SE431419B - Sett att framstella porbetongelement av sandwichtyp - Google Patents

Description

s1oooz9-o Som massor av hydrauliskt bindemedel kan ifrågakomma blandningar innehållande portlandcement, naturligt cement, hydrauliska slagger såsom mald granulerad masugnsslagg eller slaggcement, hydraulisk kalk mm. Dylika bindemedel reagerar efter införande av den sammansatta kroppen i ånghärdnings- autoklaven med kiselsyra som finns tillgänglig i massan själv och/eller i de skivor med vilka mellanskiktet befinner sig i beröring dvs. porbetongen. Dylika massor kan lämpligen också innehålla ett kiselsyrahaltigt material såsom sand, före- trädesvis kvartssand, och sådana avfallsprodukter som skiffer- aska, flygaska, koksaska mm. Som massa kan användas en sådan i vilken det hydrauliska bindemedlet fått reagera med vatten till ett visst stadium utan att de termohydrauliska egenska- perna försvunnit. En för ändamålet mycket lämplig massa kan erhållas av den sk. avskrapsmassa som erhålles vid vanlig uppskärning av gjutna porbetongkroppar i det ännu plastiska tillståndet i delar med t.ex. horisontella snitt, varvid det översta snittet begränsar en del vars översida är ojämn och icke kan användas vidare i tillverkningsprocessen. Den ifråga- varande delen avlägsnas vanligen med hjälp av lämpliga skrap- verktyg och har hittills - vanligen efter lämplig finfördel- ning - fått återgå i förfarandet till det steg i vilket gjut- massa beredes genom uppslamning av komponenterna härför.

Enligt en viktig utföringsform av föreliggande förfarande kan man anbringa en armering i mellanskiktet av massa inne- hållande hydrauliskt bindemedel. Armeringen anbringas van- ligen som en matta av vinkelrätt mot varandra fastsvetsade armeringsjärn. Förfarandet innebär att armeringsjärn icke behöver inhängas i den gjutform i vilken porbetongkroppen bildas - en operation som kräver tekniska insatser bl.a. ge- nom att sk. fixeringselement och monteringselement måste an- vändas för att säkerställa att armeringarna får riktigt läge i den gjutna porbetongkroppen. Enligt uppfinningen anbringas en armeringsmatta i mellanrummet mellan paren av skivor som efter staplingen blir vända mot varandra. Läget för armerings- mattan bestäms av nivån på den yta i paret av ytor som är vänd uppåt i stapeln av skivor. Genom den förbättrade precisionen i fråga om läget för armeringsmattorna vid framställning av 8100039-0 sandwichelement enligt uppfinningen kan man använda tunnare skivor av porbetong än hittills. Dyrbar apparatur för montering, fixering och transport av tunga armeringspaket till gjutfor- marna bortfaller vid användning av förfarandet enligt uppfin- ningen.

Enligt en ytterligare utföringsform av uppfinningen kan två eller flera av de skivor varav elementet av sandwichtyp sammansättes ha olika densitet. Härigenom blir det möjligt att framställa element som uppvisar en kombination av för- väggelement med förbättrad Håll- fastheten kan varieras med hjälp av armeringsmattornas egen- den typ av skivor bättrade egenskaper såsom t.ex. hållfasthet och förbättrade värmeisoleringsegenskaper. skaper och läge och även genom densiteten hos som anbringas i stapeln av ännu icke härdad porbetong, varvid en relativt sett hög densitet innebär bättre hållfastheter hos skivan. De förbättrade värmeisoleringsegenskaperna uppnås ge- nom att göra plattorna mera porösa, varvid dock sämre hållfast- heter måste tas med i köpet.

