SE1550223A1

SE1550223A1 - Avgasbehandlingssystem och förfarande för behandling av en avgasström

Info

Publication number: SE1550223A1
Application number: SE1550223A
Authority: SE
Inventors: Magnus Nilsson; Henrik Birgersson
Original assignee: Scania Cv Ab
Priority date: 2014-02-28
Filing date: 2015-02-27
Publication date: 2015-08-29
Also published as: SE538726C2; SE1550222A1; EP3111066B1; US20170218811A1; EP3111072B1; EP3111063A1; EP3134625A1; RU2670480C2; KR101858685B1; BR112016017572A2; US10267198B2; KR20160119250A; WO2015130215A1; US10054023B2; US20170082003A1; SE1550225A1; WO2015130217A1; EP3111064A4; RU2669129C2; BR112016017664B1

Abstract

Ett avgasbehandlingssystem anordnat för behandling av en avgasström presenteras. Enligt föreliggande uppfinning innefattar avgasbehandlingssystemet: - en första oxidationskatalysator 310 anordnad att oxidera kväve- och/eller kolväteföreningar i nämnda avgasström; - en första doseringsanordning anordnad nedströms nämnda första oxidationskatalysator och anordnad att tillföra ett första tillsatsmedel i nämnda avgasström; - en första reduktionskatalysatoranordning anordnad nedströms nämnda första doseringsanordning och anordnad för reduktion av kväveoxider i nämnda avgasström genom utnyttjande av nämnda första tillsatsmedel; - ett partikelfilter åtminstone delvis innefattande en katalytiskt oxiderande beläggning, vilket är anordnat nedströms nämnda första reduktionskatalysatoranordning och är anordnat att fånga upp sotpartiklar och att oxidera en eller flera av kväveoxid och ofullständigt oxiderade kolföreningar i nämnda avgasström; - en andra doseringsanordning anordnad nedströms nämnda partikelfilter och anordnad att tillföra ett andra tillsatsmedel i nämnda avgasström; och - en andra reduktionskatalysatoranordning anordnad nedströms nämnda andra doseringsanordning och anordnad för en reduktion av kväveoxider i nämnda avgasström genom utnyttjande av åtminstone ett av nämnda första och nämnda andra tillsatsmedel.Fig. 3

Description

1 AVGASBEHANDLINGSSYSTEM OCH FoRFARANDE FOR BEHANDLING AV EN AVGASSTRoM Tekniskt omrade FOreliggande uppfinning avser ett avgasbehandlingssystem enligt ingressen till patentkrav 1 och ett forfarande fOr avgasbehandling enligt ingressen till patentkrav 11.

Foreliggande uppfinning avser ocksa ett datorprogram och en datorprogramprodukt, vilka implementerar ferfarandet enligt uppfinningen.

Bakgrund Foljande bakgrundsbeskrivning utgor en beskrivning av bakgrunden till foreliggande uppfinning, och maste saledes inte nodvandigtvis utgora tidigare kand teknik.

Pa grund av okade myndighetsintressen avseende fororeningar och luftkvalitet i framforallt stadsomraden har utslappsstandarder och utslappsregler for forbranningsmotorer framtagits i manga jurisdiktioner.

Sadana utslapps- eller emissionsstandarder utgOr ofta kravuppsattningar vilka definierar acceptabla granser pa avgasutslapp fran forbranningsmotorer i exempelvis fordon. Exempelvis regleras ofta nivaer for utslapp av kvaveoxider NOR, kolvaten CRHy, kolmonoxid CO och partiklar PM for de flesta typer av fordon i dessa standarder. Fordon utrustade med fOrbranningsmotorer ger typiskt upphov till dessa emissioner i varierande grad. I detta dokument beskrivs uppfinningen huvudsakligen for dess tillampning i fordon. Dock kan uppfinningen utnyttjas i vasentligen alla tillampningar dar fOrbranningsmotorer utnyttjas, exempelvis i farkoster, sasom i fartyg eller flygplan/helikoptrar, varvid regler och/eller 2 standarder for dessa tillampningar begransar utslappen fran forbranningsmotorerna.

I en stravan att uppfylla sadana emissionsstandarder behandlas (renas) de avgaser som orsakas av forbranningsmotorns forbranning.

Ett vanligt satt att behandla avgaser frdn en forbranningsmotor utgors av en s.k. katalytisk reningsprocess, varfor fordon utrustade med en forbranningsmotor vanligtvis innefattar atminstone en katalysator. Det finns olika typer av katalysatorer, dar de olika respektive typerna kan vara lampliga beroende pa exempelvis vilka forbranningskoncept, forbranningsstrategier och/eller bransletyper som utnyttjas i fordonen och/eller vilka typer av foreningar i avgasstrOmmen som ska renas. For dtminstone nitrosa gaser (kvavemonoxid, kvavedioxid), i detta dokument kallade kvaveoxider NOR, innefattar fordon ofta en katalysator dar ett tillsatsmedel tillfors den fran forbranningsmotorns forbranning resulterande avgasstrommen for att astadkomma en reduktion av kvaveoxider NO huvudsakligen till kvavgas och vattenanga. Detta beskrivs mer i detalj nedan.

En vanligt forekommande typ av katalysator vid denna typ av reduktion, framforallt for tunga fordon, Or SCR (Selective Catalytic Reduction)- katalysatorer. SCR-katalysatorer anvander vanligtvis ammoniak NH3, eller en sammansattning ur vilken ammoniak kan genereras/bildas, som tillsatsmedel vilket utnyttjas for reduktionen av kvaveoxiderna NO i avgaserna. Tillsatsmedlet sprutas in i den fran forbranningsmotorn resulterande avgasstrommen uppstrams am katalysatorn. Det till katalysatorn tillforda tillsatsmedlet adsorberas (upplagras) i katalysatorn, i form av ammoniak NH3, varvid en redox-reaktion 3 kan ske mellan kvaveoxider NO i avgaserna och genom tillsatsmedlet tillganglig ammoniak NH3.

En modern forbranningsmotor utgor ett system dar det finns en samverkan och omsesidig paverkan mellan motor och avgasbehandling. Speciellt finns ett samband mellan formagan att reducera kvaveoxider NO hos avgasbehandlingssystemet och bransleeffektiviteten for forbranningsmotorn. FOr forbranningsmotorn finns namligen ett samband mellan motorns bransleeffektivitet/verkningsgrad och dess producerade kvaveoxider NOR. Detta samband anger att det for ett givet system finns en positiv koppling mellan producerade kvaveoxider NO och bransleeffektiviteten, det viii saga att en motor som tillats emittera mer kvaveoxider NO kan fas att forbruka mindre bransle genom att exempelvis insprutningstidpunkten kan valjas mera optimalt, vilket kan ge en hogre forbranningsverkningsgrad. Pa motsvarande satt finns ofta en negativ koppling mellan en producerad partikelmassa PM och bransleeffektiviteten, det viii saga att ett okat utslapp av partikelmassa PM fran motorn kopplar till en okning av bransleforbrukningen. Dessa samband utgor bakgrunden till det utbredda anvandandet av avgasbehandlingssystem innefattande en SCR-katalysator, dar man avser att bransle- och partikeloptimera motorn mot en relativt starre mangd producerade kvaveoxider NOR. En reduktion av dessa kvaveoxider NO utfors sedan i avgasbehandlingssystemet, vilken alltsa kan innefatta en SCR katalysator. Genom ett integrerat synsatt vid motor- och avgasbehandlingssystemets design, dar motor och avgasbehandling kompletterar varandra, kan darfor en hog bransleeffektivitet uppnas tillsammans med laga emissioner av bade partiklar PM och kvaveoxider NOR. 4 Kortfattad beskrivning av uppfinningen Till en viss del kan prestandan has avgasbehandlingssystemen okas genom att oka de i avgasbehandlingssystemen ingaende substratvolymerna, vilket speciellt minskar de forluster som beror av ojamn fordelning av avgasflodet genom substraten.

Samtidigt ger en storre substratvolym ett storre mottryck, vilket till viss del kan motverka vinster i bransleeffektivitet fran den hogre omvandlingsgraden. Storre substratvolymer innebar ocksa en okad kostnad. Det ar saledes viktigt att kunna utnyttja avgasbehandlingssystemen optimalt, exempelvis genom att undvika overdimensionering och/eller genom att begransa avgasbehandlingssystemens utbredning storlek och/eller tillverkningskostnad.

Funktionen och effektiviteten for katalysatorer i allmanhet, och for reduktionskatalysatorer i synnerhet, är starkt beroende av temperaturen Over reduktionskatalysatorn. I detta dokument innebar en temperatur Over reduktionskatalysator en temperatur i/vid/for avgasstrommen genom reduktionskatalysatorn. Substratet kommer anta denna temperatur pa grund av sin formaga till varmevaxling. Vid en lag temperatur over reduktionskatalysatorn är reduktionen av kvaveoxider NO typiskt ineffektiv. NO2/N0x-andelen i avgaserna utgor en viss mojlighet att Oka den katalytiska aktiviteten, aven vid lagre avgastemperaturer. Temperaturen Over reduktionskatalysatorn och NO2/N0x-andelen är dock generellt sett svara att styra, eftersom de till star del beror av ett antal faktorer, exempelvis av hur foraren framfor fordonet. Exempelvis beror temperaturen Over reduktionskatalysatorn av momentet som begars av en forare och/eller av en farthallare, av hur vagavsnittet som fordonet befinner sig pa ser ut och/eller av forarens korstil.

Tidigare kanda avgasbehandlingssystem, sasom det nedan i detalj beskrivna systemet vilket manga tillverkare har utnyttjat for att uppfylla emissionsstandarden Euro VT (harefter benamnt "EuroVI-systemet"), innefattar en fbrsta oxidationskatalysator, ett dieselpartikelfilter och en reduktionskatalysator, uppvisar problem relaterade till den stora termiska massan/trogheten hos katalysatorer/filter samt den stora termiska massan/trogheten hos resten av avgasbehandlingssystemet, innefattande exempelvis avgasrOr, ljudddmpare och diverse anslutningar. Vid till exempel kallstarter, dd bAde motor och avgasbehandlingssystem är kalla, och vid lastpadrag fran laga avgastemperaturer, cid mer moment an tidigare begdrs, exempelvis cid ldtt stadskorning overgdr i landsvdgskorning eller efter tomgangs- och kraftuttagsdrift, gor framforallt dieselpartikelfiltrets stora termiska massa/troghet att temperaturen for reduktionskatalysatorn endast ldngsamt okas i sddana tidigare kdnda avgasbehandlingssystem. Hdrigenom forsdmras, vid exempelvis kallstarter och vid fordonsdrift med temperatur- och/eller flodestransienta inslag, funktionen fOr reduktionskatalysatorn, och ddrigenom alltsd reduktionen av kvdveoxider NOR. Denna forsamring kan resultera i en undermdlig avgasrening vilken riskerar att i onodan ferorena miljen. Dessutom okar genom forsdmringen av reduktionskatalysatorns funktion risken fOr att inte nd av myndigheterna uppstdllda krav pd avgasreningen. Aven brdnsleforbrukningen kan pdverkas negativt av den fOrsdmrade funktionen, eftersom brdnsleenergi dd kan behova anvdndas for att, via olika temperaturhojande Atgarder, Oka temperaturen och effektiviteten fOr reduktionskatalysatorn.

Det är ett syfte med fereliggande uppfinning att ferbdttra reningen av avgaserna i ett avgasbehandlingssystem, samtidigt 6 som farutsattningarna for att uppna en hOgre bransleeffektivitet forbattras.

Dessa syften uppnas genom det ovan namnda avgasbehandlingssystemet enligt den kannetecknande delen av patentkrav 1. Syftet uppnas Oven av det ovan namnda forfarandet enligt den kannetecknande delen av patentkrav 11. Syftet uppnas Oven genom det ovan namnda datorprogrammet och datorprogramprodukten.

Genom utnyttjande av foreliggande uppfinning erhalls en mer temperatureffektiv behandling av avgaserna genom att den uppstroms monterade forsta reduktionskatalysatoranordningen i avgasbehandlingssystemet enligt uppfinningen vid vissa driftstyper kan arbeta vid gynnsammare temperaturer an temperaturerna for den nedstroms monterade andra reduktionskatalysatoranordningen. Exempelvis nar den forsta reduktionskatalysatoranordningen vid kallstarter och padrag fran laga temperaturer har tidigare arbetstemperaturer vid vilka en effektiv reduktion av kvaveoxider NO erhalls. Alltsa utnyttjas enligt uppfinningen den tillgangliga varmen pa ett mer energieffektivt satt, vilket resulterar i en tidigare och/eller effektivare reduktion av kvaveoxider NOR, exempelvis vid kallstarter och vid padrag fran laga avgastemperaturer, an vad som har varit mojligt med de ovan beskrivna tidigare kanda avgasbehandlingssystemen.

Vid vissa andra driftstyper kan pa motsvarande satt den andra nedstroms monterade reduktionskatalysatoranordningen arbeta vid gynnsammare temperaturer an temperaturerna for den forsta uppstroms monterade reduktionskatalysatoranordningen.

Genom utnyttjande av uppfinningen erhalls olika termiska tragheter for den forsta och far den andra reduktionskatalysatoranordningen, vilket gor att dessa forsta 7 och andra reduktionskatalysatoranordningarna kan optimeras olika med avseende pa aktivitet och selektivitet. Darigenom kan de forsta och andra reduktionskatalysatoranordningarna optimeras ur ett systemperspektiv, det viii saga ur ett perspektiv som ser till hela avgasbehandlingssystemets funktion, och kan darfor utnyttjas for att tillsammans ge en totalt sett effektivare rening av avgaserna an vad de separat optimerade katalysatorerna skulle ha kunnat ge. Dessa optimeringar av de forsta och andra reduktionskatalysatoranordningarna enligt uppfinningen kan utnyttjas for att ge denna totalt sett effektivare rening vid exempelvis kallstart, men aven vid vasentligen all fordonsdrift, eftersom temperatur- och/eller flOdestransienta inslag ofta forekommer aven vid normal fordonsdrift. Sasom namns ovan kan uppfinningen aven utnyttjas for avgasrening i andra enheter an fordon, sasom i olika typer av farkoster, varvid en totalt sett effektivare rening av avgaserna fran enheten erhalls.

Foreliggande uppfinning utnyttjar den termiska trogheten/massan has partikelfiltret till en fordel for funktionen genom att baserat pa denna trOghet optimera funktionen for bade den forsta och den andra reduktionskatalysatoranordningen. Harigenom erhalls gendm foreliggande uppfinning en samverkan/symbios mellan den forsta reduktionskatalysatoranordningen, vilken är optimerad for den forsta termiska massan och den forsta temperaturfunktion/temperaturfarlopp som den exponeras fOr, och den andra reduktionskatalysatoranordningen, vilken är optimerad for den andra termiska massa och det andra temperaturforlopp som den exponeras for.

Dessutom ger utnyttjandet av tva oxiderande steg i avgasbehandlingssystemet enligt vissa utforingsformer av 8 fereliggande uppfinning, det viii saga utnyttjandet av den uppstroms forsta reduktionskatalysatoranordningen monterade fersta oxidationskatalysatorn och av det nedstroms forsta reduktionskatalysatoranordningen monterade partikelfiltret och/eller den andra oxidationskatalysatorn, en okad andel kvavedioxid NO2 i avgasstrommen cid avgasstrommen ridr den forsta reduktionskatalysatoranordningen respektive den andra reduktionskatalysatoranordningen. Harigenom kan den andel av den totala omvandlingen av kvaveoxider NO som sker via en snabba reaktionsvag, det viii saga via snabb SCR ("fast SCR") dar reduktionen sker via reaktionsvagar over bade kvavemondxid NO och kvavedioxid NO2, okas. Den okade andelen omvandling genom snabb SCR ger att den respons med vilken NOx-omvandlingen sker okas samt att kraven pa katalysatorvolymen minskas. Snabb SCR beskrivs mer i detalj nedan.

Den uppstroms forsta reduktionskatalysatoranordningen monterade forsta oxidationskatalysatorn kan aven utnyttjas for att skapa varme i avgasbehandlingssystemet enligt foreliggande uppfinning. Den forsta oxidationskatalysatorn kan skapa denna varme eftersom den Or inrattad bland annat for att oxidera kolvateforeningar i avgasstrommen, vilket skapar varme. Denna skapade varme kan enligt en utforingsform utnyttjas vid regenerering av nagon avgasbehandlingskomponent, sasom exempelvis av en reduktionskatalysatoranordning eller av partikelfiltret i avgasbehandlingssystemet, varigenom en robust regenerering kan astadkommas genom utnyttjande av fereliggande uppfinning.

Den forsta reduktionskatalysatoranordningen och/eller den andra reduktionskatalysatoranordningen kan alltsa optimeras baserat pa egenskaper, exempelvis katalytiska egenskaper, for den andra reduktionskatalysatoranordningen och/eller den forsta reduktionskatalysatoranordningen. Exempelvis kan har 9 den andra reduktionskatalysatoranordningen konstrueras/valjas sa att dess katalytiska egenskaper vid laga temperaturer blir mindre effektiva, vilket majliggor att dess katalytiska egenskaper vid hoga temperaturer kan optimeras. Om hansyn tas till dessa katalytiska egenskaper hos den andra reduktionskatalysatoranordningen, sa kan den forsta reduktionskatalysatoranordningens katalytiska egenskaper sedan optimeras pa sa satt att den inte behover vara lika effektiv vid hega temperaturer.

Dessa mojligheter till optimering av den forsta reduktionskatalysatoranordningen och/eller den andra reduktionskatalysatoranordningen gor att foreliggande uppfinning tillhandahaller en avgasrening vilken är lampad for emissioner vilka uppstar vid vasentligen alla typer av korfall, speciellt for starkt transient drift vilken ger en varierande temperatur- och/eller flodesprofil. Transient drift kan exempelvis innefatta relativt indriga starter och inbromsningar for fordonet eller relativt manga upp- och nedforsbackar. Eftersom relativt manga fordon, sasom exempelvis bussar som ofta stannar vid hallplatser och/eller fordon vilka framfars i stadstrafik eller backig topografi, upplever sadan transient drift, tillhandahaller foreliggande uppfinning en viktig och mycket anvandbar avgasrening, vilken totalt sett sanker emissionen fran fordonen i vilka den implementeras.

Foreliggande uppfinning utnyttjar alltsa den tidigare problematiska termiska massan och varmevaxlingen has i forsta hand partikelfiltret i EuroVI-systemet som en positiv egenskap. Avgasbehandlingssystemet enligt foreliggande uppfinning kan, pa motsvarande satt som EuroVI-systemet, bidra med varme till avgasstrommen och den nedstroms monterade reduktionskatalysatoranordningen under kortare perioder av slapning eller annan lagtemperaturdrift am denna lagtemperaturdrift har foregatts av drift med hogre arbetstemperaturer. Partikelfiltret är di, pi grund av dess termiska troghet, varmare an avgasstrommen, varfor avgasstrommen kan varmas upp av partikelfiltret.

Dessutom kompletteras alltsa denna goda egenskap med att den uppstroms placerade forsta reduktionskatalysatoranordningen, speciellt vid transient drift, kan utnyttja den hogre temperaturen som uppstar vid padrag. Alltsa upplever den forsta reduktionskatalysatoranordningen en hogre temperatur efter padraget an den andra reduktionskatalysatoranordningen upplever. Denna hogre temperatur for den forsta reduktionskatalysatoranordningen utnyttjas av fOreliggande uppfinning for att forbattra NOx-reduktionen for den forsta reduktionskatalysatoranordningen. Foreliggande uppfinning, vilken utnyttjar tva stycken reduktionskatalysatoranordningar, kan utnyttja bada dessa positiva egenskaper genom att tillfora en mojlighet till NOx-reduktion med en liten termisk troghet, det vill saga att avgasbehandlingssystemet enligt uppfinningen innefattar bide en NOx-omvandling uppstroms en star termisk traghet och en NOx-omvandling nedstrams en star termisk troghet. Avgasbehandlingssystemet enligt foreliggande uppfinning kan di pi ett energieffektivt satt utnyttja tillganglig varme maximalt.

Den forsta oxidationskatalysatorn skapar Oven varme vid oxidationen av bland annat kolvateforeningar. Genom foreliggande uppfinning kan aven denna varme utnyttjas for att forbattra NOx-reduktionen for den forsta reduktionskatalysatoranordningen. Alltsa kan enligt foreliggande uppfinning avgasbehandlingssystemets olika komponenter och deras produkter fran avgasreningen utnyttjas 11 for att tillhandahalla ett totalt sett effektivt avgasbehandlingssystem.

Avgasbehandlingssystemet enligt foreliggande uppfinning har potential att uppfylla utslapps/emissions-kraven i emissionsstandarden Euro VI. Dessutom har avgasbehandlingssystemet enligt foreliggande uppfinning potential att uppfylla utslapps/emissions-kraven i flera andra existerande och/eller kommande emissionsstandarder.

Avgasbehandlingssystemet enligt foreliggande uppfinning kan garas kompakt cid de ingaende enheterna, exempelvis reduktionskatalysatoranordningarna, inte behover vara stora till sin volym. Da storleken pa dessa enheter halls nere av foreliggande uppfinning kan aven avgasmottrycket begransas, vilket ger lagre bransleforbrukning for fordonet. Katalytisk prestanda per substratvolymenhet kan utvaxlas mot en mindre substratvolym for att erhalla en viss katalytisk rening. For en avgasreningsanordning med en forutbestamd storlek och/eller en forutbestamd yttre geometri, vilket ofta är fallet i fordon med begransat utrymme for avgasbehandlingssystemet, gor en mindre substratvolym att en storre volym mom den for avgasreningsanordningen forutbestamda storleken kan utnyttjas for fordelning, blandning och vandningar av avgasstrommen Thom avgasreningsanordningen. Detta gor att avgasmottrycket kan minskas for en avgasreningsanordning med en fdrutbestamd storlek och/eller en forutbestamd yttre geometri cm prestandan per substratvolymenhet okas. Alltsa kan totalvolymen for avgasbehandlingssystemet enligt uppfinningen minskas jamfort med atminstone vissa tidigare kanda system. Alternativt kan avgasmottrycket minskas genom utnyttjande av foreliggande uppfinning. 12 Vid utnyttjande av foreliggande uppfinning kan dven behovet av ett avgasaterledningssystem (Exhaust Gas Recirculation; EGR) minskas eller helt elimineras. Att minska behovet av utnyttjande av avgasaterledningssystem har bland andra fardelar relaterade till robusthet, gasvdxlingskomplexitet och effektuttag.

For att uppna en tillracklig kvavedioxidbaserad (NO2-baserad) sotoxidation kommer motorns forhallande mellan kvaveoxider och sot (N0x/sot-forha1lande), samt styrningen av reduktionsmedelsdoseringen medelst den forsta uppstroms monterade doseringsanordningen i avgasbehandlingssystemet enligt uppfinningen, behova uppfylla vissa kriterier.

Den oxiderande belaggning, exempelvis innefattande adelmetall, som i EuroVI-system sitter i oxidationskatalysatorn DOC kan enligt en utforingsform av uppfinningen atminstone delvis implementeras exempelvis i dieselpartikelfiltret DPF, varvid forutsattningar for en tillracklig NO2-baserad sotoxidation kan erhallas. Genom utnyttjande av ett dieselpartikelfilter DPF med oxidationskatalysatoregenskaper kan aven en okad forutsagbarhet for bildandet av kvavedioxider NO2 erhallas.

