| dbo:abstract
|
- Simon Schwendener (10. února 1829, , Kanton St. Gallen, Švýcarsko – 27. května 1919, Berlín) byl švýcarský botanik. Význam jeho práce spočívá ve výzkumu rostlinné anatomie a fyziologie. Věřil, že rostliny se chovají podle obecných principů mechaniky. Zkoumal průduchy rostlin, listový pulvinus, pohyb listů rostlin, a podobně. V roce 1867 Schwendener zveřejnil hypotézu, že lišejníky tvoří dva oddělené organismy, houba (mykobiont) a řasa (obecněji fotobiont). Tato teorie byla vědeckou obcí odmítnuta, ale později se ukázala jako správná. Simon Schwendener má v Mezinárodním rejstříku jmen rostlin zkratku Schwend.. (cs)
- Simon Schwendener (* 10. Februar 1829 in Buchs, Kanton St. Gallen/Schweiz; † 27. Mai 1919 in Berlin) war ein Schweizer Botaniker und Universitätsprofessor. Sein offizielles botanisches Autorenkürzel lautet „Schwend.“ (de)
- Simon Schwendener est un botaniste suisse, né le 10 février 1829 à Buchs et mort le 27 mai 1919 à Berlin. (fr)
- Simon Schwendener (Buchs, 10 de febrero de 1829 - Berlín 27 de mayo de 1919) fue un botánico y liquenólogo suizo responsable entre otros del descubrimiento de la simbiosis entre algas y hongos que se lleva a cabo en los líquenes. (es)
- Simon Schwendener (10 February 1829 – 27 May 1919) was a Swiss botanist who was a native of Buchs in the Canton of St. Gallen. In 1856 he received his doctorate at the University of Zurich, where afterwards he was an assistant to Carl Wilhelm von Nägeli (1817–1891). In 1860 he became a professor of botany atthe University of Munich, and in 1867 a professor of botany and director of the Botanical Gardens in Basel. In 1877 he succeeded Wilhelm Hofmeister (1824–1877) as professor of botany at the University of Tübingen, and from 1878 until his retirement in 1910, Schwendener was a professor at the University of Berlin. Simon Schwendener is remembered for his investigations of plant anatomy and physiology, being interested in the inter-relationship between a plant's construction and its functionality. He took a mechanistic approach to his botanical studies, believing that a plant's anatomical structure conformed to principles of mechanics. He conducted extensive research on the mechanics of sap ascent, the construction of a leaf's pulvinus, the positioning of a plants' leaves, and the inner-workings between stomata and its guard cells. In 1867 Schwendener announced to the scientific world his hypothesis that lichen was formed by two separate organisms, a fungus and an alga. At the time his theory was largely rejected, but afterwards proven to be factual. During his long career he had several renowned students and assistants, including Carl Correns, Gottlieb Haberlandt, Richard Kolkwitz, Emil Heinricher, Max Westermaier, Georg Volkens and Otto Heinrich Warburg. (en)
- ジーモン・シュヴェンデナー（Simon Schwendener、1829年2月10日 - 1919年5月27日）は、スイスの植物学者である。ベルリン大学の植物学の教授を務めた。地衣類の研究史において重要な人物である。 (ja)
- Simon Schwendener (Buchs, 10 febbraio 1829 – Berlino, 27 maggio 1919) è stato un botanico svizzero, noto per i suoi studi sulla e sulla fisiologia delle piante, e sulla simbiosi del lichene. (it)
- Simon Schwendener, född 10 februari 1829 i Buchs, kantonen Sankt Gallen, död 27 maj 1919 i Berlin, var en schweizisk-tysk botaniker. Schwendener blev 1857 docent i botanik i Zürich och 1860 i München, professor i botanik och trädgårdsföreståndare i Basel 1867 och i Tübingen 1877 samt var professor i växtfysiologi i Berlin 1878–1909. Schwendener blev ledamot av Preußische Akademie der Wissenschaften 1879, av Leopoldina 1880, av Bayerische Akademie der Wissenschaften samma år, av Vetenskapssocieteten i Uppsala 1888, av 1892, av svenska Vetenskapsakademien 1893 och av Fysiografiska sällskapet i Lund 1902. Schwendener blev berömd genom banbrytande upptäckter inom växtanatomin och -fysiologin. Hans viktigaste dithörande skrifter är Untersuchungen über den Flechtenthallus (1860), Die Algentypen der Flechtengonidien (1869), Das mechanische Prinzip im anatomischen Bau der Monokotylen (1874) och Mechanische Theorie der Blattstellungen (1878). I de förstnämnda arbetena utvecklade han den lära, som efter honom benämnts "den schwendenerska lavteorin", nämligen att