SE438405B - Mellanfrekvensbervagljudsystem i en televisionsmottagare - Google Patents

Description

7909300-1 2 I mellanfrekvensbärvågljudkanalen ingår i regel en till 4,5 MHz avstämd krets med stort Q-värde före rnellanfrekvensljud- detektorn, varvid nämnda krets har till uppgift att utvälja mellanfrekvensbärvågljudsignalen resp. att väsentligen utesluta den åtföljande videosignalen. Om utgångssignalen från ljud- biandaren kopplas direkt till denna till 4,5 MHz avstämda krets innan ytterligare signalförstärkning sker kan den detekterade videosignalen avlägsnas frän mellanfrekvensbärvågljudsígnalen innan den inverkar ogynnsamt på ljudsystemets drift.

När emellertid ljudblandaren ingår i en integrerad krets i televisionsmottagaren är det i regel önskvärt att förstärka mellanfrekvensljudsignalen på den integrerade kretschipen, där förstärkning lätt utförs, varigenom en mellanfrekvensbärvågljud- signal med hög nivå blir tillgänglig för användning utanför ifrågavarande chip. I en typisk integrerad kretschip, såsom den för automatisk finavstämning och mellanfrekvensbärvågblandning resp. förstärkning i televisionssammanhang avsedda kretsen CA5l}9E, som tillverkas av RCA Corporation, förstärks mellan- frekvensbärvågljudsignalen omedelbart efter blandaren, varvid signalen som kopplas från den integrerade kretschipen till ljud- detektorn blir en mellanfrekvensljudsignal med hög nivå. Det kan således eventuellt tänkas att det inte är nödvändigt att förstärka mellanfrekvensljudsignalen innan amplitudförstärkning och detektering av ljudsignalen sker.

Eftersom emellertid den detekterade videosignalen vid utgången från blandaren inte avlägsnas innan förstärkning sker medelst förstärkaren på ifrågavarande chip kommer nämnda signal att förstärkas av blandarchipförstärkaren. Om videosignalen vid blandarutgången har en avsevärd amplitud kan videosignalen över- belasta blandarchipförstärkaren och därvid förvränga eller t.o.m. eliminera mellanfrekvensbärvâgljudsignalen. Topputsväng- ningarna hos videosignalen kan medföra att blandarchipförstärka- ren mättes eller spärras. En komponent i den resulterande mellan- bärvågljudsignaldistorsionen upprepas i (vertikal-)takten 60 Hz och kan vara tillräckligt livskraftig för att överleva både begränsning och frekvensmoduleringsdetektering. Dylik distor- sion resulterar i ett hörbart surrande med frekvensen 60 Hz i televisionsmottagarens högtalare. Eftersom det vidare är önsk- 7909300-1 5 värt att vid blandarens ingång hålla bildbärvågens amplitud be- tydligt större än ljudbärvâgens amplitud (nämligen mellan 25 och 30 dB) för att hindra att den amplitudvarierande bildbärvågen amplitudmodulerar mellanfrekvensbärvågljudsignalen föreligger en ständig möjlighet att man erhåller ett överbelastningstillstånd som utgör resultatet av en videosignal med stor amplitud.

I enlighet med föreliggande uppfinnings principer åstad- kommes ett mellanfrekvensbärvågljudsystem, i vilket en och samma transistor utnyttjas såsom både mellanfrekvensbärvåglJudblandare och mellanfrekvensljudförstärkare. Nämnda transistor har en in- gångskrets som inkluderar dess bas-emitterövergång och en ut- gängskrets som inkluderar dess kollektorelektrod. Bild- och ljudbärvågorna matas till transistorn via ingångskretsen och blandas över transistorns bas-emitterövergång. Vid en för in- gångs- och utgångskretsarna gemensam elektrod hos transistorer- na är anordnat ett organ med en impedans som varierar omvänt med signalfrekvenserna som föreligger i ingångskretsen. Nämnda organ med variabel impedans åstadkommer signaldegenerering för transistorn, varigenom mellanfrekvensbärvàgljudsignalen som upp- träder vid transistorns kollektor förstärks i en större grad i förhållande till lågfrekvenskomposanterna i videosignalen.

Uppfinningen kommer att beskrivas i detalj i det föl- jande under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig.l visar ett mellanfrekvensbärvågljudsystem delvis i blockschema- form och delvis i kopplingsschemaform, fig. 2 åskådliggör bas- -emitteröverföringskarakteristiken för blandartransistorn enligt fig. 1, och fig. 5 visar en andra utföringsform av mellanfrek- vensbärvågljudsystemet enligt föreliggande uppfinning delvis i blockschemaform och delvis i kopplingsschemaform.