Detta beror pa att deaktivering av de katalytiskt aktiva satena, sasom exempelvis deaktivering orsakad av fosfor, ofta uppvisar en axiell koncentrationsgradient. Detta gor att katalysatorer med relativt kort fysisk langd kan vara kansligare for dessa forgiftningar an katalysatorer med storre fysisk langd. Da exempelvis adelmetall, sasom exempelvis Platina, laggs pa det fysiskt langa dieselpartikelfiltret DPF, istallet for pa den fysiskt kortare forsta oxidationskatalysatorn DOC2, kan stabilare nivaer for kvavedioxid NO2 potentiellt erhallas Over tid. 13 Enligt en utfaringsform av fbreliggande uppfinning styrs tillfbrsel av det forsta tillsatsmedlet genom utnyttjande av den farsta doseringsanordningen baserat pa en fordelning av kvoten mellan kvavedioxid och kvaveoxider NO2/NO xden fbrsta reduktionskatalysatoranordningen. Detta har en fordel i att doseringen av det fbrsta tillsatsmedlet medelst den forsta doseringsanordningen da kan styras sa att avgasstrammen alltid innehaller en andel kvavedioxid NO2 nar den nar partikelfiltret. Harigenom mojliggers en god kvavedioxidbaserad (NO2-baserad) sotoxidation i partikelfiltret samt en effektiv reduktion av kvaveoxider NO i den fersta reduktionskatalysatoranordningen via sa kallad "snabb SCR", sasom beskrivs mer i detalj ovan/nedan.

Fbreliggande uppfinning har aven en fbrdel i att tva doseringsanordningar samverkande utnyttjas i kombination for dosering av reduktionsmedlet, exempelvis urea, uppstroms de forsta och andra reduktionskatalysatoranordningarna, vilket avlastar och underlattar blandning och eventuell fbrangning av reduktionsmedlet, eftersom insprutningen av reduktionsmedlet fbrdelas mellan tva fysiskt atskilda positioner. Harigenom minskar risken for att reduktionsmedlet lokalt kyler ned avgasbehandlingssystemet, vilket potentiellt kan bilda avlagringar vid de positioner dar reduktionsmedlet sprutas in, eller nedstrbms dessa positioner.

Avlastningen av fbrangningen av reduktionsmedlet gbr att avgasmottrycket potentiellt kan minskas eftersom kravet pa NOxomvandling per reduktionssteg minskas, varvid Oven den mangd reduktionsmedel som maste fbrangas minskas di insprutningen av reduktionsmedlet fbrdelas mellan tva positioner, jamfort med den tidigare enda doseringspositionen. Det Or Oven mbjligt att med fbreliggande uppfinning stanga av dosering i ena doseringspositionen for att sedan varma bort eventuella 14 utfallningar som kan uppsta. Harigenom kan exempelvis en storre dosermangd (en rikligare dosering) i den forsta doseringspositionen for den farsta reduktionskatalysatoranordningen tillatas, eftersom eventuella utfallningar kan varmas bort samtidigt som emissionskraven uppfylls av den andra reduktionskatalysatoranordningen under tiden. Denna storre/rikligare dosering kan ses som en mer aggressiv dosering, vilken ger doseringsmangder narmare/over ett doseringsgransvarde vid vilket en risk fOr utfallningar/kristallisering av tillsatsmedel uppstar.

Sam ett icke-begransande exempel kan namnas att am den enda doseringsanordningen i EuroVI-systemet hade optimerats for att tillhandahalla en forangning och fordelning av reduktionsmedlet vilket ger 98% NOR-omvandling, sa kan NOR- omvandlingen for de tva respektive reduktionskatalysatoranordningarna i avgasbehandlingssystemet enligt foreliggande uppfinning sankas, till exempelvis 60% respektive 95%. De mangder reduktionsmedel som cid maste forangas i de respektive tva positionerna blir lagre, och fordelningarna av reduktionsmedlet behover heller inte vara lika optimerade i systemet enligt uppfinningen som i EuroVIsystemet. En optimal och homogen fordelning av reduktionsmedlet, sasom kravs av EuroVI-systemet, per ofta ett hogt avgasmottryck eftersom en avancerad forangning/mixning maste utnyttjas nar reduktionsmedlet ska blandas med avgaserna, det vill saga med kvaveoxiderna NOR. Eftersom inte lika haga krav pa optimal och homogen fordelning av reduktionsmedlet stalls pa systemet enligt foreliggande uppfinning finns en majlighet till att sanka avgasmottrycket dl foreliggande uppfinning utnyttjas.

De tva doserpositionerna som utnyttjas i foreliggande uppfinning mojliggor alltsa att totalt sett mer tillsatsmedel kan tillfaras avgasstrammen an om endast en doserposition hade utnyttjats i systemet. Detta g r att en forbattrad prestanda kan tillhandahallas.

Foreliggande uppfinning ger alltsa en avlastning av blandningen och den eventuella forangningen. Dels gbr de dubbla doseringspositionerna att reduktionsmedlet blandas och eventuellt forangas i tva positioner istallet fbr i en position som i EuroVI-systemet och dels gor de dubbla doseringspositionerna att lagre omvandlingsgrader, och clamed dosering med mindre ofordelaktig utvaxling, kan utnyttjas.

Inflytandet av omvandlingsgradernas storlek och doseringens utvaxling beskrivs mer i detalj nedan.

For utforingsformer vilka utnyttjar tillsatsmedel i vatskeform forbattras dessutom forangningen da systemet enligt uppfinningen utnyttjas. Det beror dels pa att den totala mangden tillsatsmedel som ska tillforas avgasstrommen delas upp pa tva fysiskt atskilda doserpositioner och dels pa att systemet kan belastas hardare an system med endast en doserposition. Systemet kan belastas hardare eftersom doseringen i den position dar rester av tillsatsmedel eventuellt uppstar vid behov kan minskas/stangas med systemet enligt uppfinningen, samtidigt som kriterier pa de totala utslappen kan uppfyllas.

Avgasbehandlingssystemet enligt foreliggande uppfinning ger Oven en robusthet mot fel i doserad mangd reduktionsmedel.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning Or en NOxsensor placerad mellan de tva doseringsanordningarna i avgasbehandlingssystemet. Detta gar det majligt att korrigera ett eventuellt doserfel vid den forsta doseringsanordningen vid doseringen med den andra doseringsanordningen. 16 Tabell 1 nedan visar ett icke-begransande exempel pa vilka omvandlingsgrader och utslapp som blir resultatet av 10% doseringsfel for reduktionsmedlet for ett fall med 10 g/kWh NOR. I systemet med ett reduktionssteg begars enligt exemplet 98% NOR-omvandling. Far att ge 98% NOR-omvandling i avgasbehandlingssystemet med tva reduktionssteg, begars 60% NOR-omvandling far den farsta reduktionskatalysatoranordningen och 95% NOR-omvandling for den andra reduktionskatalysatoranordningen. Sasom framgar av tabellen ger ett system med ett reduktionssteg, sasom exempelvis i Euro-VI-systemet, emissionen 1.18 g/kWh. Tva reduktionssteg, sasom i ett system enligt foreliggande uppfinning, ger istallet enligt exemplet emissionen 0.67 g/kWh. Denna avsevart lagre resulterade emission for systemet enligt foreliggande uppfinning blir det matematiska resultatet av utnyttjandet av de tva doserpunkterna/reduktionsstegen, sasom framgar av tabell 1. NOR-sensorn placerad mellan de tva doseringsanordningarna ger denna mojlighet att korrigera for doserfelet vid den forsta doseringsanordningen nar doseringen med den andra doseringsanordningen gars.

Begard omvandlingsgrad Uppnadd omv. grad med 10% doserfel Uppnadd Emission [g/kWh] Ett red. Steg 98% 88,2% 1,18 Tva red. Steg 98% Steg 1 - 60% 54,0% 4,60 Steg 2 - 95% 85,5% I.

Tabell 1 Denna utfaringsform kan implementeras med ett lagt tillskott i komplexitet, eftersom en NOR-sensor som redan finns i dagens EuroVI-system kan utnyttjas vid korrigeringen. NOR-sensorn sitter normalt i ljuddamparinloppet. Eftersom den forsta 17 reduktionskatalysatoranordningen och dess forsta dosering i foreliggande uppfinning inte nodvandigtvis mdste ta bort alla kvdveoxider NO ur avgasstrommen kan den forsta reduktionskatalysatoranordningen och dess forsta dosering eventuellt klara sig utan uppmdtt information om kvdveoxider NOx uppstrOms den forsta reduktionskatalysatoranordningen. Korrekt information, det viii saga information med relativt hog noggrannhet, om kvdveoxider NO uppstroms den andra reduktionskatalysatoranordningen är dock viktig att erhalla, eftersom emissionen i den andra reduktionskatalysatoranordningen ska reduceras till laga nivaer, ofta till nivaer ndra noll. Denna position, det vill saga positionen vid eller uppstroms om den andra reduktionskatalysatoranordningen bor ddrfor enligt en utforingsform av uppfinningen ldmpligen ferses med en NOR- sensor. Denna NOR-sensor kan alltsa enligt utfaringsformen av uppfinningen placeras nedstroms partikelfiltret, vilket dven Or en mindre aggressiv miljo ur ett kemiskt fergiftningsperspektiv, jdmfort med miljon uppstroms partikelfiltret.

Dessutom kan en adaption/kalibrering av flera NOR-sensorer i avgasbehandlingssystemet enkelt utforas i systemet enligt fareliggande uppfinning, eftersom sensorerna kan utsdttas far samma NOx-niva samtidigt som emissionsnivaerna kan hallas pd rimliga nivaer under adaptionen/kalibreringen. For exempelvis EuroVI-systemet har adaptionen/kalibreringen ofta medfort att emissionerna blivit alltfar haga under, och Oven delvis efter, sjalva adaptionen/kalibreringen.

Sasom ndmns ovan kan de forsta och andra reduktionskatalysatoranordningarna optimeras individuellt, och med hansyn tagen till hela avgasbehandlingssystemets funktion, vilket kan ge en totalt sett mycket effektiv rening av 18 avgaserna. Denna individuella optimering kan aven utnyttjas till att minska en eller flera av volymerna upptagna av de farsta och andra reduktionskatalysatoranordningarna, varigenom ett kompakt avgasreningssystem erhalls.

For det ovan namnda icke-begransande exemplet, dar NOx- omvandlingen motsvarande de tva respektive doseringsanordningarna i avgasbehandlingssystemet enligt foreliggande uppfinning kan utgoras av 60% respektive 95%, kraver avgasbehandlingssystemet enligt uppfinningen teoretiskt en lika star total volym for de forsta och andra reduktionskatalysatoranordningarna som reduktionskatalysatoranordningen i EuroVI-systemet kraver for att tillhandahalla en NOx-omvandling motsvarande 98% med endast en reduktionskatalysator.

I praktiken kommer dock EuroVI-systemets krav pa den hoga omvandlingsgraden 98% gora att en storre katalysatorvolym kravs an katalysatorvolymerna motsvarande summan av de lagre omvandlingsgraderna 60% respektive 95% enligt foreliggande uppfinningen kraver. Detta beror pa en joke linjar relation mellan volym och omvandlingsgrad. Vid hoga omvandlingsgrader, sasom exempelvis 98%, paverkar imperfektioner i fOrdelningen av avgaser och/eller reduktionsmedel kravet pa katalysatorvolym i storre utstrackning. Hoga omvandlingsgrader kraver vidare en storre katalysatorvolym dl de hoga omvandlingsgraderna resulterar i en storre inlagrings- /tackningsgrad av reduktionsmedel pa katalysatorytan. Detta inlagrade reduktionsmedel riskerar sedan att desorbera vid vissa avgasforhallanden, det viii saga att det kan uppsta ett sa kallat ammoniak-slip.

Ett exempel pa effekten av fordelning av reduktionsmedlet och effekten av okande NH3-slip visas i figur 6. I figuren framgar 19 att utvaxlingen, det viii saga lutningen/derivatan, for omvandlingsgraden (y-axel till vanster) minskar i fOrhallande till stokiometri (x-axel) vid hoga omvandlingsgrader, det vill saga att kurvan for omvandlingsgraden planar ut for hbga omvandlingsgrader, vilket bland annat beror av imperfektioner i fbrdelning av avgaser och/eller reduktionsmedel. I figuren framgar aven att en okning av NH3-slip (y-axeln till hoger) uppstar vid hog-re omvandlingsgrader. Vid hog-re varden On ett (1) fer stekiometrin tillsatts mer reduktionsmedel On vad som teoretiskt behbvs, vilket ocksa bkar risken for NH3-slip.

Fbreliggande uppfinning mbjliggbr enligt en utfOringsform Oven en styrning av ett fOrhallande NO2/NO x mellan mangden kvavedioxid NO2 och mangden kvaveoxider NO for det andra reduktionssteget, vilket gor att systemet kan undvika for hoga varden pa detta fbrhallande, exempelvis undvika NO2/NO x > 50%, samt att systemet, genom att Oka doseringen, kan Oka vardet for fbrhallandet NO2/NO x nar vardet Or for lagt, exempelvis am NO2/NO x < 50%. Vardet for fbrhallandet NO2/NO x kan har, exempelvis genom utnyttjande av en utfbringsform av fbreliggande uppfinning, bkas genom att minska nivan for kvaveoxider NOR.

Dessutom kan genom utnyttjande av fbreliggande uppfinning Oven vardet for forhallandet NO2/NO x for det forsta reduktionssteget styras genom att nivan for kvaveoxiderna NO vid det fOrsta oxidationssteget styrs genom motoratgarder.

Forhallandet NO2/NO x kan anta lagre varden exempelvis efter att systemet har aldrats en tid. Fbreliggande uppfinning ger alltsa en mojlighet att motverka den med tiden forsamrade, och for systemet negativa egenskapen, vilken ger for laga varden for fbrhallandet NO2/NO. Genom utnyttjande av fbreliggande uppfinning kan alltsa halten kvavedioxid NO2 aktivt styras, vilket mojliggars av att NOx-nivan kan justeras uppstroms den katalytiskt oxiderande belaggningen, exempelvis innefattande adelmetall, i partikelfiltret 320. Denna styrning av forhallandet NO2/NO x kan, utover fOrdelar i katalytisk prestanda, sasom hagre NOx-omvandling, aven ge majlighet till att minska utslappen specifikt av kvavedioxid NO2, vilken ger en mycket giftig och starkt illaluktande emission. Detta kan ge fordelar vid ett eventuellt framtida inforande av ett separat lagkrav pd kvavedioxid NO2, samt mojlighet till att minska harmfulla utslapp av kvavedioxid NO2. Detta kan jamforas med exempelvis EuroVI-systemet, i vilket den vid avgasreningen tillhandahallna andelen kvavedioxid NO2 inte är paverkbar i sjalva avgasbehandlingssystemet.

Med andra ord mojliggors den aktiva styrningen av halten kvavedioxid NO2 vid utnyttjande av foreliggande uppfinning, dar den aktiva styrningen kan utnyttjas for att Oka halten kvavedioxid NO2 vid de korfall for vilka det Or nodvandigt. Harigenom kan ett avgasbehandlingssystem valjas/specificeras vilket till exempel kraver mindre adelmetall och clamed aven Or billigare att tillverka.

Om den andel av den totala omvandlingen av kvaveoxider NO som sker via en snabb reaktionsvag, det vill saga via snabb SCR ("fast SCR") dar reduktionen sker via reaktionsvagar Over bade kvaveoxid NO och kvavedioxid NO2, kan okas genom den aktiva styrningen av halten kvavedioxid NO2 sa kan sasom beskrivs ovan Oven kraven pa katalysatorvolymen minskas.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning Or den forsta reduktionskatalysatoranordningen i avgasbehandlingssystemet aktiv vid ett lagre reduktionstemperaturintervall 'red an det oxidationstemperaturintervall Tox, som kravs for den 21 kvavedioxidbaserade sotoxidationen i partikelfiltret cDPF. Sam ett exempel kan namnas att den kvavedioxidbaserade sotoxidationen i partikelfiltret DPF kan ske vid temperaturer overstigande 27°C. Harigenom konkurrerar reduktionen av kvaveoxider NO i den forsta reduktionskatalysatoranordningen inte signifikant med sotoxidationen i partikelfiltret DPF eftersom de är aktiva mom Atminstone delvis olika temperaturintervall TredT. Exempelvis kan namnas att en val vald och optimerad forsta reduktionskatalysatoranordning kan ge en signifikant omvandling av kvaveoxider NO aven vid cirka 200 °C, vilket gor att denna fersta reduktionskatalysatoranordning inte behover konkurrera med partikelfiltrets sotoxidationsprestanda.

Genom utnyttjande av foreliggande uppfinning kan aven sekundara emissioner sasom utslapp av ammoniak NH3 och/eller dikvaveoxid (lustgas) N20 minskas i relation till en given omvandlingsgrad och/eller en given NOx-niva. En katalysator, exempelvis en SC (Slip Catalyst), vilken kan vara innefattad i det andra reduktionssteget am emissionerna for vissa jurisdiktioner ska reduceras till mycket laga nivaer, kan ha en viss selektivitet mot exempelvis dikvaveoxid N20, vilket gar att sankningen av NOx-nivan genom utnyttjandet av det ytterligare reduktionssteget enligt fareliggande uppfinning Oven vaxlar ner de resulterande nivaerna for dikvaveoxid N20.

De resulterande nivAerna far ammoniak NH, kan vaxlas ner pa motsvarande satt cid foreliggande uppfinning utnyttjas.

Genom utnyttjande av foreliggande uppfinning kan en battre bransleoptimering erhallas for fordonet, eftersom det harigenom finns potential for att styra motorn mer bransleeffektivt, varvid en hogre verkningsgrad for motorn erhalls. Alltsa kan en prestandavinst och/eller ett minskat 22 utslapp av koldioxid CO2 erhallas di foreliggande uppfinning utnyttj as.

Kortfattad figurforteckning Uppfinningen kommer att belysas narmare nedan med ledning av de bifogade ritningarna, dar lika hanvisningsbeteckningar anvands fir lika delar, och van: Figur 1 visar ett exempelfordon vilket kan innefatta foreliggande uppfinning, Figur 2 visar ett traditionellt avgasbehandlingssystem, Figur 3 visar ett avgasbehandlingssystem enligt foreliggande uppfinning, Figur 4 visar ett flodesschema fir forfarandet fir avgasbehandling enligt foreliggande uppfinning, Figur 5 visar en styrenhet enligt foreliggande uppfinning, Figur 6 visar bland annat ett forhAllande mellan NOx-omvandling och NH3-slip, Figur 7 schematiskt visar en multifunktionell slipkatalysator.

Beskrivning av foredragna utforingsformer Figur 1 visar schematiskt ett exempelfordon 100 innefattande ett avgasbehandlingssystem 150, vilket kan vara ett avgasbehandlingssystem 150 enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning. Drivlinan innefattar en forbranningsmotor 101, vilken pi ett sedvanligt satt, via en pa forbranningsmotorn 101 utgaende axel 102, vanligtvis via ett svanghjul, är forbunden med en vaxellida 103 via en koppling 106. 23 Farbranningsmotorn 101 styrs av fordonets styrsystem via en styrenhet 115. Likasa kan kopplingen 106 och vaxelladan 103 styras av fordonets styrsystem med hjalp av en eller flera tillampliga styrenheter (ej visade). Naturligtvis kan fordonets drivlina aven vara av annan typ, sasom av en typ med konventionell automatvaxellada, av en typ med hybriddrivlina, etc.

En Iran vaxelladan 103 utgaende axel 107 driver drivhjulen 113, 114 via en slutvaxel 108, sasom t.ex. en sedvanlig differential, och drivaxlar 104, 105 forbundna med namnda slutvaxel 108.

Fordonet 100 innefattar vidare ett avgasbehandlingssystem/avgasreningssystem 150 fOr behandling/rening av avgasutslapp resulterande fran forbranning i forbranningsmotorns 101 forbranningskammare, vilka kan utgoras av cylindrar.

I figur 2 visas ett tidigare 'cant avgasbehandlingssystem 250, vilket kan illustrera ovan namnda EuroVI-system, och vilket med en avgasledning 202 är anslutet till en forbranningsmotor 201, dar de vid forbranningen genererade avgaserna, det viii saga avgasstrommen 203, indikeras med pilar. Avgasstrommen 203 leds till ett dieselpartikelfilter (Diesel Particulate Filter, DPF) 220 via en dieseloxidationskatalysator (Diesel Oxidation Catalyst, DOC) 210. Vid forbranning i forbranningsmotorn bildas sotpartiklar, och partikelfiltret DPF 220 anvands for att fanga upp dessa sotpartiklar. Avgasstrommen 203 leds har genom en filterstruktur dar sotpartiklar fangas upp fran den passerande avgasstrommen 203 och upplagras i partikelfiltret 220.

Oxidationskatalysatorn DOC 210 har flera funktioner och anvands normalt primart for att vid avgasbehandlingen oxidera 24 kvarvarande kolvaten CH y (aven benamnt HC) och kolmonoxid CO avgasstrommen 203 till koldioxid CO2 och vatten H20. Oxidationskatalysatorn DOC 210 kan Aven oxidera en star andel av de i avgasstrommen fbrekommande kvavemonoxiderna NO till kvavedioxid NO2. Oxideringen av kvAvemonoxid NO till kvavedioxid NO2 är viktig for den kvavedioxidbaserade sotoxidationen i filtret och är vidare fOrdelaktig vid en eventuell efterfoljande reduktion av kvaveoxider NOR. I detta avseende innefattar avgasbehandlingssystemet 250 vidare en nedstroms am partikelfiltret DPF 220 anordnad SCR (Selective Catalytic Reduction) -katalysator 230. SCR-katalysatorer anvander ammoniak NH3, eller en sammansattning ur vilken ammoniak kan genereras/bildas, sasom t.ex. urea, som tillsatsmedel for reduktion av mangden kvaveoxider NOx avgasstrammen. Reaktionshastigheten far denna reduktion paverkas dock av forhallandet mellan kvavemonoxid NO och kvavedioxid NO2 i avgasstrommen, varfer reduktionens reaktion paverkas i positiv riktning av foregaende oxidation av NO till NO2 i oxidationskatalysatorn DOC. Detta galler upp till ett varde motsvarande ungefar 50% for molforhAllandet NO2/NO. For hegre andelar for molferhAllandet NO2/NO, det vill saga for varden overstigande 50%, paverkas reaktionshastigheten kraftigt negativt.

Sasom namnts ovan erfordrar SCR-katalysatorn 230 tillsatsmedel far att minska koncentrationen av en farening sAsom exempelvis kvaveoxider NO i avgasstrommen 203. Detta tillsatsmedel sprutas in i avgasstrammen uppstrams SCR-katalysatorn 230 (ej visat i figur 2). Detta tillsatsmedel är ofta ammoniakoch/eller ureabaserat, eller utgors av ett Amne ur vilket ammoniak kan utvinnas eller frigoras, och kan till exempel bestA av AdBlue, vilket i princip utger urea utblandat med vatten. Urea bildar ammoniak dels vid uppvarmning (termolys) och dels vid heterogen katalys p1 en oxiderande yta (hydrolys), vilken exempelvis kan utgoras av titandioxid Ti02, mom SCR-katalysatorn. Avgasbehandlingssystemet kan dven innefatta en separat hydrolyskatalysator.

Avgasbehandlingssystemet 250 är dven forsett med en slip- katalysator (Slip Catalyst; SC) vilken dr anordnad att oxidera ett overskott av ammoniak som kan kvarstd efter SCRkatalysatorn 230 och/eller att bistd SCR-katalysatorn med ytterligare NOx-reduktion. Ddrigenom kan slipkatalysatorn SC ge mojlighet till att forbdttra systemets totala NOx- omvandling/reduktion.

Avgasbehandlingssystemet 250 dr dven far-sett med en eller flera sensorer, sdsom en eller flera NOR- och/eller temperatursensorer 261, 262, 263, 264 for bestdmning av kvdveoxider och/eller temperaturer i avgasbehandlingssystemet.

