SE448967B - Sett och anordning for tillverkning av termoplastbehallare - Google Patents

Description

448 967 drar till att sänka de totala kostnaderna. Det är även ur konsument- synpunkt önskvärt att det pris som betalas för en inköpt vara i så stor utsträckning som möjligt avser kostnader för produkten och i så liten utsträckning som möjligt kostnader för förpackningen. Det fö- religger således såväl hos konsumenten som tillverkaren starka önske- mål att hålla kostnaderna för förpackningarna nere.

För att så långt möjligt reducera materialmängden i flaskor av PET väljer man att låta materialet åtminstone i behållarkroppen bestå av biaxiellt orienterat material. Jfr t ex patentskriften US 3,733,309.

Det har på senare tid även visats ny teknik, se t ex den engelska patentansökan GB 2 D92 943 enligt vilken man från ett i huvudsak amorft ämne i ett separat behandlingssteg bildar en förform bestående av i axiell riktning sträckt och orienterat material. Förformens mynningsdel ges vanligtvis i ett efterföljande behandlingssteg en form överensstämmande ned formen hos den blivande behållarens myn- ningsdel, varefter förformen placeras i en blåsform och expanderas till anliggning nnt blåsformens väggar för att bilda behållaren. Jfr den engelska patentansökan GB 2 D76 731. Det axiellt sträckta mate- rialet besitter förbättrade hållfasthetsegenskaper vilket nöjliggör reduktion av nmterialmängden i behållarens hals- och mynningsdelar.

I samband med förbehandlingen temperaturstabiliseras som regel även det axiellt orienterade materialet i förformen. En behållare som framställs enligt i detta stycke beskriven teknik består således av mindre mängd material för ett visst inre utrymme än en behållare som formas från ett amorft ämne med bibehållen godstjocklek i nwnnings- och halsdelen.

Genom t ex patentskriften US 4,264,558 är det känt en temperatursta- biliserad behållare, där behållarkroppen består av biaxiellt oriente- rat material och behållarens mynningdel och halsdel består av termo- kristalliserat material, varvid termokristallisationen tillåts fortgå så länge att materialet i hals- och mynningsdelarna är opakt. Termo- kristallisationen enligt den i denna patentskrift beskrivna tekniken kräver relativt långa behandlingstider. Vidare gäller att den i pa- 10 15 20 25 30 448 967 tentskriften beskrivna behållaren innehåller större mängd material än behållare för motsvarande volym som är framställda enligt den i före- gående stycke beskrivna tekniken.

Föreliggande uppfinning anvisar ett sätt och en anordning för fram- ställning av en behållare bestående av i behållarens axelriktning orienterat material, varjämte åtminstone materialet i behållarkroppen har en orientering i behållarens omkretsriktning. Den enligt uppfin- ningen framställda behållaren är dessutom i vissa tillämpningar av uppfinningen temperaturstabil. Genom uppfinningen elimineras behovet av att i ett särskilt behandlingssteg förbehandla det ämne som omfor- mas till behållaren, eftersom uppfinningen gör det möjligt att 1 be- hållarens axelriktning uppnå en förutbestämd sträckning och därmed orientering och även en maximal sådan av materialet i behållarens halsdel och kropp, sedan ämnet placerats i en blåsform, varjämte en- ligt uppfinningen materialet temperaturstabiliseras före och/eller under det sträckta ämnets expansion not blåsformens väggar.

Vid tillämpningen av uppfinningen placeras ett ämne, sedan det upp- värmts till en temperatur ovanför materialets glasomvandlingstempera- tur, i en blåsform. Medelst en mekanisk anordning, t ex en dorn, sträcks (för att bilda en förform) det material i ämnet som hos den blivande behållaren bildar behållarens halsdel och kropp, till en längd överstigande profillängden hos nämnda behållardelar. Sträck- ningslängden är anpassad mot materialets temperatur och använd sträckningshastighet och i en föredragen utföringsform av uppfinning- en även för att uppnå en materialförlängning motsvarande den som det angivna materialet skulle erhålla vid materialets fria sträckning så att det undergår materialflytning. Sträckningslängden är vidare an- passad så att längden hos det sträckta materialet, sedan det under- gått fri krympning vid en lägsta temperatur motsvarande den högsta för behållaren angivna användningstemperaturen, överensstämmer med profillängden hos motsvarande materialpartier hos den formade behål- laren.

