SE456213B - For engangsbruk avsett absorberande alster, sasom en bloja, en dambinda , ett inkontinensskydd, ett forband eller liknande - Google Patents

Description

456213 även om det som i det här nämnda kända laminatet är bundet till ett stödskikt. Risken för att det skall gå sönder eller att fibrer skall lossna från detsamma är sålunda stor, om inte bind- ningsmönstret till stödskiktet i förebyggande syfte görs rela- tivt tätt. Ju tätare bindningsmönstret är, desto styvare, obe- kvämare och mindre vätskegenomsläppande blir det av laminatet bestående ytskiktet, vilket därigenom blir mindre lämpligt för sin uppgift.

En annan nackdel är att det vid tillverkningen av absorberande alster i form av blöjor är svårt att hantera och transportera obundna fiberflor.

Det vanligaste absorptionsmaterialet i absorberande alster av typ blöjor är s.k. fluffmassa av cellulosa. Sådan fluffmassa består av en mängd mycket korta fibrer, vilka av förklarliga skäl är svå- ra att hålla ihop till en sammanhängande absorptionskropp. Störst är detta problem då fibrerna utsätts för mekanisk bearbetning.

Vid bruk av en för engángsanvändning avsedd blöja med absorptions- kropp av cellulosafluffmassa har absorptionskroppen exempelvis en tendens att spricka sönder, varvid fibrerna i densamma klumpar sig och lämnar stora delar av blöjan helt utan absorptionsmaterial.

Denna ogynnsamma effekt av cellulosafibrernas låga sammanhållnings- förmâga är vanligen särskilt märkbar i blöjans s.k. grenparti, dvs det område av blöjan, vilket under bruk är avsett att vara anbragt mellan brukarens ben. Inom detta omrâde utsätts nämligen blöjan för den största mekaniska påfrestningen i samband med att brukaren rör sig. Det är även inom detta område blöjan får ta emot merparten av den urin, som utsöndras i densamma under an- vändningen. Det är därför naturligtvis synnerligen olämpligt att absorptionsmaterialet oftast spricker sönder inom just detta om- râdef För att stabilisera och förstärka dylika absorptionskärnor, så att de håller bättre samman under användningen, är det tidigare känt att limma de båda absorptionskärnan omgivande ytskikten di- rekt mot absorptionsmaterialet. Sådan limning kan exempelvis ut- föras genom att ett tunt, genombrutet skikt av smältlim sprayas eller extruderas över absorptionskroppen eller ytskikten innan 456 213 hopfogningen av dessa sker.

Genom att limma det vätskegenomsläppande ytskiktet till absorp- tionskroppen uppnås dessutom en nära anliggning mellan ytskik- tet och absorptionskroppen, vilket ökar den hastighet, med vil- ken kroppsvätskan leds in i absorptionskroppen, eftersom kropps- vätskan då ej i någon högre grad bromsas upp av ytskiktet utan genast sugs upp av absorptionsmaterialet.

Emellertid medför den nära anliggningen mellan det vätskegenom- släppande ytskiktet och absorptionskroppen den betydande nackde- len att i absorptionskroppen absorberad kroppsvätska via ytskik- tet står i omedelbar förbindelse med blöjans mot brukarens kropp direkt anliggande yta. Till följd härav upplever brukaren blö- jans ytskikt som blött, när absorptionskroppen är blöt. Eftersom brukarens hud befinner sig i mer eller mindre tät anliggning mot det blöta ytskiktet, förhindras också god luftväxling mellan blö- jan och huden. Den nära kontakten mellan absorptionskroppen och brukarens hud, samt den dåliga luftväxlingen, medför slutligen förhöjd risk för skavning och irritation av huden. Eftersom mil- jön under blöjan som följd av urinutsöndring och transpiration är fuktig, mjukas nämligen huden upp och blir särskilt lätt röd och irriterad, om den utsätts för mekanisk påverkan. I synnerhet upp- står hudirritation till följd av skavning och bristfällig luft- växling vid sådana blöjor, vilka är försedda med elastiska or- gan för sin tillslutning vid brukarens lår. Dylika blöjor har i allmänhet de elastiska organen anbragta på ömse sidor om absorp- tionskroppen och fastlimmade mellan blöjans ytskikt, vilka är in- bördes förbundna utanför absorptionskroppens längsgående kanter.