Det tidigare kdnda avgasbehandlingssystemet visat i figur 2, det vill saga EuroVI-systemet, har ett problem i att katalysatorer Or effektiva vdrmevdxlare, vilka tillsammans med resten av avgassystemet, innefattande exempelvis avgasledningen 202 samt material och utrymme far ljudddmpning och diverse anslutningar, har en star termisk massa/troghet. Vid starter dl katalysatortemperaturen Or under dess optimala arbetstemperatur, vilken exempelvis kan vara cirka 300 °C, samt vid padrag fran laga avgastemperaturer, vilka exempelvis kan forekomma ndr ldtt stadskorning overgar i landsvdgskorning eller efter tomgAngs- och kraftuttagsdrift, filtreras avgastemperaturen av denna stora termiska massa. Hdrigenom paverkas funktionen, och ddrigenom effektiviteten fOr reduktionen av exempelvis kvdveoxider NO has SCR-katalysatorn 230, vilket kan gara att en undermalig avgasrening tillhandahdlls av systemet visat i figur 2. Detta gOr att en 26 mindre mangd utslappta kvaveoxider NO kan tillatas att slappas ut fran motorn 101 an am avgasreningen hade varit effektiv, vilket kan leda till krav pa en mer komplex motor och/eller en lagre bransleeffektivitet.

I det tidigare kanda avgasbehandlingssystemet finns aven en risk for att det relativt kalla reduktionsmedlet lokalt kyler ned avgasrorsdelarna och darmed kan ge upphov till utfallningar. Denna risk for utfallningar nedstroms insprutningen okar am den insprutade mangden reduktionsmedel maste vara star.

Bland annat for att kompensera for den begransade tillgangen pa varme/temperatur vid exempelvis kallstarter och drift med lag last kan sa kallad snabb SCR ("fast SCR") utnyttjas, vid vilken reduktionen styrs till att i sa star utstrackning som mojligt ske via reaktionsvagar Over bade kvaveoxid NO och kvavedioxid NO2. Reaktionen nyttjar vid snabb SCR lika delar kvavemonoxid NO och kvavedioxid NO2, vilket gor att ett optimalt varde pa molforhallandet NO2/NO x ligger nara 50%.

For vissa forhallanden for katalysatortemperatur och ft:3de, det vill saga for en viss uppehallstid i katalysatorn ("Space Velocity"), finns en risk att en icke-fordelaktig andel kvavedioxider NO2 erhalls. Speciellt finns en risk att forhallandet NO2/NO x overstiger 50%, vilket kan utgOra ett reellt problem for avgasreningen. En optimering av forhallandet NO2/NO x for de ovan namnda kritiska lagtemperaturdriftsfallen riskerar alltsa att ge en alltfOr hog andel kvavedioxider NO2 i andra driftfall vid exempelvis hogre temperaturer. Denna hogre andel kvavedioxider NO2 resulterar i storre volymansprak for SCR-katalysatorn och/eller i en begransning av den fran motorn utslappta mangden kvaveoxider och darmed i en samre bransleeffektivitet 27 fir fordonet. Dessutom finns det en risk att den hagre andelen kvavedioxider NO2 aven resulterar i emissioner av lustgas N20. Dessa risker fir att en icke-fardelaktig andel kvavedioxid NO2 uppstar existerar aven pa grund av aldring av systemet.

Exempelvis kan forhallandet NO2/NO2 anta lagre varden nar systemet har aidrats, viiket kan gora att en katalysatorspecifikation som i oaldrat tillstand ger alltfir hoga andeiar av NO2/NO x maste utnyttjas fir att ta hojd fir, och kunna kompensera fir, aldrandet.

Aven en bristande reglerrobusthet mot doseringsfel for mangden reduktionsmedel och/eller en bristande reglerrobusthet mot en sensorfelvisning kan vid hoga NOx-omvandlingsgrader utgora ett problem fir avgasbehandlingssystemet.

I den tidigare kanda losningen beskriven i US2005/0069476 foreslas att avgassystemet skall besta av en narkopplad SCR- katalysator (ccSCR), vilken skall vara ansluten nara, mindre an 1 meter, fran motorns eller turbons avgasutlopp, nedstroms foljd av ett SORT-system. SCRT-systemet är av forfattarna till US2005/0069476 definierat som ett tidigare kant system i avgasstrommens riktning vilket innefattar en DOC-katalysator, ett DPF-filter, en ureadoseringsanordning, och en SCRkatalysator. Alltsa bestir avgasbehandlingssystemet beskrivet i US2005/0069476 i tur och ordning i avgasstrOmmens flodesriktning av foljande separata komponenter: den narkopplade ccSCR-katalysatorn, DOC-katalysatorn, DPF-filtret, och SCR-katalysatorn; ccSCR-DOC-DPF-SCR.

Enligt losningen i US2005/0069476 maste den narkopplade ccSCRkatalysatorn vara monterad nara motorn och/eller turbon fir att inverkan av den termiska massan/trogheten hos avgasroret och/eller hos avgasbehandlingssystemet ska minimeras, eftersom denna termiska massa/troghet forsamrar 28 avgasbehandlingssystemets avgasrenande egenskaper. Trots detta finns det en risk att losningen beskriven i US2005/0069476 far prestandaproblem eftersom varken den narkopplade ccSCRkatalysatorn eller den efterfoljande SCR-katalysatorn är optimerade for samverkande avgasrening. Den efterfaljande SCR- katalysatorn är i US2005/0069476 samma katalysator som tidigare har anvants i SCRT-systemet, vilket gar att denna efterfoljande SCR-katalysator dels kan bli onadigt dyr och dels inte är optimerad for med ccSCR samverkande avgasrening.

I US2005/0069476 laggs den narkopplade ccSCR-katalysatorn till i avgasbehandlingssystemet for att ta hand om problem relaterade till kallstarten, vilket ger en kostsam losning riktad endast mot kallstarter.

Dessa problem for systemet beskrivet i US2005/0069476 loses atminstone delvis av foreliggande uppfinning.

Figur 3 visar schematiskt ett avgasbehandlingssystem 350 enligt foreliggande uppfinning vilket med en avgasledning 302 Or anslutet till en forbranningsmotor 301. Avgaser som genereras vid forbrdnningen i motorn 301 och avgasstrommen 303 (indikerad med pilar) leds till en forsta oxidationskatalysator DOC1 310, vilken är anordnad att oxidera kvaveforeningar, kolforeningar och/eller kolvdteforeningar i avgasstrommen 303 i avgasbehandlingssystemet 350. Partikelfiltret 320 beskrivs nedan. Vid oxidationen i den forsta oxidationskatalysatorn DOC1 310 oxideras en del av kvavemonoxiderna NO i avgasstrommen 303 till kvavedioxid NO2. En forsta doseringsanordning 371, vilken Or anordnad nedstroms den forsta oxidationskatalysatorn DOC1 310 och är anordnad att tillfora ett forsta tillsatsmedel i avgasstrommen 303. En forsta reduktionskatalysatoranordning 331 Or anordnad nedstroms den forsta doseringsanordningen 371. Den forsta 29 reduktionskatalysatoranordningen 331 är anordnad att reducera kvaveoxider NO i avgasstrommen 303 genom utnyttjande av det farsta tillsatsmedlet som tillforts avgasstrommen av den forsta doseringsanordningen 371. Her i detalj anvander den farsta reduktionskatalysatoranordningen 371 ett tillsatsmedel, exempelvis ammoniak NH3 eller ett amne, ur vilket ammoniak kan genereras/bildas/frigaras, vid reduktionen av kvaveoxiderna NO i avgasstrommen 303. Detta tillsatsmedel kan till exempel besti av ovan namnda AdBlue.

Enligt en utforingsform av uppfinningen kan en forsta hydrolyskatalysator, vilken kan utgoras av vasentligen vilken lamplig hydrolysbelaggning som heist, och/eller en forsta mixer vara anordnad i anslutning till den forsta doseringsanordningen 371. Den forsta hydrolyskatalysatorn och/eller den forsta mixern utnyttjas di for att Oka hastigheten pi nedbrytningen av urea till ammoniak och/eller for att blanda tillsatsmedlet med emissionerna och/eller for att fordnga tillsatsmedlet.

Den okade andelen kvavedioxider NO2 i avgasstrOmmen 303, vilken erhalls genom utnyttjandet av den uppstroms fOrsta reduktionskatalysatoranordningen placerade forsta oxidationskatalysator DOC1 310 gor att en storre andel av den totala omvandlingen av kvaveoxider NO sker via den snabba reaktionsvagen, det vill saga via snabb SCR dar reduktionen sker via reaktionsvagar Over bide kvaveoxid NO och kvavedioxid NO2.

Den uppstroms forsta reduktionskatalysatoranordningen monterade forsta oxidationskatalysatorn skapar Oven varme vid oxidation av eventuella kolvateforeningar i avgasstrommen, vilket gor att denna varme kan utnyttjas far exempelvis optimering av NO-reduktionen.

Fareliggande uppfinning majliggor enligt en utforingsform en styrning av ett forhallande NO2/NO x mellan mangden kvavedioxid NO2 och mangden kvaveoxider NO for det forsta reduktionssteget, genom att medelst motor- och/eller farbranningsgtgarder anpassa/justera nivan/mangden for kvaveoxiderna NO som nar den forsta oxidationskatalysatorn. Med andra ord utfOrs har vid behov en anpassning av ett forhallande NO2 1/NOx1 mellan den forsta mangden kvavedioxid NO21 och den fersta mangden kvaveoxider NOxl som nar den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331. Anpassningen gstadkoms genom en aktiv styrning medelst motor- och/eller forbranningsatgarder av en mangd kvaveoxider NOxporl som avges fran motorn och darefter nar den fersta oxidationskatalysatorn 310. Indirekt erhalls darigenom en aktiv styrning Oven av den fersta mangden kvaveoxider NOxl som nar den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331, eftersom nivan for den fersta mangden kvaveoxider NOxl beror av mangden kvaveoxider NOx DOC1 som avges fran motorn.

Foreliggande uppfinning mojliggor enligt en utfOringsform Oven en styrning av ett forhallande NO2/NO x mellan mangden kvavedioxid NO2 och mangden kvaveoxider NOx for det andra reduktionssteget, genom att anpassa doseringen av tillsatsmedel vid den forsta reduktionskatalysatoranordningen.

Avgasbehandlingssystemet 350 enligt foreliggande uppfinning innefattar nedstroms den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 ett partikelfilter 320, vilket atminstone delvis innefattar en katalytiskt oxiderande belaggning. Partikelfiltret 320 Or alltsa anordnat bade for att fanga upp och oxidera sotpartiklar samt for att oxidera en eller flera av kvaveoxid NO och ofullstandigt oxiderade kolforeningar i avgasstrommen 303. 31 Avgasstrommen 303 leds har genom partikelfiltrets filterstruktur, vilket atminstone till en del är belagt med ett katalytiskt oxiderande material. Sotpartiklar fangas upp i filterstrukturen fran den passerande avgasstrommen 303 samt upplagras och oxideras i partikelfiltret.

Enligt en utforingsform av uppfinningen är partikelfiltret 320 anordnat sa att partikelfiltret 320 är den forsta avgasbehandlingssystemskomponent som avgasstrommen 303 nar efter att ha passerat den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331. Med andra ord är partikelfiltret 320 enligt utforingsformen anslutet nedstroms reduktionskatalysatoranordningen 331 utan mellanliggande avgasbehandlingssystemskomponenter, forutom eventuella roranslutningar mellan reduktionskatalysatoranordningen 331 och partikelfiltret 320.

Sasom beskrivs mer i detalj nedan kan enligt olika utforingsformer den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 innefatta en forsta selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR 1 och/eller en forsta slip-katalysator SCI och/eller en ytterligare forsta slip-katalysator scl. Da partikelfiltret 320 är den forsta avgasbehandlingssystemskomponent som avgasstrOmmen 303 nar efter att ha passerat den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 sker for denna utforingsform vasentligen ingen oxidation av kvaveoxid NO och/eller ofullstandigt oxiderade kolforeningar mellan den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 och partikelfiltret 320.

En fordel med att ansluta partikelfiltret 320 nedstroms reduktionskatalysatoranordningen 331 utan mellanliggande avgasbehandlingssystemskomponenter, bortsett fran eventuella 32 raranslutningar, är att antalet substrat i avgasbehandlingssystemet 350 blir fdrre an om till exempel en andra oxidationskatalysator DOC2 skulle ha varit anordnad mellan partikelfiltret 320 och reduktionskatalysatoranordningen 331. Farre substrat ger mojlighet till ett mer kompakt avgasbehandlingssystem 350 med lagre mottryck, vilket är enklare och billigare att tillverka och/eller montera.

Enligt en utforingsform innefattar avgasbehandlingssystemet 350 aven en andra oxidationskatalysator DOC2, vilken ar anordnad mellan den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 och partikelfiltret 320. Med andra ord dr den andra oxidationskatalysatorn DOC2 anordnad nedstroms den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 och uppstroms partikelfiltret 320. For denna utforingsform finns alltsa den katalytiskt oxiderande belaggningen atminstone delvis i den andra oxidationskatalysatorn DOC2, dar denna oxiderande beldggning kan innefatta atminstone en ddelmetall.

Den katalytiskt oxiderande belaggningen kan, enligt en utforingsform dá avgasbehandlingssystemet 350 innefattar den andra oxidationskatalysatorn DOC2, alltsa vara anordnad bade till viss del i den andra oxidationskatalysatorn DOC2 och till viss del i det nedstroms foljande partikelfiltret cDPF 320.

Den katalytiskt oxiderande belaggningen kan, enligt en utforingsform, ocksa vara anordnad endast i partikelfiltret cDPF.

Da partikelfiltret cDPF 320, atminstone delvis är belagt med en katalytiskt oxiderande belaggning, kan denna oxiderande beldggning innefatta atminstone en ddelmetall. Det vill saga att partikelfiltret 320 dtminstone delvis kan vara belagt med en eller flera ddelmetaller, exempelvis platina. Enligt en 33 utfOringsform av fareliggande uppfinning är beldggningen av filtret anordnat i framre delen av filtret, det viii saga i anslutning till filtrets inlopp. Detta kan aven uttryckas som att belaggningen, exempelvis innefattande en eller flera adelmetaller, är placerad vid den ande av filtret dar avgasstrommen flodar in i filtret. Partikelfiltret cDPF 320 innefattande den oxiderande belaggningen har flera fOrdelar jamfort med ett klassiskt partikelfilter DPF utan oxiderande belaggning.

Partikelfiltret cDPF 320 innefattande den oxiderande belaggningen ger en forbattrad NO2-baserad regenerering av filtret, det viii saga en forbattrad NO2-baserad sotoxidation, vilken aven kan benamnas passiv regenerering av filtret. Ett avgasbehandlingssystem innefattande ett partikelfilter DPF, det viii saga utan oxiderande belaggning, och som inte har en andra oxidationskatalysator DOC2 mellan reduktionskatalysatorn och det klassiska partikelfiltret DPF, tillhandahaller en mycket begransad NO2-baserad oxidation av sot i filtret.

Systemet enligt utforingsformen av foreliggande uppfinning avser, genom utnyttjandet av den katalytiskt oxiderande belaggningen, att rena filtret fran sot genom den NO2-baserade oxidationen. Dock kan foreliggande uppfinning aven med fordel utnyttjas vid aktiv regenerering/oxidation av filtret, exempelvis genom utnyttjande av en injektor, vilken tillfor bransle uppstroms filtret. Vid aktiv regenerering har avgasbehandlingssystemet enligt uppfinningen en fordel i att den forsta reduktionskatalysatoranordningen sjalv kan klara en viss NO2-omvandling under tiden den nedstroms filtret anordnade andra reduktionskatalysatoranordningen, pa grand av regenereringen, upplever en sa hog temperatur att den har svart att ná en hog omvandlingsgrad. 34 Vid utnyttjande av motorns insprutningssystem vid en regenerering av partikelfiltret cDPF, eller av en annan avgasbehandlingskomponent, sasom exempelvis den forsta reduktionskatalysatoranordningen, kommer den forsta oxidationskatalysatoranordningen kunna anvandas for skapande av nodvandig varme.

Partikelfiltret cDPF 320 vilket innefattar den oxiderande belaggningen ger aven mer stabila forhallanden for kvavedioxidnivan NO2 vid den andra reduktionskatalysatoranordningen 332. Dessutom gor utnyttjandet av partikelfiltret cDPF 320 innefattande den oxiderande belaggningen och/eller av den andra oxidationskatalysatorn DOC2 att vardet for kvoten NO2/NO, det viii saga halten NO2, kan styras.

Partikelfiltret cDPF, vilket atminstone delvis innefatta en katalytiskt oxiderande belaggning, kan aven mer effektivt oxidera sotpartiklar och en eller flera ofullstandigt oxiderade kvave- och/eller kolforeningar tack vare den oxiderande belaggningen.

Nedstrams partikelfiltret 320 Or avgasbehandlingssystemet 3 forsett med en andra doseringsanordning 372, vilken är anordnad att tillfora ett andra tillsatsmedel i avgasstrommen 303, dar detta andra tillsatsmedel innefattar ammoniak NH3, eller ett amne, exempelvis AdBlue, ur vilket ammoniak kan genereras/bildas/frigoras, sasom beskrivs ovan. Det andra tillsatsmedlet kan har utgaras av samma tillsatsmedel som det ovan namnda forsta tillsatsmedlet, det viii saga att det forsta och andra tillsatsmedlet Or av samma typ och kan mojligtvis aven komma fran samma tank. Det forsta och andra tillsatsmedlet kan aven vara av olika typ och kan komma fran olika tankar.

Enligt en utfaringsform av uppfinningen kan dessutom en andra hydrolyskatalysator och/eller en andra mixer vara anordnad i anslutning till den andra doseringsanordningen 372. Funktionen och utforandet av den andra hydrolyskatalysatorn och/eller den andra mixern motsvarar de som beskrivs ovan for den forsta hydrolyskatalysatorn och den forsta mixern.

Avgasbehandlingssystemet 350 innefattar aven en andra reduktionskatalysatoranordning 332, vilken ar anordnad nedstroms den andra doseringsanordningen 372. Den andra reduktionskatalysatoranordningen 332 är anordnad att reducera kvaveoxider NO i avgasstrommen 303 genom utnyttjande av det andra tillsatsmedlet och, am det forsta tillsatsmedlet finns kvar i avgasstrommen 303 nar denna nar den andra reduktionskatalysatoranordningen 332, aven genom utnyttjande av det forsta tillsatsmedlet.

Avgasbehandlingssystemet 350 kan aven vara forsett med en eller flera sensorer, sasom en eller flera NOx-sensorer 361, 363, 364, 365 och/eller en eller flera temperatursensorer 362, 363, 365 vilka är anordnade for bestamning av NOR- koncentrationer respektive av temperaturer i avgasbehandlingssystemet 350. En robusthet mot fel i doserad mangd reduktionsmedel kan astadkommas genom en utforingsform av uppfinningen, dar en NOx-sensor 363 är placerad mellan de tva doseringsanordningarna 371, 372, och foretradesvis mellan partikelfiltret 320 och den andra doseringsanordningen 372, i avgasbehandlingssystemet 350. Detta gor det mojligt att medelst den andra doseringsanordningen 372 korrigera ett eventuellt doseringsfel som skapat oforutsedda emissionsnivaer nedstroms den forsta reduktionsanordningen 371 och/eller partikelfiltret 320. 36 Denna placering av NOx-sensorn 363 mellan de tva doseringsanordningarna 371, 372, och foretradesvis mellan partikelfiltret cDPF 320 och den andra doseringsanordningen 372, gor det aven mojligt att korrigera mangden tillsatsmedel som doseras av den andra doseringsanordningen 372 for kvaveoxider NO vilka kan skapas over partikelfiltret cDPF 320 av Overskjutande rester av tillsatsmedlet fran den doseringen utford av den forsta doseringsanordningen 371.

NOx-sensorn 364 nedstroms den andra reduktionskatalysatoranordningen 332 kan utnyttjas vid aterkoppling av dosering av tillsatsmedlet.

Genom utnyttjande av avgasbehandlingssystemet 350 visat figur 3 kan bade den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 och den andra reduktionskatalysatoranordningen 332 optimeras med avseende pa ett val av katalysatorkarakteristik for reduktion av kvaveoxider NO och/eller med avseende pa volymer for den forsta 331 respektive andra 332 reduktionskatalysatoranordningen. Genom foreliggande uppfinning utnyttjas partikelfiltret 320 till en fordel for funktionen genom att ta hansyn till hur dess termiska massa paverkar temperaturen for den andra reduktionskatalysatorn 332 och hur den katalytiska belaggningen paverkar NO2/N0x-andelen uppstroms den andra reduktionskatalysatorn 332 vid avgasreningen.

Genom att ta hansyn till den termiska trogheten for partikelfiltret 320 kan den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 respektive den andra reduktionskatalysatoranordningen 332 optimeras med avseende pa den specifika temperaturfunktion de var och en kommer att uppleva. Eftersom de optimerade forsta 331 och andra 332 reduktionskatalysatoranordningarna Or inrattade for att 37 samverkan rena avgaserna enligt fareliggande uppfinning kan avgasbehandlingssystemet 350, eller atminstone en del av dess komponenter, garas kompakt. DA utrymmet som är avsatt for avgasbehandlingssystemet 350 exempelvis i ett fordon Or begrdnsat är det en star fardel att tillhandahalla ett kompakt avgasbehandlingssystem genom en hog utnyttjandegrad av de anvanda katalysatdrerna enligt foreliggande uppfinning. Denna hoga utnyttjandegrad, och det ddrtill horande mindre vdlymanspraket, ger aven mejlighet till ett minskat mottryck och ddrmed dven till en ldgre bransleforbrukning.

Foreliggande uppfinning tillhandahaller ett avgasbehandlingssystem 350 vilket effektivt minskar mangden kvdveoxider NO i avgasstrommen vid vdsentligen alla kOrfall, innefattande speciellt kallstarter och lastpadrag, det vill saga okat beg-art moment, fran lag avgastemperatur samt lastavdrag, det vill saga minskat begart moment. Alltsa Or avgasbehandlingssystemet 350 enligt foreliggande uppfinning lampligt vid vasentligen alla korfall som ger upphov till ett transient temperaturforlopp i avgasbehandlingen. Ett exempel pa ett sadant korfall kan utgoras av stadskorning som innefattar manga starter och inbromsningar.

De problem med tidigare kand teknik som är relaterade till en for hog andel kvdvedioxider NO2 kan losas atminstone delvis genom utnyttjande av foreliggande uppfinning, eftersom tva reduktionskatalysatoranordningar 371, 372 ingar i avgasbehandlingssystemet 350. Problemet kan atgardas genom att foreliggande uppfinning kombineras med insikten att mangden kvaveoxider NO styr hur stor andel kvavedioxider NO2 som erhalls nedstroms ett filter/substrat belagt med en katalytiskt oxiderande belaggning, det vill saga att mangden kvdveoxider NO kan utnyttjas for att styra vdrdet pa forhallandet NO2/NO. Genom att reducera kvaveoxiderna NO Over 38 den farsta reduktionskatalysatoranordningen 371 vid drift vid lag temperatur kan ett krav pa en given kvot mellan kvavedioxid och kvaveoxider NO2/NO x i avgaserna som nar den andra reduktionskatalysatoranordningen 372 uppfyllas med en mindre, och darmed mindre kostsam, mangd oxiderande belaggning mellan den forsta 331 och andra 332 reduktionskatalysatoranordningen, det viii saga pa den andra oxidationskatalysatorn DOC2 och/eller pa partikelfiltret cDPF..