Under hänvisning till fig. l skall nämnas att en signal från en televisionssändare mottas av en antenn 10 och kopplas till en avstämningskrets 20. Avstämningskretsen 20 utväljer ett enda intervall av frekvenser bland de många sändarfrekvenserna i radiofrekvensbandet. Den mottagna, av en televisionssändare utsända signalen heterodynbehandlas med en signal från en lokal- heterodynoscillator i avstämningskretsen så att man erhåller både summa- och skillnadsfrekvenserna hos den ursprungliga radio- 7909300-1 4 frekvensen och lokaloscillatorfrekvensen. Dessa signaler kopp- las till ett selektivitetsnät 50, där alla frekvenser utom skillnadsfrekvenserna, som benämns mellanfrekvenser, utfiltre- ras. Den resulterande mellanfrekvenssignalen inkluderar en ljud- bärvåg, en bildbärvåg och en krominansunderbärvåg samt vissa av dessas sidband, vilka genomsläpps av selektivitetsnätet 30.

Amplituden hos ljudbärvågen är ca 10 dB lägre än amplituden hos bildbärvågen när bildbärvågen är omodulerad (vid synkspetsen).

Mellanfrekvenssignalerna vid utgangen från selektivi- tetsnätet 50 kopplas till en första mellanfrekvensförstärkare 40. Den första mellanfrekvensförstärkaren 40 är bildad av ett eller flera förstärkarsteg och ökar nivåerna hos mellanfrekvens- signalerna till ca 6 mV då det gäller ljudbärvâgen resp. 20 mV då det gäller bildbärvågen vid synkspetsen. Dessa förstärkta mellanfrekvenssignaler kopplas till en mellanfrekvensbärvâg- ljudomvandlare 100 och till en 41,25 MHz-fälla 50. Nämnda Äl,25 MHz-fälla 50 innefattar en filterkrets som är avstämd till ljudbärvågens frekvens för att skarpt dämpa ljudbärvågen i förhållande till bildbärvågen och krominansunderbärvågen. Det är önskvärt att dämpa ljudbärvågen innan mellanfrekvenssigna- len kopplas till mellanfrekvensslutförstärkaren 60, detta för att hindra ljudbärvågen från att blandas med krominansunder- bärvågen i videodetektorn 10, vilket skulle medföra alstrlng av en 920 kHz-svävningssignal som skulle vara synlig på tele- visionsmottagarens bildrörskärm.

Mellanfrekvenssignalen vid utgången från 41,25 MHz- -fällan 50 kopplas till nämnda mellanfrekvensslutförstärkare 60 som förstärker mellanfrekvenssignalen ytterligare och som kopplar den förstärkta mellanfrekvenssignalen till en video- detektor 70. Videodetektorn 70 detekterar bildbärvågens ampli- tudmoduleríng och kopplar videosignalen till en videoförstärka- re 80 som ökar videosignalens nivå för ytterligare behandling medelst luminans-, krominans- och avböjningssystemen i televi- sionsmottagaren. Den förstärkta mellanfrekvensbildbärvågen som alstras av mellanfrekvensslutförstärkaren 60 varierar i ampli- tud från en volt vid synkspetsnivân till 100 mV vid den högsta modulationsnivån (vitnivån). 7909300-1 5 Mellanfrekvenssignalerna som alstras av den första mellanfrekvensförstärkaren eller förförstärkaren 40 kopplas medelst en ledare 42 till baselektroden hos en emitterföljar- transistor 102. Transistorns 102 kollektorelektrod är kopplad till en matarspänningskälla (+B), och dess emitterelektrod är kopplad till basen hos en transistor 104 och till en referens- spänningskälla (Jord) medelst ett motstånd 103. Ljudbärvågen vid transistorns 104 baselektrod har en väsentligen konstant amplitud med ett effektivvärde lika med ca 6 mV, och amplituden hos bildbärvågen vid denna punkt varierar från effektivvärdet 20 mV vid synkspetsen till effektivvärdet 2 mV vid vitnivån.