För att undvika att absorptionsmaterial tränger ut mellan de bå- da ytskikten måste dessa vara hellimmade till varandra, exempel- vis medelst smältlim såsom tidigare beskrivits. Sådan limning med- för emellertid att blöjans kanter blir relativt styva och bildar vassa och skavande veck vid de elastiska organen.

Det har alltså visat sig vara svårt att åstadkomma ett i alla avseenden välfungerande, vätskegenomsläppande ytskikt för absor- berande produkter. De till stora stycken motstridiga krav som ställs på ett sådant skikt i form av mjukhet, lenhet, yttorrhetf 456 213 luftighet och slitstyrka är, som framgått av det föregående, svåra att uppfylla med ett och samma material. Om det vätskege- nomsläppande ytskiktet dessutom måste förbindas med absorptions- kärnan för förstärkning av denna och för att åstadkomma god väts- ketransport in i densamma, har man därför hittills inte varit i stånd att uppfylla dessa krav på användningskomfort.

Med föreliggande uppfinning har emellertid ett för engångsbruk avsett absorberande alster av det inledningsvis angivna slaget åstadkommits, vid vilket ovannämnda problem eliminerats.

Det för ett enligt uppfinningen utfört alster främst känneteck- nande är att det vätskegenomsläppande ytskiktet är uppbyggt av åtminstone två separata materialskikt av samma eller olika mate- rial, vilka bägge materialskikt är inbördes förbundna med ett bindningsmönster bestående av väsentligen parallella kontinuer- liga eller avbrutna linjer, vilka korsar åtminstone de i alstrets ena led anbragta elastiska organen för samverkan med dessa, vari- genom det vätskegenomsläppande ytskiktet på den bort från absorp- tionskroppen vända sidan uppvisar luftfyllda kanaler och en mjuk, vågig yta.

Härigenom uppnås en överraskande hög grad av mjukhet hos ytmateria- let. Bindningen i ett förhållandevis glest bindningsmönster har nämligen visat sig ge materialskiktet en rymdstruktur som för- utom en icke skavande mjukhet också ger ett luftigt ytskikt, sam- tidigt med att alsmæms för anliggning mot användaren avsedda yt- skikt buktas så, genom den uppfinningsmässiga kombinationen av yt- skikt och elastiska organ, att luftfyllda kanaler bildas mellan de i ytskiktet ingående bägge vätskegenomsläppliga skikten. Vid användningen av ett enligt uppfinningen utfört alster kan däri- genom'luftväxling ske invid användarens hud, något som tillsammans med alstrets mjuka yta väsentligt minskar risken för att det ab- sorberande alstret skaver och irriterar huden. Särskilt märkbart är detta inom området för de i alstret ingående elastiska organen, vilka vid tidigare kända absorberande alster ofta gjort använda- rens hud röd och irriterad. vid en särskilt lämplig utföringsform för ett alster enligt upp- 456 213 finningen är det närmast absorptionskroppen belägna vätskegenom- släppande materialskiktet inbördes förbundet med den absorberan- de kroppen med ett förhållandevis tätt bindningsmönster. Häri- genom erhålls sâväl en förstärkning av absorptionskärnan som en god vätsketransport in i denna.

Vid en annan utföringsform för ett alster enligt uppfinningen är de vätskegenomsläppande materialskikten inbördes förbundna medelst stränglimning med smältlim.

Lämpligen är bindningslinjernas inbördes avstånd mer än 10 mm men mindre än 30 mm.

