltig gel.

Vidare kan absorptionskroppen 305 innefatta bindemedel, formstabiliserande komponenter, eller liknande. Ytterligare absorptionsskikt som förbättrar absorptionsegenskaperna kan även användas, såsom.olika typer av vätskespridande inlägg, eller materialskikt. Absorptionskroppen 305 kan behandlas fysikaliskt för att absorptionsegenskaperna. Det är exempelvis vanligt att förse ett absorptionsskikt med komprimeringar för att styra kemiskt eller ändra vätskeflödet i absorptionskroppen 305. Vidare kan andra typer av absorptionsmaterial utnyttjas, ensamma eller i kombination med cellulosafibrer och superabsorberande material. Exempel på användbara absorberande material är absorberande nonwovenmaterial, skum eller liknande.

Blöjan 301 har vidare två längsgående sidokanter 323,325, en främre ändkant 309 och en bakre ändkant 311, samt uppvisar ett framparti 313, ett bakparti 315 och ett mellan frampartiet 313 och bakpartiet 315 beläget smalare grenparti 317. 10 15 20 25 30 35 517 843 ll Vidare är elastiska 319,321 anordnade utmed sidokanterna 323,325, vid blöjans grenparti 317. Dessa elastiska organ 319,321 tjänar vid användningen av blöjan till att hålla denna i tätande anliggning kring användarens ben. Ett ytterligare elastiskt organ 327 är anordnat utmed den bakre ändkanten 311 och är avsett att ge blöjan 300 organ viss töjbarhet och tjäna som tätningsorgan för blöjan kring användarens midja.

En tejpflik 329,331 är anbragt vid 'vardera sidokanten 323,325, nära den bakre ändkanten 311. Tejpflikarna 329,331 utgör hopfästningsorgan för blöjan 300 och medger att denna kan fästas samman så att den på ett byxliknande vis omsluter den nedre delen av en användares bål. Tejpflikarna 329,331 samverkar med ett mottagningsområde 333 på blöjans 300 vätsketäta höljesskikt 303 Mottagningsområdet 333 kan exempelvis utgöras av ett förstärkningsmaterial, vilket vätsketäta höljesskiktet 303. Genom förstärkningen kan blöjan“ 300 tillslutas och tejpflikarnas 329,331 vidhäftningsförmåga förstörs, eller det vätsketäta höljesskiktet 303 rivs sönder. vid frampartiet 313. laminerats till det öppnas igen, utan att Naturligtvis kan en rad andra typer av hopfästningsorgan användas istället för de beskrivna tejpflikarna 329,331.

Exempel på alternativa hopfästningsorgan är kardborreytor, tryckknappar, knytband, eller liknande.

Blöjans vätskegenomsläppliga höljesskikt 301 är uppbyggt av ett första materiallager 302 och ett andra materiallager 304. Det första materiallagret 302 är anbragt närmast absorptionskroppen 305 och det andra materiallagret 304 är vid användningen av alstret anbragt närmast mot användaren.

Det första uppbyggt materiallager 2 enligt figur 1 och består således av ett materiallagret 302 är såsom nonwoven huvudsakligen uppbyggt av fibrer med en yta av 10 15 20 25 30 35 v n o v n u n o v u a: n n 517 843 šïï* a' 12 polyeten, eller en perforerad. plastfiln1 med en yta av erhålla vätskegenomsläpplighet är corona- eller plasmabehandlad. polyeten som för att varaktig Det första materiallagret 302 kan vidare utgöras av en vaddstruktur huvudsakligen bestående av fibrer med en yta av polyeten, vilken för att erhålla varaktig hydrofilicitet corona- eller plasmabehandlats. Det andra materiallagret 304 är uppbyggt såsom det i figur 2 visade materiallagret 204. Det materiallagret 304 är således ett nonwovenmaterial uppbyggt av polypropenfibrer. Företrädesvis är det andralnateriallagret andra huvudsakligen 304 ej corona- eller plasmabehandlat då det anligger närmast mot användaren, men naturligtvis är det även möjligt att behandla det med corona eller plasma. För att erhålla vätskegenomsläpplighet utgörs det av ett glest eller hålgjort nonwoven. Vidare är det nöjligt att det andra materiallagret 304 är uppbyggt av en perforerad plastfilm.

Det är även möjligt att det andra materiallagret 304 är beläget närmast absorptionskroppen 305 och det första längst från materiallagret 302 är beläget absorptionskroppen 305.

Exempel 1 - ESCA För att undersöka materialytans kemiska sammansättning utfördes elektronspektroskopisk kemisk analys, ESCA, på följande material: 1. Plasmabehandlad nonwoven av polypropenfibrer a. Före tvätt b. Efter tvätt 2. Plasmabehandlad fiberkärna av polypropen och fiberhölje av polyeten nonwoven av bikomponentfibrer, 10 15 20 25 30 35 517 843 13 a. Före tvätt b. Efter tvätt 3. Plasmabehandlad nonwoven av bikomponentfibrer, fiberkärna av polyester och fiberhölje av polyeten a. Före tvätt b. Efter tvätt 4. Obehandlad nonwoven av: a. polypropenfibrer b. bikomponentfibrer, fiberkärna av polypropen och fiberhölje av polyeten. c. bikomponentfibrer, fiberkärna av polyester och fiberhölje av polyeten.

