SE449528B - Pansarbrytande projektil - Google Patents

Description

449 528 2 kapplöpning mellan utvecklingen av nya pansarskydd och förbättrade RSV-laddningar.

Olika utvecklingsvägar har prövats då det gällt att få fram pansar- skydd som står emot dagens RSV-laddningar. Det första och närmast till hands liggande sättet att förstärka pansarskyddet på är att öka pansarets tjocklek men då får pansaret snart en tjocklek som gör fordonet så tungt att det blir taktiskt oanvändbart. Andra sätt som prövats är s k aktivt eller dynamiskt pansar som utformats för att bryta penetrationsstrålens kontinuitet antingen med hjälp av rörliga yttre pansarskydd som täcker varandra som fiskfjäll eller medelst längs pansarets utsida anordnade sprängmedelfyllda lätt pansrade plâtkasetter vars respektive laddning detoneras om de träffas av en penetrationsstråle vars verkan därigenom minskas . En ytterligare variant som ger ett förbättrat skydd mot RSV-laddningar är det s k kompositpansaret som består av flera olika skikt av mycket hårda material, såsom olika typer av keramer. Kompositpansaret är emellertid oerhört dyrt.

Utvecklingen av stridsfordonens pansarskydd går alltså vidare medan dimensionerna på de pansarbrytande vapnen begränsas av utskjutnings- rf anordningarnas kalibrar. Detta senare är speciellt ett problem när det gäller att ta fram effektivare pansarbrytande ammunition till äldre eldrörspjäser.

Föreliggande uppfinning har nu till ändamål att inom givna kalibermått kunna erbjuda en pansarbrytande projektil med riktad sprängverkan med radikalt förbättrad penetrationsförmåga i såväl konventionellt som aktivt och dynamiskt pansar och kompositpansar. Detta har blivit möjligt genom att projektilens verkansdel utformats med tvâ kompletta RSV-laddningar, vilka efter projektilens avfyring följs åt som en enhet under större delen av färden mot målet för att vid ett på för- hand bestämt avstånd från detta separera och med inbördes något olika hastighet fortsätta mot målet längs ihuvudsak samma bana för att där- efter träffa målet med tillräckligt tidsintervall för att den laddning som först når målet skall hinna detonera skyddsladdningen i ett eventuellt aktivt pansar innan den efterföljande laddningen når målet så att denna senare laddningspenetrationsstråle får arbeta ostörd och dessutom får hjälp av det penetrationsarbete som redan utförts av den inom samma begränsade område av målet redan detonerade första ladd- ningen. .ys f* .W f f' 3 449 528 För att fungera enligt ovan skisserade princip måste de bägge RSV- laddningarna ha var sitt eget tändsystem med tillhörande säkrings- don. Utlösningen av respektive laddning då den befinner sig på önskat avstånd från målet kan ske med varje typ av tidigare känd eller senare tillkommande typ av distanständare arbetande på kapacitativt sätt, enligt dubbelskalprincipen eller med hjälp av någon annan typ av avståndssensor. En sprötförsedd anslagständare torde även vara tänkbar även om den i detta sammanhang måste ge en ganska osmidig lösning.

För att få de bägge RSV-laddningarna att följas åt under huvuddelen av banan och sedan separeras vid en på förhand bestämd tidpunkt, placeras de bägge laddningarna lämpligen efter varandra och samman- fogas på ett sådant sätt, att de kan separeras med en mindre delnings- laddning. Sammanfogningen kan t ex göras med brytstift, uppstukbara falsar eller presspassningar med noga avpassad hâllfasthet.

Om man anbringar en mindre delningsladdning t ex en krutladdning mellan de bägge RSV-laddningarna, så kommer denna samtidigt med att den separerar de bägge laddningarna att bibringa dessa var sin hastighetsändring. Den främre RSV-laddningen får en mindre plus- hastighet och den bakre RSV-laddningen en mindre minushastighet.

För att uppfylla de tidigare omnämnda villkoren för de bägge RSV- laddningarnas träff i målet krävs en med avseende på skjutavståndet noga definierad delningstidpunkt. Enligt uppfinningen säkerställer vi denna delningstidpunkt genom att göra tändningen av delnings- laddningen avhängigt av inställningen av ett i förhållande till skjutavståndet inställbart elektroniskt tidrör. Dylika tidrör är mycket tillförlitliga och ger i detta sammanhang fullt acceptabla värden.

Eftersom de olika säkringsdonen för de bägge RSV-laddningarna och delningsladdningen är av helt konventionell natur kommer dessa ej att beröras i detalj. I övrigt är temperingen av det elektroniska tid- röret som bestämmer delningstidpunkten mellan RSV-laddningarna den enda åtgärd som krävs före skott.