Efter sträckning återgår dornen till en position medgivande den ovan 10 15 20 25 30 448 967 beskrivna materialkrympningen. Det har överraskande visat sig att den av det sträckta ämnet bildade förformen har en mycket svag mate- rialkrympning i sin omkretsriktning och i huvudsak bibehåller sin inre diameter under materialets krympning i förformens axelriktning.

I en utföringsform av uppfinningen används denna egenskap för att snabbt ställa in förformens material till och bibehålla materialet vid den i förväg bestämda temperatur ovanför materialets glasomvand- lingstemperatur vid vilken materialets krympning slutförs. Dimensio- nerna hos dornen och ämnet anpassas därvid huvudsakligen endast till vad som erfordras för att ej repa ämnets inneryta vid dornens infö- rande i ämnet, eftersom en sádan skada skulle kunna påverka den for- made behallarens ytfinish. inom... '.. .

I en utföringsform av uppfinningen sker expansionen nedelst tillfö- rande av ett uppvärmt tryckmedium för att säkerställa att materialet bibehålls vid förhöjd temperatur under tillräckligt lång tid för att materialets krympning skall hinna avslutas och därvid vid en tempera- tur motsvarande den högsta för behâllaren angivna användningstempera- turen.

I en föredragen utföringsform av uppfinningen är formväggarna upp- värmda till en temperatur överstigande materialets glasomvandlings- temperatur. Efter expansionen bibehålls det inre övertrycket i be- hållaren för att säkerställa att materialet anligger mot formväggarna under så läng tid som erfordras för att utlösa i materialet under expansionen i omkretsriktningen inbyggda spänningar och stabilisera materialet i den vid utblâsningen bildade behållaren.

Det bör i anslutning till ovan angivna förfarande påpekas, att mate- rialkrympningen i sträckningsriktningen mycket väl kan tillåtas pâgá samtidigt som materialet expanderas i den blivande behâllarens om- kretsriktning. För att uppnå den eftersträvade effekten är det dock nödvändigt att materialets krympning i sträckningsriktningen hunnit avslutas innan materialet när kontakt med formväggarna, eftersom friktionen mot formväggarna förhindrar all ytterligare naterialkrymp- ning. Den eftersträvade sekvensen i formningsförloppet uppnås enligt 10 15 20 25 30 448 967 uppfinningen endera därigenom att hela eller en viss del av materia- lets krympning i sträckningsriktningen sker innan materialets expan- sion i den blivande omkretsriktningen påbörjas, eller att expansionen genomförs med så lag hastighet att materialets krympning i axelrikt- ningen hinner avslutas innan materialet när kontakt med formväggarna.

Det har i vissa utföríngsexempel visat sig vara ändamålsenligt att för förformens expansion använda en bestämd mängd trycksatt medium t ex luft. Härigenom uppnås att vid början av expansionen det inre trycket i förformen är som störst och successivt avtar under expan- sionsförloppet. Dessutom används i vissa tillämpningar med förfor- mens inre kommunicerande tryckkärl vars volym och/eller tryck är va- rierbara. Variationen av volymen och/eller trycket används för att styra förformens utblåsningshastighet. I alternativa utföringsformer av uppfinningen används mer än ett tryckkärl varvid det första tryck- kärlet samankopplas med förformens inre för att åstadkomma en par- tiell utblâsning av förformen till behållaren. Sedan materialets krympning i stort sett avslutats eller helt avslutats, sätts nästa tryckkärl i förbindelse med det inre av den partiellt utblåsta för- formen för att åstadkomma dess expansion mot formväggarna. Användan- det av tvâ eller flera separata tryckkärl gör det möjligt att enkelt styra och anpassa förformens utblásning efter krympningshastigheten hos det i axiell riktning sträckta materialet.