Materialet tvättas genom att det läggs i en behållare med destillerat vatten. Det destillerade temperatur som är 37°C. Materialet får ligga i vattnet i 15 vattnet har en sekunder och tas därefter upp och plantorkas.

Vid ESCA röntgenbestrålas materialytan. Den energirika att elektroner från materialytans Enligt samband erhålls elektronens bindningsenergi: röntgenbestrålningen resulterar i komponenter emitteras. följande Eb=hv_Ek Eb= elektronens bindningsenergi Ek = elektronens rörelseenergi hv = bestrâlningsenergi Intensiteten på röntgenbestrâlningen är vid mätningen känd och elektronens rörelseenergi erhålls genom att mäta elektronens hastighet. Således erhålls ett mått på den emitterade elektronens bindningsenergi, vilket innebär att ytans kemiska sammansättning kan identifieras. .a ...s »_ _ va.. ~ 10 15 20 25 30 n ø o u no 517 843 14 Följande syre/kol-förhållande, O/C, erhölls: Prov QLQ la 0,19 lb 0,08 za 0,26 ' 2b 0,23 3a 0,29 3b 0,24 4a 0,007 4b 0,02 4c 0,007 Resultaten visar att andelen syreinnehållande föreningar'på materialytan är högst för material 2 och 3, d v s material med fiberhölje av polyeten. Detta innebär att de plasmabehandlade polyetenytorna uppvisar högre hydrofilicitet, eller vätbarhet än motsvarande plasmabehandlade polypropenytor. Vidare bibehåller material 2 och 3 ett högt O/C-förhållande även efter att strukturen tvättats, vilket betyder polypropen när det gäller att bibehålla vätbarheten efter att polyeten är överlägset vätning.

Uppfinningen skall inte anses vara begränsad till de här beskrivna rad ytterligare utföringsformerna, utan en varianter och modifikationer är möjliga inom ramen för de efterföljande patentkraven. Vidare är alla tänkbara kombinationer av de beskrivna utföringsformerna avsedda att omfattas av uppfinningen. o o co ou

Claims (11)

10 15 20 25 30 35 40 15 PATENTKRAV

1. Ett vätskegenomsläppligt höljesskikt (1,201,30l) till alster såsom en blöja (300), ett inkontinensskydd, en dambinda liknande vilket höljesskikt innefattar åtminstone ett första1nateriallager, k ä n n e t e c k n a t a v att det första materiallagrets (2) yta huvudsakligen utgörs av polyeten ett absorberande eller som behandlats med plasma eller corona och därigenom uppvisar en hydrofil yta.

2. Ett vätskegenomsläppligt höljesskikt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t a v att det första materiallagret (2) utgörs av ett nonwovenmaterial varvid åtminstone fibrernas yta huvudsakligen utgörs av polyeten.

3. Ett vätskegenomsläppligt höljesskikt enligt föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v att fibrerna är bikomponentfibrer bestående av en kärna av polypropen och ett omslutande hölje av polyeten.

4. Ett vätskegenomsläppligt höljesskikt enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t a v att fibrerna är bikomponentfibrer bestående av en kärna av polyester och ett omslutande hölje av polyeten.

5. Ett vätskegenomsläppligt höljesskikt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t a v att det första materiallagret (2) utgörs av en perforerad plastfilm.

6. Ett vätskegenomsläppligt höljesskikt enligt något av föregående krav och vidare uppvisande ett andra materiallager (204), k ä n n e t e c k n a t a v att det andra materiallagrets (204) yta huvudsakligen utgörs av polypropen. 10 15 20 25 30 o o : o u: 517 843 š- 16

7. Ett vätskegenomsläppligt höljesskikt enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t a v (204) uppbyggt av polypropenfibrer. att det andra materiallagret är ett nonwovenmaterial vilket huvudsakligen är

8. Absorberande* alster såsom en blöja (300), ett inkontinensskydd, en dambinda eller liknande innefattande en absorptionskropp (305) innesluten mellan ett vätsketätt höljesskikt (303) och ett vätskegenomsläppligt höljesskikt (301), vilket höljesskikt (301) innefattar åtminstone ett första materiallager (302), k ä n n e t e c k n a t att det första materiallagrets (302) yta huvudsakligen utgörs av polyeten sona behandlats med plasma eller corona för att uppnå vätskegenomsläppliga a. V vätskegenomsläpplighet.

9. Absorberande alster enligt föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v att det vätskegenomsläppliga höljesskiktet innefattar ett andra materiallager (304) vilket uppvisar en materialyta som huvudsakligen utgörs av polypropen.

10. Absorberande alster enligt föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v att det första materiallagret (302) är beläget närmast absorptionskroppen (305) och att (304) det andra materiallagret är beläget längst från absorptionskroppen (305).

11. Absorberande alster enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a t a v att det andra materiallagret (304) är beläget närmast absorptionskroppen (305) och att (302) det första nmteriallagret är beläget längst från absorptionskroppen (305).