Riddarhuspalatset

Riddarhuspalatset, vardagligt Riddarhuset, är ett palats uppfört 1641–1674 vid Riddarhustorget 10 i kvarteret Hercules Gamla stan i Stockholm, som ägs och förvaltas av Sveriges ridderskap och adel. Riddarhuspalatset var från 1670-talet och fram till representationsreformen 1866 sätet för det svenska adelsståndet.

Riddarhuspalatset
Palats
Riddarhuset från Riddarhustorget.
Land	Sverige
Län	Stockholms län
Ort	Stockholm
Adress	Riddarhustorget 10, Riddarhusgränd 1, Riddarhuskajen 1–5
Koordinater	59°19′33.16″N 18°3′56.8″Ö / 59.3258778°N 18.065778°Ö / 59.3258778; 18.065778
Arkitekter	Simon de la Vallée, Heinrich Wilhelm, Justus Vingboons, Adolf W. Edelsvärd
Ägare	Ridderskapet och adeln
Tillträde	Delvis öppet för allmänheten mot inträdesavgift.
Nås enklast via	Riddarhustorget 10
Färdigställande	1641
Arkitektonisk stil	Holländsk barock
Byggnadsmaterial	sten, tegel
GeoNames	6944473
Lägeskarta
Riddarhusets läge i Stockholm.
Webbplats: Riddarhuset
Portal:Stockholm

Riddarhuset är öppet för allmänheten och arrangerar bland annat guidade visningar och konserter. Palatset används även för privata tillställningar.

Marken där Riddarhuset idag nu står hade ursprungligen inköpts av Axel Oxenstierna och han hade först tänkt att bygga sitt eget palats där. När Oxenstierna insåg att läget var bra för ett planerat Riddarhus sålde han tomten för 3 000 riksdaler år 1641.^[1] Under den utdragna byggperioden var ett antal arkitekter engagerade.Den som först fick uppdraget var den från Frankrike invandrade Simon de la Vallée. Riddarhusbyggnaden är byggd i klassisk senrenässans och byggnaden är, utom vad beträffar taket, ganska nära kopierad efter Mauritshuis i Haag, men byggnaden har även många detaljer som är hämtade från dåtidens italienska arkitektur.^[2]

Efter Simon de la Vallées död 1642 blev den tyske stenhuggaren Heinrich Wilhelm under en tioårsperiod ansvarig för bygget och han fortsatte arbetet. Efter att också denne avlidit 1652 inkallades den nederländske arkitekten Justus Vingboons (en bror till arkitekten Philip Vingboons). Det var, enligt Ragnar Josephson, ”Vingboons som satte den definitiva prägeln på huset; plan, indelning, proportion och dekoration härröra i främsta rummet från honom.” Vingboons blev dock avskedad och återsänd till Nederländerna i juni 1656,^[3] varefter Jean de la Vallée, son till Simon, avslutade uppförandet.^[4]

Den ursprungliga planen var att två flyglar skulle inrama den stora tomten i öster och väster, varför tomten också blivit tilltagen så stor, att nästan hela nuvarande Riddarhustorget varit adelns tillhörighet. Byggnaden blev inte fullt avslutad förrän Karl XI övertog regeringen och har sedan dess tagits i anspråk av "ridderskapet och adeln" för deras sammankomster och gemensamma förvaltning. Portalen på den norra fasaden har satts upp efter Jean de la Vallées ursprungliga ritningar, daterade 1660.^[2]

Byggnaden var ett tidigt exempel på den brytning med den holländska manierismen som svensk arkitektur tidigare hade varit orienterad mot^[5] (en byggnadsstil som till exempel slottet Makalös var en exponent för). Riddarhuset är till större del utformat i fransk klassicism, men med rundfönster under takfrisen och med ett originellt tvådelat tak med svängd nedre profil som skulle komma att bilda förlaga för det typiskt svenska säteritaket. Det speciella taket skapades av Jean de la Vallée och förekommer inte på tidigare ritningar eller förslag.^[6] Huvudfasaden i ljus gotländsk sandsten och lokalt tegel har pilastrar i korintisk ordning. Interiört finns intressanta 1600-talsinredningar och en monumental trapphall med trappor i öländsk kalksten, också av Jean de la Vallée. Det hänger 2337 vapensköldar i Riddarhuset, men bara 603 av ätterna räknas som levande ätter.

Byggnaden har sedan i omgångar byggts om och förändrats både exteriört och interiört; den största förändringen skedde 1870 då huset fick fristående flyglar, som ritades av arkitekten Adolf W. Edelsvärd. På 1910-talet planterades förgården i söder. Tidigare hade Riddarhuset varit i direkt kontakt med Riddarhustorget.^[7]