Anders Larsson i Lund
svensk politiker
(Omdirigerad från Anders Larsson (1839-1888))
Anders Larsson (i riksdagen kallad Larsson i Lund), född 2 december 1839 i Forsa församling, Gävleborgs län,[3] död där 14 augusti 1888,[4] var en svensk hemmansägare och riksdagspolitiker.
| Anders Larsson i Lund | |
 | |
| Född | 2 december 1839[1] Forsa församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 14 augusti 1888[1][2] (48 år) Arbrå[1][2] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker[1], lantbrukare[1] |
| Befattning | |
| Andrakammarledamot, Norra Hälsinglands domsagas valkrets (1876–1882)[1] Andrakammarledamot, Norra Hälsinglands domsagas valkrets (1882–1888)[1] | |
| Politiskt parti | |
| Lantmannapartiet (–)[1] Lantmannapartiet (–)[1] Gamla lantmannapartiet (–)[1] | |
| Redigera Wikidata | |
Larsson var ägare till ett hemman kallat Lund. Han var som riksdagsman ledamot av riksdagens andra kammare 1876–1878 samt 1882–1888 för Norra Hälsinglands domsagas valkrets. Han skrev en egen motion i riksdagen om avskaffande av nämndemännens befrielse från skjutstvång och om kommunal ersättning till nämndemännen[5].
Referenser
redigera- Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 148
- Anders Larsson i Lund i Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri (1913), volym XXVI. Register
Noter
redigera- ^ [a b c d e f g h i j k] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, 1985, s. 148, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfOeA, läst: 18 februari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Forsa kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/HLA/1010037/F/3 (1880-1894), bildid: F0009936_00040, sida 62, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 14 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Forsa församlings födelse- och dopbok 1833–1848, s. 16
- ^ Forsa församlings död- och begravningsbok 1880–1894, s. 63
- ^
Riksdagsdokument C92O88 /
- Motion 1876:88 Andra kammaren , 28 Januari 1876 - Af Herr Anders Larsson i Lund: Om upphäfvande af den nämndemän förunnade frihet från skjuts' utgörande samt att nämndemän måtte tillerkännas ersättning af kommunens medel för sin ordinarie tjenstgöring.