lavarnas gröna celler, , är alger av flera olika arter, självständiga i systematiskt avseende, men levande i symbios med de färglösa celltrådarna eller hyferna, som omspinner dem, med andra ord att en lav är ett bolag mellan två olika växter. I de sistnämnda arbetena påvisade han ett mekaniskt system i växtkroppen. De fasta och sega baststrängarna är konstruktiva anordningar med uppgift att stödja och förstärka och finns därför där de krävs för byggnadsmekaniken i stammen eller bladet, men saknas däremot där de ej behövs. Tillsammans med Karl Wilhelm von Nägeli författade han Das Mikroskop (1865–1867; ny upplaga 1877). Auktorsnamnet Schwend. kan användas för Simon Schwendener i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet. (sv)
- Simon Schwendener (Buchs, 10 de fevereiro de 1829 – Berlim, 27 de maio de 1919) foi um botânico suíço. (pt)
- Симон Швенденер (нем. Simon Schwendener; 10 февраля 1829, Букс, кантон Санкт-Галлен, Швейцария — 27 мая 1919, Берлин) — швейцарский ботаник. Иностранный член Парижской академии наук (1912; корреспондент с 1900), Лондонского королевского общества (1913). (ru)
|
| rdfs:comment
|
- Simon Schwendener (* 10. Februar 1829 in Buchs, Kanton St. Gallen/Schweiz; † 27. Mai 1919 in Berlin) war ein Schweizer Botaniker und Universitätsprofessor. Sein offizielles botanisches Autorenkürzel lautet „Schwend.“ (de)
- Simon Schwendener est un botaniste suisse, né le 10 février 1829 à Buchs et mort le 27 mai 1919 à Berlin. (fr)
- Simon Schwendener (Buchs, 10 de febrero de 1829 - Berlín 27 de mayo de 1919) fue un botánico y liquenólogo suizo responsable entre otros del descubrimiento de la simbiosis entre algas y hongos que se lleva a cabo en los líquenes. (es)
- ジーモン・シュヴェンデナー（Simon Schwendener、1829年2月10日 - 1919年5月27日）は、スイスの植物学者である。ベルリン大学の植物学の教授を務めた。地衣類の研究史において重要な人物である。 (ja)
- Simon Schwendener (Buchs, 10 febbraio 1829 – Berlino, 27 maggio 1919) è stato un botanico svizzero, noto per i suoi studi sulla e sulla fisiologia delle piante, e sulla simbiosi del lichene. (it)
- Simon Schwendener (Buchs, 10 de fevereiro de 1829 – Berlim, 27 de maio de 1919) foi um botânico suíço. (pt)
- Симон Швенденер (нем. Simon Schwendener; 10 февраля 1829, Букс, кантон Санкт-Галлен, Швейцария — 27 мая 1919, Берлин) — швейцарский ботаник. Иностранный член Парижской академии наук (1912; корреспондент с 1900), Лондонского королевского общества (1913). (ru)
- Simon Schwendener (10. února 1829, , Kanton St. Gallen, Švýcarsko – 27. května 1919, Berlín) byl švýcarský botanik. Význam jeho práce spočívá ve výzkumu rostlinné anatomie a fyziologie. Věřil, že rostliny se chovají podle obecných principů mechaniky. Zkoumal průduchy rostlin, listový pulvinus, pohyb listů rostlin, a podobně. V roce 1867 Schwendener zveřejnil hypotézu, že lišejníky tvoří dva oddělené organismy, houba (mykobiont) a řasa (obecněji fotobiont). Tato teorie byla vědeckou obcí odmítnuta, ale později se ukázala jako správná. (cs)
- Simon Schwendener (10 February 1829 – 27 May 1919) was a Swiss botanist who was a native of Buchs in the Canton of St. Gallen. In 1856 he received his doctorate at the University of Zurich, where afterwards he was an assistant to Carl Wilhelm von Nägeli (1817–1891). In 1860 he became a professor of botany atthe University of Munich, and in 1867 a professor of botany and director of the Botanical Gardens in Basel. In 1877 he succeeded Wilhelm Hofmeister (1824–1877) as professor of botany at the University of Tübingen, and from 1878 until his retirement in 1910, Schwendener was a professor at the University of Berlin. (en)
- Simon Schwendener, född 10 februari 1829 i Buchs, kantonen Sankt Gallen, död 27 maj 1919 i Berlin, var en schweizisk-tysk botaniker. Schwendener blev 1857 docent i botanik i Zürich och 1860 i München, professor i botanik och trädgårdsföreståndare i Basel 1867 och i Tübingen 1877 samt var professor i växtfysiologi i Berlin 1878–1909. Schwendener blev ledamot av Preußische Akademie der Wissenschaften 1879, av Leopoldina 1880, av Bayerische Akademie der Wissenschaften samma år, av Vetenskapssocieteten i Uppsala 1888, av 1892, av svenska Vetenskapsakademien 1893 och av Fysiografiska sällskapet i Lund 1902. (sv)
|