Den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 i avgasbehandlingssystemet 350 är enligt en utforingsform aktiv vid ett lagre reduktionstemperaturintervall Trect an oxidationstemperaturintervallet T02 vid vilket den kvavedioxidbaserade sotoxidationen, det viii saga oxidationen av ofullstandigt oxiderade kolforeningar, i partikelfiltret 320 är aktiv. Med andra ord är temperaturen for en sa kallad "light-off" for sotoxidationen i partikelfiltret 320 hogre an "light-off" for reduktionen av kvaveoxider NO i den fOrsta reduktionskatalysatoranordningen 331. Harigenom konkurrerar reduktionen av kvaveoxider NOx i den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 inte nodvandigtvis med sotoxidationen i partikelfiltret 320 eftersom de Or aktiva mom atminstone delvis olika temperaturintervall; 'redTox.

Avgasbehandlingssystemet begar ibland att motorn ska skapa varme for att avgasbehandlingssystemet ska kunna uppna en tillracklig effektivitet med avseende pa avgasrening. Detta varmeskapande uppnas dl pa bekostnad av att motorns totala effektivitet med avseende pa bransleforbrukningen minskas. En fordelaktig egenskap hos avgasbehandlingssystemet enligt foreliggande uppfinning är att den forsta reduktionskatalysatoranordningen uppstroms filtret kan fas att reagera snabbare pa denna skapade varme an vad som varit mojligt for exempelvis Euro VI-systemet. Darfor gar det at 39 mindre bransle totalt sett genom utnyttjande av fareliggande uppfinning.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning styrs motorn till att skapa sadan varme i en omfattning sa att den forsta reduktionskatalysatoranordningen nar en viss given temperatur/prestanda. Alltsa kan old en effektiv avgasrening erhallas genom att den forsta reduktionskatalysatoranordningen kan arbeta vid en gynnsam temperatur, samtidigt som en onodigt star uppvarmning, och clamed bransleineffektivitet, undviks.

Till skillnad fran ovan namnda tidigare kanda lasningar maste inte den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 enligt foreliggande uppfinning vara narkopplad motorn och/eller turban. Att den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 enligt foreliggande uppfinning kan vara monterad langre fran motorn och/eller turban, och till exempel kan sitta i ljuddamparen, har en fordel i att en langre blandningsstracka for tillsatsmedel kan erhallas i avgasstrommen mellan motorn och/eller turban och den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331. Detta gar att en battre utnyttjandegrad erhalls for den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331. Samtidigt erhalls genom foreliggande uppfinning de i detta dokument namnda manga fordelarna med att ha mojlighet till reduktion av kvaveoxider NO bade uppstroms och nedstroms det termiskt traga filtret cDPF.

En ytterligare fordel for foreliggande uppfinning kan harledas till att den forsta oxidationskatalysatorn 1DOC1 310 och den andra reduktionskatalysatoranordningen 332 Or situerade/placerade i termiskt olika positioner. Detta medfor exempelvis vid ett lastpadrag att den forsta oxidationskatalysatorn DOC1 310 och den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 kommer att uppna en hag-re avgastemperatur fore den andra reduktionskatalysatoranordningen 332 nar en hogre temperatur. Den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 ges dá, sasom namns ovan, majlighet till reduktion av kvaveoxider NO fare den andra reduktionskatalysatoranordningen 332. Dessutom kommer layouten/konfigurationen av avgasbehandlingssystemet 350 Oven leda till att den andra reduktionskatalysatoranordningen 332 far storre mojlighet att utfora reduktionen enligt snabb SCR ("fast SCR") da den forsta oxidationskatalysatorn DOC2 310 tidigt kan berja omvandla kvavemonoxid NO till kvavedioxid NO2. Vid det kritiska lastpadraget, dá det racier brist pa hegre avgastemperaturer, erhalls genom utnyttjande av foreliggande uppfinning en gynnsammare miljo for den forsta och/eller andra reduktionskatalysatoranordningen via ett mer fordelaktigt ferhallande mellan kvavedioxid och kvaveoxider NO2/NO x an vad som hade varit fallet am den forsta oxidationskatalysatorn DOD' 310 inte hade varit med i avgasbehandlingssystemet 350.

Enligt olika utforingsformer av foreliggande uppfinning utgors den farsta reduktionskatalysatoranordningen 331 av nagon av: en forsta selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR1; en farsta selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR2 nedstroms integrerad med en forsta slip-katalysator SCI, dar den farsta slip-katalysatorn SC 2 är anordnad att oxidera en rest av tillsatsmedel, dar resten kan besta exempelvis av urea, ammoniak NH3 eller isocyansyra HNC° och/eller att vara SCR' behjalplig med att ytterligare reducera kvaveoxider NO i avgasstrommen 303; - en forsta selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR1 nedstrems foljd av en separat forsta slip-katalysator SC2, dar den forsta slip-katalysatorn SC 2 Or anordnad att oxidera en 41 rest av tillsatsmedel, ddr resten kan bestd exempelvis av urea, ammoniak NH3 eller isocyansyra HNC° och/eller att vara SCR' behjdlplig med att ytterligare reducera kvdveoxider NO i avgasstrommen 303; - en farsta slip-katalysator SCI, vilken i farsta hand är anordnad for reduktion av kvdveoxider NO och i andra hand for oxidation av en rest av tillsatsmedel, ddr resten kan bestd exempelvis av urea, ammoniak NH3 eller isocyansyra HNCO i avgasstrOmmen 303; - en forsta slip-katalysator SCI nedstroms integrerad med en fersta selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR', ddr den forsta slip-katalysatorn SCI är anordnad att oxidera tillsatsmedel och/eller att bista den forsta selektiva katalytiska reduktionskatalysatorn SCR1 med en reduktion av kvdveoxider NO i avgasstrommen 303; - en forsta slip-katalysator SCI nedstroms foljd av en separat fersta selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR', ddr den forsta slip-katalysatorn SCI är anordnad att oxidera tillsatsmedel och/eller att bista den forsta selektiva katalytiska reduktionskatalysator SCR1 med en reduktion av kvdveoxider NO i avgasstrommen 303; - en forsta slip-katalysator SCI nedstroms integrerad med en fersta selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR' nedstrbms integrerad med en ytterligare forsta slip-katalysator SCib, ddr den fersta slip-katalysatorn SCI och/eller den ytterligare forsta slip-katalysatorn SClb är anordnade att oxidera tillsatsmedel och/eller att bista den forsta selektiva katalytiska reduktionskatalysatorn SCR1 med en reduktion av kvdveoxider NO i avgasstrommen 303; - en forsta slip-katalysator SCI nedstroms foljd av en separat fOrsta selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR' nedstrbms foljd av en separat ytterligare forsta slip-katalysator SC1b, ddr den fOrsta slip-katalysatorn SCI och/eller den ytterligare 42 farsta slip-katalysatorn SClb är anordnad att oxidera tillsatsmedel och/eller att bista den fOrsta selektiva katalytiska reduktionskatalysatorn SCR1 med en reduktion av kvaveoxider NO i avgasstrommen 303; - en farsta slip-katalysator SCI nedstroms integrerad med en fbrsta selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR' nedstrbms faljd av en separat ytterligare farsta slip-katalysator dar den fOrsta slip-katalysatorn SCI och/eller den ytterligare fersta slip-katalysatorn SClb är anordnade i fOrsta hand for reduktion av kvaveoxider NO och i andra hand for oxidation av tillsatsmedel i avgasstrommen 303; och en fOrsta slip-katalysator SCI nedstroms fOljd av en separat fOrsta selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR' nedstrbms integrerad med en separat ytterligare fOrsta slip-katalysator SCup, dar den fOrsta slip-katalysatorn SCI och/eller den ytterligare fOrsta slip-katalysatorn SC11, är anordnade i fOrsta hand fer reduktion av kvaveoxider NO och i andra hand for oxidation av tillsatsmedel i avgasstrOmmen 303.

Enligt olika utfbringsformer utgors den andra reduktionskatalysatoranordning 332 av nagon av: en andra selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR2; en andra selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR2 nedstrams integrerad med en andra slip-katalysator SC2, dar den andra slip-katalysatorn SC2 är anordnad att oxidera en rest av tillsatsmedel och/eller att vara SCR2 behjalplig med en ytterligare reduktion av kvaveoxider NO i avgasstrommen 303; och en andra selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR2 nedstrams foljd av en separat andra slip-katalysator SC2, dar den andra slip-katalysatorn SC2 Or anordnad att oxidera en rest av tillsatsmedel och/eller att vara SCR2 behjalplig med en ytterligare reduktion av kvaveoxider NO i avgasstrommen 303. 43 I detta dokument anvands benamningen slip-katalysator SC generellt for en katalysator vilken är anordnad att oxidera tillsatsmedel i avgasstrommen 303 och/eller vilken ar anordnad for att kunna reducera rester av kvaveoxider NOx i avgasstrommen 303. Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning ar en sadan slipkatalysator SC anordnad att i farsta hand reducera kvaveoxider NC)), och i andra hand fir att oxidera en rest av tillsatsmedel, det yin saga att slipkatalysatorn SC är en multifunktionell slip-katalysator. Med andra ord kan den multifunktionella slip-katalysatorn SC ta hand am slip-rester av bide tillsatsmedel och kvaveoxider NOx. Detta kan aven beskrivas som att slip-katalysatorn SC dr en utekad ammoniakslip-katalysator ASC, vilken aven är inrattad fir reduktion av kvaveoxider NOx i avgasstrommen 303, varvid en generell/multifunktionell slip-katalysator SC erhills vilken tar hand am flera sorters slip, det viii saga tar hand am bide rester av tillsatsmedel och kvaveoxider NOx.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning kan exempelvis itminstone foljande reaktioner utfiras i en multifunktionell slip-katalysator SC vilken bide reducerar kvaveoxider NOx och oxiderar tillsatsmedel: NH3 + 02 4 N2(Ekv. 1) och NOx + NH3 4 N2 + E12 0 .(Ekv. 2) liar ger reaktionen enligt ekvation 1 en oxidation av tillsatsmedel, exempelvis rester av tillsatsmedel, vilket innefattar ammoniak. Reaktionen enligt ekvation 2 ger en reduktion av kvaveoxider NOx.Alltsd kan har tillsatsmedlet, sisom rester av ammoniak NH3 isocyansyra HNC°, urea eller liknande, oxideras. Dessa rester av tillsatsmedlet, det viii 44 saga ammoniak NH3, HNCO, urea eller liknande, kan har dessutom anvandas for att oxidera kvaveoxider NOR.

For att erhalla dessa egenskaper, det viii saga for att erhalla en multifunktionell slip-katalysator kan slip- katalysatorn enligt en utforingsform innefatta ett eller flera amnen innefattade i platinametallerna (PGM; Platinum Group Metals), det viii saga ett eller flera av iridium, osmium, palladium, platina, radium och rutenium. Slip-katalysatorn kan Oven innefatta ett eller flera andra amnen vilket ger slip- katalysatorn liknande egenskaper som for platinametallgruppen.

Slip-katalysatorn kan Oven innefatta en NOR-reducerande belaggning, dar belaggningen exempelvis kan innefatta Cu- eller Fe-Zeolit eller Vanadin. Zeolit kan har aktiveras med en aktiv metall, sasom exempelvis koppar (Cu) eller jarn (Fe).

For bade den forsta 331 och andra 332 reduktionskatalysatoranordningen kan dess katalytiska egenskaper valjas baserat pa den miljo den exponeras, eller kommer att exponeras, for. Dessutom kan de katalytiska egenskaperna for den forsta 331 och andra 332 reduktionskatalysatoranordningen anpassas sa att de kan tillatas verka i symbios med varandra. Den forsta 331 och andra 332 reduktionskatalysatoranordningen kan vidare innefatta ett eller flera material vilka tillhandahaller den katalytiska egenskapen. Exempelvis kan overgangsmetaller sasom Vanadin och/eller Volfram utnyttjas, exempelvis i en katalysator innefattande V/W03/1i02. Aven metaller sasom jarn och/eller koppar kan inga i den forsta 331 och/eller andra 332 reduktionskatalysatoranordningen, exempelvis i en Zeolitbaserad katalysator.

Avgasbehandlingssystemet 350 som schematiskt visas i figur 3 kan enligt olika utforingsformer alltsa ha en mangd olika strukturer/konfigurationer, vilka kan sammanfattas enligt foljande stycken, och dar respektive enhet DOC1, DOC2, SCR', SCR2, cDPF, SC, SC, SC2 har de respektive egenskaper som framgar av hela detta dokument. Partikelfiltret 320 med den atminstone delvis katalytiskt oxiderande belaggningen benamns har cDPF. Den katalytiskt oxiderande belaggningen kan anpassas efter dess egenskaper att dels oxidera kvaveoxid NO och dels oxidera ofullstandigt oxiderade kolforeningar. Ofullstandigt oxiderade kolfereningar kan exempelvis utgeras av branslerester som skapats genom motorns insprutningssystem.

Enligt en uppfinningsenlig konfiguration har avgasbehandlingssystemet strukturen DOC1-SCR1-cDPF-SCR2. Det viii saga att avgasbehandlingssystemet 350 innefattar en forsta oxidationskatalysator DOC1, nedstroms foljd av en forsta selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR1, nedstrams foljd av ett partikelfilter med en atminstone delvis katalytiskt oxiderande belaggning cDPF, nedstroms foljt av en andra selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR2. For den ovan beskrivna utforingsformen dar Oven en andra oxidationskatalysator DOC2 Or anordnad mellan SCRloch cDPF far systemet strukturen DOC1-SCR1-DOC2-cDPF-SCR2. Ett symbiotiskt utnyttjande av bade den forsta selektivt katalytiska reduktionskatalysatorn 5CR1 tillsammans med den andra selektivt katalytiska reduktionskatalysatorn SCR2 i avgasbehandlingssystemet 350 kan majliggora att en andra slip- katalysator SC2 kan utelamnas i avgasbehandlingssystemet 350 far vissa tillampningar, exempelvis vid begransade NOx-nivaer vilka ger begransade krav pa omvandlingsgrad. Detta Or en fardel exempelvis jamfart med ovan namnda EuroVI-system, i vilket slip-katalysatorn i praktiken Or ett krav. Da en SCR- katalysator typiskt är billigare On en SC-katalysator kan genom denna utforingsform av uppfinningen 46 tillverkningskostnaden minskas genom att utelamna den andra slip-katalysatorn SC2 Den forsta selektiva katalytiska reduktionskatalysatorn SCR1 kan utnyttjas i syfte att skapa varme, exempelvis genom oxidering av kolvaten HC i avgasstrommen, vilket mojliggor regenerering av svavelkontaminerade komponenter, sasom katalysatorn och/eller nedstroms denna anordnade komponenter. Vid regenereringen av de svavelkontaminerade komponenterna reduceras mangden svavel som finns inlagrad i komponenterna.

Den okade andelen kvavedioxider NO2 i avgasstrammen 303, vilken erhalls genom utnyttjandet av den forsta DOC1 och/eller andra DOC2oxidationskatalysatorn gor att en storre andel av den totala omvandlingen av kvaveoxider NO sker via den snabba reaktionsvagen, det viii saga via snabb SCR dar reduktionen sker via reaktionsvagar over bade kvaveoxid NO och kvavedioxid NO2. Den forsta oxidationskatalysatorn DOC1 skapar Oven varme vid oxidation av eventuella kolvateforeningar i avgasstrommen, vilket gor att denna varme kan utnyttjas for exempelvis optimering av NOx-reduktionen.

Enligt en uppfinningsenlig konfiguration har avgasbehandlingssystemet strukturen DOC1-SCR1-SC1-cDPF-SCR2. Det viii saga att avgasbehandlingssystemet 350 innefattar en forsta oxidationskatalysator DOC1, nedstroms fOljd av en forsta selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR1, nedstrOms foljd av en forsta slip-katalysator SCI, nedstroms fOljd av ett partikelfilter med en atminstone delvis katalytiskt oxiderande belaggning cDPF, nedstroms foljt av en andra selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR2. For den ovan beskrivna utforingsformen dar aven en andra oxidationskatalysator DOC2 Or anordnad mellan SCR1 och cDPF far systemet strukturen DOC1-SCR1- DOC2-SC1-cDPF-SCR2. Sasom namns ovan mojliggor utnyttjandet av 47 bade den farsta selektivt katalytiska reduktionskatalysatorn SCR' och den andra selektivt katalytiska reduktionskatalysatorn SCR2 i avgasbehandlingssystemet 350 att en andra slipkatalysator SC2 kan utelamnas i avgasbehandlingssystemet 3 for vissa tillampningar, vilket sanker tillverkningskostnaden for fordonet. Utnyttjandet av den forsta slip-katalysatorn SCI majliggOr en storre belastning och clamed ett bdttre utnyttjande av den forsta selektiva katalytiska reduktionskatalysatorn SCR1 och mejliggOr Oven en sankning av starttemperaturen ("light off"-temperaturen) for NOx- reduktionen.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning innefattar har den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 en slipkatalysator SCI vilken Or multifunktionell, och darmed reducerar kvaveoxider NO genom utnyttjande av rester av tillsatsmedlet och Oven oxiderar resterna av tillsatsmedlet (sasom beskrivs ovan). Detta medfor ett antal fardelar for avgasbehandlingssystemet. Den forsta slip-katalysatorn SCI kan har utnyttjas i symbios med den forsta reduktionskatalysatorn SCR' sa att aktiviteten has den forsta slip-katalysatorn SC' med avseende pa reduktion av kvaveoxider NO och oxidation av rester av tillsatsmedel, samt slip-katalysatorns SCI inlagringskarakteristik far reduktionsmedel, utgar ett komplement till funktionen for den forsta reduktionskatalysatorn SCR1. Kombinationen av dessa egenskaper for den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 innefattande den farsta reduktionskatalysatorn SCR1 och den forsta slip-katalysatorn SCI gor att en hogre omvandlingsgrad kan erhallas Over den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331. Dessutom ger utnyttjandet av den forsta slip-katalysatorn SCI i den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 forutsattningar for att undvika att en oselektiv oxidation av 48 reduktionsmedel sker i nedstrams den farsta reduktionskatalysatoranordningen 331 placerade komponenter i avgasbehandlingssystemet, vilka majligtvis kan innefatta pat inametaller.

Vidare har det vid tester visat sig att reduktionen av kvaveoxider NO med den forsta multifunktionella slipkatalysatorn SC' i den forsta katalysatoranordningen 331 blir ovantat effektiv. Detta har visat sig bero pa att det vid den forsta slip-katalysatorn SC 1 i den forsta katalysatoranordningen 331 finns tillrackligt mycket kvaveoxider NO i avgasstrommen 303 efter den forsta reduktionskatalysatorn SCR1 for att en effektiv reduktion av kvaveoxider NO ska kunna erhallas. Med andra ord kan den relativt goda tillgangen pa kvaveoxider NO vid den forsta slip-katalysatorn SC1 utnyttjas for att astadkomma en mycket god prestanda och/eller en mycket god utnyttjandegrad nar en multifunktionell slipkatalysator SC 1 utnyttjas i den fOrsta katalysatoranordningen 331.

Den forsta selektiva katalytiska reduktionskatalysatorn SCR1 och/eller den forsta slip-katalysatorn SC1 kan utnyttjas i syfte att skapa varme, exempelvis genom oxidering av kolvaten EC i avgasstrommen, vilket mojliggor regenerering av svavelkontaminerade komponenter, sasom katalysatorn och/eller nedstroms denna anordnade komponenter. Vid regenereringen av de svavelkontaminerade komponenterna reduceras mangden svavel som finns inlagrad i komponenterna.

Den okade andelen kvavedioxider NO2 i avgasstrOmmen 303, vilken erhalls genom utnyttjandet av den forsta DOC' och/eller andra DOC2oxidationskatalysatorn gor att en storre andel av den totala omvandlingen av kvaveoxider NO sker via den snabba reaktionsvagen, det viii saga via snabb SCR dar reduktionen 49 sker via reaktionsvagar over bade kvaveoxid NO och kvavedioxid NO2. Den forsta oxidationskatalysatorn DOC1 skapar Oven varme vid oxidation av eventuella kolvateforeningar i avgasstrommen, vilket gor att denna varme kan utnyttjas for exempelvis optimering av NOx-reduktionen.

Enligt en uppfinningsenlig konfiguration har avgasbehandlingssystemet strukturen DOC1-SCR1-cDPF-SCR2-SC2. Det viii saga att avgasbehandlingssystemet 350 innefattar en forsta oxidationskatalysator DOC1, nedstroms fOljd av en forsta selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR1, nedstroms foljd av ett partikelfilter med en atminstone delvis katalytiskt oxiderande belaggning cDPF, nedstroms foljt av en andra selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR2, nedstrOms foljd av en andra slip-katalysator SC2. For den ovan beskrivna utforingsformen dar aven en andra oxidationskatalysator DOC2 Or anordnad mellan SCR- och cDPF far systemet strukturen DOC1-SCR1- DOC2-cDPF-SCR2-SC2. Detta avgasbehandlingssystem 350 mojliggor utslappsnivaer for kvaveoxider NO nara noll, eftersom den andra reduktionskatalysatorn SCR2 kan belastas hart, exempelvis genom okad dosering av det andra tillsatsmedlet, cid den foljs nedstrams av den andra slip-katalysatorn SC2. Utnyttjandet av den andra slip-katalysatorn SC2 ger ytterligare forbattrad prestanda for systemet, eftersom ytterligare slip kan tas hand om av den andra slip-katalysatorn SC2.

Den forsta selektiva katalytiska reduktionskatalysatorn SCR] kan utnyttjas i syfte att skapa varme, exempelvis genom oxidering av kolvaten HC i avgasstrommen, vilket mojliggor regenerering av svavelkontaminerade komponenter, sasom katalysatorn och/eller nedstroms denna anordnade komponenter.

Vid regenereringen av de svavelkontaminerade komponenterna reduceras mangden svavel som finns inlagrad i komponenterna.

Den okade andelen kvavedioxider NO2 i avgasstrommen 303, vilken erhalls genom utnyttjandet av den forsta DOC1 och/eller andra DOC2oxidationskatalysatorn gor att en storre andel av den totala omvandlingen av kvaveoxider NO sker via den snabba reaktionsvagen, det viii saga via snahlo SCR dar reduktionen sker via reaktionsvagar over bade kvaveoxid NO och kvavedioxid NO2. Den farsta oxidationskatalysatorn DOC1 skapar aven varme vid oxidation av eventuella kolvateforeningar i avgasstrommen, vilket gar att denna varme kan utnyttjas for exempelvis optimering av NOx-reduktionen.

Enligt en uppfinningsenlig konfiguration har avgasbehandlingssystemet strukturen DOC1-SCR1-SC1-cDPF-SCR2-SC2. Det viii saga att avgasbehandlingssystemet 350 innefattar en forsta oxidationskatalysator DOC1, nedstroms foljd av en forsta selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR1, nedstrams foljd av en forsta slip-katalysator SCI, nedstroms foljd av ett partikelfilter med en atminstone delvis katalytiskt oxiderande belaggning cDPF, nedstrbms foljt av en andra selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR2, nedstroms faljd av en andra slip-katalysator SC2. For den ovan beskrivna utfaringsformen dar aven en andra oxidationskatalysator DOC2 är anordnad mellan SC 1 och cDPF far systemet strukturen DOC1-SCR1SC1-DOC2-(c)DPF-SCR2-SC2. Detta avgasbehandlingssystem 350 mojliggor utslappsnivaer for kvaveoxider NO nara noll, eftersom den andra reduktionskatalysatorn SCR2 kan drivas hart, exempelvis genom okad dosering av det andra tillsatsmedlet, di den faljs nedstroms av den andra slip-katalysatorn 502. Utnyttjandet av den andra slip-katalysatorn SC2 ger ytterligare farhattrad prestanda far systemet, eftersom ytterligare slip kan tas hand om av den andra slip-katalysatorn SC2.