I en föredragen tillämpning av uppfinningen har ämnet en mynningsdel bestående av temperaturstabiliserat och i ämnets axelriktning sträckt material, där sträckningen medfört en kristallisation motsvarande den kristallisation materialet erhåller vid fri dragning medförande nate- rialflytning, medan resterande del av ämnet består av amorft materi- al. Under ämnets omformning till behållaren sträcks allt amorft na- terial, i vissa fall ned undantag för materialet i ämnets bottendel, enligt det ovan beskrivna förfarandet. Härigenom framställs enligt uppfinningen en behållare bestående av i behàllarens axelriktning orienterat material med en orientering motsvarande den orientering materialet erhåller vid fri dragning medförande materialflytning.

Behållaren är vidare temperaturstabil upp till ett temperaturomráde 10 15 20 25 448 967 _~J motsvarande den temperatur vid vilken materialets krympning slutför- des och/eller temperaturen hos de formväggar mot vilka materialet utblástes.

Uppfinningen är speciellt lämpad att användas i redan befintlig och installerad blásutrustning, eftersom denna genom relativt enkla in- grepp och modifikationer kan förändras för att passa den nya tekni- ken.

Uppfinningen beskrivs närmare i anslutning till ett antal figurer, i där fig 1 fig 2 fig 3 fig 4 fig S fig 6 fig 7-9 visar ett längdsnitt genom en blåsform med i blásfor- men placerat ämne och med blásformens bottendel 1 ett undre läge, visar motsvarande längdsnitt sedan ämnet sträckts i sin axelriktning, visar motsvarande längdsnitt sedan det sträckta ämnet krympts i sin axelriktning, visar motsvarande längdsnitt under pågående omformning - av förformen och med bottendelen under rörelse not förformens mynningsdel, visar motsvarande längdsnitt med bottendelen i sitt översta läge och med den utblásta förformen anliggande mot formens väggar, visar ett exempel på en framställd behållare, visar längdsnitt motsvarande de i fig 2, 3 och 5 visa- de för en blâsform ned en i huvudsak sfärisk form- ningsyta i sin bottendel, i 10 15 20 25 30 448 967 7 visar ett längdsnitt genom en blâsform samverkande ned tryckkärl för att vid det sträckta ämnets expansion använda en bestämd mängd trycksatt medium. ffg 10 I fig 1-5 återfinns tvâ formhalvor 10 a,b rörliga i pilarnas A, B riktning till och från ett läge som visas i figurerna. Formhalvorna samverkar med en tredje formdel för att tillsammans bilda en blåsform 12 där den tredje formdelen bildar blåsformens bottendel 11. Av drivorgan (ej visade i figurerna) är bottendelen förskjutbar nellan ett undre läge (fig 1) och ett övre läge (fig 5). I det övre läget bildar bottendelen tillsammans med formhalvorna en sammansatt bläs- form med en inre form (skepnad) överensstämmande med den blivande behallarens form (skepnad).

Bottendelen är anordnad med en central formdel 17 företrädesvis ter- miskt isolerad från bottendelen i övrigt. Ett antal kanaler 18 för transport av vätska för temperaturreglering är anordnade i den cent- rala formdelen. Kanaler 19 med nntsvarande uppgift är anordnade även i resterande del av bottendelen. även formhalvorna 10 a,b är anord- nade med kanaler 30 för temperaturreglering. Vidare är i anslutning till formhalvornas övre delar anordnat grepporgan 13 a,b vilka sam- verkar med en dornstyrning 50 för fasthållnihg av ett ämne 40 i dess mynning 22. Även i grepporganen återfinns kanaler 31 för transport av vätska för temperaturreglering. Blâsformens formningsväggar har i figurerna hänvisningsbeteckningen 34.