I praktiken torde det räcka med att utforma projektilen enligt upp- finningen med två efter varandra anordnade laddningar men idêmässigt täcker uppfinningen även fler än två samverkande laddningar som alltså skall nå målet efter varandra och verka inom samma mycket begränsade område. 449 528 4 Uppfinningen har definierats i de efterföljande patentkraven och skall nu något ytterligare beskrivas i samband med en föredragen utföringsform. f Figur 1 visar ett längdsnitt genom föredragen generell lösning på projektilen enligt uppfinningen. ° Figur 2 visar samma projektil efter det att dennas bägge laddningar separerat.

Figur 3 hänför sig till förhållandet mellan träffpunkterna för de olika efter varandra följande laddningarna.

Den på figur 1 visade projektilen 1 är fenstabiliserad och avsedd att utskjutas under rotation ur en stridsvagnskanon. Egentligen är det dock endast projektilens avslutning bakåt med utfällbara styrfenor 2 och den mot eldrörets inre anpassade gördeln 3 som skvallrar om detta. Övriga delars utformning kan anses helt generell oavsett om det rör sig om en eldrörsprojektil, en projektil till en s k rekylfri kanon eller granatgevär eller främre delen, bortsett motorn och eventuella styrdon, av en robot eller annan raketprojektil. r Projektilen 1 består således av en främre RSV-laddning 4 och en bakre ff RSV-laddning 5. Dessa bägge laddningar är lösbart sammanfogade med varandra längs skarven 7 medelst ett antal skjuvstift 6.

Eftersom den här visade projektilen skall rotera torde det vara lämp- ligt att utforma sammanfogningen längs skarven 7 med ett antal med varandra samverkande tänder eller spår i de olika delarna så att skjuvstiften 6 ej behöver dimensioneras för att uppta belastningar i vridled omkring projektilens längdaxel utan endast belastningar i denna axels riktning.

Den främre laddningen 4 innehåller explosivämnesladdningen 8 som framåt avgränsas av en metallinfodring 9 med den speciella utformning som vid laddningens detonation ger upphov till en penetrationsstråle. Åt sidorna omges explosivämnet 8 av ett skal 10 som framåt övergår i en noskon 11 som ger projektilen dess önskade aerodynamiska form._I nos- konen 11 är ett elektroniskt tidrör 12 anordnat. Detta är inställbart Q för olika skjutavstånd och förbundet med ett tändrör 13 som i sin tur skall tända en delningsladdning 14 av t ex svartkrut. Delningsladd- ningen och dess tändrör är anordnade i laddningens 4 bakre del 15 som ° dessutom innehåller explosivämnesladdningens 8 tändsystem 16 med till- hörande säkringsdon samt utfällbara fenor 17 . 5 449 528 Så länge laddningarna 4 och 5 är sammanfogade befinner sig den första laddningens 4 bakre del 15 införd i den hålighet 18 som framåt av- gränsar den andra laddningens 5 med en metallinfodring 19 försedda explosivämnesladdning 20. Laddningens 5 yttre inkapsling 21 avslutas bakåt med de tidigare nämnda fenorna 2. Där är även explosivämnes- laddningens 20 tändsystem 22 med tillhörande säkringsdon anordnade.

Utformningen av de från varandra helt fristående tändsystemen 16 och 22 ingår ej i uppfinningen varför de ej kommer att diskuteras i detalj. Dessa kan således utlösas enligt dubbelskalprincipen, enligt kapacitetsprincipen eller medelst annan typ av i dag känd eller senare tillkommande sensor.

Den till projektilen 1 hörande drivladdningen visas alltså ej på figur 1. Innan denna projektil avfyras mot ett pansrat mål inställs det elektroniska tidröret 12 i förhållande till skjutavståndet. Projektilen lämnar eldröret i det skick som visas på figur 1 och tillryggalägger huvuddelen av banan i samma skick. Vid ett av tidrörets 12 inställning bestämt avstånd från målet som t ex kan utgöras av något hundratal meter från målet aktiverar tidröret 12 tändaren 13 som tänder delnings- laddningen 14. De gaser som bildas vid delningsladdningens förbränning ökar trycket i hålrummet 18 tills brytstiften 6 skjuvas av och ladd- ningarna 4 och 5 separerar. I detta ögonblick erhåller den främre laddningen 4 en mindre plushastighet medan den bakre laddningen 5 erhåller en mindre minushastighet. Däremot skall de ej rubbas ur sin inriktning mot målet.

Då separationen slutförts har det på figur 2 visade läget uppnåtts.

Vid laddningen 4 som alltså går mot målet med en något högre hastighet än dess hastighet omedelbart före separationen har alltså fenorna 17 nu fällts ut för att stabilisera laddningens fortsatta färd mot målet medan laddningen 5 som alltså går med en något lägre hastighet torde vara självstabiliserande i banan.

