Adélieland
Adélieland (franska: Terre Adélie) är den landsektor av Antarktis som Frankrike ensidigt gör anspråk på sedan 1924.[1] Adélieland förvaltas direkt från Frankrike genom T.A.A.F. som en av fem delar av det franska utomeuropeiska territoriet Franska sydterritorierna.[2] Anspråket är inte allmänt erkänt.[3]
Geografi
redigeraAdélieland gränsar till australiensiska Wilkes Land i väster och George V Land i öster.[4]
Adélieland har en area om cirka 432 000 km² (en yta ungefär motsvarande Sverige) och ligger mellan breddgraderna 66°- 67° S och 136° - 142° Ö och är till största delen istäckt året runt.[2] Området saknar bofast befolkning förutom forskare på Dumont-d'Urville-stationen.[5]
Historia
redigeraOmrådet upptäcktes 21 januari 1839 av fransmannen Jules Dumont d'Urville [6] som namngav området efter sin hustru.[7] 1912 upptäcktes Adélieland-meteoriten under en expedition av Frank Bickerton som det första meteoritfyndet i Antarktis.
Cap Prud'Homme Camp
redigeraCap Prud'Homme är en italiensk-fransk bas som öppnade 1994. Den finns vid Atarktisplatåns kust, i Adéliland, ungefär 5 kilometer från Île des Pétrels, där den franska forskningstationen Dumont d'Urville finns. Alla förnödenheter till den italiensk-franska forskningsstationen Concordia transporteras av en konvoj sammansatt av 7 bandtraktorer från Cap Prud'Homme. Ett team på upp till 9 personer medföljer transporten, som i medeltal medför en last på 150 ton.[8][9]
Adélieland i populärkultuen
redigeraVid forskningsstationen Dumont d'Urville filmades dokumentärfilmen Pingvinmarschen (2005).[10]
Fauna
redigeraNågra representanter för fågellivet på och vid Adélieland:
och även några havslevande däggdjur :
Referenser
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från franskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
redigera- ^ ”Antarctic Lands” (på engelska). https://www.worldstatesmen.org/Fr_Antarctic_lands.html. Läst 6 december 2019.
- ^ [a b] ”La Terre Adélie” (på franska). Arkiverad från originalet den 5 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200105172142/https://taaf.fr/collectivites/presentation-des-territoires/la-terre-adelie/. Läst 6 december 2019.
- ^ ”Terres australes et antarctiques françaises” (på franska). https://www.insee.fr/fr/information/2028040#terres-australes. Läst 6 december 2019.
- ^ ”Qween Mary Land” (på engelska). https://legacy.bas.ac.uk/met/momu/International_Antarctic_Weather_Forecasting_Handbook/7.9_Queen%20Mary%20Land.php#Figure_7_9_1. Läst 6 december 2019.
- ^ ”Dumont d'Urville” (på franska). Arkiverad från originalet den 26 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200226182153/https://www.institut-polaire.fr/ipev/soutien-a-la-science/antarctique/dumont-durville/. Läst 6 december 2019.
- ^ 19 janvier 1840 ”Jules Dumont d’Urville vient de découvrir la Terre-Adélie” (på franska). https://www.europe1.fr/emissions/Aujourd-hui-dans-l-Histoire/19-janvier-1840-jules-dumont-durville-vient-de-decouvrir-la-terre-adelie-2954306 19 janvier 1840. Läst 6 december 2019.
- ^ Nationalencyklopedin. Bd 1. Höganäs: Bra böcker. 1989. sid. 51, Adélieland. ISBN 91-7024-619-X
- ^ ”Cap Prud’Homme”. Italiantartide. Arkiverad från originalet den 29 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190529004603/https://www.italiantartide.it/cap-prouhomme/. Läst 6 december 2019. Arkiverad 29 maj 2019 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190529004603/https://www.italiantartide.it/cap-prouhomme/. Läst 6 december 2019.
- ^ ”Station EPB” (på engelska). http://35.176.171.43/stations/?no_cache=1&tx_infradatabase_stations%5Bcode%5D=CO1104&tx_infradatabase_stations%5Baction%5D=stationinfo&tx_infradatabase_stations%5Bcontroller%5D=Frontend&cHash=9963274c4f7da5eafe916a00240ed845. Läst 6 december 2019.
- ^ ”The Emperor's Close-Up”. National Geographic's Adventure. National Geographic Society. 2007. Arkiverad från originalet den 5 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130605215043/http://www.nationalgeographic.com/adventure/0511/whats_new/march_of_the_penguins.html. Läst 6 december 2019.