En dorn 15 med en yttre begränsningsyta S4 är anordnad för att av drivorgan (ej visade i figurerna) förflyttas i blásformens axiella riktning varvid dornen glider i dornstyrningen 50. I sin övre del är dornen anordnad med ett inställbart stopporgan 51 vilket i dornens nedre läge anligger mot dornstyrningens anslagsyta 52. Medelst det inställbara stopporganet 51 är det således synnerligen enkelt att reglera slaglängden hos dornen. Dornen är vidare anordnad ned vätskekanaler 53 (endast antydda i figurerna) för temperaturinställ- ning av dornen och är därjämte försedd ned en huvudkanal 14 för 10 15 20 25 30 448. 967 tryckmedium vilket via sidokanaler 33 passerar till dornens yta och därmed till förformens inre utrymme. I sin nedre del avslutas dornen med en formningsyta 16.

Fig 1 visar speciellt ämnet 40 med en tillslutning 41 i sin ena ände.

Före placeringen i blasformen är ämnet format i sin mynningsdel till en form (skepnad) överensstämmande med den hos den blivande behålla- ren.

Fig 2 visar en förform 20 med längden s1 varvid förformen erhållits sedan ämnet 40 sträckts i sin axelriktning, fig 3 visar förformen 20a sedan den genom uppvärmning krympt i sin axelriktning och därvid an- tagit längden sz varjämte fig 4 visar förformen 20b under omformning till behållaren. Fig 5 visar den formade behållaren 21 när den fort- farande är kvar i*blásformen och fig 6 behållaren sedan den uttagits ur blásformen. Behållaren har en axiell längd sa som är mindre än längden sz. Den inre begränsningsytan har hänvisningsbeteckningen 44 i förformens cylindriska del och beteckningen 43 i förformens till- slutning.

I fig 6 visas i detalj en utföringsform av en behållare enligt upp- finningen. Behållaren har ett halsparti 25 med en övre del som bil- dar en mynningskant 22'. Själva behâllarkroppen 26 har i sin botten- del ett centralt materialparti 24. I figuren är med hänvisningsbe- teckningarna r1 resp di angivet radien resp naterialtjockleken hos halspartiet och med r resp d radien resp materialtjockleken hos be- hállarkroppen i ett godtyckligt plan vinkelrätt mot behâllarens axel.

Materialtjockleken d varierar i behállarkroppen ned behállarkroppens radie r så att kvoten mellan materialtjockleken d 1 behâllarkroppen och materialtjockleken d1 i halspartiet är ungefär lika med kvoten mellan halspartiets radie r1 och behâllarkroppens radie r. Halspar- tiet består av axiellt orienterat material och behállarkroppen av biaxiellt orienterat material.

I fig 7-9 återfinns en modifierad utföringsform av blåsformen 12a där 10 15 20 25 30 448 967 blâsformens bottendel är anpassad för formning av en behållare med en välvd botten och anpassad för pásättandet av en separat fot. I öv- rigt är figurerna helt i överensstämmelse med de tidigare beskrivna, och not varandra svarande organ har korresponderande hänvisningsbe- teckningar.

Fig 10 visar en utföringsform av en blásform där enligt uppfinningen dornens 15 huvudkanal 14 är ansluten till tryckkärl 37 a,b för tryck- medium. Anslutningen är gjord via en förbindelseledning 38 i vilken är inkopplat avstängnings- och öppningsventiler 39. guren i överensstämmelse med fig 4.

