SE0302698A0 - Anordning för genomförande av en peritonealdialysbehandling - Google Patents

Description

10 PD som utförs med hjälp av en maskin kallas APD (Automated Peritoneal Dialysis), varvid maskinen åstadkommer den successiva fyllningen av dialys- vätska och tömningen av dialysvätska.

En APD-metod är CCPD (Continuous Cycling Peritoneal Dialysis), där 4-8 utbyten av dialysvätska genomförs under natten och där bukhålan är fylld med dialysvätska under dagen. Varje tömning är en fullständig tömning, dvs. bukhålan är väsentligen tom före nästa fyllning av dialysvätska.

En annan APD-metod är NIPD (Nightly Intermittent Peritoneal Dialysis), där -10 utbyten av dialysvätska genomförs under natten och där bukhålan är tom under dagen. Varje tömning är en fullständig tömning, dvs. bukhålan är väsentligen tom före varje ny fyllning med dialysvätska.

Ytterligare en APD-metod är TPD (Tidal Peritoneal Dialysis), där 5-12 utbyten av dialysvätska genomförs under natten och där bukhålan är tom eller fylld med dialysvätska under dagen. En initial fyllvolym instilleras, men endast en del av denna fyllvolym, t.ex. 50-80%, töms ut och ersätts under varje cykel.

Varje APD-cykel ser i princip ut såsom visas i bifogade fig. 1. Varje cykel består således av en fyllnadsfas F, en dialysfas Dw och en tömningsfas Dr.

Fyllnadsfasen F, under vilken dialysvätskan tillförs bukhålan med en fyll- volym VF, kännetecknas av en relativt hög flödeshastighet för dialysvätskan.

Dialysfasen DW, under vilken bukhålan är fylld med dialysvätska, känne- tecknas av en långsam ökning av vätskevolymen i bukhålan. Denna ökning är ett resultat av ultrafiltreringen, dvs. den osmotiska nettoöverföringen av vätska från patientens blod till bukhålan. Tömningsfasen Dr, under vilken den förbrukade dialysvätskan töms ut från bukhålan, uppvisar två faser, en första högflödesfas som kännetecknas av en relativt hög flödeshastighet för dialysvätskan samt en andra lågflödesfas som kännetecknas av en relativt låg flödeshastighet för dialysvätskan. De två faserna är tydligt åtskilda från varandra vid en brytpunkt B.

Under den första högflödesfasen, som kan vara i omkring 5-7 min, är flödes- hastigheten normalt mellan 250 och 300 ml / min beroende på trycket, typen av maskin etc. Under den andra lågflödesfasen, som kan vara i omkring 10- min, är flödeshastigheten normalt lägre än 50 ml/ min. Detta innebär att en relativt stor andel av dialysvätskan i bukhålan töms ut under en relativt kort del av tömningsfasens Dr totala tid. Vidare äger ingen avsevärd dialys rum när det finns endast en relativt liten volym förbrukad dialysvätska i bukhålan, dvs. under den andra lågflödesfasen. Följaktligen utgör den andra lågflödesfasen en tidsspillan för PD-behandlingens totala tidsåtgång.

Ett annat problem med den andra lågflödesfasen är att patienten kan ut- sättas för smärta under denna fas. När flödeshastigheten är låg eller noll kommer inget dynamiskt tryckfall att föreligga över katetern och tömnings- ledningen. På grund av detta kommer ett insugningstryck att överföras till bukhålan, vilket innebär att katetern kan sugas mot bukhålans väggar och ge upphov till smärta.

KÅND TEKNIK I US-A-6,558,343 beskrivs en anordning och ett förfarande som riktar sig mot en optimering av dialysvätskeutbyte. Anordningen år försedd med ett system som gör det möjligt att variera parametrarna för dialysvätskeutbytet över tid för att bibehålla en optimal dialysvätskekvalitet, medan samtidigt utbytesvolymerna optimeras för att minimera den totala förbrukningen av dialysvåtska. Detta uppnås genom variation av frekvensen för utbytescykler- na, t.ex. utbytescyklerna, den utbytta volymen, den totala volymen dialys- vätska, pausperioden mellan cyklerna, flödeshastigheten under ett utbyte kan vara låg vid början av behandlingen och öka över tid under behand- lingen. Variationen av behandlingen upprättas baserat på optimering med hänsyn till parametrar som är specifika för den aktuella patienten (ñltrer- ingskurva). Parametrarna fastställs innan den faktiska behandlingen på- börjas och förändras inte under behandlingen som sådan. För att kunna göra detta fastställande krävs data som år specifika för den aktuella patien- ten. En optimal fyllvolym år ett villkor för att medge komfortabel diafragma- position och andning för patienten.