Transistorn 10% har en emitterelektrod som är kopplad till jord och en kollektorelektrod som är kopplad till blandar- transistorns 106 emitterelektrod. En kondensator 108 är kopplad från transistorns 106 emitterelektrod till jord. Transistorn 104 arbetar såsom en strömkälla för transistorn 106 och kopplar också ljudbärvågen till blandartransistorn 106 för intermodule- ring (blandning) med bildbärvågen. Transistorn 104 och konden- satorn 108 bildar tillsammans källimpedansen för transistorn 106.

Den av mellanfrekvensslutförstärkaren 60 alstrade för- stärkta bildbärvågen kopplas till transistorns 106 baselektrod medelst en ledare 62. Nivån hos bildbärvågen vid transistorns 106 baselektrod varierar inom ett intervall av 20 dB från effek- tivvärdet 1 V vid synkspetsen till 100 mV vid vitnivån.

Blandartransistorns 106 kollektorelektrod är kopplad till B+-matarspänningskällan via ett motstånd 110 och en kon- densator 114. Signalerna vid transistorns 106 kollektorelektrod matas också till basen hos en emitterföljartransistor 116.

Transistorn 116 har en kollektorelektrod kopplad till b+-matar- spänningskällan och en emitterelektrod kopplad till Jord via ett motstånd 118. Transistorns 116 emitterelektrod är också kopplad till basen hos en transistor 126 via ett motstånd 122 och ett motstånd 124 inkopplade i serie. En kondensator 130 är kopplad från transistorns 126 baselektrod till B+-matarspännings- källan.

Transistorns 120 koliektorelektrod är kopplad till ß+- -matarspänningskällan, och dess emitterelektrod är kopplad till jord via ett motstånd 128 samt till förbindningspunkten mellan 7909500-1 6 motstånden 122 och 124 via en kondensator l52. 4,5 MHz-mellan- frekvensbärvågljudsignalen som erhålls vid transistorns l26 emitterelektrod kopplas till ett utgângsuttag 140 via eü:mot~ stånd l42.

Ljud- och bildbärvâgsignalerna som kopplas till tran- sistorns 104 baselektrod har tillräcklig amplitud för att de skall kunna hålla transistorn 104 i ett linjärt arbetstillstånd.

Transistorn l0& tjänstgör således såsom strömkälla för transis- torn lO6, eftersom den tillför ljudbärvågen till emitterelektro- den hos nämnda transistor. Om bärvågsignaler saknas inställer transistorn 104 transistorns 106 viloarbetspunkt till en låg nivå i området med förspänning i framriktningen, såsom är mar- kerat medelst punkten Å på den i fig. 2 visade bas-emitteröver- föringskarakteristiken för transistorn 106.

Den i fig. 2 visade kurvan 150 representerar en typisk bas-emitteröverföringskarakteristik för transistorn 106. När bildbärvågen med förhållandevis hög nivå på ledaren 62 matas till transistorns 106 baselektrod arbetar transistorn olinjärt eftersom dess bas-emitterövergång genomlöper den karakteristiska kurvan 150 från spärrning vid punkten 154 till området med för- spänning i framriktningen vid punkten 156. Detta olinjära arbets- sätt hos transistorn 106 ger upphov till intermodulation mellan ljud- och bildbärvågorna över bas-emitterövergången hos tran- sistorn, och en resulterande 4,5 MHz-mellanfrekvensbärvågsväv- ning erhålls i förstärkt form vid transistorns kollektor- elektrod.

Ljud- och bildbärvågorna uppträder också i förstärkt form vid transistorns 106 kollektorelektrod och måste avlägsnas.

Dessa bärvågfrekvenser elimineras medelst de båda lågpassfilt- ren som är inkopplade mellan transistorns 106 kollektor och ut- gångsuttaget 140. Ett första RC-lågpassfilter ll0 består av ett motstånd 112 och en kondensator ll4 kopplade till transistorns l06 kollektorelektrod. RCäågpassfiltret ll0 har ett gensvar med en successiv verkan vid högre frekvenser, vilken dämpar signa- ler vid ljud- och bildbärvågfrekvenserna (4l,25 och 45,75 MHz).

Signalerna som genomsläpps av lågpassfiltret 110 kopp- las till ett andra lågpassfilter l20 via transistorn 116. Låg- passfiltret 120 är ett aktivt filter som består av kretselemen- 7909300-1 7 ten 122-132. Den mellan transistorns emitter 126 och förbindnings- punkten mellan motstånden 122 och 124 inkopplade återkopplings- kondensatorn 132 förser det aktiva filtret 120 med ett Chebychev- -gensvar. Detta gensvar utmärks av att det är väsentligen plant från likström till en frekvens omedelbart bortom 4,5 MHz-mellan- frekvensbärvågljudsignalen, vid vilken punkt gensvaret uppvisar en skarp avrullning. Lágpassfiltren 110 och 120 arbetar således på så sätt att de kraftigt dämpar signalerna vid ljud- och bild- bärvågfrekvenserna.