Utnyttjandet av den fersta slip-katalysatorn SCI majliggar Oven en sankning av starttemperaturen ("light off"-temperaturen) 51 for NOx-reduktionen och kan aven ge en starre belastning och darmed ett battre utnyttjande av den forsta selektiva katalytiska reduktionskatalysatorn SCR1.

Enligt en utforingsform innefattar har den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 en ovan beskriven slip- katalysator SC1 vilken ar multifunktionell, och alltsa reducerar kvaveoxider NO genom utnyttjande av rester av tillsatsmedlet och aven oxiderar resterna av tillsatsmedlet (sasom beskrivs ovan). Detta medfor ett antal fOrdelar for avgasbehandlingssystemet. Den forsta slip-katalysatorn SC1 kan har utnyttjas i symbios med den forsta reduktionskatalysatorn SCR' sa att aktiviteten has den forsta slip-katalysatorn SC' med avseende pa reduktion av kvaveoxider NO och oxidation av rester av tillsatsmedel, samt slip-katalysatorns SC inlagringskarakteristik for reduktionsmedel, utgor ett komplement till funktionen fbr den forsta reduktionskatalysatorn SCR1. Kombinationen av dessa egenskaper for den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 innefattande den forsta reduktionskatalysatorn SCR1 och den forsta slip-katalysatorn SC gor att en hogre omvandlingsgrad kan erhallas Over den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331. Dessutom ger utnyttjandet av den forsta slip-katalysatorn SC1 i den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 forutsattningar for att undvika att en oselektiv oxidation av reduktionsmedel sker i nedstrams den farsta reduktionskatalysatoranordningen 331 placerade komponenter i avgasbehandlingssystemet, vilka majligtvis kan innefatta pat inametaller.

Vidare har det vid tester visat sig att reduktionen av kvaveoxider NO med den forsta multifunktionella slip- katalysatorn SC' i den forsta katalysatoranordningen 331 blir ovantat effektiv. Detta har visat sig bero pa att det vid den 52 farsta slip-katalysatorn SC 1 i den farsta katalysatoranordningen 331 finns tillrackligt mycket kvaveoxider NO i avgasstrommen 303 efter den forsta reduktionskatalysatorn SCR 1 for att en effektiv reduktion av kvaveoxider NO ska kunna erhallas. Med andra ord kan den relativt goda tillgangen pa kvaveoxider NO vid den forsta slip-katalysatorn SC 1 utnyttjas for att astadkomma en mycket god prestanda och/eller en mycket god utnyttjandegrad nar en multifunktionell slipkatalysator SC 1 utnyttjas i den fOrsta katalysatoranordningen 331.

Den forsta selektiva katalytiska reduktionskatalysatorn SCR1 och/eller den forsta slip-katalysatorn SC 1 kan utnyttjas i syfte att skapa varme, exempelvis genom oxidering av kolvaten EC i avgasstrommen, vilket mojliggor regenerering av svavelkontaminerade komponenter, sasom katalysatorn och/eller nedstroms denna anordnade komponenter. Vid regenereringen av de svavelkontaminerade komponenterna reduceras mangden svavel som finns inlagrad i komponenterna.

Den okade andelen kvavedioxider NO2 i avgasstrOmmen 303, vilken erhalls genom utnyttjandet av den forsta DOC' och/eller andra DOC2oxidationskatalysatorn gor att en storre andel av den totala omvandlingen av kvaveoxider NO sker via den snabba reaktionsvagen, det viii saga via snabb SCR dar reduktionen sker via reaktionsvagar Over bade kvaveoxid NO och kvavedioxid NO2. Den forsta oxidationskatalysatorn DOC] skapar Oven varme vid oxidation av eventuella kolvateforeningar i avgasstrommen, vilket gor att denna varme kan utnyttjas for exempelvis optimering av NOx-reduktionen. 53 Enligt en uppfinningsenlig konfiguration har avgasbehandlingssystemet strukturen DOC1-SC2-cDPF-SCR2. Det viii saga att avgasbehandlingssystemet 350 innefattar en forsta oxidationskatalysator DOC2, nedstroms foljd av en forsta slip-katalysator SCI, nedstrams faljd av ett partikelfilter med en atminstone delvis katalytiskt oxiderande belaggning cDPF, nedstrams foljt av en andra selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR2. For den ovan beskrivna utfaringsformen dar aven en andra oxidationskatalysator DOC2 är anordnad mellan SC 2 och cDPF far systemet strukturen 1DOC2-SC1- DGC2-cDPF-SCR2. A.ven har kan, pi grund av utnyttjandet av bide den forsta slip-katalysatorn SC 1 och den andra selektivt katalytiska reduktionskatalysatorn SCR2, den andra slipkatalysatorn SC2 utelamnas i avgasbehandlingssystemet 350 for vissa tillampningar. Utnyttjandet av den fersta slip- katalysatorn SC2 mojliggor en sankning av starttemperaturen ("light off"-temperaturen) for NOx-reduktionen.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning innefattar den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 har endast en slip-katalysator SC- vilken Or multifunktionell och bade reducerar kvaveoxider NO genom utnyttjande tillsatsmedlet och Oven oxiderar tillsatsmedlet. Detta medfor ett antal fordelar far avgasbehandlingssystemet. Det har vid tester visat sig att reduktionen av kvaveoxider NO med den forsta multifunktionella slip-katalysatorn SC2 i den farsta katalysatoranordningen 331 blir ovantat effektiv. Detta har visat sig bero pa att det vid den slip-katalysatorn SC2 i den farsta katalysatoranordningen 331 finns tillrackligt mycket kvaveoxider NO i avgasstrommen 303 far att en effektiv reduktion av kvaveoxider NO ska kunna erhallas. Med andra ord kan den relativt goda tillgangen pa kvaveoxider NO vid den fersta slip-katalysatorn SC2 utnyttjas for att astadkomma en mycket god prestanda och/eller en mycket 54 god utnyttjandegrad nar en multifunktionell slipkatalysator SCI utnyttjas i den forsta katalysatoranordningen 331.

Den forsta slip-katalysatorn SCI kan utnyttjas i syfte att skapa varme, exempelvis genom oxidering av kolvaten HC i avgasstrommen, vilket kan mojliggora regenerering av svavelkontaminerade komponenter, sasom katalysatorn och/eller nedstroms denna anordnade komponenter. Vid regenereringen av de svavelkontaminerade komponenterna reduceras mangden svavel som finns inlagrad i komponenterna.

Enligt en uppfinningsenlig konfiguration har avgasbehandlingssystemet strukturen DOC1-SC1-cDPF-SCR2-SC2. Det viii saga att avgasbehandlingssystemet 350 innefattar en forsta oxidationskatalysator DOC1, nedstroms fOljd av en forsta slip-katalysator SC1, nedstrams foljd av ett partikelfilter med en atminstone delvis katalytiskt oxiderande belaggning cDPF, nedstrams foljt av en andra selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR2, nedstroms foljd av en andra slipkatalysator SC2. For den ovan beskrivna utforingsformen cidr Oven en andra oxidationskatalysator DOC2 Or anordnad mellan SCI och cDPF far systemet strukturen DOC1-SC1-DOC2-cDPF-SCR2-SC2.

Detta avgasbehandlingssystem 350 mojliggor utslappsnivaer for kvaveoxider NO nara noll, eftersom den andra reduktionskatalysatorn SCR2 kan belastas hart, det viii saga med relativt hog dosering av det andra tillsatsmedlet, di den foljs nedstroms av den andra slip-katalysatorn SC2.

Utnyttjandet av den andra slip-katalysatorn SC2 ger ytterligare forbattrad prestanda for systemet, eftersom ytterligare slip kan tas hand am av den andra slip-katalysatorn SC2. Utnyttjandet av den forsta slip-katalysatorn SCI majliggor en sankning av starttemperaturen ("light off"-temperaturen) far NOx-reduktionen.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning innefattar den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 har endast en slip-katalysator SC- vilken Or multifunktionell och bade reducerar kvaveoxider NO genom utnyttjande av tillsatsmedlet och Oven oxiderar tillsatsmedlet (sasom beskrivs ovan). Detta medfor ett antal fordelar for avgasbehandlingssystemet. Det har vid tester visat sig att reduktionen av kvaveoxider NO med den forsta multifunktionella slip-katalysatorn SCI i den forsta katalysatoranordningen 331 blir ovantat effektiv. Detta har visat sig bero pi att det vid den slip-katalysatorn SCI i den farsta katalysatoranordningen 331 finns tillrackligt mycket kvaveoxider NO i avgasstrommen 303 for att en effektiv reduktion av kvaveoxider NO ska kunna erhallas. Med andra ord kan den relativt goda tillgangen pa kvaveoxider NO vid den farsta slip-katalysatorn SCI utnyttjas far att Astadkomma en mycket god prestanda och/eller en mycket god utnyttjandegrad oar en multifunktionell slipkatalysator SCI utnyttjas i den forsta katalysatoranordningen 331. Den forsta slipkatalysatorn SC' kan utnyttjas i syfte att skapa varme, exempelvis genom oxidering av kolvaten HC i avgasstrommen, vilket Oven kan mejliggora regenerering av svavelkontaminerade komponenter, sasom katalysatorn och/eller nedstroms denna 56 anordnade komponenter. Vid regenereringen av de svavelkontaminerade komponenterna reduceras mangden svavel som finns inlagrad i komponenterna.Den 6kade andelen kvavedioxider NO2 i avgasstrommen 303, vilken erhalls genom utnyttjandet av den fOrsta DOC1 och/eller andra DOC2oxidationskatalysatorn gar att en storre andel av den totala omvandlingen av kvaveoxider NO sker via den snabba reaktionsvagen, det viii saga via snabb SCR dar reduktionen sker via reaktionsvagar Over bade kvaveoxid NO och kvavedioxid NO2. Den fOrsta oxidationskatalysatorn DOC1 skapar aven varme vid oxidation av eventuella kolvateforeningar i avgasstrommen, vilket gOr att denna varme kan utnyttjas f6r exempelvis optimering av NORreduktionen.

Enligt en uppfinningsenlig konfiguration har avgasbehandlingssystemet strukturen DOC1-SC1-SCR1-cDPF-SCR2. Det viii saga att avgasbehandlingssystemet 350 innefattar en fOrsta oxidationskatalysator DOC1, nedstrOms fOljd av en fOrsta slip-katalysator SC1, nedstroms foljd av en forsta selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR1, nedstrOms fOljd av ett partikelfilter med en atminstone delvis katalytiskt oxiderande belaggning cDPF, nedstrOms fOljt av en andra selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR2. For den ovan beskrivna utfOringsformen dar aven en andra oxidationskatalysator DOC2 är anordnad mellan SCR- och cDPF far systemet strukturen DOC1-SC1- SCR1-DOC2-cDPF-SCR2. Sasom namns ovan majliggOr utnyttjandet av bade den fOrsta selektivt katalytiska reduktionskatalysatorn SCR' och den andra selektivt katalytiska reduktionskatalysatorn SCR2 i avgasbehandlingssystemet 350 att en andra slipkatalysator SC2 kan utelamnas i avgasbehandlingssystemet 3 for vissa tillampningar, vilket sanker tillverkningskostnaden fOr fordonet. Utnyttjandet av den fOrsta slip-katalysatorn SCI mOjliggOr en stOrre belastning och clamed ett battre 57 utnyttjande av den forsta selektiva katalytiska reduktionskatalysatorn SCR 1 och mojliggor aven en sankning av starttemperaturen ("light off"-temperaturen) for NOxreduktionen.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning innefattar den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 en slipkatalysator SCI vilken är multifunktionell, och clamed reducerar kvaveoxider NO genom utnyttjande av tillsatsmedlet och Oven oxiderar tillsatsmedlet (sasom beskrivs ovan), vilket medfor ett antal fordelar for avgasbehandlingssystemet. Den forsta slip-katalysatorn SCI kan har utnyttjas i symbios med den forsta reduktionskatalysatorn SCR 1 sa att aktiviteten has den forsta slip-katalysatorn SCI med avseende pa reduktion av kvaveoxider NO och oxidation av tillsatsmedel, samt slip- katalysatorns SCI inlagringskarakteristik for reduktionsmedel, utgor ett komplement till funktionen fbr den forsta reduktionskatalysatorn SCR. Kombinationen av dessa egenskaper for den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 innefattande den forsta reduktionskatalysatorn SCR 1 och den forsta slip-katalysatorn SCI gor att en hogre omvandlingsgrad kan erhallas Over den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331. Dessutom ger utnyttjandet av den forsta slip-katalysatorn SCI i den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 forutsattningar for att undvika att en oselektiv oxidation av reduktionsmedel sker i nedstrams den farsta reduktionskatalysatoranordningen 331 placerade komponenter i avgasbehandlingssystemet, vilka majligtvis kan innefatta pat inametaller.

Vidare har det vid tester visat sig att reduktionen av kvaveoxider NO med den forsta multifunktionella slip- katalysatorn SC' i den forsta katalysatoranordningen 331 blir ovantat effektiv. Detta har visat sig bero pa att det vid den 58 farsta slip-katalysatorn SC 1 i den farsta katalysatoranordningen 331 finns tillrackligt mycket kvaveoxider NO i avgasstrommen vid den farsta katalysatoranordningen 331 for att en effektiv reduktion av kvaveoxider NO ska kunna erhallas. Med andra ord kan den relativt goda tillgangen pa kvaveoxider NO vid den forsta slip-katalysatorn SC 1 utnyttjas for att Astadkomma en mycket god prestanda och/eller en mycket god utnyttjandegrad nar en multifunktionell slipkatalysator SC 1 utnyttjas i den fOrsta katalysatoranordningen 331.

Den forsta selektiva katalytiska reduktionskatalysatorn SCR, den forsta slip-katalysatorn SC 1 och/eller den ytterligare forsta slip-katalysatorn SClb kan utnyttjas i syfte att skapa varme, exempelvis genom oxidering av kolvaten HC i avgasstrommen, vilket mojliggor regenerering av svavelkontaminerade komponenter, sasom katalysatorn och/eller nedstroms denna anordnade komponenter. Vid regenereringen av de svavelkontaminerade komponenterna reduceras mangden svavel som finns inlagrad i komponenterna. Utnyttjandet av den forsta slip-katalysatorn SC 1 uppstroms den forsta selektiva katalytiska reduktionskatalysatorn SCR 1 ger goda mojligheter att skapa denna varme.

Den okade andelen kvavedioxider NO2 i avgasstrOmmen 303, vilken erhalls genom utnyttjandet av den forsta DOC' och/eller andra DOC2oxidationskatalysatorn gor att en storre andel av den totala omvandlingen av kvaveoxider NO sker via den snabba reaktionsvagen, det viii saga via snabb SCR dar reduktionen sker via reaktionsvagar Over bade kvaveoxid NO och kvavedioxid NO2. Den forsta oxidationskatalysatorn DOC1 skapar Oven varme vid oxidation av eventuella kolvateforeningar i avgasstrommen, vilket gor att denna varme kan utnyttjas for exempelvis optimering av NOx-reduktionen. 59 Enligt en uppfinningsenlig konfiguration har avgasbehandlingssystemet strukturen DOC2-SC1-SCR1-cDPF-SCR2-SC2. Det viii saga att avgasbehandlingssystemet 350 innefattar en forsta oxidationskatalysator DOC], nedstroms filjd av en forsta slip-katalysator SC1, nedstroms foljd av en forsta selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR2, nedstroms filjd av ett partikelfilter med en atminstone delvis katalytiskt oxiderande belaggning cDPF, nedstroms foljt av en andra selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR2, nedstroms foljd av en andra slip-katalysator SC2. Fir den ovan beskrivna utforingsformen dar aven en andra oxidationskatalysator DOC2 ar anordnad mellan SCR-2 och cDPF fir systemet strukturen DOC2-SC1- SCR1-DOC2-cDPF-SCR2-SC2. Detta avgasbehandlingssystem 3 mojliggor utslappsnivaer fir kvaveoxider NO2 nara noll, eftersom den andra reduktionskatalysatorn SCR2 kan drivas hart, exempelvis genom okad dosering av det andra tillsatsmedlet, di den foljs nedstroms av den andra slip-katalysatorn SC2. Utnyttjandet av den forsta slip-katalysatorn SCI mijliggor aven en sankning av starttemperaturen ("light off"-temperaturen) fir NOx-reduktionen och kan aven ge en starre belastning och darmed ett battre utnyttjande av den forsta selektiva katalytiska reduktionskatalysatorn SCR2. Utnyttjandet av den andra slip-katalysatorn SC2 ger ytterligare forbattrad prestanda fir systemet, eftersom ytterligare slip kan tas hand om av den andra slip-katalysatorn SC2.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning innefattar den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 en slipkatalysator SC2 vilken är multifunktionell, och alltsi reducerar kvaveoxider NO genom utnyttjande av tillsatsmedlet och aven oxiderar tillsatsmedlet (sisom beskrivs ovan), vilket medfor ett antal fordelar fir avgasbehandlingssystemet. Den 60 farsta slip-katalysatorn SCI kan har utnyttjas i symbios med den forsta reduktionskatalysatorn SCR1 sá att aktiviteten has den farsta slip-katalysatorn SCI med avseende pa reduktion av kvaveoxider NO och oxidation av tillsatsmedel, samt slip- katalysatorns SCI inlagringskarakteristik for reduktionsmedel, utgor ett komplement till funktionen for den forsta reduktionskatalysatorn SCR1. Kombinationen av dessa egenskaper for den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 innefattande den fersta reduktionskatalysatorn SCR1 och den forsta slip-katalysatorn SCI gor att en hogre omvandlingsgrad kan erhallas Over den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331. Dessutom ger utnyttjandet av den forsta slip-katalysatorn SCI i den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 forutsattningar for att undvika att en oselektiv oxidation av reduktionsmedel sker i nedstrems den fersta reduktionskatalysatoranordningen 331 placerade komponenter i avgasbehandlingssystemet, vilka mejligtvis kan innefatta pat inametaller.

Vidare har det vid tester visat sig att reduktionen av kvaveoxider NO med den forsta multifunktionella slip- katalysatorn SC' i den farsta katalysatoranordningen 331 blir ovantat effektiv. Detta har visat sig bero pa att det vid den farsta slip-katalysatorn SCI i den farsta katalysatoranordningen 331 finns tillrackligt mycket kvaveoxider NO i avgasstrommen 303 far att en effektiv reduktion av kvaveoxider NO ska kunna erhallas. Med andra ord kan den relativt goda tillgangen pa kvaveoxider NO vid den forsta slip-katalysatorn SCI utnyttjas for att astadkomma en mycket god prestanda och/eller en mycket god utnyttjandegrad nar en multifunktionell slipkatalysator SCI utnyttjas i den fersta katalysatoranordningen 331. 61 Den farsta selektiva katalytiska reduktionskatalysatorn SCR2 och/eller den forsta slip-katalysatorn SC 1 kan utnyttjas i syfte att skapa varme, exempelvis genom oxidering av kolvaten HC i avgasstrommen, vilket mojliggor regenerering av svavelkontaminerade komponenter, sasom katalysatorn och/eller nedstroms denna anordnade komponenter. Vid regenereringen av de svavelkontaminerade komponenterna reduceras mangden svavel som finns inlagrad i komponenterna.Utnyttjandet av den fersta slip-katalysatorn SC 1 uppstrOms den fersta selektiva katalytiska reduktionskatalysatorn SCR2 ger goda mOjligheter att skapa denna varme.

Den okade andelen kvavedioxider NO2 i avgasstrommen 303, vilken erhalls genom utnyttjandet av den forsta DOC1 och/eller andra DOC2oxidationskatalysatorn gor att en storre andel av den totala omvandlingen av kvaveoxider NO sker via den snabba reaktionsvagen, det viii saga via snabb SCR dar reduktionen sker via reaktionsvagar over bade kvaveoxid NO och kvavedioxid NO2. Den forsta oxidationskatalysatorn DOC1 skapar Oven varme vid oxidation av eventuella kolvateforeningar i avgasstrommen, vilket gor att denna varme kan utnyttjas for exempelvis optimering av NOx-reduktionen.

Enligt en uppfinningsenlig konfiguration har avgasbehandlingssystemet strukturen DOC1-SC1-SCR1-SC1b-cDPFSCR2. Det viii saga att avgasbehandlingssystemet 350 innefattar en forsta oxidationskatalysator DOD], nedstroms foljd av en forsta slip-katalysator SC1, nedstroms foljd av en forsta selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR], nedstrOms foljd av en ytterligare forsta slipkatalysator SC1b, nedstroms foljd av ett partikelfilter med en atminstone delvis katalytiskt oxiderande belaggning cDPF, nedstroms foljt av en andra selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR2. For den ovan beskrivna utforingsformen dar Oven en andra 62 oxidationskatalysator DOC2 är anordnad mellan SClboch cDPF far systemet strukturen DOC1-SC1-SCR1-SCIb-DOC2-cDPF-SCR2.Sasom namns ovan majliggor utnyttjandet av bade den farsta selektivt katalytiska reduktionskatalysatorn SCR1 och den andra selektivt katalytiska reduktionskatalysatorn SCR2 avgasbehandlingssystemet 350 att en andra slip-katalysator SC2 kan utelamnas i avgasbehandlingssystemet 350 far vissa tillampningar, vilket sanker tillverkningskostnaden for fordonet. Utnyttjandet av den forsta slip-katalysatorn SCI och den ytterligare forsta slip-katalysatorn SC2b mojliggOr en sterre belastning och darmed ett battre utnyttjande av den forsta selektiva katalytiska reduktionskatalysatorn SCR1 och mejliggor aven en sankning av starttemperaturen ("light off"- temperaturen) for NOx-reduktionen.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning innefattar den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 en slipkatalysator SCI och en ytterligare forsta slip-katalysator SC1b, av vilka atminstone en ar multifunktionell, och darmed reducerar kvaveoxider NOx genom utnyttjande av tillsatsmedlet och aven oxiderar tillsatsmedlet (sasom beskrivs ovan). Detta medfor ett antal fardelar for avgasbehandlingssystemet. Den forsta slip-katalysatorn SC 1 och/eller den ytterligare fbrsta slip-katalysatorn SC11, kan har utnyttjas i symbios med den forsta reduktionskatalysatorn 5CR1 sa att aktiviteten has den farsta slip-katalysatorn SC 1 och/eller den ytterligare forsta slip-katalysatorn SClb med avseende pa reduktion av kvaveoxider NOx och oxidation av tillsatsmedel, samt slip-katalysatorns SCI och/eller den ytterligare forsta slip-katalysatorn SClb inlagringskarakteristik far reduktionsmedel, utgOr ett komplement till funktionen for den forsta reduktionskatalysatorn SCR1. Kombinationen av dessa egenskaper for den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 63 innefattande den farsta reduktionskatalysatorn SCR1, den farsta slip-katalysatorn SCI och den ytterligare fOrsta slipkatalysatorn SCib gar att en hogre omvandlingsgrad kan erhallas over den fOrsta reduktionskatalysatoranordningen 331. Dessutom ger utnyttjandet av den farsta slip-katalysatorn SCI och/eller den ytterligare fOrsta slip-katalysatorn SClb i den fbrsta reduktionskatalysatoranordningen 331 farutsattningar far att undvika att en oselektiv oxidation av reduktionsmedel sker i nedstrems den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 placerade komponenter i avgasbehandlingssystemet, vilka mejligtvis kan innefatta patinametaller.