I American Journal of Kidney Diseases, vol. 25, nr 4 1995 beskriver Brandes m.fl. på sid. 603-610 upptäckter i anslutning till “Optimization of Dialysate Flow and Mass Transfer During Automated Peritoneal Dialysis”. Närmare bestämt påvisar Brandes m.fl. att analys av tömningsflödeshastíghet i förhål- lande till tid avslöjade ett inledande segment med högt utflöde (350+/ -89 4 ml/ min) följt av en abrupt övergång (nedan betecknad brytpunkt) till ett segment som kännetecknas av långsam tömning (36+/ -21 ml/ min). Det första tömningssegmentet tog endast 5,6+/ -2,3 minuter (42% av den totala tömningstiden); under den tiden tömdes 83% +/-lO% av dialysvätskan. Man drog den slutsatsen att automatisk pentonealdialysbehandling, innefattande intermittent peritonealdialys som kan utföras i upprätt ställning, bör utföras i ryggläge snarare än i upprätt läge för att optimera en massaöverföringsyt- koefficient (KoA) och förkorta tömningstiden så att den innefattar endast det inledande segmentet med högt utflöde i syfte att förbättra behandlingens effektivitet och hanterbarhet.

I Peritoneal Dialysis International vol. 14, ss. 52-55 beskriver Kumano m.fl. en studie i vilken man fann en mycket snabb tömning under de första 5-7 minuterna, följt av en mycket långsam tömning. Mer än 80% av tömningen uppnåddes inom den förstnämnda perioden. Kumano m.fl. drar slutsatsen att 10 minuter är en tillräcklig tömningsperiod för de flesta CAPD-patienter med 2 liters dialysvätskevolym. Kumano m.fl. föreslår att tömningsmönstret fastställs för varje enskild patient i syfte att rekommendera en individuell tömningstid.

I Peritoneal Dialysis Today, vol. 140, ss. 272-277 beskriver Duran, Pierre- Yves kortfattat i artikeln ”APD Schedules and Clinical Results” en framtida optimerad tidal peritonealdialysbehandling som baseras på en automatisk avkänning av brytpunkten.

I WO99/ 02206 beskrivs en maskin avsedd att åstadkomma fyllning av dialysvätska till patientens bukhåla och tömning av den förbrukade dialys- vätskan från patienten under en PD-behandling. Maskinen innefattar en sluten kammare som kan utsättas för ett övertryck för fyllningen och ett undertryck för tömningen.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett förfarande och en anordning för genomförande av en förbättrad tidal peritonealdialys- behandling.

Ett annat ändamål är att åstadkomma en tidal peritonealdialysbehandling som optimerar användningen av dialysvätska. Ännu ett annat ändamål är att åstadkomma en tidal peritonealdialysbe- handling som optimerar användningen av den tid som läggs ned på behand- lingen. Ännu ett annat ändamål är att åstadkomma en tidal peritonealdialys- behandling som kan genomföras utan att ställningen för den patient som skall behandlas måste tas i beaktande. Ändamålet uppnås medelst den anordning som definierats inledningsvis, vilken innefattar: organ för fastställande av en första parameter avseende en önskad målvolym för den dialysvätska som skall inrymmas i patientens bukhåla efter varje fyllnadsfas i behandlingen; organ för fastställande av en andra parameter avseende en total volym av en dialysvätska som skall användas under den återstående delen av behandlingen; organ för fastställande av en tredje parameter avseende en total tids- rymd för den återstående delen av behandlingen; organ för fastställande av en fjärde parameter avseende en residual- volym av dialysvätska i bukhålan efter tömningsfasen; en processor avpassad att för den nästkommande av cyklerna medelst parametrarna beräkna en fyllvolym för dialysvätskan och en fyll / dialystid som innefattar tiden för fyllnadsfasen och dialysfasen; en maskin ansluten till processorn och avpassad att fylla patientens bukhåla med den beräknade fyllvolymen av dialysvätskan tills målvolymen har nåtts, och att tömma bukhålan efter den beräknade fyll /dialystiden; och en givare ansluten till processorn och avpassad att under tömningen avkänna en variabel som hänför sig till tömningen av dialysvätskan från bukhålan; varvid processorn är avpassad att initiera avbrott av tömningen när vari- abeln har nått en brytpunkt vid vilken variabeln förändras drastiskt och därmed kvarlämna en residualvolym av dialysvätska i bukhålan. 6 Genom att denna anordning medger avbrott av tömningen vid brytpunkten kan tömningsfasen förkortas avsevärt i förhållande till en APD-behandling av standardtyp där bukhålan töms fullständigt. Den del av den totala cykel- tiden under vilken en aktiv dialysbehandling genomförs kommer på mot- svarande sätt att öka. Fyllningen av dialysvätska under nästa cykel kan där- med påbörjas omedelbart när brytpunkten har nåtts, vilket innebär att ingen tid kommer att åtgå som enbart inbegriper en ineffektiv tömning av en rela- tivt liten kvantitet dialysvätska. Anordningen medger också inställning av fyll/ dialystiden för erhållande av fler eller färre cykler i syfte att optimera vätske- och tidsåtgången. Hela natten när patienten sover kan därmed an- vändas till effektiv dialysbehandling. Vidare kan den smärta för patienten som kan uppträda under tömningsfasens lågflödesfas undvikas, vilket naturligtvis ökar patientens vålbefinnande.