Ett sandwichelement kan sålunda med utgångspunkt från den nu använda tekniken framställas ur dels ett relativt tjockt skivformigt element med relativt låg densitet, dels relativt tunna skivformiga element med hög densitet. För detta ändamål kan man utgå från tvâ kroppar av porbetong, som i varje sär- skilt fall vilar på ett underlag. ligt sätt medelst horisontella snitt uppdelats i ett antal skivformiga delar och icke användbara delar av kropparna avlägs- Dessa kroppar har på van- nats genom avskrapning. Härpå kan de skivformiga delarna en i taget med hjälp av ett lämpligt suglyftverktyg avlyftas från de på underlaget vilande återstoderna efter ett lämpligt pro- gram och i omvänd ordning enligt programmet anbringas på ett andra underlag, varvid armeringsmattor inlägges mellan ett eller flera par av mot varandra vända bredsidor hos de skiv- formiga delarna och inbäddas i mellanrummet mellan dessa bred- sidor med hjälp av massan innehållande hydrauliskt bindemedel, t.ex. avskrapsmassa från skärning av porbetongkroppar, vilken massa slammats upp i vatten till en med hänsyn till anbringandet lämplig konsistens. Den erhållna stapeln av skivformiga delar med olika densitet liggande ovanpå varandra införes sedan i en 81 000-39 - Û autoklav och ånghärdas i denna autoklav, varvid massan i mel- lanskikten också härdar och bildar ett mycket starkt samman- bindande skikt mellan bredsidorna i de mot varandra vända skivdelarna._ Programmet för skivornas anbringande kan vara sådant att man bygger upp ett treskiktsmaterial av en relativt tjock platta och två relativt tunna plattor med armering in- lagd mellan de mot varandra vända bredsidorna. Ovanpå tre- skiktsmaterialet kan ett nytt likadant treskiktsmaterial an- bringas osv. tills en stapel av flera treskiktsmaterial byggts upp. För att underlätta separationen mellan treskiktskroppar- na efter ånghärdningsoperationen kan ett släppmedel anbringas mellan de mot varandra liggande tunna skivor som bildar över- respektive underskal i två ovanpå varandra liggande treskikts- kroppar.

Det beskrivna förfarandet kan modifieras i fråga om staplingen av de skivformiga delarna så, att man anbringar de skivformiga delarna skiftvis med en sidyta hos varje skiv- formig del stötande mot en sidyta hos en andra skivformig del, så att en vertikal fog bildas mellan varje par av skivformiga delar. En vertikal fog i ett skift av skivformiga delar an- bringas då lämpligen förskjuten i förhållande till fogarna i nästa skift av skivformiga delar. Armeringsmattor anbringas lämpligen på det ovan beskrivna sättet mellan bredsidor av mot varandra vända skivformiga delar. Utrymmet mellan mot varandra liggande bredsidor och kortsidor utfylles lämpligen med massa innehållande hydrauliskt bindemedel och den samman- satta kroppen införes i den brukliga ånghärdningskammaren för färdigställning av det önskade sandwichelementet. Genom den beskrivna metoden är det möjligt att sammansätta relativt stora byggnadselement såsom väggelement, takelement, bjälklag och balkar av olika typ. Det är underförstått att man kan an- vända skivformiga delar med olika densitet för skift på olika nivåer, varvid sålunda det färdiga byggnadselementet i det ânghärdade tillståndet får en med hänsyn till påkänningar genom olika slag av belastning i olika delar av elementet lämp- lig uppbyggnad.

Skivorna av porbetong kan utgöras av såväl sk. skumbetong som av gasbetong, varvid dock gasbetongen är den typ av mate- 8100039-0 rial som tilldrar sig det största intresset.