I övrigt är fi- Vid tillämpningen av uppfinningen förs ämnet 40 med en temperatur hos ämnets kropp överstigande materialets glasomvandlingstemperatur till den i fig 1 visade positionen. Av de tidigare nämnda drivorganen (ej visade i figurerna) förflyttas därefter dornen 15 till den i fig 2 eller 7 visade positionen varvid ämnet sträcks i sin axelriktning och förformen 20 av sträckt material bildas. Det förutsätts härvid att förformen 20 i fig 7 bildats från ett ämne placerat i en blâsform motsvarande den som visas i fig 7. Efter sträckningen har det sträckta materialet en längd som överstiger den axiella profillängden för de delar av den blivande behållaren vilka formas av det sträckta materialet. I en föredragen utföringsform är sträckningslängden, materialets temperatur och använd sträckningshastighet anpassade not varandra för att uppnå en materialförlängning nutsvarande den som det angivna materialet skulle erhålla vid materialets fria sträckning så att det undergär materialflytning.

Vid sträckningen av ämnet 40 uppnås en viss anliggning nellan ämnets inre yta och dornens yttre begränsningsyta 54 vilket innebär att hos den bildade förformen 20 det sträckta materialet snabbt antar samma temperatur som dornen har. Dornen är inställd till en temperatur som i regel överstiger materialets glasomvandlingstemperatur vilket ned- för att längden hos det sträckta materialet minskar. Under materi- alkrympningen förflyttas dornen uppåt i blásformen samtidigt som de spänningar som byggts in i materialet vid dess sträckning utlöses. 10 15 20 25 30 '44s 967 10 Efter krympningen är det sträckta materialets längd maximerad och även fixerad till den slutliga längd materialet erhåller vid krymp- ningen. Det är således ej möjligt att på nytt sträcka materialet.

Däremot kan materialet krympas ytterligare om det uppvärms till en högre temperatur än den vid vilken materialkrympningen slutfördes.

Dessutom är materialet synnerligen ovilligt att expandera även i and- ra riktningar om försök därtill görs vid temperaturer understigande den temperatur vid vilken krympningen slutfördes åtminstone om tempe- raturen signifikant understiger krympningstemperaturen. All fortsatt omformning av den genom krympningen bildade förformen 20a måste där- för ske vid en högre temperatur än den vid vilken materialkrympningen slutfördes. Detta är möjligt dels därigenom att materialkrympningen och därmed fixeringen av materialet tar en viss tid, dels därigenom att om materialkrympningen förhindrasj fixeringen i huvudsak uteblir.

För förformens 20a expansion mot blåsformens väggar 34 uppvärms såle- des förformen till en temperatur överstigande den temperatur vid vil- ken krympningen avslutades varefter förformens inre trycksätts. Här- vid expanderas förformen till anliggning not blàsformens väggar 34 och antar därigenom den önskade slutformen. Vid expansionen oriente- ras naterialet vilket frigör energi i detta i form av värmeenergi.

Värmeenergin bidrar till att materialets temperatur hålls vid en tem- peratur där materialets expansion kan fortgå. I de tillämpningar där en temperaturstabil behållare eftersträvas, befinner sig väggarnas formningsytor vid en förhöjd temperatur vilken är vald till att över- stiga den angivna naximala användningstemperaturen för behållaren.

I ovanstående beskrivning har angivits att materialets krympning i sträckningsriktningen, sedan förformen 20a bildats, avslutas innan expansionen i omkretsriktningen påbörjas. I vissa tillämpningsexem- pel påbörjas dock expansionen redan innan krympningen slutförts.

Härvid utnyttjas tiden fram till materialets anliggning not formväg- garna för att avsluta materialkrympningen. För att säkerställa att någon anliggning ej erhålls innan krympningen är avslutad, används i vissa utföringsexempel de i fig 10 visade tryckkärlen 37 a,b. Mäng- 10 15 20 25 30 448 967 ll den tryckmedium i resp tryckkärl, temperaturen och trycket hos tryck- mediet är därvid avpassade mot den blivande behâllarens inre volym.