Enligt en utföringsform av uppfinningen innefattar anordningen organ för fastställande av en initial, femte parameter som avser en förväntad ultra- filtreringsvolym, varvid processorn är avpassad att beakta den femte para- metern vid beräkningen av fyllvolymen för dialysvätskan. En förväntad ultra- filtreringsvolym kan fastställas i förväg på relativt säkert sätt medelst ultra- filtreringsvolymen vid patientens föregående behandling eller behandlingar, dialysvätskans sammansättning etc. När också ultrafiltreringsvolymen tas i beaktande kan fyllvolymen för nästa cykel beräknas på mer exakt sätt.

Enligt en annan utföringsform av uppfinningen är processorn avpassad att beräkna även det antal cykler som skall genomföras under den återstående delen av behandlingen.

Enligt en annan utföringsform av uppfinningen är processorn avpassad att göra en relativt liten justering av den målvolym som fastställts av det första organet för de cykler som följer efter den första cykeln. En sådan liten juste- ring kan exempelvis vara från -20 till +lO% av den initiala målvolymen, eller närmare bestämt +/ - 10% av den initiala målvolymen.

Enligt en annan utföringsform av uppfinningen innefattar denna variabel dialysvätskans flödeshastighet under tömningsfasen. Brytpunkten kan där- med på praktiskt sätt avkännas som en plötslig sänkning av flödeshastig- heten. Flödeshastigheten kan exempelvis avkännas genom att den uttömda dialysvätskans vikt avkänns. Denna vikt kan avkännas kontinuerligt av en våg som finns monterad i maskinen för genomförande av fyllningen och tömningen.

Enligt en annan utföringsform av uppfinningen innefattar variabeln ett tryck i patientens bukhåla under tömningsfasen. Ett sådant tryckvärde kan er- hållas genom kontinuerlig avkänning av det intraperitoneala trycket, IPP.

Enligt en annan utföringsform av uppfinningen är givaren avpassad att av- känna en tömningsvolym för den uttömda dialysvätskan efter tömningsfasen och därvid är processorn avpassad att beräkna residualvolymen medelst tömningsvolymen, den förväntade ultrafiltreringsvolymen och fyllvolymen, och att fastställa en trend för residualvolymen efter minst två cykler. Tren- den avspeglar korrektheten hos den inledningsvis fastställda femte para- metern avseende den förväntade ultrafiltreringsvolymen. Om den inlednings- vis fastställda förväntade ultrafiltreringsvolymen skulle ha ställts in felaktigt, kommer det att framgå av trenden för residualvolymen. Trenden för residual- volymen kan därför användas som en säkerhetsåtgärd för att undvika att patienten överfylls. Vidare kan processorn vara avpassad att justera den för- väntade ultrafiltreringsvolymen om trenden uppvisar ett ökande eller minsk- ande värde för residualvolymen och om detta värde överskrider ett förut- bestämt första gränsvärde.

Enligt en annan utföringsform av uppfinningen är maskinen avpassad att under en påföljande cykel tömma bukhålan fullständigt så att residualvo- lymen är väsentligen noll om trenden uppvisar ett ökande eller minskande värde för residualvolymen och om detta värde överskrider ett förutbestämt andra gränsvärde, och därvid år processorn avpassad att beräkna en ny för- väntad ultrafiltreringsvolym baserat på tömningsvolymen efter den fullstän- diga tömningen. Följaktligen kan den ovan angivna säkerhetsåtgärden inne- fatta en total tömning i syfte att återgå till ett säkert läge. I detta säkra läge är det också möjligt att få ett exakt mått på ultrafiltreringen för de fram till denna tidpunkt fullföljda cyklerna. Från denna trend för residualvolymen är det också möjligt att på nytt beräkna den inledningsvis inställda ultrafilt- reringsparametern för att få ett bättre värde. Residualvolymen varierar något från en cykel till nästa, vilket innebär att den på nytt beräknade ultrafilt- reringsparametern endast kan vara ett uppskattat värde.