Enligt en utföringsform av uppfinningen kan man vid fram- ställning av armerade flerskiktselement använda skivor av form- beständig, men icke härdad gasbetong, på vars ena yta före eller efter anbringandet i stapeln anbringats lämpliga spår för upptagning av armeringselement, företrädesvis stavar eller stänger. Dylika skivor anbringas med spåren vända uppåt. Se- dan armeringselementen placerats i spåren, fylls det kvarva- rande utrymmet med massa innehållande hydrauliskt bindemedel, företrädesvis avskrapsmassa som uppslammats i vatten, och an- bringas dessutom så mycket sådan massa på översidan av skivan att mellanskiktet kan bildas efter anbringande av nästa skiva i stapelnl I ett sandwichelement bestående av ett kärnskikt och två ytskikt åstadkommes sålunda spåren på översidan av den nedersta tunna skivan som är avsedd att bilda det ena yt- skiktet och även på översidan av den som kärnskikt avsedda tjockare skivan. Härigenom erhålles sandwichelement med en armering vardera i närheten av utsidorna. Ett lämpligt sätt att åstadkomma spåren är genomfräsning. Det är även möjligt att variera tätheten hos de olika skikten så att de båda ytterskikten ges en täthet som är högre än tätheten hos mitten- skiktet.

-Enligt en annan utföringsform av uppfinningen kan man i ett flerskiktselement åstadkomma kanaler genom att anbringa flera skivor som kärna i ett flerskiktselement, varvid skivor- .na placeras på ett avstånd från varandra i fråga om motliggan- de ytor i elementet. Det är på så sätt möjligt att konstruera väggar, tak och golv med kanaler för dragning av rör, elled- ningar mm.

Uppfinningen skall i det följande beskrivas mera i detalj under hänvisning till medföljande ritning, där Fig. 1 schematiskt visar framställning av ett gasbetong- element av sandwichtyp med tre skikt, i vilket skivorna är an- bragta genom stapling ovanpå varandra och Fig. 2 också schematiskt visar ett liknande, fastän arme- rat gasbetongelement med tre skikt.

Fig. 3 visar schematiskt framställning av ett armerat gasbetongelement med tre skikt med utsträckning i horisontell .8100039-0 led med skift av skivor, varvid skiftens skivor har olika densitet på olika nivåer.

Fig. 4 visar i en genomskuren perspektivvy framställning av gasbetongelement av sandwichtyp med tre skikt, varvid ski- vorna är anbragta genom stapling ovanpå varandra och varvid armeringsstänger är lagda i spår som är upptagna på översidan av tvâ skivor.

Fig. 5 visar i perspektivvy framställning av avlånga sandwichelement med genomgående kanaler i tvärriktningen.

Fig. 6 visar också i perspektivvy framställning av avlånga sandwichelement med en genomgående kanal i längdriktningen.

För framställning av ånghärdad gasbetong bereddes en vattenhaltig gjutmassa av följande beståndsdelar: Sand ~ - 45 kg Portlandcement 35 kg Kalk 12 kg Avskrapsslam 6 kg Aluminiumpulver + regulatorer 2 kg Sanden var kvartshaltig med en kiseldioxidhalt av 70 - 80 %. Den använda kalken utgjordes av finmald osläckt kalk med en CaO-halt av 88 - 92 %. Cementet var av normal portland~ cementtyp. Aluminiumpulvret hade en tunnflagig struktur med en halt av fritt aluminium uppgående till 90 - 95 %.

Tillverkningen förlöpte på följande sätt. Den kvartshal- tiga sanden våtmaldes i en kulkvarn till ett jämförelsevis lättflytande slam med långt driven finhetsgrad. Sandslammet blandades sedan omsorgsfullt med noggrant uppvägda mängder av cement, kalk, avskrapsslam och extravatten till en massa med lämplig konsistens. Aluminiumpulvret infördes i en sådan mängd att det färdiga ånghärdade materialet fick en densitet mellan 150 och 450 kg/ma.

Den erhållna uppslamningen gjöts i en form och fid dera samt därpå stelna till skärbar konsistens. Den erhållna formbeständiga kroppen var parallellepipedisk och icke-armerad.