Inställningen av tidröret 12 är kritisk såtillvida att det gäller att separationen mellan laddningarna 4 och 5 sker tillräckligt tidigt för att laddningen 4 skall hinna detonera skyddsladdningen i ett eventuellt aktivt pansar innan laddningen 5 når målet. Eftersom de bägge ladd- ningarna får något olika hastighet mot målet under sista delen av banan kommer små olikheter att gälla under denna del av banan varför separationen ej får ske för tidigt. Figur 3 hänför sig till detta problem. Av denna figur framgår att man kan räkna med att laddningen 4 kommer att träffa i punkten 24 något över riktpunkten 23 medan 449 528 6 laddning 5 kommer att slå i punkten 25 något under densamma. Teoretiska beräkningar har dock visat att man om man tar hänsyn till alla kända variabler av någon betydelse i sammanhanget ej behöver räkna med större variationer mellan träffpunkterna än nâgra centimeter ens på maximalt skjutavstånd och detta är helt tillräckligt för att ladd- ningens 5 penetrationsstråle skall ha nytta av den håltagning i målet som laddningens 4 penetrationsstråle redan gett upphov till.

Av figur 1 framgår att sprängmedelsladdningarna 8 och 20 har något olika form. Detta hör samman med det tidigare påpekade förhållandet att laddningarna kan optimeras för något olika verkan i målet.

RSV-inläggen hos de båda laddningarna kan således vara utformade så att de båda är strålbildande eller båda projektilbildande. Alterna- tivt kan de vara så utformade att den ena laddningen (huvudladdningen) bildar en strâle medan den andra laddningen (förladdningen) bildar en projektil eller en kombination mellan projektil och strâle. Äí.

Uf

Claims (10)

7 449 528 PATENTKRAV

1. Pansarbrytande projektil (1) k ä n n e t e c k n a d därav att den innefattar minst två efter varandra anordnade med varandra lösbart förbundna RSV-laddningar (4, 5) med egna säkrings- och tänd- funktioner (16, 22) samt en delningsladdning (14) med egen tändfunk- tion (13) för separation av RSV-laddningarna medan projektilen befinner sig i sin bana mot målet utan att de bägge laddningarnas inriktning mot målet därvid rubbas.

2. Pansarbrytande projektil enligt patentkrav 1 k ä n n e - t e c k n a d därav att delningsladdningens (14) tändfunktion (13) är inställbar med avseende på ett i förhållande till målet konstant avstånd till detta.

3. Pansarbrytande projektil i enlighet med patentkravet 1 k ä n n e t e c k n a d därav att delningsladdningens (14) tänd- funktion (13) är inställbar med avseende på projektilens flygtid mot målet och utgörs av ett elektroniskt tidrör (12).

4. Pansarbrytande projektil enligt något av patentkraven 1-3 k ä n n e t e c k n a d därav att delningsladdningen (14) utgörs av en krutladdning anordnad i en hålighet (18) mellan en främre och en bakre RSV-laddning.

5. Pansarbrytande projektil enligt patentkrav 4 k ä n n e - t e c k n a d därav att nämnda hålighet (18) utgörs av den för den bakre RSV-laddningens (S) funktion nödvändiga metallinfodrade sig framåt vidgande håligheten (18).

6. Pansarbrytande projektil enligt patentkrav 5 k ä n n e - t e c k n a d därav att dess olika RSV-laddningar (4, 5) är för- bundna medelst en eller flera skjuvlåsningar (6) som brister då trycket i håligheten från de vid delningsladdningens (14) förbränning alstrade förbränningsgaserna blir alltför hög.

7. Pansarbrytande projektil enligt något av föregående patent- krav k ä n n e t e c k n a d därav att varje i utskjutningsrikt- ningen främre RSV-laddning (4) är försedd med utfällbara styrfenor (17) som fälls ut då laddningen separeras från en bakomvarande laddning. 449 528 8

8. Pansarbrytande projektil enligt något av föregående patent- krav k ä n n e t e c k n a d därav att de olika efter varandra anordnade RSV-laddningarna (4, 5) är av olika typ med olika typer av i och för sig kända tändsystem samt optimerade för verkan mot olika typer av material i ett flerskiktspansar.

9. Pansarbrytande projektil enligt något av föregående patent- krav k ä n n e t e c k n a d därav att den RSV-laddning som först när målet (förladdningen) (8) i huvudsak bildar en projektil medan den RSV-laddning som därefter når målet (huvudladdningen) (20) i huvudsak bildar en strâle.

10. Pansarbrytande projektil enligt patentkrav 9 k ä n n e - t e c k n a d därav att förladdningen (8) bildar såväl en stråle som en projektil. -i/.Ö v?