Enligt en annan utföringsform av uppfinningen är givaren avpassad att av- känna ett initialt värde för variabeln vid början av tömningsfasen och ett kritiskt värde för denna variabel, varvid brytpunkten nås när variabeln har nått det kritiska värdet. En kritisk flödeshastighet kan vara 30-85% av den initiala flödeshastigheten, t.ex. 85%, 80%, 70%, 60%, 50%, 40%, 30%, 20% eller 10% av den initiala flödeshastigheten. Ändamålet uppnås också medelst det förfarande som definierats inlednings- vis, vilket för väsentligen alla cykler innefattar stegen att: a) fastställa en första parameter avseende en önskad målvolym för den dialysvätska som skall inrymmas i patientens bukhåla efter varje fyllnadsfas i behandlingen; b) fastställa en andra parameter avseende en total volym av en dialys- vätska som skall användas under en återstående del av behandlingen; c) fastställa en tredje parameter avseende en total tidsrymd för den åter- stående delen av behandlingen; d) fastställa en fjärde parameter avseende en residualvolym av dialys- vätska i bukhålan efter tömningsfasen; e) beräkna för den nästkommande av cyklerna medelst parametrarna en fyllvolym för dialysvåtskan och en fyll /dialystid som innefattar tiden för fyll- nadsfasen och dialysfasen; f) fylla patientens bukhåla med den beräknade fyllvolymen för dialys- vätskan tills målvolymen har nåtts; g) tömma bukhålan efter den beräknade fyll / dialystiden; h) under tömningen avkänna en variabel som hänför sig till tömningen av dialysvätskan som lämnar bukhålan; i) avbryta tömningen när variabeln når en brytpunkt vid vilken variabeln förändras drastiskt; och j) lämna en residualvolym av dialysvätska i bukhålan.

Fördelaktiga vidareutvecklingar av förfarandet definieras i underkraven 12 till 22.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA 9 Föreliggande uppfinning kommer nu att beskrivas närmare i form av olika utföringsformer av denna och med hänvisning till de bifogade ritningama.

Fig. 1 visar ett diagram över en PD-cykel.

Fig. 2 visar schematiskt en vy av en anordning för genomförande av en tidal peritonealdialysbehandling.

Fig. 3 visar schematiskt ett diagram över en behandling enligt upp- finningen.

DETALJERAD BESKRIVNING AV OLIKA UTFÖRINGSFORMER AV UPPFINNINGEN Fig. 2 visar ett peritonealbehandlingssystem innefattande en anordning för genomförande av en tidal peritonealdialysbehandling av en patient i ett fler- tal cykler. En sådan cykel beskrivs i ñg. 1 och innefattar en fyllnadsfas F, en dialysfas Dw och en tömningsfas Dr.

Anordningen innefattar en PD-maskin 1 avsedd att genomföra fyllning av dialysvätska i patientens bukhåla och tömning av den förbrukade dialys- vätskan från patienten. Maskinen 1 innefattar en sluten kammare 2 och en pumpanordning 3 som är avpassad att utsätta det inre av kammaren 2 för ett övertryck för fyllningen eller för ett undertryck för tömningen. Kammaren 2 är avpassad att inrymma en värmarpåse 4 som är anordnad att motta dia- lysvätskan från ett antal vätskepåsar 5. Dialysvätskan tillförs från värmar- påsen 4 till en patient som illustreras med rutan 6. Kammaren 2 är också avpassad att inrymma en tömningspåse 7 som är arrangerad att motta den förbrukade dialysvätskan från patienten 6. Den förbrukade dialysvätskan töms från tömningspåsen 7 till ett avlopp 8.

Anordningen innefattar en första ledning 10 för anslutning av vätskepåsarna till värmarpåsen 4. Den första ledningen 10 kan Öppnas medelst en första värmarfyllventil 11. En andra ledning 12 finns anordnad för anslutning av en ytterligare vätskepåse 13 till värmarpåsen 4. Den andra ledningen 12 är öppningsbar medelst en andra värmarventil 14. En tredje ledning 16 finns anordnad för anslutning av värmarpåsen 4 till patienten 6. Den tredje led- ningen 16 är öppningsbar medelst en patientfyllventil 17. En fjärde ledning 18 finns anordnad för anslutning av patienten 6 till tömningspåsen 7. Den fjärde ledningen 18 är öppningsbar medelst en patienttömningsventil 19. En femte ledning 20 finns anordnad för anslutning av tömningspäsen 7 till av- loppet 8. Den femte ledningen 20 är öppningsbar medelst en systemtöm- ningsventil 22. En shuntledning 23 är anordnad mellan den tredje ledningen 16 och den fjärde ledningen 18. Shuntledningen 23 är öppningsbar medelst en shuntventil 24.

