Jag är eld och luft

Kyrkoherde Ahrmans unga dotter Jenny har gett sig av för att börja ett nytt liv med sin älskade Stefan. Men Jennys framtidsdrömmar slås i spillror då Stefan inte kommer till deras möte. Förtvivlad återvänder hon hem igen.

Hennes syster Clara är förlovad med apotekaren Edvin Franzén, men han blir helt betagen i Jenny, och istället gifter de sig. Men äktenskapet är dömt att misslyckas, Jenny är olycklig och så träffar hon målaren Sven Dahl och de blir förälskade i varandra. När Edvin får veta detta skjuter han sig i förtvivlan. Jenny har nyss fött dem en son, som hon nu lämnar bort, för att sedan resa utomlands med Sven.

Efter några år kringresandes i Europa återkommer Jenny och Sven till Sverige. Nu har deras förälskelse svalnat, och Jenny vill bli skådespelerska. De möter den förmögna konsul Hegert, som har sett Svens porträtt av Jenny och blivit närmast besatt av modellen.

Hegert utnyttjar sina kontakter vid teatern för Jennys skull, samtidigt som hon bryter definitivt med Sven. Trots en stapplande start så arbetar Jenny flitigt och utvecklar sin talang. Med viss hjälp av Hegert så spelar hon snart huvudroller och är teaterns firade primadonna. Jenny lever under många år med Hegert, men så möter hon på teatern den unge landsortsaktören Tore Ekström som hon förälskar sig i. Han har inte någon vidare stor talang, men med hennes hjälp kommer han fram i rampljuset, men hans framgång driver dem också isär.

Filmen hade Sverigepremiär 7 september 1944, på biograferna Royal i Stockholm och Grand i Uppsala. Den har aldrig visats på TV.

Filmen spelades in i Sandrew-ateljéerna och i Grand Hôtels spegelsal i Stockholm samt på Gävle Teater. Filmfotograf var Olle Nordemar.

• Jag är eld och luft på Svensk Filmdatabas