Det närmast absorptionskroppen belägna vätskegenomsläppande ma- terialskiktet är lämpligen förbundet med absorptionskroppen me- delst smältlim.

I det vätskegenomsläppliga ytskiktet ingår lämpligen, i följande ordning från absorptionskroppen, ett fibertygskikt, en perforerad plastfilm samt ytterligare ett fibertygskikt. vid en likaledes lämplig utföringsform för ett alster enligt upp- finningen utgöres det närmast absorptionskroppen belägna vätske- genomsläppande materialskiktet av ett av hydrofoba eller icke- absorberande fibrer framställt skikt av fibertyg av termobondtyp och det yttersta av de vâtskegenomsläppande materialskikten av ett likaledes av hydrofoba eller icke-absorberande fibrer fram- ställt, tunt skikt av fibertyg av spunbondtyp, varvid det sist- nämnda skiktet har en lägre ytvikt än det förstnämnda material- skiktet.

Vid en annan utföringsform för ett enligt uppfinningen utfört alster, särskilt lämplig för en för engángsanvändning avsedd blö- ja med elastiska organ anbragta i blöjans tvär- och/eller längd- riktning och med det vätskegenomsläppande skiktet och det vätske- ogenomträngliga skiktet utsträckta utanför den absorberande krop- pen, är det närmast absorptionskroppen belägna vätskegenomsläp- pande materialskiktet inbördes förbundet med det vätske0genOm- trängliga skiktet kring blöjans periferi, utanför absorptionskrop- zkï. 456' 213 pen belägna partier av de elastiska organen anbragta mellan det vätskeogenomträngliga skiktet och det med detta förbundna väts- kegenomsläppande materialskiktet och övriga partier av de elas- tiska organen förbundna enbart med det sistnämnda materialskik- tet.

Användningen av två separata materialskikt i stället för ett, vil- ket hittills varit det vanliga, vid uppbyggandet av det vätske- genomsläppliga ytskiktet, ger dessutom en hel rad andra fördelar, förutom de redan nämnda.

Exempelvis är risken för âtervätning från absorptionskroppen till brukaren i det närmaste eliminerad. Detta beror dels på att de dubbla skikten ger ett större avstånd och mer luft mellan absorp- tionskroppen och användarens hud, dels på att materialen i de bå- da skikten kan väljas så, att en så gynnsam egenskapskombination som möjligt erhålles. Exempelvis är det möjligt att använda ett material med högre grad av hydrofobicitet i det yttre än i det in- re skiktet. Därigenom erhålles en "backventileffekt", vilken med- för att i absorptionskroppen inträngd vätska kvarhâlles därstädes.

Genom att såsom inre vätskegenomsläppande materialskikt välja ett material med hög volym per viktsenhet uppnås högre grad av luftig- het och bättre vätskeisoleringsförmåga hos skiktet. Vid blöjor med elastik kring benlindningarna ger detta dessutom en viss för- delaktig polstring över de elastiska trådarna.

Dessa och ytterligare kännetecken och fördelar med ett enligt upp- finningen utfört alster kommer i det följande att närmare belysas under hänvisning till ett på bifogade ritningar visat utförings- exempel.

Pig. 1 på ritningarna visar en planvy av en enligt uppfinningen utförd blöja, sedd från den vid blöjans bruk mot brukaren vända sidan, fig. 2 en planvy av blöjan i fig. 1, sedd från den vid blöjans bruk från brukaren vända sidan, fig. 3 ett längdsnitt utefter linjen III-III genom blöjan i fig. 2, under det att 456 213 fig. 4 slutligen visar ett tvärsnitt utefter linjen IV-IV genom blöjan i fig. 2.

Den på ritningarna Visade och enligt uppfinningen utförda blöjan 1 innefattar en vätsketät plastfilm 2, på den vid blöjans bruk från brukaren vända sidan, tvâ vätskegenomsläppande fibertygskikt 3, 4 på den vid blöjans bruk mot brukaren vända sidan samt en mel- lan fibertygskikten 3, 4 och plastskiktet 2 innesluten absorp- tionskropp S av cellulosafluffmassa.