Den olinjära driften hos transistorn 106, som blandar ljud- och bildbärvågorna, resulterar också i detektering av lågfrekvensvideosignalkomposanter hos bildbärvågen vid bas- -emitterövergàngen hos translstorn. Dessa videosignalkomposan- ter inkluderar televisionssynksignalkomposanter i både horison- tallinjetakten (ca 15734 Hz) och delbildstakten (ca 60 Hz). Ehuru horisontallinjetaktmoduleringen normalt har en alltför hög frekvens för att problem skall uppstå i ljudsystemet kan delbilds- taktmoduleringen alstra en hörbar surrning i ljudsystemet om den får överbelasta transistorn 106. Lägfrekvensvideosignal- komposanterna vid transistorns 106 bas-emitterövergång uppträder emellertid inte i förstärkt form vid transistorns 106 kollek- tor till följd av transistorns 106 emitterdegenerering. Denna emitterdegenerering resulterar i dämpning eller i endast obe- tydlig förstärkning av lâgfrekvenskomposanterna hos videosig- nalen medelst transistorn 106 men medger en betydande förstärk- ning av 4,5 MHz-mellanbärvåg1judsignal- och bildljudsignalbär- vågorna som har förhållandevis hög frekvens.

Dämpningen av lågfrekvenssignaler kan förklaras om man undersöker förstärkningsegenskaperna hos blandartransistorn 106. Transistorns 106 förstärkning beräknas genom att man delar belastningsimpedansen vid nämnda transistors kollektorelektrod med emitterimpedansen vid dess emitterelektrod. Vid låga frek- venser har transistorn lO6 en förhållandevis liten belastnings- impedans (kollektorimpedans) och en förhållandevis stor emitter- impedans, vilket resulterar i att lägfrekvenssignaler får liten förstärkning. Då det exempelvis gäller en likströmsignal blir 7909300-1 8 belastningsimpedansen lika med värdet hos resistansen 112 (l0 kohm i det i fig. l visade exemplet), medan emitterimpe- dansen blir lika med transistorns 104 kollektorutgångsimpe- dans (100 kohm), vilken sistnämnda transistor arbetar som en konstantströmkälla med stor impedans vid låga frekvenser.

Transistorn l06 har således förstärkningen 0,1 för en likström- signal. För signaler med högre frekvens approximerar transis- torn 101! inte längre en konstantströmkälla, och dess impedans minskar. Dessutom minskar reaktansen hos kondensatorn l08 vid högre frekvenser, och den resulterande verkan av transistorn 104 och kondensatorn l08 blir att man erhåller en minskning i transistorns 106 emitterimpedans vid högre frekvenser. Transis- torns 106 belastningsimpedans avtar också vid högre frekvenser till följd av kondensatorns llä verkan, men denna avtagnings- takt är betydligt mindre än emitterimpedansens avtagningstakt.

Transistorn 106 företer således emitterdegenerering, varigenom transistorn förstärker signaler med högre frekvens i större grad än signaler med lägre frekvens. Signalerna vid transis- torns l06 kollektorelektrod kommer därför att bli väsentligen fria från hörbara amplitudmodulerade signalkomposanter med låg frekvens. Förstärkning av mellanfrekvensbärvågljudsignalen före filtrering medelst 4,5 Mz-bandpassfiltret (inte visat) erhålls således med hjälp av blandartransistorn 106 utan åtföljande överbelastning eller signaldistorsion.

Ljudomvandlaren 100 enligt föreliggande uppfinning drar fördel av att den utnyttjar högnivåbildbärvågsignalen som härrör från mellanfrekvensslutförstärkaren 60 såsom blandar- signal. Denna högnivåsignal har tillräcklig amplitud för att den olinjära driften som erfordras för blandarverkan i transis- torn 106 skall erhållas. Även vid maximiamplituden (100 mV) hos bildbärvågen på ledaren 62 har denna bildbärvåg dessutom en tillräcklig amplitud i förhållande till ljudbärvågen på ledaren 42 (6 mV) för att icke önskvärd amplitudmodulering av den intermodulerade mellanfrekvensbärvågljudsignalen skall nedbringas till ett minimum.