På liknande sätt och med samma utgångsmaterial framställdes dessutom en andra porös parallellepipedisk, icke-armerad gjut- kropp. Härvid har dock mängderna cement, kalk och sand omräk- 8-1000-39-0 nats samt tillsatsen av aluminiumpulver nedbringats till en sådan nivå att den färdiga ånghärdade gasbetongen får en densi- tet mellan 450 och 900 kg/ms.

Varje kropp av porbetong uppdelas därpå genom horisontella 'snitt i ett antal skivformiga delar med varierande tjocklek medan massan fortfarande är plastisk. Skivorna i den ena gas- betongkroppen med relativt hög densitet görs relativt tunna och är avsedda att tjäna som ytterskal i det färdiga sandwich- elementet, medan skivorna i den andra gasbetongkroppen med re- lativt låg densitet görs relativt tjocka och är avsedda att tjäna som kärnor i det färdiga sandwichelementet.

Under hänvisning till fig. 1 avlyftes från en parallell- epipedisk gasbetongkropp a med densiteten 600 kg/ma, som me- delst horisontella snitt uppskurits i skivformiga delar 1 med en tjocklek av 20 mm och som vilar på ett underlag, med hjälp av ett sugverktyg de skivformiga delarna en i taget från åter- stoden på underlaget och placeras på ett i längdriktningen rörligt andra underlag 2. En betongmassa, som erhållits ur avskrapsmassa från den horisontella skärningen av samma porösa gasbetongkropp genom uppslamning i vatten till för anbringande lämplig konsistens, utsprids på den övre bredsidan av den på det rörliga underlaget anbringade tunna skivformiga delen i form av ett så jämnt skikt 3 som möjligt. Från den andra gas- betongkroppen c, som också är parallellepipedisk och tidigare uppdelats i skivformiga delar med hjälp av horisontella snitt, varvid gasbetongen i kroppen har en densitet av 200 kg/ms, av- lyftes nu med hjälp av samma slag av sug-lyftverktyg en andra skivformig del 4 med en tjocklek av 250 mm, vilken anbringas på skiktet 3 av ostelnad betongmassa på den första skivformiga delen. över den senast nedlagda skivformiga delen utsprids sedan ett nytt skikt 5 av massa bestående av uppslamning av avskrapsmassa, varpå en ny skivformig relativt tunn del 6 från den första porösa kroppen avlyftes från återstoden av denna och placeras på skiktet 5 av uppslammad avskrapsmassa. Ovanpå det bildade armerade treskiktssandwichmaterialet anbringas därpå ytterligare likadana kroppar åtskilda av separerskikt 7 till bildning av en stapel b. Det rörliga underlaget 2 med skivformiga delar 1, 4, 6 i form av treskiktsmaterial staplade 81.0Q039-0 ovanpå varandra förflyttas sedan till en station, i vilken ett presstryck appliceras på översidan av den översta skiv- formiga delen för att pressa samman sandwichkonstruktionen _ till en exakt förutbestämd tjocklek hos hela elementet. Se- dan ett antal likadana sandwichelement byggts upp införes samt- liga element i en ånghärdningsautoklav och underkastas ång- härdning under tryck vid ca. 180°C. Härvid bildas ett starkt, kemiskt uppbyggt förband mellan de olika skivformiga delarna i sandwichmaterialet.

För lyftning kan användas ett suglyftverktyg av det slag som visas i svenska patentskriften 7413713-4 (publicerings- nummer 388 809). * Under hänvisning till stapeln i fig. 2 kan det under hän- visning till fig. 1 beskrivna förfarandet modifieras till bild- ning av armerade treskiktselement av sandwichtyp.