Anordningen innefattar också en styrenhet 30 som inbegriper en processor 31, en inmatningsanordning 32 och lämpligt minne 33. Processorn 31 är ansluten till pumpanordningen 3 och ventilerna 11, 14, 17, 19, 22 och 24 för styrning av behandlingen. Processorn kan också vara ansluten till en utmatningsanordning 34, såsom en skärm, en kommunikationsanordning etc. för att medge övervakning av behandlingen. Vidare är styrenheten 30 ansluten till en givare 37 för avkänning av volymen av vätska i vârmarpåsen 4 och tömningspåsen 7. I den visade utföringsformen innefattar givaren 37 en våg anordnad i tryckkammaren 2 för avkänning av vikten, och därmed volymen, av vätskan i värmarpåsen 4 och tömningspåsen 7.

Inmatningsanordningen 32 kan innefatta en kortläsare anordnad att motta ett patientkort 35 innefattande minnesorgan 36 för lagring av patientdata och olika parametrar för genomförande av behandlingen. Patientkortet 35 kan programmeras med tillämpliga data och parametrar av den läkare som har ansvaret för patienten 6. De parametrar som inryms i minnesorganet 36 kan enligt en första utföringsform vara följande: En första parameter avseende en önskad målvolym VT för den dialysvätska som skall inrymmas i patientens 6 bukhåla efter varje fyllnadsfas F i be- handlingen.

En andra parameter avseende en total volym av en dialysvätska som skall användas under behandlingen.

En tredje pararneter avseende en total tidsrymd för behandlingen.

En fjärde parameter avseende en residualvolym VR av dialysvätska i buk- hålan efter tömningsfasen.

En femte parameter avseende en förväntad ultrafiltreringsvolym VU.

Alternativt kan inmatningsanordningen 32 exempelvis innefatta ett tangent- bord eller en touch-skärm genom vilket/ vilken de faktiska patientdata och parametrarna enligt ovan kan matas in i anordningen. 11 Innan själva behandlingen påbörjas är patienttömningsventilen 19 öppen för att säkerställa uttömningen av eventuell vätska i patientens 6 bukhåla till tömningspåsen 7, medan ventilerna 11, 14, 17, 22 och 24 är stängda. Under en peritonealbehandling enligt denna uppfinning tillförs dialysvätska i en första cykel från en av vätskepåsarna 5 till värmarpåsen 4 via den första led- ningen 10 genom att ventilen 1 1 öppnas och ett lågt tryck alstras i tryck- kammaren 2 medelst pumpanordningen 3. Processorn 31 är avpassad att för denna cykel, medelst de ovan angivna parametrarna, beräkna en fyllvolyrn VF för dialysvätskan och en fyll / dialystid som inbegriper tiden för fyllnads- fasen och dialysfasen. 3. Processorn 31 är avpassad att beräkna också det totala antalet cykler som skall genomföras under behandlingen.

Den beräknade fyllvolymen VF tillförs således värmarpåsen 4 och värms till en lämplig temperatur som motsvarar patientens 6 kroppstemperatur. Voly- men ivärmarpåsen 4 avkänns medelst vågen 37 och fyllningen av värrnar- påsen 4 pågår tills målvolymen VT har nåtts. Denna fyllvolym VF av dialys- vätskan tillförs sedan patienten 6 genom att patientfyllventilen 17 öppnas och ett högt tryck alstras i kammaren 2 medelst pumpanordningen 3. Ven- tilerna 14, 11, 17 , 22 och 24 är stängda under denna fyllning.

Under den första cykelns dialysfas Dr kan värmarpåsen 4 fyllas med ny dia- lysvätska från vätskepåsarna 5 genom att ventilen 1 1 öppnas och ventilerna 14, 17, 19, 22 och 24 hålls stängda. Efter den nya fyllningen av värmar- päsen 4 kan systemtömningsventilen 22 vara öppen för att säkerställa ut- tömning av vätskan i tömningspåsen 7. Efter den beräknade fyll / dialystiden initieras tömningen av den förbrukade dialysvätskan genom att ventilen 19 öppnas och ventilerna 11, 14, 17, 22 och 24 hålls stängda.

Under tömningsfasen Dr avkänner vågen 37 kontinuerligt den ökande vikten av den förbrukade dialysvätska som tillförs tömningspåsen 7 från patientens 6 bukhåla. När den minskande viktförändringen när en brytpunkt BP vid vilken vikten förändras drastiskt initierar processom 31 avbrottet av töm- ningen genom att sända en stängningssignal till patienttömningsventilen 19.