Vidare har det vid tester visat sig att reduktionen av kvaveoxider NO med den forsta multifunktionella slipkatalysatorn SC' och/eller den multifunktionella ytterligare forsta slip-katalysatorn SClb i den forsta katalysatoranordningen 331 blir ovantat effektiv. Detta har visat sig bero pa att det vid den forsta slip-katalysatorn SCI och/eller vid den ytterligare fbrsta slip-katalysatorn SC lb den forsta katalysatoranordningen 331 finns tillrackligt mycket kvaveoxider NO i avgasstrommen fbr att en effektiv reduktion av kvaveoxider NO ska kunna erhallas. Med andra ord kan den relativt goda tillgangen pa kvaveoxider NO vid den farsta slip-katalysatorn SCI och/eller vid den ytterligare fOrsta slip-katalysatorn SClb utnyttjas for att astadkomma en mycket god prestanda och/eller en mycket god utnyttjandegrad nar en multifunktione11 slipkatalysator SCI och/eller en multifunktionell ytterligare farsta slip-katalysator SClb utnyttjas i den fOrsta katalysatoranordningen 331.

Den forsta selektiva katalytiska reduktionskatalysatorn SCR1, den forsta slip-katalysatorn SCI och/eller den ytterligare forsta slip-katalysatorn SC11, kan utnyttjas i syfte att skapa varme, exempelvis genom oxidering av kolvaten HC i 64 avgasstrommen, vilket mojliggar regenerering av svavelkontaminerade komponenter, sasom katalysatorn och/eller nedstrams denna anordnade komponenter. Vid regenereringen av de svavelkontaminerade komponenterna reduceras mangden svavel som finns inlagrad i komponenterna. Utnyttjandet av den forsta slip-katalysatorn SC 1 uppstroms den forsta selektiva katalytiska reduktionskatalysatorn SCR 1 ger goda mOjligheter att skapa denna varme.

Den okade andelen kvavedioxider NO2 i avgasstrOmmen 303, vilken erhalls genom utnyttjandet av den forsta DOC' och/eller andra DOC2oxidationskatalysatorn gor att en storre andel av den totala omvandlingen av kvaveoxider NO sker via den snabba reaktionsvagen, det viii saga via snabb SCR dar reduktionen sker via reaktionsvagar over bade kvaveoxid NO och kvavedioxid NO2. Den forsta oxidationskatalysatorn DOC1 skapar aven varme vid oxidation av eventuella kolvateforeningar i avgasstrommen, vilket gor att denna varme kan utnyttjas for exempelvis optimering av NOx-reduktionen.

Enligt en uppfinningsenlig konfiguration har avgasbehandlingssystemet strukturen DOC1-SCi-SCR1-SC1b-cDPF- SCR2-SC2. Det viii saga att avgasbehandlingssystemet 350 innefattar en forsta oxidationskatalysatoranordning DOC1, nedstroms foljd av en forsta slip-katalysator SC], nedstroms foljd av en forsta selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR], nedstroms foljd av en ytterligare forsta slip-katalysator SC]_b, nedstroms foljd av ett partikelfilter med en atminstone delvis katalytiskt oxiderande belaggning cDPF, nedstroms foljt av en andra selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR2, nedstroms foljd av en andra slip-katalysator SC2. For den ovan beskrivna utforingsformen dar aven en andra oxidationskatalysator DOC2 är anordnad mellan SClboch cDPF far systemet strukturen DOC1-SC1-SCR1-SCIb-cDPF-SCR2-SC2.Detta 6 avgasbehandlingssystem 350 mojliggar utslappsnivaer far kvaveoxider NO nara nail, eftersom den andra reduktionskatalysatorn SCR2 kan drivas hArt, exempelvis genom okad dosering av det andra tillsatsmedlet, cid den foljs nedstrams av den andra slip-katalysatorn SC2. lJtnyttjandet av den andra slip-katalysatorn SC2 ger ytterligare forbattrad prestanda for systemet, eftersom ytterligare slip kan tas hand am av den andra slip-katalysatorn SC2. Utnyttjandet av den fersta slip-katalysatorn SC 1 och den ytterligare farsta slip- katalysatorn SCit, mojliggor aven en sankning av starttemperaturen ("light off"-temperaturen) for NOxreduktionen och kan aven ge en storre belastning och clamed ett battre utnyttjande av den forsta selektiva katalytiska reduktionskatalysatorn SCR.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning innefattar den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 har en slipkatalysator SC1 och/eller en ytterligare forsta slipkatalysator SClb vilken är multifunktionell, och alltsd reducerar kvaveoxider NOx genom utnyttjande av tillsatsmedlet och aven oxiderar tillsatsmedlet (sdsom beskrivs ovan). Detta medfor ett antal fardelar for avgasbehandlingssystemet. Den forsta slip-katalysatorn SC 1 och/eller den ytterligare farsta slip-katalysatorn SClb kan har utnyttjas i symbios med den forsta reduktionskatalysatorn SCR 1 sa att aktiviteten has den farsta slip-katalysatorn SC 1 och/eller has den ytterligare forsta slip-katalysatorn SClb med avseende pa reduktion av kvaveoxider NOx och oxidation av tillsatsmedel, samt slipkatalysatorns SC1 och/eller den ytterligare forsta slipkatalysatorns SC11, inlagringskarakteristik far reduktionsmedel, utgor ett komplement till funktionen for den forsta reduktionskatalysatorn SCR. Kombinationen av dessa egenskaper for den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 66 innefattande den farsta reduktionskatalysatorn SCR1, den farsta slip-katalysatorn SCI och den ytterligare forsta slipkatalysatorn SCib gar att en hogre omvandlingsgrad kan erhallas over den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331. Dessutom ger utnyttjandet av den farsta slip-katalysatorn SCI och/eller av den ytterligare forsta slip-katalysatorn SCI, i den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 farutsattningar far att undvika att en oselektiv oxidation av reduktionsmedel sker i nedstrems den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 placerade komponenter i avgasbehandlingssystemet, vilka mejligtvis kan innefatta patinametaller.

Vidare har det vid tester visat sig att reduktionen av kvaveoxider NO med den forsta multifunktionella slipkatalysatorn SC' och/eller med den ytterligare forsta slip- katalysatorn SCib i den forsta katalysatoranordningen 331 blir ovantat effektiv. Detta har visat sig bero pa att det vid den forsta slip-katalysatorn SCI och/eller vid den ytterligare forsta slip-katalysatorn SClb i den forsta katalysatoranordningen 331 finns tillrackligt mycket kvaveoxider NO i avgasstrommen 303 for att en effektiv reduktion av kvaveoxider NO ska kunna erhallas. Med andra ord kan den relativt goda tillgangen pa kvaveoxider NO vid den farsta slip-katalysatorn SCI och/eller vid den ytterligare forsta slip-katalysatorn SClb utnyttjas for att astadkomma en mycket god prestanda och/eller en mycket god utnyttjandegrad nar en multifunktione11 slipkatalysator SCI och/eller en multifunktionell ytterligare farsta slip-katalysator SClb utnyttjas i den forsta katalysatoranordningen 331.

Den forsta selektiva katalytiska reduktionskatalysatorn SCR1, den forsta slip-katalysatorn SCI och/eller den ytterligare forsta slip-katalysatorn SC11, kan utnyttjas i syfte att skapa varme, exempelvis genom oxidering av kolvaten HC i 67 avgasstrommen, vilket mojliggar regenerering av svavelkontaminerade komponenter, sasom katalysatorn och/eller nedstrams denna anordnade komponenter. Vid regenereringen av de svavelkontaminerade komponenterna reduceras mangden svavel som finns inlagrad i komponenterna.Utnyttjandet av den forsta slip-katalysatorn SCI uppstroms den forsta selektiva katalytiska reduktionskatalysatorn SCR1 ger goda mbjligheter att skapa denna varme.

Den okade andelen kvavedioxider NO2 i avgasstrOmmen 303, vilken erhalls genom utnyttjandet av den forsta DOC' och/eller andra DOC2oxidationskatalysatorn gor att en storre andel av den totala omvandlingen av kvaveoxider NO sker via den snabba reaktionsvagen, det viii saga via snabb SCR dar reduktionen sker via reaktionsvagar over bade kvaveoxid NO och kvavedioxid NO2. Den forsta oxidationskatalysatorn DOC1 skapar Oven varme vid oxidation av eventuella kolvateforeningar i avgasstrommen, vilket gor att denna varme kan utnyttjas for exempelvis optimering av NOx-reduktionen.

I de ovan uppraknade konfigurationerna enligt utforingsformerna kan, sasom beskrivs ovan, den fOrsta reduktionskatalysatorn SCR1 och den forsta slip-katalysatorn SCI utgoras av en integrerad enhet innefattande bade SCR1 och SC], eller kan utgoras av separata enheter for SCR] och SC].

I de ovan uppraknade konfigurationerna enligt utforingsformerna kan, sasom beskrivs ovan, den forsta reduktionskatalysatorn SCR1, den forsta slip-katalysatorn SCI och den ytterligare forsta slip-katalysatorn SC11, innefatta en integrerad enhet innefattande tva eller alla av SCR1, SCI och SC1b, eller kan utgoras av separata enheter for SCR1, SCloch SC110. 68 PA motsvarande satt kan den farsta reduktionskatalysatoranordningen 331 och partikelfiltret cDPF utgoras av en integrerad enhet innefattande bAde den farsta reduktionskatalysatoranordningen 331 partikelfiltret cDPF, eller kan utgaras av separata enheter for den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 och filtret cDPF.

PA motsvarande satt kan den andra reduktionskatalysatorn SCR2 och den andra slip-katalysatorn SC2 antingen utgoras av en integrerad enhet innefattande bide SCR2 och SC2, eller kan utgoras av separata enheter for SCR2 och SC2.

PA motsvarande satt kan den forsta slipkatalysatorn SCI och cDPF 320 utgora Atminstone delvis integrerade enheter eller innefatta separata enheter.

Enligt en utfOringsform av foreliggande uppfinning innefattar avgasbehandlingssystemet 350 ett system 370 for tillforsel av tillsatsmedel, vilket innefattar Atminstone en pump 373 anordnad att forse den forsta 371 och andra 372 doseringsanordningen med tillsatsmedel, det viii saga med exempelvis ammoniak eller urea.

Systemet 370 tillhandahAller enligt en utfOringsform Atminstone en av den forsta 371 och andra 372 doseringsanordningen tillsatsmedel i flytande form. Tillsatsmedel i flytande form kan tankas pi mAnga pAfyllnadsstationer/mackar (Jar drivmedel tillhandahAlls, varfor pAfyllnaden av tillsatsmedlet, och darmed ett optimerat utnyttjande av de tvA reduktionsstegen i avgasbehandlingssystemet kan sakerstallas, dar det optimerade utnyttjandet exempelvis kan innebara att bide den fOrsta och den andra doseringsanordningen utnyttjas for dosering vid olika typer av drift. Det optimerade utnyttjandet Or exempelvis di inte begransat till att den forsta 69 doseringsanordningen endast utnyttjas vid kallstarter. Det finns idag alltsa redan ett existerande distributionsnat for flytande tillsatsmedel, vilket sakerstaller tillgangen till tillsatsmedel dar fordonet framfors.

Dessutom behover fordon endast kompletteras med en ytterligare doseringsanordning, den forsta 371 doseringsanordningen, om endast flytande tillsatsmedel Or tillgangligt fOr utnyttjande. Harigenom minimeras tillskottet i komplexitet genom utnyttjande av endast flytande tillsatsmedel. Om till exempel Oven gasformigt tillsatsmedel utnyttjas, forutom det flytande tillsatsmedlet, behover avgasbehandlingssystemet utrustas med ett komplett system for tillforsel av det gasformiga tillsatsmedlet. Dessutom behover ett distributionsnat och/eller logistik for tillhandahallande av det gasformiga tillsatsmedlet byggas upp.

Det totala avgasbehandlingssystemets sekundara utslapp av exempelvis ammoniak NH3, kvavedioxider NO2 och/eller lustgas N20 vid vanlig drift av forbranningsmotorn, det vill saga inte bara vid kallstarter, kan genom utnyttjande av en utforingsform av foreliggande uppfinning minskas genom att tillsatsmedlet doseras vid bade den forsta 371 och andra 372 doseringsanordningen. Detta forutsatter dock vid utnyttjandet av utforingsformen att en vasentligen kontinuerlig dosering är mojlig att tillhandahalla. Att utnyttja tillsatsmedel i flytande form gor att tillsatsmedlet racker utan avbrott for service, eftersom tillsatsmedel i vatskeform finns att kopa pa vanliga mackar. Harigenom kan vasentligen kontinuerlig dosering med bade den forsta 371 och andra 372 doseringsanordningen goras under hela normala serviceintervall for ett fordon. 70 Majligheten till kontinuerlig dosering med bide den forsta 371 och andra 372 doseringsanordningen gor att avgasbehandlingssystemet kan utnyttjas till dess fulla potential. AlltsA kan systemet styras sh att robusta och mycket hoga totala grader av NOx-omvandling kan erhAllas over tid, utan att systemet behover ta hojd for att tillsatsmedlet kan ta slut. Den sakerstallda tillghngen till tillsatsmedel gor Oven att en tillforlitlig styrning av NO2-halten NO2/NOx alltid kan utferas, det vill saga under hela serviceintervallen.

Att utnyttja tillsatsmedel i flytande form for dosering med bide den forsta 371 och andra 372 doseringsanordningen gor att komplexiteten for systemet 370 halls lag, eftersom en gemensam tank kan utnyttjas for lagring av tillsatsmedlet.

Tillsatsmedel i flytande form kan tankas ph manga pafyllnadsstationer/mackar dar drivmedel tillhandahdlls, varfor phfyllnaden av tillsatsmedlet, och darmed ett optimerat utnyttjande av de tvd reduktionsstegen i avgasbehandlingssystemet kan sakerstallas.

Enligt en annan utforingsform tillhandahaller systemet 370 Atminstone en av den forsta 371 och andra 372 doseringsanordningen tillsatsmedel i gasform. Enligt en utforingsform kan detta tillsatsmedel utgoras av vatgas H2.

Ett exempel ph ett sadant system 370 fer tillfersel av tillsatsmedel visas schematiskt i figur 3, dar systemet innefattar den forsta doseringsanordningen 371 och den andra doseringsanordningen 372, vilka är anordnade uppstrOms den fOrsta reduktionskatalysatorn 331 respektive uppstrOms den andra reduktionskatalysatorn 332. De forsta och andra doseringsanordningarna 371, 372, vilka ofta utgOrs av dosermunstycken som doserar tillsatsmedel till, och blandar 71 detta tillsatsmedel med, avgasstrammen 303, tillhandahalls tillsatsmedel av den atminstone en pumpen 373 via ledningar 375 for tillsatsmedel. Den Atminstone en pumpen 373 erhaller tillsatsmedlet fran en eller flera tankar 376 for tillsatsmedel via en eller flera ledningar 377 mellan tanken/tankarna 376 och den atminstone en pumpen 373. Det ska hdr inses att tillsatsmedlet kan vara i flytande form och/eller i gasform, sasom beskrivs ovan. DA tillsatsmedlet är i flytande form är pumpen 373 en vdtskepump och de en eller flera tankarna 376 är vdtskebehdllare. Da tillsatsmedlet Or i gasform är pumpen 373 en gaspump och de en eller flera tankarna 376 Or gasbehallare. Om bade gasformigt och flytande tillsatsmedel utnyttjas anordnas flera tankar och pumpar, ddr atminstone en tank och pump är inrattad for tillhandahallande av flytande tillsatsmedel och Atminstone en tank och pump är inrdttade for tillhandahallande av gasformigt tillsatsmedel.

Enligt en utforingsform av uppfinningen innefattar den atminstone en pumpen 373 en gemensam pump som matar bade den fOrsta 371 och andra 372 doseringsanordningen med det fOrsta respektive andra tillsatsmedlet. Enligt en annan utforingsform av uppfinningen innefattar den Atminstone en pumpen en fOrsta och en andra pump, vilka matar den forsta 371 respektive den andra 372 doseringsanordningen med det fOrsta respektive andra tillsatsmedlet. Tillsatsmedelssystemets 370 specifika funktion finns vdl beskriven i den tidigare kdnda tekniken, och det exakta forfarandet vid insprutning av tillsatsmedel beskrivs darfor inte ndrmare hdr. Allmant gdller dock att temperaturen vid insprutningspunkt/SCR-katalysator bor vara Over en undre gransvardestemperatur for att undvika utfallningar samt bildande av joke onskvarda biprodukter, sasom ammoniumnitrat NH4NO3. Ett exempel pa ett vdrde for en sAdan undre gransvardestemperatur kan vara cirka 200 °C. Enligt en 72 utfOringsform av uppfinningen innefattar systemet 370 for tillforsel av tillsatsmedel en doseringsstyrenhet 374 anordnad att styra den Atminstone en pumpen 373, sA att tillsatsmedel tillfors avgasstrommen. Doseringsstyrenheten 374 innefattar enligt en utfaringsform en forsta pumpstyrningssenhet 378 anordnad att styra den dtminstone en pumpen 373, pd sddant sdtt att en farsta dosering av det fOrsta tillsatsmedlet tillfors avgasstrommen 303 via den forsta doseringsanordningen Doseringsstyrenheten 374 innefattar dven en andra pumpstyrningsenhet 379 anordnad att styra den dtminstone en pumpen 373 pd sAdant sdtt att en andra dosering av det andra tillsatsmedlet tillfors avgasstrommen 303 via den andra doseringsanordningen 372.

De forsta och andra tillsatsmedlen utgors vanligen av samma typ av tillsatsmedel, exempelvis urea. Dock kan, enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning, det forsta tillsatsmedlet och det andra tillsatsmedlet vara av olika typer, exempelvis urea och ammoniak, vilket gor att doseringen till var och en av de forsta 331 och andra 332 reduktionskatalysatoranordningarna, och ddrmed dven funktionen for var och en av de farsta 331 och andra 332 reduktionskatalysatoranordningarna kan optimeras dven med avseende p typ av tillsatsmedel. Om olika typer av tillsatsmedel utnyttjas innefattar tanken 376 flera deltankar, vilka innehAller de olika respektive typerna av tillsatsmedel.

En eller flera pumpar 373 kan utnyttjas for att tillhandahdlla de olika typerna av tillsatsmedel till den fOrsta doseringsanordningen 371 och den andra doseringsanordningen Sdsom ndmns ovan är de en eller flera tankarna och de en eller flera pumparna anpassade efter tillsatsmedlets tillstdnd, det vill saga efter am tillsatsmedlet är gasformigt eller flytande. 73 De en eller flera pumparna 373 styrs alltsa av en doseringsstyrenhet 374, vilken genererar styrsignaler for styrning av tillfarsel av tillsatsmedel sa att onskad mangd insprutas i avgasstrommen 303 med hjalp av den forsta 371 respektive andra 372 doseringsanordningen uppstroms den forsta 331 respektive andra 332 reduktionskatalysatoranordningen. Mer I detalj är den farsta pumpstyrningsenhet 378 anordnad att styra antingen en gemensam pump, eller en for den fOrsta doseringsanordningen 371 dedikerad pump, varigenom den fOrsta doseringen styrs att tillforas avgasstrommen 303 via den fOrsta doseringsanordningen 371. Den andra pumpstyrningsenheten 379 är anordnad att styra antingen en gemensam pump, eller en fer den andra doseringsanordningen 372 dedikerad pump, varigenom den andra doseringen styrs att tillferas avgasstremmen 303 via den andra doseringsanordningen 372.

Enligt en aspekt av foreliggande uppfinning tillhandahalls ett forfarande for behandling av en avgasstrom 303 som avges av en forbranningsmotor 301. Detta forfarande beskrivs har med hjalp av figur 4, i vilken forfarandestegen foljer avgasstrommens flade genom avgasbehandlingssystemet 350.

I ett fOrsta steg 401 av forfarandet utfors en oxidering av kvaveforeningar, kolforeningar och/eller kolvateforeningar i avgasstrommen 303. Denna oxidering utfors av en fOrsta oxidationskatalysator 310 anordnad sa att avgasstrommen 303 passerar igenom den.

I ett andra steg 402 av forfarandet tillfors avgasstrommen ett fOrsta tillsatsmedel genom utnyttjande av en fOrsta doseringsanordning 371 anordnad nedstroms namnda fOrsta oxidationskatalysator 310. I ett tredje steg 403 av forfarandet utfors en reduktion av kvaveoxider NOx 74 avgasstrommen genom utnyttjande av detta farsta tillsatsmedel i en forsta reduktionskatalysatoranordning 331, vilken kan innefatta en farsta selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR2 och/eller en forsta slip-katalysator SC 2 och/eller en ytterligare farsta slip-katalysator SC2b, anordnad nedstroms den forsta doseringsanordningen 371. Den forsta slipkatalysatorn SC2 och/eller den ytterligare farsta slipkatalysatorn SCib oxiderar har en rest av tillsatsmedel, dar resten kan besta exempelvis av urea, ammoniak NE-13 eller isocyansyra HNCO, och/eller ger en ytterligare reduktion av kvaveoxider NO i avgasstrommen 303. Det skall noteras att reduktionen av kvaveoxider NO medelst den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 i detta dokument kan innefatta partiell oxidation sa lange som den totala reaktionen utger en reduktion av kvaveoxider NON.

I ett fjarde steg 404 av forfarandet filtreras avgasstrommen, varvid sotpartiklar fangas upp av ett partikelfilter 320 vilket atminstone delvis innefattar en katalytiskt oxiderande belaggning. Denna katalytiskt oxiderande belaggning oxiderar de uppfangade sotpartiklarna och en eller flera ofullstandigt oxiderade kvave- och/eller kolforeningar.

I ett femte steg 405 av forfarandet tillfors ett andra tillsatsmedel avgasstrommen 303 genom utnyttjande av en andra doseringsanordning 372. I ett sjatte steg 406 av forfarandet utfors en reduktion av kvaveoxiderna NO i avgasstrommen 303 genom utnyttjande av atminstone det andra tillsatsmedlet i en andra reduktionskatalysatoranordning 332, vilken kan innefatta en andra selektiv katalytisk reduktionskatalysator SCR2 och i vissa konfigurationer en andra slip-katalysator SC2, anordnad nedstroms den andra doseringsanordningen 371. Den andra slip- katalysatorn oxiderar har ett overskott av ammoniak och/eller ger en ytterligare reduktion av kvaveoxider NO i avgasstrommen 7 303. Det skall noteras att reduktionen av kvaveoxider NO medelst den andra reduktionskatalysatoranordningen 332 i detta dokument kan innefatta partiell oxidation sa lange som den totala reaktionen utgor en reduktion av kvaveoxider NOR.

Det kan konstateras att en forsta temperatur Ti som den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 exponeras for och en andra temperatur 12 som den andra reduktionskatalysatoranordningen 332 exponeras for har stor betydelse for avgasbehandlingssystemets 350 funktion. Dock är det svart att reglera dessa temperaturer T1, T2, eftersom de till stor del beror av hur foraren framfor fordonet, det viii saga att de forsta Ti och andra T2 temperaturerna beror av den aktuella driften av fordonet och av inmatning via exempelvis en gaspedal i fordonet.

Forfarandet for avgasbehandling och sjalva avgasbehandlingssystemet 350 blir avsevart effektivare an ett traditionellt system (sasom det visat i figur 2) genom att den forsta temperaturen Ti for den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331, vid exempelvis startforlopp, tidigare nir hogre varden for den fOrsta temperaturen Ti, och darigenom hogre effektivitet vid reduktionen av kvaveoxider NO genom forfarandet enligt foreliggande uppfinning. Alltsa erhalls har en effektivare reduktion av kvaveoxider NOR, exempelvis vid kallstarter och vid padrag fran laga avgastemperaturer, vilket ger mindre okning av bransleforbrukning vid sadana kaftan. Ned andra ord utnyttjar foreliggande uppfinning de svarstyrda forsta Ti och andra 12 temperaturerna till sin fordel pa sa sa.tt att de bidrar till att Oka den sammanlagda effektiviteten for avgasreningssystemet. 76 De for avgasbehandlingssystemet 350 ovan namnda fordelarna erhalls aven for forfarandet enligt foreliggande uppfinning.