Från den parallellepipediska gasbetongkroppen a i fig. 1 med de genom skärning erhållna skivformiga delarna avlyftes nu en skivformig del 1 och placeras på det rörliga underlaget 2. Pâ den övre bredsidan av den skivformiga delen 1 anbringas en armeringsmatta 8, som därpå inbäddas med ett skikt 3 av i vatten uppslammad avskrapsmassa från en tidigare skärnings- operation. Härpå avlyftes en skivformig del 4 från den i fig. 1c visade stapeln och anbringas på den i skiktet 3 inbäddade armeringen 8. Härefter anbringas en armering 9 på den övre bredsidan av den skivformiga delen 4, vilken armering inbäddas i ett nytt skikt 10 av avskrapsmassa, varpå en skivformig del 6 från stapeln a i fig. 1 avlyftes och placeras på armeringen 9 och skiktet 10 till bildning av en treskiktskropp av sand- Wichtyp.

~ Härpå anbringas ovanpå treskiktskroppen tre skikt till bildning av en ny treskiktskropp av sandwichtyp osv. med sepa- rermaterial mellan treskiktskropparna liksom i fig. 1. Den på det rörliga underlaget 2 vilande treskiktskroppen 1, 4, 6 transporteras sedan vidare till stationen för hoppressning av de i stapeln ingående skikten 3 och 10 till en exakt på för- hand bestämd dimension hos stapeln, varpå ånghärdning utföres på vanligt sätt. Härvid erhålles ett armerat byggnadselement med goda hållfasthetsegenskaper. 810Û039'0 Under hänvisning till fig. 3 avlyftes från stapeln a i fig. 1 två skivformiga delar 1 och 6, vilka anbringas med kortsidorna mot varandra på ett icke visat horisontellt underlag. På den av de båda skivformiga delarnas 1 och 6 övre bredsidor bildade ytan anbringas sedan en armering 11, vilken på liknande sätt som beskrivits ovan inbäddas i ett skikt 12 av avskrapsmassa som slammats upp i vatten. Härvid tillses också att fogen 13 mellan kortsidorna av de mot varandra lig- gande skivformiga delarna fylles med samma avskrapsmassa.

Härefter avlyftes nu tre lika skivformiga delar 4 från stapeln c i fig. 1 och anbringas som ett skift av skivformiga delar på översidan av de skivformiga delarna 1 och 6 med armeringen 11 och skiktet 12 av avskrapsmassa. Efter detta anbringas en ny armering 14 och ett skikt 15 av avskrapsmassa för inbäddning av armeringen 14 samt vidare avskrapsmassa i tillräcklig mängd för att fylla fogen mellan de skivformiga delarnas 4 kortsidor till bildning av ett fogförband 16. Efter avlyftning av ytter- ligare skivformiga delar 1 och 6 från stapeln a i fig. 1 och avläggning av dessa i form av ett ytterligare skift samt upp- fyllning av avskrapsmassa i de bildade fogarna vid varje kort- sida kan den sammansatta kroppen av sandwichtyp med hjälp av ett underlag, på vilket den vilar, transporteras in i en ång- härdningskammare för härdning av hela kroppen. Det skall framhållas att varje fog 16 i skiktet av tjockare mellanlig- gande skivformiga delar 4 anordnas förskjuten med en halv skiv- längd i förhållande till varje fog 13 i skiften av tunnare skivformiga delar 1, 6.

Metoden erbjuder utomordentligt goda möjligheter att bygga upp byggnadselement av olika dimensioner för olika ända- mål. Man kan också "skräddarsy" dylika element för special- ändamål.

Under hänvisning till fig. 4 visas sandwichelement av gas- betong. Härvid anbringas på ett underlag 17 först en relativt tunn skiva 18 av formstabil, men ännu icke härdad gasbetong.

Med hjälp av en roterande fräs åstadkommes därpå med varandra parallella spår 19 i skivans översida. I spåren 19 anbringas armeringsstavar 20, varpå det kvarvarande utrymmet i spåren 8100639-0 10 fylles med avskrapsmassa från skärning av gasbetongkroppar, vilken uppslammats i vatten. Härvid anbringas också ett som mellanskikt avsett skikt 21 på översidan av skivan 18. Härfl efter anbringas en relativt tjock skiva 22 ovanpå skivan.