Vidare uppvisar blöjan 1 ett bredare s.k. bukparti 6, vilket un- der blöjans 1 bruk är avsett att anligga över brukarens buk, ett bredare s.k. stussparti 7, vilket under blöjans bruk är avsett att anligga över brukarens stuss, samt ett mellan bukpartiet 6 och stusspartiet 7 beläget smalare s.k. grenparti 8, vilket under blö- jans bruk är avsett att ligga i grenområdet mellan brukarens ben.

Blöjan 1 är avsedd att under bruk på ett byxliknande vis omsluta brukarens underliv och är för detta ändamål försedd med tejpfli- kar 9, 10 för hopfästning av blöjans stussparti 7 med dess buk- parti 6.

För att erhålla god tillslutning kring brukarens lår är blöjan 1 även försedd med elastiska trådar 11-14, vilka bildar ett V-for- migt mönster med spetsen vid mitten av bukpartiets 6 midjekant 151 Elastiktrådarna 11-14 är inom blöjans bukparti 6 fast fast- limmade mellan absorptionskroppen 5 och de båda vätskegenomsläp- pande fibertygskikten 3, 4. Vid blöjans stussparti 7 sträcker sig elastiktrádarna 11-14 däremot utanför och på ömse sidor om ab- sorptionskroppen 5 och är fastlimmade mellan det vätskeogenom- trängliga plastskiktet 2 och de båda vätskegenomsläppande fiber- tygskikten 3, 4.

Det närmast absorptionskroppen 5 belägna fibertygskiktet 3 är lim- mat mot absorptionskroppen 5 medelst en teknik, vid vilken smält- lim extruderas över fibertygskiktet 3 i en tunn film, vilken sträckts ut, så att den spruckit sönder och en nätliknande fin- maskig struktur erhållits. Härigenom har en god anslutning mel- lan de sammanlimmade ytorna uppnåtts, utan att vätskegenomström- 456 213 ningen till absorptionskroppen 5 förhindrats. Det inre av fiber- tygskikten 3 sträcker sig vid blöjans 1 längsgående sidor utan- för absorptionskroppen 5 och är där hoplimmat med utanför ab- sorptionskroppen utsträckta partier 16, 17 av den vätskeogenom- trängliga plastfilmen 2. De partier 18-21 av de elastiska trå- darna 11-14, vilka sträcker sig utanför absorptionskroppen 5, är fastlimmade mellan plastfilmen 2 och det inre 3 av fibertygskik- ten.

Den använda limningstekniken möjliggör nära anliggning och myc- ket god förankring mellan absorptionskroppen 5 och det med denna hoplimmade inre fibertygskiktet 3. Härigenom uppnås den önskade stabiliseringen och förstärkningen av absorptíonskroppen 5 mot sönderfall.under blöjans användning. Samtidigt bildas av det vätskeogenomträngliga skiktet 2 och det inre fibertygskiktet 3 ett hölje kring absorptionskroopen 5, vilket hölje hindrar absorp- tionsmaterial från denna att tränga ut ur blöjan.

Det andra vätskegenomsläppande fibertygskiktet 4 är, som bäst vi- sas i fig. 1 och 3, medelst limsträngar 22 anbragt utanpå det I närmast absorptionskroppen 5 belägna, inre fibertygskiktet 3. Här- igenom förlänas blöjan en luftig och behaglig, något vàvig yta, vilken är mycket mjuk men ändå slitstark.