Genom att tva oxiderande steg utnyttjas i avgasbehandlingssystemet enligt foreliggande uppfinning, det viii saga i det forsta forfarandesteget 401, i vilket oxidering av kvaveforeningar, kolforeningar och/eller kolvateforeningar utfors medelst den forsta oxidationskatalysatorn 310, och i det fjarde forfarandesteget, i vilket oxidationen av en eller flera av kvaveoxid NO och ofullstandigt oxiderade kolforeningar utfors medelst partikelfiltret 320 och/eller en andra oxidationskatalysator DOC2, kan en okad andel av den totala NOx-omvandlingen fas att ske via snabb SCR, vet viii saga medelst kvavemonoxid NO och kvavedioxid NO2. Nar reduktionen till storre andel sker via reaktionsvagar over bade kvavemonoxid NO och kvavedioxid NO2 kan det totala anspraket pa katalysatorvolym minskas samtidigt som den transienta responsen forbattras for NOx-reduktionen.

Dessutom kan den uppstroms forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 monterade forsta oxidationskatalysatorn 310 aven utnyttjas for att skapa varme i nedstroms monterade komponenter, vilken enligt en utforingsform kan utnyttjas for en robust initiering av regenerering av partikelfiltret 320 i avgasbehandlingssystemet 350 och/eller kan utnyttjas for optimering av NOx-reduktionen i avgasbehandlingssystemet 350.

Avgasbehandlingssystemet 350 kan enligt en utforingsform innefatta atminstone en extern injektor vilken forser oxidationskatalysatorn och/eller cDPF med kolvaten HC. Motorn kan har aven ses som en injektor, vilken forser oxidationskatalysatorn och/eller cDPF med kolvaten HC, dar kolvatena HC kan utnyttjas for att skapa varme. 77 Sasom namns ovan kan enligt en utforingsform av fdreliggande uppfinning slip-katalysatorn SCI, SC2 vara en multifunktionell slip-katalysator vilken bade reducerar kvaveoxider NO och oxiderar rester av tillsatsmedel, exempelvis genom att i forsta hand reducera kvaveoxider NO och i andra hand oxidera rester av tillsatsmedel. For att erhalla dessa egenskaper kan slipkatalysatorn enligt en utforingsform innefatta ett eller flera amnen innefattade i platinametallerna och/eller ett eller flera andra amnen vilket ger slip-katalysatorn liknande egenskaper som for platinametallgruppen.

En sadan multifunktionell slip-katalysator SCI innefattad i den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331, kan enligt en utforingsform av uppfinningen ensam utgora den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331, det viii saga att den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 bestar endast av den multifunktionella slip-katalysatorn SCI.

En sadan multifunktionell slip-katalysator SCI, SC lb innefattad i den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331, kan enligt en annan utforingsform av uppfinningen i kombination med en forsta reduktionskatalysator SCR 1 utgora den fOrsta reduktionskatalysatoranordningen 331, det viii saga att den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 bestar av den forsta reduktionskatalysator SCR 1 och den multifunktionella slip-katalysatorn SCI, samt enligt vissa utforingsformer aven av en ytterligare forsta slip-katalysator SCIb.

En sadan multifunktionell slip-katalysator SC, SC innefattad i den fOrsta reduktionskatalysatoranordningen 331, kan enligt en utforingsform av ett forfarande enligt uppfinningen utnyttjas pa ett nytt satt i fOrhallande till tidigare kanda utnyttjanden av slip-katalysatorer. 78 Detta nya forfarande for utnyttjande av den multifunktionella slip-katalysatorn SCI, SC lb utnyttjar att avgasstrommen 303 ndr den passerar igenom den farsta slip-katalysatorn SCI och/eller den ytterligare forsta slip-katalysatorn SClb placerad i den farsta reduktionskatalysatoranordningen 331 är rik pa kvaveoxider NOR, det viii saga innehaller en relativt stor andel kvdveoxider NOR, vilket innebdr att avgasstrOmmen innehaller ett overskott av NOR-halt i forhallande till NH3- halten. Denna relativt stora andel kvaveoxider NOR, det viii saga overskottet av NO i forhallande till NH3, vid den fOrsta reduktionskatalysatoranordningen 331 everstiger vida andelen kvaveoxider NOR, det viii saga overskottet av NO i fOrhallande till NH3, i avgasstremmen 303 ndr denna passerar den andra reduktionskatalysatoranordningen 332, vilket gor att den fersta slip-katalysatorn SCI och/eller den ytterligare forsta slip-katalysatorn SClb i den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 har en helt annan paverkan pa avgasstrommen 303 an en andra slip-katalysator SC2 i den andra reduktionskatalysatoranordningen 332 har. Detta beror pa att avgasstrommen 303 innehaller mycket mindre Overskott kvaveoxider NOR, det viii saga ett mycket mindre overskott av NO i forhdllande till NH3, vid den andra reduktionskatalysatoranordningen 332 an vid den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331.

DA den forsta slip-katalysatorn SCI och/eller den ytterligare forsta slip-katalysatorn SClb i den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 har god tillgang pa kvaveoxider NOR, det viii saga har ett relativt start overskott av NO i fOrhallande till NH3, kan den alltsa utnyttjas som en multifunktionell slip-katalysator bade for reducering av kvaveoxider NO och fer oxidering av tillsatsmedel, sasom 79 exempelvis rester av tillsatsmedel vilka har passerat genom en forsta reductionskatalysator SCR1.

For den andra slip-katalysatorn SC2 i den andra reduktionskatalysatoranordningen 332 erhalls vasentligen endast oxidering av rester av tillsatsmedel som passerat genom den andra reductionskatalysatorn SCR2, eftersom endast laga nivaer av kvaveoxider NO har finns att tillga i avgasstrommen 303.

Den multifunktionella forsta slipkatalysatorn SC' och/eller den ytterligare forsta slip-katalysatorn SClb 700 innefattar enligt en utforingsform atminstone tva aktiva lager/skikt anordnade pa atminstone ett stabiliserande skikt/struktur 701, vilket visas schematiskt i figur 7. Det skall noteras att utforingsformen som visas i figur 7 endast utgor ett exempel pa en mojlig utformning av en multifunktionell forsta slipkatalysator SCI och/eller ytterligare forsta slipkatalysator SC1b. En multifunktionell forsta slipkatalysator SCI och/eller ytterligare forsta slip-katalysator SClb kan vara utformad pa ett antal andra satt, sa lange som de ovan beskrivna reaktionerna, vilka exempelvis kan motsvara ekvation 1 och 2, astadkoms av den multifunktionella forsta slipkatalysatorn Sc- och/eller ytterligare forsta slipkatalysatorn SCib. Alltsa kan ett antal utformningar, forutom den som visas i figur 7, av den multifunktionella farsta slipkatalysatorn SC- och/eller ytterligare forsta slip- katalysator 5C1b, vilka ger en oxidation av tillsatsmedel och en reduktion av kvaveoxider NOR, utnyttjas for den multifunktionella forsta slipkatalysatorn SC' och/eller ytterligare forsta slip-katalysatorn 5C1r.

Det forsta skiktet 702 av dessa aktiva skikt innefattar ett eller flera amnen innefattade i platinametallerna, eller ett 80 eller flera andra amnen, vilket ger slip-katalysatorn liknande egenskaper som for platinametallgruppen, det viii saga exempelvis oxidation av ammoniak. Det andra 703 skiktet kan innefatta en NOx-reducerande belaggning, exempelvis innefattande Cu- eller Fe-Zeolit eller Vanadin. Zeolit aktiveras har med en aktiv metall, sasom exempelvis koppar (Cu) eller jam n (Fe). Det andra skiktet 703 har star i direkt kontakt med avgasstrommen 303 som passerar genom avgasbehandlingssystemet.

Den multifunktionella forsta slip-katalysatorn SC och/eller den ytterligare forsta slip-katalysatorn SC11, har enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning en relativt liten storlek, varvid en "space velocity" Over ca 50.000 per timme kan erhallas kan erhallas for en majoritet av korfallen.

Utnyttjandet av den i storlek begransade forsta slip- katalysatorn SC1 och/eller ytterligare forsta slip-katalysatorn SClb i den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331, dar god tillgang pa kvaveoxider NO finns i forhallande till tillgangen pa ammoniak, men dar begransningar finns for volymen/storleken has slip-katalysatorn SC1, SC, ger flera overraskande fardelar.

Dels kan den forsta slip-katalysatorn SC1 och/eller den ytterligare forsta slip-katalysatorn SCib har alltsa utnyttjas som en multifunktionell slip-katalysator bade far reducering av kvaveoxider NO och for oxidering av tillsatsmedel. Den mycket goda tillgangen pa kvaveoxider NO vid den forsta slipkatalysatorn SC] och/eller vid den ytterligare forsta slipkatalysatorn SCth ger en mycket effektiv god reduktion av kvaveoxiderna NO med den forsta slip-katalysatorn SC1 och/eller vid den ytterligare forsta slip-katalysatorn SCth. 81 Det har dessutom vid tester visat sig att den korta uppehallstiden for avgasstrbmmen 303 vid den fOrsta slipkatalysatorn SC' och/eller vid den ytterligare fOrsta slipkatalysatorn SCth, vilken beror pa att avgasstrOmmen strOmmar farbi den fOrsta slip-katalysatorn SCI och/eller den ytterligare fOrsta slip-katalysatorn SCth snabbt pa grund av dess relativt begransade storlek, i kombination med den mycket goda tillgangen pa kvaveoxider NO ger en valdigt selektiv multifunktionell slip-katalysator SCI, SC. Det har visat sig att den fOrsta slip-katalysatorn SCI och/eller den ytterligare fOrsta slip-katalysatorn SClb utnyttjas everraskande intensivt under dessa forutsattningar, det viii saga vid kort uppehallstid och med hog andel kvaveoxider NOR, vilket ger en mycket god reduktion av kvaveoxiderna NOR.

Med andra ord kan formagan for den fOrsta slip-katalysatorn SCI och/eller den ytterligare fbrsta slip-katalysatorn SCth att bidra med reduktion av kvaveoxiderna NO och/eller med oxidering av exempelvis kolvaten HC och/eller ammoniak NH3 paverkas genom val av lamplig storlek for den fOrsta slip- katalysatorn SC' och/eller den ytterligare fOrsta slip- katalysatorn SCth och/eller genom att tillfara lamplig avgassammansattning, exempelvis innehallande lampliga andelar av NO och/eller NH3.

Enligt en utfbringsform av fbreliggande uppfinning kan den fOrsta reduktionskatalysatoranordningen 331, det viii saga den fOrsta slip-katalysatorn SCI och/eller den fOrsta reduktionskatalysatorn SCR] och/eller den ytterligare fOrsta slip-katalysatorn SCth utnyttjas for oxidation av kolvaten HC och/eller kolmonoxid CO, vilka naturligt forekommer i avgasstrbmmen. Exempelvis kan kolvaten HC i avgasstrommen 303 innefattas i branslerester fran forbranningen i 82 farbranningsmotorn 101 och/eller frAn extra insprutningar av bransle i samband med regenerering av partikelfiltret cDPF.

Oxidationen av kolvaten HC i den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 kan aven innefatta Atminstone en exoterm reaktion, det viii saga en reaktion vilken alstrar varme sA att en temperaturhojning for den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 och/eller fOr nedstroms foljande komponenter, sAsom partikelfiltret cDPF 320 och/eller en ljuddampare, i avgasbehandlingssystemet 350.

Denna temperaturhojning kan utnyttjas vid sotoxidation i partikelfiltret cDPF 320 och/eller for att rena ljuddamparen frail biprodukter, sdsom exempelvis urea. Genom denna Atminstone en exoterma reaktion mojliggors aven oxidation av kolvaten HC i den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331.

Dessutom kan SCR-skiktet i den forsta slip-katalysatorn SCI och/eller den ytterligare forsta slip-katalysatorn SClb deaktiveras Over tid av exempelvis svavel, vilket gOr att en varmeskapande exoterm kan komma att behovas for att genom en regenerering sakerstalla funktionen hos den forsta slip- katalysatorn SC' och/eller den ytterligare forsta slip- katalysatorn SCib. PA motsvarande satt kan en varmeskapande exoterm utnyttjas for att genom en regenerering sakerstalla funktionen hos en forsta selektiv reduktionskatalysator SCR1. SAsom nAmns ovan reducerar regenereringen mAngden svavel i den katalysator/komponent som regenereras.

Den forsta multifunktionella slip-katalysatorn SCI och/eller den ytterligare forsta slip-katalysatorn SCib placerad i den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 har dessutom en formAga att oxidera kvavemonoxid NO till kvavedioxid NO2.

Harigenom tillhandahAlls kvavedioxid NO2 till det nedstroms placerade partikelfiltret cDPF, vilket mojliggor en effektiv 83 sotoxidation i partikelfiltret cDPF, ddr sotoxidationen är en kvavedioxidbaserad oxidation.

Tillgangen till kvdvedioxid NO2 nedstroms den forsta multifunktionella slip-katalysatorn SC 2 och/eller den ytterligare forsta slip-katalysatorn SCib gor dven att en okad reduktion av kvaveoxider NO over den andra reduktionskatalysatoranordningen 332 kan erhallas.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning innefattar den forsta multifunktionella slip-katalysatorn SC 2 och/eller den multifunktionella ytterligare forsta slip-katalysatorn SClb ett eller flera ldmpliga dmnen, sasom ndmnda platinametaller, vilka skapar den atminstone en exoterma reaktion som ger temperaturhojningen ndr de ett eller flera ldmpliga dmnena regerar med avgasstrommen 303. Vid reaktionerna oxideras kvdvemonoxid NO till kvdvedioxid NO2. Vid reaktionerna oxideras Oven kolmonixid NO och/eller kolvdten HC sasom beskrivs ovan.

De ovan upprdknade egenskaperna och fordelarna angivna for en forsta multifunktionell slip-katalysator SCI och/eller den ytterligare forsta slip-katalysatorn SCup i den fOrsta reduktionskatalysatoanordning 331 kan fas att fungera mycket vd1 for ett avgasbehandlingssystem 350 som beskrivits ovan, det vill saga med en forsta reduktionskatalysatoranordning 331 nedstroms foljd av ett partikelfilter delvis belagd med katalytisk belaggning cDPF 320 nedstrams foljt av en andra reduktionskatalysatoranordning 332, och utan en oxidationskatalysator DOC mellan den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 och filtret cDPF 320. 84 Enligt en utfaringsform av forfarandet enligt fbreliggande uppfinning styrs reduktionen medelst den fOrsta reduktionskatalysatoranordningen 331 till att ske mom ett reduktionstemperaturintervall 'red, vilket atminstone delvis skiljer sig fran ett oxidationstemperaturintervall T0 mom vilket en signifikant sotoxidation medelst partikelfiltret 3 sker, 'redTox, varigenom reduktionen av kvaveoxider NO i den forsta reduktionskatalysatoranordningen inte signifikant konkurrerar med den kvavedioxidbaserade sotoxidationen i partikelfiltret cDPF eftersom de är aktiva mom atminstone delvis olika temperaturintervall 'red 0 'ox.

Enligt en utfbringsform av forfarande enligt fbreliggande uppfinning okas tillforseln av tillsatsmedel till den fbrsta doseringsanordningen 371 och/eller den andra doseringsanordningen 372 till en niva av tillfort tillsatsmedel vid vilken rester/utfallningar/kristallisation kan uppsta. Denna niva kan exempelvis bestammas genom jamfbrelse med ett fbrutbestamt gransvarde fbr tillfbrseln. Utnyttjande av denna utfbringsform kan alltsa resultera i att rester/utfallningar/kristaller av tillsatsmedel skapas.

Enligt en utforingsform av forfarandet enligt fbreliggande uppfinning minskas tillfbrseln av tillsatsmedel till den forsta doseringsanordningen 371 och/eller till den andra doseringsanordningen 372 da utfallningar/rester av tillsatsmedlet har bildats, varigenom dessa utfallningar kan varmas bort. Minskningen kan har innebara att tillfbrseln helt avbryts. Harigenom kan exempelvis en stbrre dosering i den forsta doseringspositionen for den forsta reduktionskatalysatoranordningen tillatas, eftersom eventuella utfallningar/rester naturligt kan varmas bort samtidigt som emissionskraven uppfylls av den andra reduktionskatalysatoranordningen under tiden. 8 Minskningen/avbrytandet av tillforseln kan har bero av aktuella och/eller predikterade driftsforhallanden for farbranningsmotorn och/eller avgasbehandlingssystemet. Alltsa maste exempelvis inte den andra reduktionskatalysatoranordningen 332 vara inrattad for att for alla driftsfall klara av en avstOngning av tinforseln medelst den farsta doseringsanordningen 371. En intelligent styrning mojliggor ddrfor ett mindre system vilket kan utnyttjas nar det Or lampligt och nar detta system kan tillhandahalla en erforderlig katalytisk funktion.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning optimeras den forsta reduktionskatalysatoranordningen 371 baserat pa egenskaper, sasom katalytiska egenskaper, for den fOrsta 371 och/eller andra 372 reduktionskatalysatoranordningen. Dessutom kan Oven den andra reduktionskatalysatoranordningen 372 optimeras baserat pa egenskaper, sasom katalytiska egenskaper, for den forsta 371 och/eller andra 372 reduktionskatalysatoranordningen. Dessa mojligheter till optimering av den forsta reduktionskatalysatoranordningen och/eller den andra reduktionskatalysatoranordningen ger en totalt sett effektiv avgasrening som hattre tar hansyn till det kompletta avgasbehandlingssystemets forhallanden.

De ovan namnda egenskaperna for den forsta 371 och/eller andra 372 reduktionskatalysatoranordningen kan vara relaterade till en eller flera av katalytiska egenskaper for den forsta 371 och/eller andra 372 reduktionskatalysatoranordningen, en katalysatortyp for den forsta 371 och/eller andra 372 reduktionskatalysatoranordningen, ett temperaturintervall mom vilket den forsta 371 och/eller andra 372 reduktionskatalysatoranordningen Or aktiv, en tOckningsgrad av ammoniak for den forsta 371 och/eller andra 372 reduktionskatalysatoranordningen 372. 86 Enligt en utfaringsform av foreliggande uppfinning optimeras den forsta reduktionskatalysatoranordningen 371 respektive den andra reduktionskatalysatoranordning 372 baserat pa driftsforhallanden for den forsta 371 respektive andra 372 reduktionskatalysatoranordningen. Dessa driftsforhallanden kan vara relaterade till en temperatur, det vill saga en statisk temperatur, for den farsta 371 respektive den andra 372 reduktionskatalysatoranordningen och/eller till en temperaturtrend, det viii saga en forandring av temperaturen, for den forsta 371 respektive den andra 372 reduktionskatalysatoranordningen.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning styrs tillforsel av det forsta tillsatsmedlet genom utnyttjande av den forsta doseringsanordningen 371 baserat pa en fordelning av kvoten mellan kvavedioxid och kvaveoxider NO2/NO x i den forsta reduktionskatalysatoranordningen 371. Detta har en fordel i att doseringen av det forsta tillsatsmedlet medelst den forsta doseringsanordningen 371 cid kan styras sa att avgasstrommen innehaller en andel kvavedioxid NO2 nar den nar partikelfiltret 320, vilket mojliggor en effektiv reaktionskinetik Over den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 medelst snabb SCR, samt en viss kvavedioxidbaserad (NO2-baserad) sotoxidation. Ned andra ord kan tillgang till kvavedioxid NO2 har garanteras vid partikelfiltrets 320 sotoxidation, eftersom dcseringen av det forsta tillsatsmedlet kan styras sa att det alltid finns kvavedioxid NO2 kvar i avgasstrommen 303 nar den nay. partikelfiltret 320. Mangden kvavedioxid NO2, och darmed fardelning av kvoten mellan kvavedioxid och kvavecxider NO2/NO, uppstrOms den forsta reduktionskatalysatoranordningen 371 kan exempelvis faststallas baserat pa forutbestamda data for den forsta oxidationskatalysatorn 310, till exempel i form 87 av mappade varden for kvavedioxid NO2 efter den farsta oxidationskatalysatorn 310. Med en sadan styrning av doseringen av det forsta tillsatsmedlet kommer alit doserat tillsatsmedel, och hela NOx-omvandlingen over den forsta reduktionskatalysatoranordningen, forbrukas genom snabb SCR, vilket har i detta dokument namnda fordelar.

Sam ett icke-begransande exempel kan styrningen har utfOras sa att doseringen av det forsta tillsatsmedlet mycket sallan motsvarar en NOx-omvandling overstigande vardet for 2 ganger kvoten mellan andelen kvavedioxid NO2 och andelen kvaveoxider NON, det viii saga att doseringen av det forsta tillsatsmedlet motsvarar en NOx-omvandling mindre an (NO2/N0x)*2. Om di exempelvis NO2/NO x = 30%, sa kan doseringen av det fOrsta tillsatsmedlet styras att motsvara en NOx-omvandling mindre an 60% (2*30%=60%), exempelvis en NOx-omvandling lika med cirka 50%, vilket skulle garantera att reaktionshastigheten Over den forsta reduktionskatalysatoranordningen är snabb och att 5% kvavedioxid NO2 finns kvar for NO2-baserad sotoxidation medelst partikelfiltret 320.

Enligt en utforingsform av forfarandet enligt foreliggande uppfinning utfors en aktiv styrning av reduktionen utford av den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 baserat pa ett forhallande mellan mangden kvavedioxid NO22 och mangden kvaveoxider NO x2 som nar den andra reduktionskatalysatoranordningen 332. Med andra ord styrs alltsa kvoten NO22/N0x2 till att ha ett for reduktionen i den andra reduktionskatalysatoranordningen 332 lampligt varde, varigenom en effektivare reduktion kan erhallas. Mer i detalj utfor alltsa har den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331 en forsta reduktion av en forsta mangd kvaveoxider NOxl som nar den forsta reduktionskatalysatoranordningen 331. Vid den andra reduktionskatalysatoranordningen 332 utfors sedan en 88 andra reduktion av en andra mangd kvaveoxider NO2 vilken nar den andra reduktionskatalysatoranordningen 332, dar en anpassning utfers av ferhallandet NO2 2/NO2 mellan mangden kvavedioxid NO22 och den andra mangden kvaveoxider N0 x2 vilka nar den andra reduktionskatalysatoranordningen 332. Denna anpassning utfors har genom utnyttjande av en aktiv styrning av den forsta reduktionen baserat pa ett varde for ferhallande NO2 2/NO2, med avsikt att ge forhallandet NO2 2/NO2 ett varde som ger den andra reduktionen effektivare. Vardet fer forhallandet NO2 2/NO2 kan har utgoras av ett uppmatt varde, ett modellerat varde och/eller ett predikterat varde.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning kan Oven vardet for forhallandet NO2/NO x for det forsta reduktionssteget 331 styras genom att genom att nivan for kvaveoxiderna NO vid det forsta reduktionssteget 331 styrs genom styrning/justering av motor- och eller forbranningsatgarder vilka vidtas for motorn.

