SE446109B - Festdon for forankring i lettbetong - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 8201866-4 bygelskänklarna kommer pa sa sätt att bilda mycket stora belast- ningsupptagande kontaktytor mot lättbetongen. För att underlätta styrningen av skänklarna under inslagningen kan de lämpligen vara försedda med var sin centralt förlöpande rilla i vilken blad- spikens kanter inpassas. Rillorna medför samtidigt en förstyvning av bygelskänklarna vilket i sin tur medger användning av klenare plat för tillverkning av byglarna. Främre ändkanten av bladspiken liksom ändkanterna av bygelskänklarna kan lämpligen vara utformade som eggar för att underlätta indrivningen.

Fästdonet enligt uppfinningen är liksom tidigare fästdon även försett med eller samverkar med en lämplig hallare för det objekt som skall anfästas t.ex. en bricka när det galler anfäst- ning av takpapp mot ett lättbetongtak. Denna hallare (bricka) ut- föres da sa att den samtidigt tjänar som nyckel för styrning av skänklarna genom att i densamma är upptaget ett centralt spar för gsnomföring av spikbladet samt vinkelrätt mot detta pa ett in- bördes avstånd motsvarande spikbladets minsta bredd tva spar mot~ svarande bygelskânklarnas tväreektion för styrning av skänklarna under inslagningen. Gäller det t.ax. uppsättning av hyllor eller konsoler sa ersättas brickan med annat lämpligt hàllareorgan såsom en list eller dylikt, försedd med motsvarande spar som ovan beskrivits för brickan. esk °vni v tt fö t f" de I det följande beskrivas under hänvisning till bifogade rit- ning ett lämpligt utförande av uppfinningen.

Pa ritningen visas Figur 1 en bladspik i plan, Figur 2 en längdsektion genom figur 1, Figur 3 en sektion genom en lasbygel, Figur 5 fästdonet anbragt för anfâstning av en takpapp, och Figur 4 en hallarebricka i planvy.

Pa ritningarna betecknar 1 den bladformade spiken och 2 dess skalle, som i det illustrerade utförandet bildats genom skärning av ett spar fran bladets smalaste ände och utvikning av de därvid bildade bada flikarna. Spikbladet 1 är sa utformat, att dess smala kantytor 3 divergerar i riktning från huvudet 2 mot den lämpligen som en egg utbildade "spetsen" 4. Divergeringen, det vill säga den ökande bredden av spikbladet, börjar dock lämpligen först sn å två centimeter nedanför spikhuvudst, sa att de smala bladkanterna 3 10 15 20 25 30 35 8201866-4 närmast under spikhuvudet 2 förlöper parallellt.

Det är uppenbart att den ovan beskrivna bladformade spiken är lika lättutdragbar efter inslagning som vilken som helst vanlig spik. Den bildar ju ett jämntjockt spar av samma bredd som spik- bladets största bredd. För uppnaende av den önskade goda förank- ringen bestar därför fästdonet av denna bladspik i kombination med en lasbygel i princip bestaende av ett U-formigt ombockat platband - se figur 3 - med de bada skänklarna 5 pä ett inbördes avstand motsvarande spikbladets 1 minsta bredd. Denna lasbygsl är avsedd att efter inslagning av bladspiken slås in under styrning sa att dess skänklar glider utefter spikbladets 1 divergerande kanter 3.

Styrningen kan enkelt åstadkommas med hjälp av en till bygelns kontur anpassad nyckel, men i regel utföres den lämpligare med hjälp av styrspar i en hållare för det objekt som skall förankras i betongen. När det gäller förankring av takpapp pà ett lätt- betongtak utgöres hallaren vanligen av en cirkulär bricka med centralt hal för förankringsdonet. En sadan bricka 6 anpassad ef- ter förankringsdonet enligt uppfinningen visas i planvy i figur 4.

Spikhalet utgöres där av ett spar 7 med en bredd motsvarande spik- bladets 1 tjocklek och med en längd motsvarande spikbladets 1 största bredd. Tvärs över detta spar 7 är upptagna tva spar 8 pa ett inbördes avstånd motsvarande spikbladets 1 minsta bredd samt av en längd motsvarande bredden av lasbygelns skänklar 5 och en bredd motsvarande tjockleken av skänklarna 5.

Vid användningen av fästdonet insättas skäret eller spetsen av spikbladet 1 i sparet 7 och slas in tills skallen 2 enligt vad som visas i figur 5 trycker brickan 6 och därmed t.ex. en takpapp 9 mot ett lättbetongtak 10. Därefter införas bygelskänklarna 5 i sparen 8 och bygeln slas in under styrning av ekänklarna 5 mot spikbladets 1 kantytor 3 sa att skänklarna spridas isär till det i figur 5 visade inslagningsläget. När i detta läge den bladformade spiken utsättes för en utdragningskraft överföras denna kraft via de divergerande skänklarna 5 till en tryckkraft mot betongen jämnt fördelad över summan av skänklarnas mot betongen anliggande ytor.

Genom lämpligt val av spikbladets kontur och därigenom graden av skänklarnas divergering samt val av deras längd och bredd kan man astadkomma avsevärt mycket större utdragningsmotstand än som kan uppnås med nagot tidigare känt fästdon. Trots detta är det sam- draga ut fästdonet enligt upp- tidigt lättare att, om sä önskas, 10 8201866-4 finningen än de äldre aa kallat expanderande fästdonen. Utdrag- ningen sker da pa sa sätt att man först drager ut làsbygeln och därefter spiken,varvid dessa bada element glider i sine vid in- elagningen bildade spår och man sålunda ej måste krossa ytterli- gare zoner i betongen under utdragningen.

Det är uppenbart att fästdonet enligt uppfinningen kan an- vändas för andra ändamål än förankring av takpapp på lättbetong- ytor såsom i det ovan beskrivna fallet. Härvid behöver endast hallarebrickan 6 utbyta: mot annan lämplig hållare t.ex. en list, en konsol eller dylikt som i stället för vanliga epikhal är för- sedd med styreparen 7 och 8 för den plana spiken 1 respektive lee- bygelns ekänklar 5.

Claims (4)

10 15 20 25 8201866-4

1. Fästdon för förankring i lättbetong bestaende av en spik med skalle för inslagning, ett lasorgan för inslagning till låsning av spiken i inslaget läge och en hållare för styrning av lasorganet under inslagningen, kännetecknst därav, att spiken (1) har formen av ett jämntjockt blad med i riktning fran skallen (2) mot inelagningsänden (4) successivt ökande bredd, och att laser- ganet har formen av ett till U-formig bygel med skanklar <5) om- böjt platband samt att hallaren i och för styrning av lesorganet är utbildad med ett spar (7) med en bredd motsvarande spikbladets (1) tjocklek och en längd motsvarande epikbladets största bredd samt tvenne detta spar (7) vinkelrätt korsande spar <8) på inbör- des avstånd motsvarande spikbladets minsta bredd, vartdera med en längd motsvarande bygelbandete bredd och en bredd motsvarande by- gelbandets tjocklek.

2. Fästdon enligt krav 1, kännetecknat därav, att den bladformade spiken (1) är jämnbred en a tva cm under skallen innan bredden ökar sa att dess sidokanter (3) blir divergerande.

3. Fästdon enligt krav 1 eller 2, kinnetecknat därav, att lasbygelns skänklar (5) invändigt är försedda med längsgående centralt förlöpande rillor för styrning mot den bladformade epikens <1) kanter <3).

4. Fästden enligt nagot av kraven 1-3, kännetecknar där- av, att styrsparen (7 och 8) för spik och laebygel är utbildade i det objekt som skall förankras.