Genom att det yttre 4 av fibertygskikten är limmat vid det inre 3 med relativt glest anbragta limsträngar 22, vilka även sträcker sig över elastiktrådarnas 11-14 vid blöjans sidokanter belägna partier 18-21, erhålls dessutom en överraskande mjuk och luftig elastisk kant. I stället för att liksom flertalet tidigare kända blöjor med elastiska benlinningar uppvisa en mångfald tunna, skarpa och skavande veck kring de elastiska organen, har en en- ligt uppfinningen utförd blöja 1 en närmast bubblig och mycket mjuk yta för anliggning mot brukarens hud. Då de elastiska trå- darna 11-14 är osträckta eller endast måttligt sträckta, dras blöjans benlinningar samman. Det yttre, stränglimmade fibertyg- skiktet 4 buktar därvid upp från det inre fibertygskiktet 3 mel- lan limsträngarna 22, så att luftfyllda kanaler bildas mellan de båda skikten 3, 4. Härigenom tillåts under blöjans bruk luft- strömning till brukarens hud. Kombinationen av en mjuk yta mot 456 213 huden och en god luftväxling minskar väsentligt risken för skav- ning och andra hudirritationer vid blöjans användning.

För att de elastiska trådarna 11-14 skall bidraga till att bukta det stränglimmade yttre fibertygskiktet 4 på det önskade sättet, måste de korsas av limsträngarna 22. Därigenom förbinds det stränglimmade yttre fibertygskiktet 4 med de elastiska trådarna 11-14 i ett antal åtskilda punkter. Eftersom stränglimningen ut- förs med de elastiska trådarna 11-14 i förspänt tillstånd, kommer de att dras samman då förspänningen upphör, varvid avståndet mellan fästpunkterna till det stränglimmade yttre fibertygskiktet mins- kar. Till följd härav buktas detta skikt mellan sina fästpunkter, vilket ger blöjan 1 den önskade vâgiga ytan.

Försök med olika avstånd mellan limsträngarna 22 har visat att gynn- sammaste samverkan mellan de elastiska trådarna 11-14 och lim- strängarna uppnås, om det inbördes avståndet mellan limsträngar- na överstiger 10 mm men är kortare än 30 mm.

Det är naturligtvis för att uppnå ytterligare mjukhet hos blöjans 1 vätskegenomsläppande ytskikt möjligt att använda ett löst bun- det inre materialskikt 3, eftersom ett sådant inte behöver ha nämn- värd slitstyrka. Såsom yttre materialskikt 4 väljes emellertid lämpligen ett tunt, mjukt material med låg friktion mot hud och hög slitstyrka.

För att blöjans 1 mot brukaren vända vätskegenomsläppande ytskikt 4 skall upplevas som torrt, även då blöjan absorberar tämligen stora urinmängder, är det nödvändigt att åtminstone det yttre 4 av de vätskegenomsläppande ytskikten 3, 4 ej absorberar någon nämnvärd vätskemängd utan enbart släpper igenom vätska till ab- sorptionskroppen 5. Härigenom undviks även att vätska transporte- ras i blöjans ytskikt 4 och läcker ut förbi de elastiska trådarna 11-14 vid blöjans benlinningar.

Det har visat sig lämpligt att såsom inre fibertygskikt 3 använ- da spunlaced fibertyg eller ett kardat, termobundet fiberskikt med 4-10% bunden yta, varvid termobindningen kan utföras medelst ka- landrering eller genom varmluftsbehandling av det kardade fiber- 456 213 floret.

Såsom yttre fibertygskikt 4 lämpar sig ett termobundet eller spun- bonded fibertyg med 15-20% bunden yta. Materialet i ett sådant skikt kan vara polypropen eller en blandning av polyeten och po- lypropen.

Uppfinningen är ej begränsad till det här beskrivna utföringsexemp- let, eftersom ett flertal modifikationer är möjliga inom ramen för patentkraven.

Exempelvis är uppfinningen inte begränsad till användningen av två vätskegenomsläppliga skikt, eftersom det i vissa fall kan vara önskvärt att använda tre eller flera sådana skikt.

Skikten behöver inte ha samma utsträckning. Exempelvis kan det i vissa fall räcka med att det inre skiktet sträcker sig över gren- omrâdet på en blöja.