Fackmannen inser att en metod for behandling av en avgasstrom enligt foreliggande uppfinning dessutom kan implementeras i ett datorprogram, vilket nar det exekveras i en dator astadkommer att datorn utfor forfarandet. Datorprogrammet utgor vanligtvis en del av en datorprogramprodukt 503, dar datorprogramprodukten innefattar ett lampligt digitalt ickeflyktigt/bestandigt/varaktigt/permanent lagringsmedium pa vilket datorprogrammet är lagrat. Namnda datorlasbara icke- flyktiga/bestandiga/varaktiga/permanenta medium bestar av ett lampligt minne, sasom exempelvis: ROM (Read-Only Memory), PROM (Programmable Read-Only Memory), EPROM (Erasable PROM), Flashminne, EEPROM (Electrically Erasable PROM), en harddiskenhet, etc. 89 Figur 5 visar schematiskt en styrenhet 500. Styrenheten 500 innefattar en berakningsenhet 501, vilken kan utgOras av vdsentligen nagon ldmplig typ av processor eller mikrodator, t.ex. en krets for digital signalbehandling (Digital Signal Processor, DSP), eller en krets med en forutbestdmd specifik funktion (Application Specific Integrated Circuit, ASIC). Berdkningsenheten 501 är farbunden med en, i styrenheten 500 anordnad, minnesenhet 502, vilken tillhandahaller berdkningsenheten 501 t.ex. den lagrade programkoden och/eller den lagrade data berdkningsenheten 501 behover for att kunna utfOra berdkningar. Berdkningsenheten 501 är dven anordnad att lagra del- eller slutresultat av berdkningar i minnesenheten 502.

Vidare är styrenheten 500 forsedd med anordningar 511, 512, 513, 514 for mottagande respektive sdndande av in- respektive utsignaler. Dessa in- respektive utsignaler kan innehalla vagformer, pulser, eller andra attribut, vilka av anordningarna 511, 513 fbr mottagande av insignaler kan detekteras som information och kan omvandlas till signaler som kan behandlas av berdkningsenheten 501. Dessa signaler tillhandahalls sedan berdkningsenheten 501. Anordningarna 512, 514 for sandande av utsignaler Or anordnade att omvandla berdkningsresultat fran berdkningsenheten 501 till utsignaler for bverfOring till andra delar av fordonets styrsystem och/eller den/de komponenter far vilka signalerna är avsedda.

Var och en av anslutningarna till anordningarna for mottagande respektive sdndande av in- respektive utsignaler kan utgoras av en eller flera av en kabel; en databuss, sasom en CAN-buss (Controller Area Network bus), en MOST-buss (Media Orientated Systems Transport bus), eller nagon annan busskonfiguration; eller av en tradlos anslutning. 90 En fackman inser att den ovan namnda datorn kan utgoras av berOkningsenheten 501 och att det ovan nOmnda minnet kan utgoras av minnesenheten 502.

Allmant bestar styrsystem i moderna fordon av ett kommunikationsbussystem bestaende av en eller flera kommunikationsbussar for att sammankoppla ett antal elektroniska styrenheter (ECU:er), eller controllers, och olika pa fordonet lokaliserade komponenter. Ett dylikt styrsystem kan innefatta ett stort antal styrenheter, och ansvaret for en specifik funktion kan vara uppdelat pa fler an en styrenhet. Fordon av den visade typen innefattar alltsa ofta betydligt fler styrenheter On vad som visas i figur 5, vilket är valkant for fackmannen mom teknikomradet.

Sasom inses av fackmannen kan styrenheten 500 i figur innefatta en eller flera av styrenheterna 115 och 160 i figur 1, styrenheten 260 i figur 2, styrenheten 360 i figur 3 samt styrenheten 374 i figur 3.

Foreliggande uppfinning Or i den visade utforingsformen implementerad i styrenheten 500. Uppfinningen kan dock Oven implementeras helt eller delvis i en eller flera andra vid fordonet redan befintliga styrenheter eller i nagon for foreliggande uppfinning dedikerad styrenhet.

Fackmannen inser ocksa att avgasbehandlingssystemet ovan kan modifieras enligt de olika utforingsformerna av metoden enligt uppfinningen. Dessutom avser uppfinningen motorfordonet 100, till exempel en personbil, en lastbil eller en buss, eller en annan enhet innefattande atminstone ett avgasbehandlingssystem enligt uppfinningen, sasom exempelvis en farkost eller en spannings/strom-generator.

Foreliggande uppfinning Or inte begransad till de ovan beskrivna utforingsformerna av uppfinningen utan avser och 91 innefattar alla utforingsformer mom de hifogade sialvstandiga kravens skyddsomfang. 92

Claims

Patentkrav 1. Avgasbehandlingssystem (350) anordnat for behandling av en avgasstrom (303) vilken resulterar fran en forbrOnning i en forbrOnningsmotor (301), kannetecknat av - en forsta oxidationskatalysator (310) anordnad att oxidera foreningar innefattande en eller flera av kvave, kol och vOte i namnda avgasstrom; 1. en forsta doseringsanordning (371) anordnad nedstrom nOmnda forsta oxidationskatalysator (310) och anordnad att tillfora ett forsta tillsatsmedel i nOmnda avgasstrom (303); 2. en forsta reduktionskatalysatoranordning (331) anordnad nedstroms nOmnda forsta doseringsanordning (371) och anordnad for reduktion av kvaveoxider NO i nOmnda avgasstrOm (303) genom utnyttjande av nOmnda forsta tillsatsmedel; - ett partikelfilter (320) atminstone delvis innefattande en katalytiskt oxiderande belOggning, vilket Or anordnat nedstroms namnda forsta reduktionskatalysatoranordning (331) och Or anordnat att fanga upp och oxidera sotpartiklar samt att oxidera en eller flera av kvaveoxid NO och ofullstOndigt oxiderade kolforeningar i nOmnda avgasstrom (303); 3. en andra doseringsanordning (372) anordnad nedstroms namnda partikelfilter (320) och anordnad att tillfora ett andra tillsatsmedel i namnda avgasstrom (303); och 4. en andra reduktionskatalysatoranordning (332) anordnad nedstrams namnda andra doseringsanordning (372) och anordnad for reduktion av kvaveoxider NO i nOmnda avgasstrom (303) genom utnyttjande av Atminstone ett av namnda fOrsta och nOmnda andra tillsatsmedel. 2. Avgasbehandlingssystem (350) enligt patentkrav 1, varvid atminstone ett av nOmnda forsta och andra tillsatsmedel innefattar ammoniak eller ett Omne ur vilket ammoniak kan utvinnas och/eller frigoras. 93 3. Avgashehandlingssystem (350) enligt nAgot av patentkrav 1-2, varvid namnda forsta reduktionskatalysatoranordning (331) innefattar nAgon i gruppen av: - en farsta selektiv katalytisk reduktionskatalysator (SCR); 1. en forsta selektiv katalytisk reduktionskatalysator (SCR) nedstrams integrerad med en farsta slip-katalysatcr (SCI), ddr ndmnda forsta slip-katalysator (SCI) är anordnad att oxidera en rest av tillsatsmedel och/eller att bista ndmnda fersta selektiva katalytiska reduktionskatalysator (SCR') med en ytterligare reduktion av kvdveoxider NO i ndmnda avgasstrem (303); 2. en fersta selektiv katalytisk reduktionskatalysator (SCR) nedstroms foljd av en separat forsta slip-katalysator (SC1), ddr ndmnda forsta slip-katalysator (SCI) är anordnad att oxidera en rest av tillsatsmedel och/eller att bistd ndmnda fersta selektiva katalytiska reduktionskatalysator (SCR) med en ytterligare reduktion av kvdveoxider NO i ndmnda avgasstrom (303); - en forsta slip-katalysator (SCI), vilken är anordnad i forsta hand for reduktion av kvdveoxider NO och i andra hand for oxidation av tillsatsmedel i ndmnda avgasstrom (303); 3. en fOrsta slip-katalysator (SCI) nedstroms integrerad med en fOrsta selektiv katalytisk reduktionskatalysator (SCR), ddr ndmnda fOrsta slip-katalysator (SCI) är anordnad att oxidera tillsatsmedel och/eller att bistA ndmnda fOrsta selektiva katalytiska reduktionskatalysator (SCR) med en reduktion av kvdveoxider NO i ndmnda avgasstrom (303); 4. en fOrsta slip-katalysator (SCI) nedstrOms fOljd av en separat fOrsta selektiv katalytisk reduktionskatalysator (SCR1), ddr ndmnda fOrsta slip-katalysator (SCI) Or anordnad att oxidera tillsatsmedel och/eller att bistA ndmnda fOrsta selektiva katalytiska reduktionskatalysator (SCR') med en 94 reduktion av kvaveoxider NO i namnda avgasstrom (303); 5. en forsta slip-katalysator (SC1) nedstroms integrerad med en farsta selektiv katalytisk reduktionskatalysator (SCR1) nedstroms integrerad med en ytterligare forsta slip- katalysator (SC1b), dar namnda farsta slip-katalysator (SC') och/eller namnda ytterligare forsta slip-katalysator (SC1b) är anordnade att oxidera tillsatsmedel och/eller att bista namnda forsta selektiva katalytiska reduktionskatalysator (SCR1) med en reduktion av kvaveoxider NO i namnda avgasstrem (303); - en forsta slip-katalysator (SC1) nedstroms fOljd av en separat fersta selektiv katalytisk reduktionskatalysator (SCR1) nedstroms foljd av en separat ytterligare forsta slipkatalysator (SC1b), (Jar namnda fersta slip-katalysator (SC') och/eller namnda ytterligare forsta slip-katalysator (SC1b) är anordnad att oxidera tillsatsmedel och/eller att bista namnda forsta selektiva katalytiska reduktionskatalysator (SCR1) med en reduktion av kvaveoxider NO i namnda avgasstrem (303); 6. en forsta slip-katalysator (SC1) nedstroms integrerad med en fersta selektiv katalytisk reduktionskatalysator (SCR1) nedstroms foljd av en separat ytterligare forsta slip- katalysator (SC1b), (Jar den forsta slip-katalysatorn (SC1) och/eller den ytterligare forsta slip-katalysatorn (SC1b) är anordnade i fersta hand for reduktion av kvaveoxider NO och i andra hand for oxidation av tillsatsmedel i avgasstrommen (303); och 7. en fOrsta slip-katalysator (SC1) nedstroms fOljd av en separat fOrsta selektiv katalytisk reduktionskatalysator (SCR1) nedstroms integrerad med en separat ytterligare fOrsta slipkatalysator (SC1b), (Jar den fOrsta slip-katalysatorn (SC1) och/eller den ytterligare fOrsta slip-katalysatorn (SC1b) är anordnade i fOrsta hand fOr reduktion av kvaveoxider (NO) och i andra hand for oxidation av tillsatsmedel i avgasstrommen (303). 9 4. Avgasbehandlingssystem (350) enligt nagot av patentkrav 1-3, varvid namnda andra reduktionskatalysatoranordning (332) innefattar nagon i gruppen av: - en andra selektiv katalytisk reduktionskatalysator (SCR2); - en andra selektiv katalytisk reduktionskatalysator (SCRJ nedstrams integrerad med en andra slip-katalysator (SC2), dar ndmnda andra slip-katalysator (SC2) är anordnad att oxidera en rest av tillsatsmedel och/eller att bista ndmnda andra selektiva katalytiska reduktionskatalysator (SCRJ med en ytterligare reduktion av kvdveoxider NO i ndmnda avgasstrem (303); och - en andra selektiv katalytisk reduktionskatalysator (SCRJ nedstroms foljd av en separat andra slip-katalysator (SC2), ddr ndmnda andra slip-katalysator (SC2) är anordnad att oxidera en rest av tillsatsmedel och/eller att bista ndmnda andra selektiva katalytiska reduktionskatalysator (SCRJ med en ytterligare reduktion av kvdveoxider NO i ndmnda avgasstrom (303). 5. Avgasbehandlingssystem (350) enligt nagot av patentkrav 1-4, varvid namnda partikelfilter (320) dr den forsta avgasbehandlingssystemskomponent namnda avgasstrom (303) nar efter att ha passerat ndmnda fOrsta reduktionskatalysatoranordning (331). 6. Avgasbehandlingssystem (350) enligt nagot av patentkrav 1-5, varvid namnda avgasbehandlingssystem (350) innefattar ett system (370) for tillforsel av tillsatsmedel, vilket innefattar atminstone en pump (373) anordnad att forse ndmnda forsta (371) och andra (372) doseringsanordning med ndmnda forsta respektive andra tillsatsmedel. 96 7. Avgasbehandlingssystem (350) enligt patentkrav 6, varvid namnda system (370) for tillforsel av tillsatsmedel innefattar en doseringsstyrenhet (374) anordnad att styra namnda atminstone en pump (373). 8. Avgasbehandlingssystem (350) enligt patentkrav 6, varvid namnda system (370) for tillforsel av tillsatsmedel innefattar en doseringsstyrenhet (374) innefattande: 1. en forsta pumpstyrningsenhet (378) anordnad att styra namnda atminstone en pump (373), varvid en forsta dosering av namnda forsta tillsatsmedel tillfors namnda avgasstrom genom utnyttjande av namnda forsta doseringsanordning (371); och 2. en andra pumpstyrningsenhet (379) anordnad att styra namnda atminstone en pump (373), varvid en andra dosering av namnda andra tillsatsmedel tillfors namnda avgasstrom genom utnyttjande av namnda andra doseringsanordning (372). 9. Avgasbehandlingssystem enligt nagot av patentkrav 1- 8, varvid namnda forsta reduktionskatalysatoranordning (331) är anordnad for reduktion av namnda kvaveoxider NO mom ett reduktionstemperaturintervall 'red, vilket atminstone delvis skiljer sig fran ett oxidationstemperaturintervall T0x mom vilket en oxidation av ofullstandigt oxiderade kolfOreningar i namnda partikelfilter (320) kan ske; 'redT,x. 10. Avgasbehandlingssystem enligt nagot av patentkrav 1- 9, varvid namnda forsta oxidationskatalysator (310) är anordnad att skapa varme for nedstroms monterade komponenter.. 11. FOrfarande for behandling av en avgasstrOm (303) vilken resulterar fran en forbranning i en forbranningsmotor (301), kannetecknat av 1. en oxidation (401) av foreningar innefattande en eller flera av kvave, kol och vate i namnda avgasstrOm genom utnyttjande av en forsta oxidationskatalysator (310); 97 - en styrning (402) av en tillforsel av ett forsta tillsatsmedel i ndmnda avgasstrom genom utnyttjande av en farsta doseringsanordning (371) anordnad nedstroms ndmnda forsta oxidationskatalysator (310), varvid ndmnda tillforsel av ndmnda forsta tillsatsmedel pAverkar en reduktion (403) av kvdveoxider NO i ndmnda avgasstrom genom utnyttjande av ndmnda farsta tillsatsmedel i Atminstone en farsta reduktionskatalysatoranordning (331) anordnad nedstroms ndmnda fersta doseringsanordning (371); och - ett uppfangande och oxiderande (404) av sotpartiklar samt oxiderande av en eller flera av kvdveoxid NO och ofullstdndigt oxiderade kolforeningar i ndmnda avgasstrom (303) genom utnyttjande av ett partikelfilter (320) Atminstone delvis innefattande en katalytiskt oxiderande beldggning, vilket är anordnat nedstroms ndmnda forsta reduktionskatalysatoranordning (331); och - en styrning (405) av tillforsel av ett andra tillsatsmedel i ndmnda avgasstrom (303) genom utnyttjande av en andra doseringsanordning (372) anordnad nedstroms ndmnda partikelfilter (320), varvid ndmnda tillforsel av ndmnda andra tillsatsmedel paverkar en reduktion (406) av kvdveoxider NO i ndmnda avgasstrom (303) genom utnyttjande av Atminstone ett av ndmnda fOrsta och ndmnda andra tillsatsmedel i en andra reduktionskatalysatoranordning (332) anordnad nedstroms ndmnda andra doseringsanordning (372). 12. Forfarande enligt patentkrav 11, varvid ndmnda farbrdnningsmotor (301) styrs att skapa vdrme for uppvdrmning av Atminstone en av ndmnda oxidationskatalysator (310) och ndmnda forsta reduktionskatalysatoranordning (331) i sAdan omfattning att ndmnda forsta reduktionskatalysatoranordning (331) nAr en ferutbestdmd prestanda fer omvandling av kvdveoxider NOR. 98 13. FOrfarande enligt nagot av patentkrav 11-12, varvid namnda reduktion medelst namnda forsta reduktionskatalysatoranordning (331) styrs att ske mom ett reduktionstemperaturintervall 'red, vilket atminstone delvis skiljer sig fran ett oxidationstemperaturintervall T,ox mom vilket en oxidation av ofullstandigt oxiderade kolforeningar i namnda partikelfilter (320) kan ske; 'red 0 T,„. 14. Forfarande enligt nagot av patentkrav 11-13, varvid namnda tillforsel av atminstone ett av namnda fOrsta och andra tillsatsmedel genom utnyttjande av en av namnda forsta doseringsanordning (371) respektive namnda andra doseringsanordning (372) okas till en niva vid vilken en risk finns for att utfallningar av namnda tillsatsmedel uppstdr. 15. Forfarande enligt patentkrav 14, varvid namnda forsta reduktionskatalysatoranordning (331) innefattar en forsta slip-katalysator (SCI), vilken i forsta hand utfOr reduktion av kvaveoxider NO och i andra hand utfor oxidation av en rest av tillsatsmedel i namnda avgasstrom (303). 16. Forfarande enligt nagot av patentkrav 11-13, varvid namnda tillforsel av atminstone ett av namnda fOrsta och andra tillsatsmedel genom utnyttjande av en av namnda forsta doseringsanordning (371) respektive namnda andra doseringsanordning (372) minskas, varefter rester av atminstone ett av namnda forsta och andra tillsatsmedel elimineras av varme hos namnda avgasstrom, dar namnda minskande av namnda tillforsel utfors om erforderlig total katalytisk funktion for ett avgasbehandlingssystem (350) vilket utfor namnda forfarande kan tillhandahallas efter namnda minskande. 17. FOrfarande enligt patentkrav 16, varvid namnda erforderliga katalytiska funktion beror av aktuella och/eller 99 predikterade driftsforhallanden for namnda fOrbranningsmotor (301). 18. FOrfarande enligt nagot av patentkrav 16-17, varvid namnda minskande av namnda tillforsel utgor en ett avbrott av namnda tillforsel. 19. FOrfarande enligt nagot av patentkrav 11-18, varvid namnda paverkan pa namnda reduktion av kvaveoxider NO for namnda forsta reduktionskatalysatoranordning (371) styrs baserat pa en eller flera egenskaper och/eller driftforhallanden for namnda forsta reduktionskatalysatoranordning (371). 20. FOrfarande enligt ndgot av patentkrav 11-18, varvid namnda paverkan pa namnda reduktion av kvaveoxider NO for namnda fOrsta reduktionskatalysatoranordning (371) styrs baserat pa en eller flera egenskaper och/eller driftfOrhallanden for namnda andra reduktionskatalysatoranordning (372). 21. FOrfarande enligt nagot av patentkrav 11-18, varvid namnda paverkan pa namnda andra reduktionskatalysatoranordning (372) styrs baserat ph en eller flera egenskaper och/eller driftforhallanden for namnda andra reduktionskatalysatoranordning (372). 22. FOrfarande enligt nagot av patentkrav 11-18, varvid namnda phverkan ph namnda andra reduktionskatalysatoranordning (372) styrs baserat pa en eller flera egenskaper och/eller driftferhallanden for namnda fersta reduktionskatalysatoranordning (371). 23. FOrfarande enligt nagot av patentkrav 19-22, varvid namnda egenskaper for namnda forsta (371) respektive andra (372) reduktionskatalysatoranordning Or relaterade till en 100 eller flera i gruppen av: 1. katalytiska egenskaper fbr namnda fbrsta reduktionskatalysatoranordning (371); 2. katalytiska egenskaper fbr namnda andra reduktionskatalysatoranordning (372); 3. en katalysatortyp fbr namnda fOrsta reduktionskatalysatoranordning (371); 4. en katalysatortyp for namnda andra reduktionskatalysatoranordning (372); - ett temperaturintervall mom vilket namnda forsta reduktionskatalysatoranordning (371) är aktiv; 5. ett temperaturintervall mom vilket namnda andra reduktionskatalysatoranordning (372) är aktiv; 6. en tackningsgrad av ammoniak for namnda forsta reduktionskatalysatoranordning (371) ; och 7. en tackningsgrad av ammoniak for namnda andra reduktionskatalysatoranordning (372) . 24. Fbrfarande enligt nagot av patentkrav 20-23, varvid namnda driftsfbrhallanden for namnda forsta (371) respektive andra (372) reduktionskatalysatoranordning Or relaterade till en eller flera i gruppen av: 1. en temperatur for namnda fOrsta reduktionskatalysatoranordning (371); 2. en temperatur for namnda andra reduktionskatalysatoranordning (372); 3. en temperaturtrend for namnda fbrsta reduktionskatalysatoranordning (371); och 4. en temperaturtrend for namnda andra reduktionskatalysatoranordning (372). 25. Forfarande enligt nagot av patentkrav 11-24, varvid namnda tillforsel av namnda forsta tillsatsmedel genom utnyttjande av namnda forsta doseringsanordning (371) styrs 101 baserat pa en fordelning av kvoten mellan kvavedioxid och kvaveoxider NO2/NO x uppstroms namnda forsta reduktionskatalysatoranordning (371). 26. Forfarande enligt nagot av patentkrav 11-25, varvid - namnda forsta reduktionskatalysatoranordning (331) utfor en forsta reduktion av en forsta mangd av namnda kvaveoxider NOxi vilken nar namnda forsta reduktionskatalysatoranordning (331); och 1. en anpassning av ett forhallande NO2 1/N01 mellan en forsta mangd kvavedioxid NO21 och namnda forsta mangd kvaveoxider N0x1 vilka nar namnda forsta reduktionskatalysatoranordning (331) utfors vid behov, varvid en aktiv styrning av namnda forsta mangd kvaveoxider NOutfors medelst motor- och/eller forbranningsatgarder. 27. Forfarande enligt nagot av patentkrav 11-26, varvid 1. namnda andra reduktionskatalysatoranordning (332) utfor en andra reduktion av en andra mangd av namnda kvaveoxider N0x2 vilken nar namnda andra reduktionskatalysatoranordning (332); och - en anpassning av ett forhallande NO2 2/NO2 mellan en andra mangd kvavedioxid NO22 och namnda andra mangd kvaveoxider NO2 vilka nar namnda andra reduktionskatalysatoranordning (332) utfors vid behov, varvid en aktiv styrning av namnda forsta reduktion av namnda forsta mangd kvaveoxider NOxl utfOrs baserat pa ett varde for namnda forhallande NO2 2/N0x 2. 28. Forfarande enligt patentkrav 27, varvid namnda varde for namnda forhallande NO22/N0x2 utgors av ett i gruppen av: 1. ett uppmatt varde; 2. ett modellerat varde; - ett predikterat varde. 102 29. FOrfarande enligt nagot av patentkrav 11-28, varvid namnda forsta oxidationskatalysator (310) och/eller en andra oxidationskatalysator skapar varme for nedstrOms monterade komponenter. 30. Forfarande enligt nagot av patentkrav 11-29, varvid en oxidation av kvave- och/eller kolvateforeningar i namnda avgasstrom utfors genom utnyttjande av en andra oxidationskatalysator anordnad nedstroms namnda forsta reduktionskatalysatoranordning (331) och uppstrOms namnda katalytiskt oxiderande belaggning. 31. Datorprogram innefattande programkod, vilket nar namnda programkod exekveras i en dator astadkommer att namnda dator utfor forfarandet enligt nagot av patentkrav 11-30. 32. Datorprogramprodukt innefattande ett datorldsbart medium och ett datorprogram enligt patentkrav 31, varvid namnda datorprogram är innefattat i namnda datorlasbara medium. 91. 1. 01. 901. 91. L() 901. ----' £01. 1701. "-' i ZOI. I 91. 1.f

1. I- Did 2 J201 00000 260