Vid förformens expansion tillförs i ett första steg endast tryckmedi- um från det första tryckkärlet 37a till förformens inre, varvid för- formen utvidgas och antar den form som visas i fig 10. Efter viss tid under vilken materialkrympningen i sträckningsriktningen avslutas tillförs i ett andra steg tryckmedium från det andra tryckkärlet 37b varvid slutformningen av behållaren sker.

Det framgår av figurerna att blásformens bottendel 11 under ämnets omformning till behållaren förflyttas i blásformens axelriktning för att i ett undre läge tillåta den sträckta förformen att med sin nedre del nä längre ned i blásformen än som motsvarar läget för formnings- ytan när behållaren bildas. Blåsformens rörliga bottendel och dor- nens 15 avslutande formningsyta 16 används i vissa tillämpningar för att genom inneslutning av material för den blivande behàllarens bot- tendel forma densamma. Genom temperaturstyrning av såväl dorn som blásformens bottendel inställs därvid materialet för den blivande bottendelen till önskad formningstemperatur varjämte i vissa tillämp- ningar även termisk kristallisation av materialet åstadkoms.

I figurerna visas en utföringsform av ämnet där dess mynningsdel be- står av redan sträckt och orienterat material. Givetvis är uppfin- ningen tillämpbar även på andra utföringsformer av ämnen, t ex ämnen där mynningsdelen består av amorft material.

Uppfinningen är ovan beskriven med hänvisning till ett ämne, en för- form och en behållare med i huvudsak cirkulärt tvärsnitt. Uppfin- ningen är dock icke begränsad till ett sådant tvärsnitt utan den är även tillämpbar för andra tvärsnitt.

Uppfinningen har ovan beskrivits i anslutning till materialet poly- etylentereftalat men den är i och för sig tillämpbar pá många andra termoplaster av t ex polyester eller polyamid. Exempel på sådana andra material är polyhexametylen-adipamid, polycaprolactam, poly- hexametylen-sebacamid, polyetylen-2.6- och 1.5-naftalat, polytetra- 448 967 12 metylen-1.2-dioxybensoat och copoïymerer av etyïentereftalat, etyïen- isoftaiat och andra liknande polymerplaster.