På den tjocka skivans 22 översida har genom fräsning anbringats spår 23 liknande spåren 19. I spåren 23 anbringas nu också armeringsstavar och det kvarvarande utrymmet fylles med upp- slammad avskrapsmassa. Man placerar dessutom ett som mellan- skikt avsett ytskikt 24 på översidan av skivan 22Ä Sedan en tunnare skiva 25 staplats ovanpå de båda skivorna 18 och 22, anbringas nu ett separerskikt 26. Härpå staplas på nytt en tunn skiva, en tjockare som kärnskikt avsedd skiva och en yt- terligare tunn skiva på stapeln som omfattar skivorna 18, 22 och 25 och därpå ytterligare skivor på samma sätt, varvid ett nytt separerskikt anbringas mellan skivor som icke hör till samma sandwichelement. Hela stapeln av skivor tillhörande sandwichelementen med mellanskikt och separerskikt införes sedan i en autoklav och gasbetongen bringas att ånghärda, så ' att skivorna tillhörande samma sandwichelement förbindes med varandra med ett mellanskikt i fogen mellan desamma och arme- ringsstavarna blir inbäddade i ånghärdad betongmassa. Metoden med att lägga armeringsjärnen i spår har en bestämd fördel framför metoden att anbringa dem i mellanskiktet, eftersom det blir lättare att åstadkomma ordentlig omslutning av armerings- järnen. Inga särskilda åtgärder behöver i det senare fallet heller vidtas för att få armeringsstavarna placerade på rätt avstånd i förhållande till varandra, eftersom läget för varje stav bestäms av det aktuella spåret.

Under hänvisning till fig. 5 visas ett sandwichelement bestående av två tunna ytskikt och ett tjockare kärnskikt.

Det senare har emellertid brutits på två ställen för bildning av två tvärgående kanaler, som efter sandwichelementets monte- ring kan tjäna för upptagning av rör- och elledningar mm.

Sandwichelementet framställes på så sätt att en relativt tunn skiva 27 av formstabil, men icke härdad gasbetong anbringas på ett icke visat underlag. Härpå anbringas tre tjockare skivor 28, 29, 30 av samma material på den tunnare skivan med angrän- sande kortsidor hos de tjockare skivorna på ett avstånd från aiooozs-o 11 varandra, så att utrymmen avsedda att bilda kanalerna kvar- lämnas mellan skivorna 28, 29, 30. Dessförinnan har på_vanligt sätt armeringsjärn 31 och för ett mellanskikt 32 avsedd av- skrapsmassa anbringats på översidan av skivan 27. Härvid är det möjligt att antingen täcka över den del av armeringsjärnen, som passerar genom det öppna utrymmet mellan de tjockare ski- vorna, med ett skikt av uppslammad avskrapsmassa eller liksom i figuren endast anbringa sådan massa i fogen mellan den tunna- re skivan 27 och de tjockare skivorna 28, 29 och 30. Sedan översidan av varje tjock skiva överdragits med ett skikt 33 av uppslammad avskrapsmassa och ett antal armeringsstavar 34 anbragts i skiktet, lägges nu ytterligare en tunn skiva 35 ovanpå de tidigare placerade skivorna. Det av skivor samman- satta elementet kan, eventuellt efter inbäddning av den del av de övre armeringsstavarna, som befinner sig i de bildade kanalerna, nu införas i en autoklav och gasbetongen bringas att ânghärda, så att ett färdigt sandwichelement bildas.

I fig. 6 visas en perspektivvy av ett sandwichelement lik- nande det i fig. 5 visade med det undantaget, att de mellanlig- gande skivorna anbringats med ett avstånd mellan långsidorna, så att en längsgående kanal bildas i det färdiga sandwichele- mentet. Den nedre tunna skivan är betecknad med siffran 36, de båda som kärnskikt tjänande tjockare skivorna med siffrorna 37 ocn 38 samt den övre tunna som ytskikt tjänande skivan med siffran 39. Ett övre mellanskikt 40 och ett nedre mellanskikt 41 fasthåller deui sandwichelementet ingående skikten 36, 37, 38 och 39.