Ljudomvandlaren 100 enligt föreliggande uppfinning kan alternativt vara utformad på det i fig. 5 visade sättet med både ljud- och bildbärvågorna förda till transistorns 106 baselektrod. I denna konfiguration är transistorns 104 kollek- 7909300-1 9 tor kopplad till transistorns 106 baselektrod i stället för emitterelektroden. Transistorn 104 har ersatts såsom emitter- impedans vid transistorns 106 emitter medelst ett motstånd 160 med resistansen 100 kohm från emitterelektroden till jord, vari- genom en emitterimpedans lika med 100 konm vid likström har bi- behållits vid emitterelektroden. Bildbärvågen tillförs transis- torns 106 baselektrod från ledaren 62 genom ett serieavkopp- lingsmotstånd 162. Avkopplingsmotståndet 162 minskar kopplingen hos ljudbärvågen från transistorns 104 kollektor tillbaka till mellanfrekvensslutförstärkaren 60, vilken koppling skulle visa en benägenhet att utveckla den synliga 920 kHz-svävningen mellan ljudbärvâgen och färgunderbärvågen i videokanalen. Denna till- bakakoppling av ljudbärvågen till mellanfrekvensslutförstärkaren kan minskas ytterligare genom att man driver ledaren 62 medelst ett buffertsteg från mellanfrekvensslutförstärkaren 60.

Den andra omvandlaren 200, som är visad i fig. 3, minskar verkan hos amplitudmodulerade lågfrekvensvideosignal- komposanter vid transistorns 106 kollektor tack vare den de- generativa kretskopplingen vid transistorns 106 emitter. Ljud- omvandlaren 200 arbetar på väsentligen samma sätt som den ovan beskrivna ljudomvandlaren 100, eftersom kondensatorns 108 reak- tans ökar emitterimpedansen hos transistorn 106 då det gäller lågfrekvenssignaler. 4,5 MHz-mellanfrekvensbärvågljudsignalen kommer således att förstärkas i större omfattning än làgfrek- vensvideosignalkomposanterna som detekteras vid transistorns 106 bas-emitterövergäng.

I de i fig. 1 och 3 beskrivna kretsarna är det möjligt att resultatlös infångning av ljudbärvägen medelst 41,25 MHz- -fällan 50 kan resultera i att en viss återstående del av ljud- bärvågen matas till transistorns 106 bas från mellanfrekvens- slutförstärkaren 60. Det är möjligt att denna restljudbärvåg kan stå i ett sådant fassamband med ljudbärvågen som tillhanda- hålls av transistorn 104 att ljudbärvågen dämpas eller t.o.m. elimineras vid transistorn 106. Denna icke önskvärda verkan kan hindras genom att man upprätthåller en ljudbärvågsignal med tillräckligt hög nivå (t.ex. 5-6 mv) vid transistorernas 102 och 104 baser. Den av transistorn l0ä tillhandahållna ljudbär- vägen med hög nivå säkerställer att en eventuell restljudbär-

Claims (10)

7909300-1 10 våg som tillförs av mellanfrekvensslutförstärkaren 60 bringar den intermodulerande ljudbärvågen vid transistorn 106 att endast dämpas något. Om 41,25 MHz-fällan 50 ges en bred avstäm- ning så att ljudbärvågen och dess sidband förs ut till :S0 kHz från bärvågen bör denna ringa dämpning av ljudbärvågen inte uppträda. PATENTKRAV

1. Anordning i en televisionsmottagare innefattande en krets för att kombinera en ljudbärvågssignal, som är frekvens- modulerad med ljudinformation, med en bildbärvågssignal, som är amplitudmodulerad med en videosignal, för alstring av en mel- lanfrekvensljudbärvågssignal vid en utgång, vilken anordning innefattar ett förstärkningsorgan (106) med en baselektrod, en emitterelektrod och en kollektorelektrod samt en likriktaröver- gång mellan nämnda bas- och emitterelektroder; en ingångssig- nalbana, som inkluderar nämnda bas- och emitterelektroder, för att tillföra nämnda modulerade ljud- och bildbärvågssignaler till nämnda likriktarövergång; en utgångssignalbana, som inklu- derar nämnda kollektorelektrod och den ena av nämnda bas- resp. emitterelektroder, för alstring av förstärkta signaler som in- kluderar en mellanfrekvensljudbärvågssignal; k ä n n e t e c k- n a d av organ (104, 108; 108, 160) som approximerar en källa för konstant ström vid låga frekvenser och som är gemensamma för nämnda ingångs- och utgångssignalbanor, vilka sistnämnda organ inkluderar en impedans som varierar omvänt mot frekven- sen för att bringa förstärkningen som åstadkommas av nämnda förstärkningsorgan att variera direkt med frekvensen över ett frekvensband som inkluderar nämnda videosignal och nämnda mel- lanfrekvensljudbärvågssignal.