Utöver av ovanstående beskrivning framgår uppfinningen även av efter- följande patentkrav.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 13 448 967 PATENTKRAV 1. 3. Sätt att åstadkomma en temperaturstabil behållare (21) av termo- plastmaterial utgående från ett ämne (40) som har en tillslut- ning (41) i sin ena ände, varvid ämnet sedan materialet i den blivande behállarkroppen (26) uppvärmts till en temperatur ovan- för materialets glasomvandlingstemperatur (TG), omformas till anliggning not formväggar (34) för att bilda behállaren,.varvid i ett första formningssteg ämnet (40) förlängs i sin axelrikt- ning för ástadkommandet av en axiell orientering av materialet bestämd av förlängningen, materialtemperaturen och använd sträckningshastighet och att det sträckta materialet under fort- satt förhöjd temperatur expanderas till anliggning nnt formväg- garna (34),. k ä n n e t e c k n a t därav att tidpunkten för och/eller hastigheten hos expansionen väljs sa att den av mate- rialtemperaturen betingade reduceringen av längden hos det sträckta materialet avslutas innan materialet när kontakt ned formens väggar. ES ' Sätt enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att förformen (20a) expanderas mot formväggar (34) vars temperatur överstiger materialets glasomvandlingstemperatur och/eller att förformen (20a) expanderas medelst tillförandet av ett uppvärmt tryckmedium . Sätt enligt patentkrav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t där- av, att ämnet förlängs medelst en inuti ämnet anordnad dorn (15) vilken för ämnets förlängning förflyttar sig i ämnets axelrikt- ning under anliggning nnt den inre begränsningsytan (43) hos ämnets tillslutning (41) och/eller att förformens inre begräns- ningsyta (44) under det sträckta materialets krympning anligger mot dornens ytteryta (54). Sätt enligt patentkrav 3, k ä n n e t e c k n a t därav, att 10 15 20 25 30 448 967 114 dornens ytteryta (54) har en temperatur överstigande den högsta för den blivande behållaren avsedda användningstemperaturen och därvid företrädesvis en temperatur överstigande den avsedda högsta användningstemperaturen med minst 2° C. Sätt enligt något eller nâgra av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t därav, att förformen expanderas nnt blâsformens (12) väggar (34) med dessa inställda till en tempe- ratur överstigande den för den blivande behållaren angivna högsta användningstemperaturen och företrädesvis inställd till en temperatur överstigande den angivna högsta användningstempe- raturen med minst 2° C. Sätt enligtknågot eller nägra av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t därav, att reduktionen av längden hos det sträckta nmterialet avslutas innan förformen (20) expanderas till anliggning mot formväggarna (34) och att expansionen sker vid en högre temperatur än den temperatur vid vilken reduktionen av längden hos det sträckta materialet utförs. Sätt enligt något eller nägra av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t därav, att längden hos förformen (20) före krympningen, längden hos den krympta förformen (20a) och profillängden hos den blivande behållaren (21) anpassas mot var- andra så att profillängden hos den krympte förformen (20a) över- ensstämmer med profillängden hos den blivande behållaren (21) för de delar av förformen respektive behållaren som består av i deras axiella riktning sträckt material. Sätt enligt något eller några av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n'a t därav, att för förformens (20a) expan- sion i omkretsriktningen används en bestämd mängd trycksatt me- dium, t ex luft, varigenom det inre trycket i förformen är störst i början av expansionen. Sätt enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k n a t därav, att 10 15 20 25 30 35 10. 11. 15 448 967 för förformens (20a) expansion i omkretsriktningen används trycksatt nedium från mer än ett tryckkärl (37) varvid det förs- ta tryckkärlet (37a) sammankopplas ned förformens (20a) inre för att åstadkomma en partiell utblásning av förformen och att ef- terföljande tryckkärl (37b) sammankopplas med den partiellt ex- panderade förformens inre sedan materialets krympning i förfor- mens axelriktning i huvudsak avslutats. Blàsform (l2,12a) för ástadkommandet av sättet enligt patentkrav 1, där i blâsformen ingår mot och från varandra rörliga formde- lar (30), en bottendel (11,17) rörlig mellan ett nedre läge (fig 2, fig 7) och ett övre läge (fig 5, fig 9) varvid formdelarna i läget närmast varandra och bottendelen i det övre läget bildar blásformens formningsutrymme, och där en dorn (15) är anordnad för att förflyttas i blàsformens axiella riktning under anligg- ning not ett ämnes (40) tillslutning (41) för axiell förlängning av ämnet för bildandet av en förform (20) av en längd (s ) stör- re än den axiella längden hos blåsformens formningsutrymme, k ä n n e t e c k n a d därav, att dornen har en yttre pelar- formad begränsningsyta (51) vilken åtminstone i den del av dor- nen som passerar genom ämnets (40) mynning (22) har ett tvär- snitt vinkelrätt mot dornens axel vilket tvärsnitt i huvudsak överensstämmer med den inre begränsningsytans nntsvarande tvär- snitt hos ämnet (40) respektive hos förformen (20,20a) och att dornen (15) är anordnad ned kanaler (53) för transport av vätska för inställning av temperaturen hos dornens yttre begränsnings- yta (54). Bläsform enligt patentkrav 10, k ä n n e t e c k n a d därav, att kanaler (33) mynnande i dornens (15) yttre begränsningsyta är förbundna med ett eller flera tryckkärl (37) vart och ett ned en volym anpassad mot blásformens formningsutrymme för att vid trycksättningen av förformen expandera denna med en hastighet och/eller till en form (skepnad) som säkerställer att den reduk- tion det i förformens axelriktning sträckta materialet undergâr på grund av förhöjd materialtemperatur avslutas innan materialet när kontakt med blâsformens väggar (34).