Uppfinningen har här beskrivits under hänvisning till ett utfö- ringsexempel avseende en blöja med V-formig elastik. Inom ramen för uppfinningen inryms givetvis även andra utföringsformer av ab- sorberande alster utan eller med elastiska organ anbragta på annat än det här visade sättet, exempelvis i alstrets tvärriktning.

Claims (8)

10 15 20 25 30 456 213 ll Patentkrav

1. För engângsbruk avsett absorberande alster, såsom en blöja, en dambinda, ett inkontinensskydd, ett förband eller liknande, med ett vätsketâtt ytskikt (2), ett vätskegenomsläppande yt- skikt (4), och en mellan dessa bägge ytskikt anbragt absorp- tionskropp (5), samt med elastiska organ (ll-14) anbragta i förspänt tillstånd 1 alstrets tvär- och/eller längdriktning, k ä n n e t e c k n a t av att det vâtskegenomsläppande yt- skiktet (4) är uppbyggt av åtminstone två separata material- skikt (3, 4) av samma eller olika material, vilka bägge materialskikt (3, 4) är inbördes förbundna med ett bindnings- mönster bestående av väsentligen parallella kontinuerliga eller avbrutna linjer (22), vilka korsar åtminstone de i alstrets ena led anbragta elastiska organen (ll-14) för samverkan med dessa, varigenom det vätskegenomsläppande yt- skiktet (4) på den bort från absorptionskroppen (5) vända sidan uppvisar luftfyllda kanaler och en mjuk, vâgig yta.

2. Alster enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att det närmast absorptionskroppen (5) belägna vätskegenomsläppande materialskiktet (3) är inbördes förbundet med den absorberande kroppen (5) med ett förhållandevis tätt bindningsmönster.

3. Alster enligt krav l eller 2, att de vätskegenomsläppande materialskikten (3, 4) är inbördes k ä n n e t e c k n a t av förbundna medelst stränglimning med smältlim.

4. Alster enligt krav 1, 2 eller 3. k ä n n e t e c k n a t av att bindningslinjernas (22) inbördes avstånd är mer än l0 mm men mindre än 30 mm.

5. S. Alster enligt något eller nâgra av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t belägna vätskegenomsläppande materialskiktet (3) är förbundet med absorptionskroppen (5) medelst smältlim. av att det närmast absorptionskroppen 10 15 20 25 456 2,13 12

6. Alster enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a t av att i det vätskegenomsläppliga ytskiktet (4) ingår, i följande ordning från absorptionskroppen, ett fibertygskikt, en per- forerad plastfilm samt ytterligare ett fibertygskikt.

7. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a t av att det närmast absorptionskroppen (5) belägna vätskegenomsläppande materialskiktet (3) utgörs av ett av icke-absorberande fibrer framställt skikt av fibertyg av termobondtyp. samt att det yttersta av de vätskegenomsläppande materialskikten (4) utgörs av ett likaledes av icke-absorbe- rande fibrer framställt, tunt skikt av fibertyg av spunbond- typ, varvid det sistnämnda materialskiktet har en lägre ytvikt än det förstnämnda materialskiktet (3).

8. Alster enligt något av föregående krav, 1 form av en för engângsanvändning avsedd blöja (1) med det vätskegenomsläppan- de skiktet (3, 4) och det vätskeogenomträngliga skiktet (2) utsträckta utanför den absorberande kroppen (5). k ä n n e - t e c k n a t av att det närmast absorptionskroppen (5) be- lägna vätskegenomsläppande materialskiktet (3) är inbördes förbundet med det vätskeogenomträngliga skiktet (2) kring blöjans (1) periferi, att utanför absorptionskroppen (5) belägna partier (18-21) av de elastiska organen (ll-14) är anbragta mellan det vätskeogenomträngliga skiktet (2) och det med detta förbundna vätskegenomsläppande materialskiktet (3) samt att övriga partier av de elastiska organen (ll-14) är förbundna enbart med det sistnämnda materialskiktet (3).