Den dialysvätska som finns kvar i patientens 6 bukhåla är residualvolymen VR. Processorn 31 är företrädesvis avpassad att avbryta tömningen omedel- bart efter det att brytpunkten har avkänts. 12 Efter avbrottet av tömningen kan fyllnadsfasen F i nästa cykel omedelbart initieras. Emellertid är processorn 31 efter den första cykeln avpassad att justera parametrarna avseende fyll/dialystiden och fyllvolymen, tömnings- tiden från början av tömningsfasen Dr till brytpunkten BP, samt tömnings- volymen i föregående cykel. Mera speciñkt, med avseende på den första parametern, är processorn 3 1 avpassad att göra en relativt liten justering av målvolymen för de återstående cyklerna. En sådan liten justering av mål- volymen kan exempelvis vara från -20 till +10% av den initiala målvolymen, eller närmare bestämt +/-10% av den initiala målvolymen. Med avseende på den andra parametern kan den totala fyllvolymen justeras med +/ -5%.

Processorn 31 kan därmed fastställa en ny total fyllvolym för den återstå- ende delen av behandlingen. Med avseende på den tredje parametern kan den totala tidsrymden justeras med +/ -5% eller med +/-1O min (det som är störst av dessa).

Vidare är processorn 31 avpassad att baserat på de justerade parametrarna beräkna tömningstiden och den faktiska tömningsvolymen, en ny fyllvolym VF och en ny fyll/ dialystid för nästa cykel. Nästa cykel genomförs sedan på ett sätt som motsvarar den föregående cykeln. Efter nästa cykel upprepas de ovan definierade stegen för de återstående cyklerna i behandlingen. Ett ex- empel på en hel behandling visas schematiskt i lig. 3. Såsom framgår kan målvolymen, fyllvolymen och fyll / dialystiden variera från cykel till cykel.

Residualvolymen varierar men den resulterande residualvolymen är relativt liten i jämförelse med residualvolymen i en tidal peritonealbehandling av standardtyp.

Givaren 37 i form av vågen är avpassad att kontinuerligt avkänna vikten av den vätska som avges till värmarpåsen 4 och tömningspåsen 7. Den uttömda dialysvätskans viktförändring är en variabel som avspeglar dialysvätskans flödeshastighet från patienten 6 under tömningsfasen Dr. Denna flödes- hastighet kan också uppskattas på annat sätt, exempelvis medelst en flödes- mätare anordnad på den fjärde ledningen 18. Ett annat alternativ skulle vara att avkänna en variabel avseende ett tryck i patientens bukhåla under tömningsfasen, det så kallade intraperitonealtrycket IPP. Oberoende av vil- ken variabel som väljs för genomförande av uppfinningen är emellertid den aktuella givaren avpassad att avkänna ett initialt värde för variabeln vid bör- 13 jan av tömningsfasen Dr. variabeln avkänns kontinuerligt tills ett kritiskt värde har nåtts. Det kritiska värdet kännetecknas av en plötslig förändring av variabeln, varvid denna plötsliga förändring motsvarar brytpunkten.

Exempelvis kan brytpunkten nås vid en drastisk sänkning av flödeshastig- heten eller av intraperitonealtrycket. En kritisk flödeshastighet kan vara 30- 85% av den initiala flödeshastigheten, t.ex. 85%, 80%, 70%, 60%, 50%, 40%, %, 20% eller 10% av den initiala flödeshastigheten.

Den femte parametern avseende den förväntade ultrafiltreringsvolymen är viktig att känna till för att man skall kunna förhindra överfyllning av patien- ten 6. Överfyllning, dvs. en alltför stor volym i bukhålan, kan förorsaka smärta eller medföra medicinska besvär för patienten 6. Ett exakt värde för ultrañltreringen kan fastställas efter behandlingen (genom att låta den sista tömningen vara en fullständig tömning), när den totala fyllvolymen och den totala tömningsvolymen är kända.

Det kan emellertid också vara intressant att följa residualvolymen över minst två cykler i syfte att fastställa trenden för denna residualvolym. I princip kan denna trend fastställas grovt genom att endast två cykler följs. Naturligtvis erhålls en säkrare trend om residualvolymen följs över mer än två cykler.

Givaren 37 avkänner den uttömda dialysvätskans tömníngsvolym efter varje cykels tömningsfas Dr. Processorn är också avpassad att beräkna residual- volymen medelst denna tömníngsvolym, den förväntade ultrafiltrerings- volymen och fyllvolymen. Vidare är processorn avpassad att fastställa en trend för residualvolymen efter minst två cykler. Processorn kan också jus- tera den förväntade ultrañltreringsvolymen om trenden uppvisar ett ökande eller minskande värde för residualvolymen och om detta värde överskrider ett förutbestämt första gränsvärde. Om trenden uppvisar ett ökande eller minskande värde för residualvolymen och om detta värde också överskrider ett förutbestämt andra gränsvärde kan maskinen vidare vara avpassad att under en följande cykel tömma bukhålan fullständigt så att residualvolymen är väsentligen noll. Processorn kan då vara avpassad att beräkna en ny för- väntad ultrañltreringsvolym baserat på tömningsvolymen efter den full- ständiga tömningen.