Claims (16)

8100039-0 PATENTKRAV

1. Sätt att framställa byggelement av sandwichtyp, be- stående av en relativt tjock skivformig del med en första den- sitet och en relativt tunn skivformig del med en andra densitet på den ena sidan eller på båda sidorna av den relativt tjocka skivformiga delen med en första densitet, varvid den andra densiteten är högre än den första densiteten, k ä nån e t e c k n a t a v att skivor av formbeständig, men ännu ohärdad porbetong avskärs från en eller flera porösa kroppar av ännu ohärdad por- betong och därpå med hjälp av sug- och lyftverktyg avlyfts och överflyttas till ett underlag samt anbringas helt eller delvis staplade ovanpå varandra i en mot byggelementens upp- byggnad svarande ordningsföljd och med mellanskikt av en massa innehållande hydrauliskt bindemedel, varpå den sålunda samman- satta kroppen införes i autoklav och ânghärdas.

2. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t a V att massan innehållande hydrauliskt bindemedel även innehåller ett kiselsyrahaltigt material. _

3. I Sätt enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t a v att det kiselsyrahaltiga materialet utgöres av kvartssand.

4. Sätt enligt krav 1-3, k ä n n e t e c k n a t a v att massan innehållande hydrauliskt bindemedel utgöres av s.k. avskrapsmassa från uppdelning av en kropp av plastisk por- betong i horisontella snitt, vilken avskrapsmassa eventuellt är uppslammad i vatten. .

5. Sätt enligt krav 1-4, k ä n n e t e c k n a t a v -att en armering inbäddas i mellanskiktet av massa innehållande hydrauliskt bindemedel.

6. Sätt enligt krav 1-5, k ä n n e t e c k n a t a v att skivorna av formbeständig, men ännu ohärdad porbetong innehåller en eller flera armeringar.

7. Sätt enligt krav 1-6, k ä n n e t e c k n a t a v att skivorna bildar en stapel av ovanför varandra liggande dylika delar med två eller flera skivor på varje nivå i stapeln.

8. Sätt enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a t a v att kontaktytan mellan skivor på en nivå i stapeln är för- 12, 8-100039-0 skjuten i förhållande till kontaktytan mellan skivor på en annan nivå i stapeln.

9.' Sätt enligt krav 1-8, k ä n n e t e c k n a t a v att skivorna av formbeständig, men ännu icke härdad por- betong utgöres av gasbetong.

10. Sätt enligt krav 1-9, k ä n n e t e c k n a t a v att skivorna avlyftes från en eller flera kroppar av ännu ohärdad porbetong, som tidigare i plastiskt tillstånd medelst horisontella snitt uppdelats i ett flertal skivformiga delar.

11. Sätt enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a t a v att de skivformiga delarna avlyftes med hjälp av sugverktyg.

12. Sätt enligt krav 1-11, k ä n n e t e c k n a t a v att man åstadkommer spår i skivorna av formbeständig, men ännu ohärdad porbetong.

13. Sätt enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a t a v att man placerar armeringsstavar eller -stänger i dessa spår, varjämte de senare inbäddas med massa innehållande hydrauliskt bindemedel.

14. sättenligtkravn, känfietecknat av att spåren åstadkommes genom fräsning.

15. Sätt enligt krav 12 eller 13, k ä n n e t e c k - n a t a v att inbäddningen göres med samma massa som mel- lanskiktet.

16. Sätt enligt krav 1-15, k ä n n e t e c k n a t a v att en eller flera skivor som icke bildar ytterskikt i fler- skiktsmaterialet, anbringas på avstånd från varandra med av- seende på motstående ytor, så att en eller flera kanaler bildas i flerskiktsmaterialet.