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda förstärkningsvarieringsorgan innefattar en kondensa- tor (108).

3. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda förstärkningsvarieringsorgan vidare innefattar en såsom strömkälla tjänande transistor (104) med en kollektor- emitterbana inkopplad parallellt med nämnda kondensator (108).

4. Anordning enligt krav 1 eller 3, k ä n n e t e c k n a d 7909300-1 11 därav att den innefattar en första (H0) mellanfrekvensförstär- kare som har en första utgång, som är kopplad till nämnda källa för konstant ström, och en andra utgång, en andra (60) mellanfrekvensförstärkare, ooh organ (50) för att koppla nämnda andra utgång från nämnda första mellanfrekvensförstärkare till ingången till nämnda andra mellanfrekvensförstärkare, varvid nämnda kopplingsorgan inkluderar en ljudbärvågskälla (50), varjämte nämnda ingångssignalbana bringas att bli påverkbar såsom gensvar på modulerade ljudbärvâgssignaler härrörande från utgången från nämnda första mellanfrekvensförstärkare (H0) resp. såsom gensvar på modulerade bildbärvågssignaler härrörande från utgången från nämnda andra mellanfrekvensförstärkare (60).

5. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av ett lågpassfilter (110) kopplat till nämnda förstärkningsorgans (106) kollektorelektrod för att dämpa de signaler bland nämnda förstärkta signaler som har frekvenser i intervallet för nämnda ljud- och bildbärvågor.

6. Anordning enligt krav 1 eller 5, k ä n n e t e c k n a d av ett lågpassfilter (120) kopplat mellan utgången från nämnda mellanfrekvensljudbärvågssignalutgång och kollektorelektroden hos nämnda förstärkningsorgan för att dämpa de signaler bland nämnda förstärkarsignaler som har frekvenser som är högre än frekvensen hos nämnda mellanfrekvensljudbärvågssignal.

7. Anordning enligt krav U, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda första förstärkare (H0) avger ljud- och bildbärvågs- signaler med förhållandevis låg nivå vid sin utgång, att nämnda till utgången från nämnda första förstärkare kopplade organ (50) dämpar nämnda ljudbärvågssignal i förhållande till nämnda bildbärvågssignal, att nämnda andra förstärkare (60) avger vid sin utgång en bildbärvågssignal med förhållandevis hög nivå, att nämnda förstärkningsvarierande organ inkluderar en första transistor (10ü) med en bas kopplad till den första förstärkarens utgång, en emitter kopplad till en källa för referenspotential, resp. en kollektor, att nämnda förstärkningsorgan inkluderar en andra transistor (106) med en bas kopplad till utgången från nämnda förstärkare (60), en emitter kopplad till kollektorn hos nämnda första transistor l.,.,._.,...,...,......._..._.. __. i.- ..-___ 7909300-1 12 (104), och en kollektor för alstring av förstärkta signaler som inkluderar en mellanfrekvensljudbärvågssignal, och att ett kapacitivt element (108) är inkopplat mellan nämnda andra transistors emitter och nämnda referenspotentialkälla.

8. Anordning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d därav, att ett lågpassfilter (110) är kopplat till nämnda andra tran- sistors (106) kollektor för att dämpa de signaler bland nämnda förstärkta signaler som har frekvenser i intervallet för nämnda ljud- och bildbärvågor.

9. Anordning enligt krav 7 eller 8, k ä n n e t e c k n a d av ett aktivt filter (120) som är kopplat mellan nämnda utgång för mellanfrekvensljudbärvågssignalen och kollektorn hos nämnda andra transistor för att dämpa de signaler bland nämnda för- stärkta signaler som har frekvenser som är högre än frekvensen hos nämnda mellanfrekvensljudbärvågssignal.

10. Anordning enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda transistorer, nämnda kapacítans och nämnda aktiva filter är förverkligade i integrerad kretsform på ett gemen- samt, integrerat monolitkretschip.