Det skall noteras att residualvolymen företrädesvis är väsentligen noll innan den första cykeln i behandlingen påbörjas. Emellertid kan bukhålan vara 14 fylld med dialysvåtska innan behandlingen påbörjas, varvid den första åt- gärden skulle vara att tömma ut den vätska som finns i buken. Vidare är residualvolymen företrädesvis väsentligen noll efter den sista cykeln i be- handlingen. Emellertid kan bukhålan då fyllas med dialysvätska efter bryt- punktsbehandlingen.

Föreliggande uppfinning år inte begränsad till de beskrivna utförings- formerna utan kan varieras och modifieras inom omfånget för följande krav.

Claims (22)

10 15 20 25 30 35 15 PATENTKRAV

1. Anordning för genomförande av en tidal peritonealdialysbehandling av en patient i ett flertal cykler, varvid varje cykel innefattar en fyllnadsfas (F), en dialysfas (DW) och en tömningsfas (Dr), varvid anordningen innefattar: organ (31, 32, 35, 36) för fastställande av en första parameter avseende en önskad målvolym för den dialysvätska som skall inrymmas i patientens bukhåla efter varje fyllnadsfas i behandlingen; organ (31, 32, 35, 36) för fastställande av en andra parameter avseende en total volym av en dialysvätska som skall användas under den återstående delen av behandlingen; organ (31, 32, 35, 36) för fastställande av en tredje parameter avseende en total tidsrymd för den återstående delen av behandlingen; organ (31, 32, 35, 36) för fastställande av en fjärde parameter avseende en residualvolym av dialysvätska i bukhålan efter tömningsfasen; en processor (31) avpassad att för den nästkommande av cyklerna medelst parametrarna beräkna en fyllvolym (VF) för dialysvätskan och en fyll/dialystid som innefattar tiden för fyllnadsfasen och dialysfasen; en maskin (1) ansluten till processorn och avpassad att fylla patientens bukhåla med den beräknade fyllvolymen av dialysvätskan tills målvolymen har nåtts och att tömma bukhålan efter den beräknade fyll / dialystiden; och en givare (37) ansluten till processorn och avpassad att under töm- ningen avkänna en variabel som hänför sig till tömningen av dialysvätskan från bukhålan; varvid processorn (31) är avpassad att initiera avbrott av tömningen när variabeln når en brytpunkt vid vilken variabeln förändras drastiskt och där- vid kvarlämna en residualvolym av dialysvätska i bukhålan.

2. Anordning enligt krav 1, innefattande organ (31, 32, 35, 36) för fast- ställande av en initial, femte parameter avseende en förväntad ultrafiltre- ringsvolym, varvid processorn (31) är avpassad att beakta den femte para- metern vid beräkningen av fyllvolymen (VF) för dialysvätskan.

3. Anordning enligt något av kraven 1 och 2, varvid processorn (31) är av- passad att beräkna också det antal cykler som skall genomföras under den återstående delen av behandlingen. 10 15 20 25 30 35 16

4. Anordning enligt något av kraven 1 till 3, varvid processorn (31) är av- passad att göra en relativt liten justering av den målvolym som fastställts av det första organet för de cykler som följer på den första cykeln.

5. Anordning enligt något av kraven l till 4, varvid variabeln innefattar dialysvätskans flödeshastighet under tömníngsfasen.

6. Anordning enligt något av kraven l till 4, varvid variabeln innefattar ett tryck i patientens bukhåla under tömningsfasen.

7. Anordning enligt åtminstone krav 2, varvid givaren (37) är avpassad att avkänna en tömningsvolym för den uttömda dialysvåtskan efter tömnings- fasen och varvid processorn (31) är avpassad att beräkna residualvolymen medelst tömningsvolymen, den förväntade ultrafiltreringsvolymen och fyll- volymen, samt att fastställa en trend för residualvolymen efter minst två cykler.

8. Anordning enligt krav 7, varvid processom (31) är avpassad att justera den förväntade ultrafiltreringsvolymen om trenden uppvisar ett ökande eller minskande värde för residualvolymen och om detta värde överskrider ett för- utbestämt första gränsvärde.

9. Anordning enligt något av kraven 7 och 8, varvid maskinen (1) är av- passad att under en påföljande cykel tömma bukhålan fullständigt så att residualvolymen är väsentligen noll om trenden uppvisar ett ökande eller minskande värde för residualvolymen och om detta värde överskrider ett förutbestämt andra gränsvärde, och varvid processorn (31) är avpassad att beräkna en ny förväntad ultrafiltreringsvolym baserat på tömningsvolymen efter den fullständiga tömningen.

10. Anordning enligt något av föregående krav, varvid givaren (37) är av- passad att avkänna ett initialt värde för variabeln vid början av tömnings- fasen och ett kritiskt värde för denna variabel, varvid brytpunkten har nåtts när variabeln når det kritiska värdet.

ll. Förfarande för genomförande av en tidal peritonealdialysbehandling av en patient i ett flertal cykler, varvid varje cykel innefattar en fyllnadsfas, en 10 15 20 25 30 35 17 dialysfas och en tömningsfas, varvid förfarandet för väsentligen alla cykler innefattar stegen att: a) fastställa en första parameter avseende en önskad målvolym för den dialysvätska som skall inrymmas i patientens bukhåla efter varje fyllnadsfas i behandlingen; b) fastställa en andra parameter avseende en total volym av en dialys- vätska som skall användas under en återstående del av behandlingen; c) fastställa en tredje parameter avseende en total tidsrymd för den åter- stående delen av behandlingen; d) fastställa en fjärde parameter avseende en residualvolym av dialys- vätska i bukhålan efter tömningsfasen; e) beräkna för den nästkommande av cyklerna medelst parametrarna en fyllvolym för dialysvätskan och en fyll /dialystid som innefattar tiden för fyll- nadsfasen och dialysfasen; f) fylla patientens bukhåla med den beräknade fyllvolymen för dialys- vätskan tills målvolymen har nåtts; g) tömma bukhålan efter den beräknade fyll / dialystiden; h) under tömningen avkänna en variabel som hänför sig till tömningen av dialysvätska som lämnar bukhålan; i) avbryta tömningen när variabeln når en brytpunkt vid vilken variabeln förändras drastiskt; och j) lämna en residualvolym av dialysvätska i bukhålan.

12. Förfarande enligt krav 11, innefattande det ytterligare steget att: som en inledande åtgärd fastställa en femte parameter avseende en för- väntad ultrañltreringsvolym, varvid den femte parametern också tas i beaktande i steget med beräkning av dialysvätskans fyllvolym.

13. Förfarande enligt något av kraven 11 och 12, varvid beräkningssteget också innefattar beräkning av det antal cykler som skall genomföras under den återstående delen av behandlingen.

14. Förfarande enligt något av kraven 12 och 13, varvid steget att fastställa den första parametern innefattar en relativt liten justering av målvolymen för de cykler som följer efter den första cykeln. 10 15 20 25 30 35 18

15. Förfarande enligt något av kraven ll till 14, varvid variabeln innefattar dialysvätskans flödeshastighet under tömningsfasen.

16. Förfarande enligt något av kraven 11 till 14, varvid variabeln innefattar ett tryck i patientens bukhåla under tömningsfasen.

17. Förfarande enligt krav 12 och eventuellt något av kraven 13 till 16, innefattande de ytterligare stegen att: avkänna en tömningsvolym för den uttömda dialysvätskan efter tömnings- fasen; beräkna residualvolymen medelst tömningsvolymen, den förväntade ultra- filtreringsvolymen och fyllvolymen; och fastställa en trend för residualvolymen efter minst två cykler.

18. Förfarande enligt krav 17, innefattande det ytterligare steget att: justera den förväntade ultrafiltreringsvolymen om trenden uppvisar ett ökande eller minskande värde för residualvolymen och om detta värde över- skrider ett förutbestämt första gränsvärde.

19. Förfarande enligt något av kraven 17 och 18, innefattande det ytter- ligare steget att: under en följande cykel tömma bukhålan fullständigt så att residualvolymen är väsentligen noll om trenden uppvisar ett ökande eller minskande värde för residualvolymen och om detta värde överskrider ett förutbestämt andra gränsvärde, och beräkna en ny förväntad ultrafiltreringsvolym baserat på tömningsvolymen efter den fullständiga tömningen.

20. Förfarande enligt något av föregående krav, varvid avkänningssteget innefattar detektering av ett initialt värde för variabeln vid början av töm- ningssteget och ett kritiskt värde för denna variabel, varvid brytpunkten är nådd när variabeln när det kritiska värdet.

2 1. Förfarande enligt något av föregående krav, varvid residualvolymen är väsentligen noll före den första cykeln i behandlingen. 19

22. Förfarande enligt något av föregående krav, varvid residualvolymen är väsentligen noll efter den sista cykeln i behandlingen.