Polen

Polen är medlem i Europeiska Unionen (EU) och har gått med i Schengenavtalet, vilket betyder att man kan komma in i landet med ett pass utfärdat i ett annat EU-land (till exempel Sverige) och att det ej längre finns några ID-/passkontroller vid gränsen till andra EU-länder.

Förutom de länder som passar in i beskrivningen ovan, kan invånare från följande länder också resa till Polen för turism- eller affärssyften med endast ett giltigt pass och utan något visum, under förutsättning att de inte ska stanna längre än 90 dagar: Andorra, Argentina, Australien, Bolivia, Brasilien, Brunei, Kanada, Chile, Colombia, Costa Rica, Kroatien, El Salvador, Georgien, Guatemala, Honduras, Hong Kong, Israel, Japan, Macao, Malaysia, Mexico, Monaco, Nya Zeeland, Nicaragua, Panama, Paraguay, San Marino, Singapore, Sydkorea, USA, Uruguay, Vatikanstaten och Venezuela. Invånare från alla andra länder måste ha med ett giltigt visum för att komma in i Polen. Kontrollera alltid med hemlandets polska ambassad eller med polska utrikesministeriets webbsida för uppdateringar eftersom kraven kan ändras.

Vanliga visum ges till resande som kommer till Polen för turism- och affärssyften. Med ett vanligt visum har man tillåtelse att åka in och ut ur Polen och stanna där i upp till 90 dagar, det räknas efter det totala antalet dagar man befinner sig i landet. När man ansöker om ett visum får man ange hur många dagar man har planerat att stanna där, och vilket datum man tänkt anlända. Innehavare av visum har inte tillåtelse att arbeta i landet.

Nedladdningsbart ansökningsformulär för visum finns här:

Ukrainska medborgare som redan har ett Schengen- eller ukrainskt visum behöver inte ett separat visum för inresa i Polen.

De första städerna i det som idag är Polen, Kalisz i Wielkopolska (Storpolen) och Elbląg i Pomorze (Pommern), låg längs handelsleden Bärnstensvägen som gick upp mot Östersjön. De omnämndes i romerska skrifter redan för 2 000 år sedan, men den första kända bosättningen Biskupin i Wielkopolska är minst 600 år äldre. Många olika kulturer och folkslag har funnits i landet, som Przeworsk- och Lausitzkulturerna, kelterna, skyterna, sarmaterna, goterna, avarerna och slaverna. I början av medeltiden, innan staten Polen bildats, var södra Polen en del av Stormähren.

Polen bildades under första halvan av 900-talet och "döptes" år 966. De första huvudstäderna var Gniezno och Poznań (Posen) i Wielkopolska. På 1000-talet blev Kraków i Małopolska (Lillpolen) ny huvudstad. Under 1300- till 1500-talet upplevde Polen sin guldålder, då landet styrdes av Kasimir den store av Piastdynastin samt Jagellonska ätten, vilka styrde över ett rike som sträckte sig från Östersjön till Svarta havet och Kaspiska havet. På 1500-talet var det Polsk-litauiska samväldet Europas största land, och i slutet av seklet flyttades huvudstaden ännu en gång, nu till Warszawa. Mycket tack vare religionsfriheten och den allmänna religiösa toleransen, som annars var mycket ovanligt i inkvisitionens Europa, lockade landet till sig många utlänningar som tyskar, judar, armenier och holländare.

Under 1600- och 1700-talen försvagades Polen-Litauen, adeln kämpade mer och mer för sitt oberoende från monarkin; tillsammans med många kostsamma krig, försvagades samväldet kraftigt. I stort behov av reformer, blev Polen-Litauen det första landet i Europa (och det näst första i världen, efter USA) att skaffa en konstitution. Konstitutionen skrevs under den 3 maj 1791 och var en nyckelreform bland många andra framstegsvänliga men för sent påkomna försök att stärka landet under 1700-talets senare del.

Med landet i politiskt kaos, förlorades i tre omgångar (1772, 1793 och 1795) del efter del av det stora landet till grannländerna Ryssland, Preussen och Österrike. Efter den sista delningen och ett misslyckat uppror upphörde Polen att existera i 123 år.

Denna långa period av utländskt styre möttes dock av våldsamt motstånd. Under Napoleonkrigen skapades det halvautonoma hertigdömet Warszawa, men det försvann från kartan 1813. Det s.k. 29 november-upproret 1830–31 (som huvudsakligen ägde rum i den ryska delen) och revolutionerna 1848 och 1863 (de flesta striderna skedde främst i de österrikiska och preussiska delarna) var tydliga bevis på att Polen inte frivilligt lät sig styras av de tre enväldiga rikena. Personer som Józef Chłopicki, Michał Gedeon Radziwiłł, Jan Zygmunt Skrzynecki och Józef Bem and Wincenty Konstanty Kalinowski kom att leda Polen under dessa konfliktfyllda år.

I samband med första världskrigets slut 1914 återfick Polen sin självständighet. Det dröjde dock inte särskilt länge förrän landet åter befann sig i krig; 1920–21 utkämpades strider om landets territorium med både Tjeckoslovakien och, inte minst, Sovjetunionen. Sovjets anfall mot Warszawa slogs tillbaka den 10–15 augusti 1920, i vad som har kommit att kallas för Undret vid Wisła (polska: Cud nad Wisłą), vilket fick slut på stridigheterna, även om själva fredsavtalet inte skrevs under förrän i mars året därpå.

Efter en tid av relativt lugn och utveckling, och man hade börjat hämta sig efter de ekonimiska kriserna på 1920-talet, anfölls Polen av Nazityskland och Sovjet, vilket blev utbrottet för andra världskriget. Efter kriget blev det mer eller mindre intvingat i en militärallians med Sovjet, efter vad som beslutats på Jalta- och Potsdamkonferenserna mellan Sovjet och de västallierade. Detta beslut ses än idag av många polacker som ett stort svek från västmakterna. Sovjet och de andra länderna i Östeuropa blev de första att erkänna Polens nya gränser (som var nästan likadana som vid landets bildande år 966). På grund av de nya gränserna fördrevs den tysktalande befolkningen i väst och i norr. Efter den korta, men desto blodigare, tiden under Stalin (1945–53) blev Polen ett relativt tolerant och framåtriktat land, åtminstone i jämförelse med de andra länderna bakom järnridån.

Efterkrigstidens starka ekonomiska tillväxt stördes av allvarliga konjunkturnedgångar 1956, 1970 och 1976, vilket resulterade i allvarliga protester över de stora prishöjningarna på många varor. Sommaren 1980 ledde en sådan protest till bildandet av fackrörelsen "Solidaritet", Solidarność, som efter en tid kom att bli en enorm folklig motståndsrörelse, och 1989 fick den makten i landet. Ett "chockterapiprogram" under början av 1990-talet gjorde det möjligt för landet att kraftigt förbättra sin ekonomiska situation.

Idag är Polen ett demokratiskt land med en stabil ekonomi, dock kan man inte säga samma sak om den politiska scenen. Polen blev medlem i NATO 1999 och i EU 2004, då det gick med 9 andra länder.

Den polska landsbygden är vacker och relativt oexploaterad. De olika regionerna bjuder på vackra landskap och småskaliga och traditionella jordbruk. Turister kan välja mellan aktiviteter som fågelskådning, cykling och hästridning.

Bland kulturella sevärdheter finns många kyrkor, museer, marknader med keramik och handflätade korgar, slottsruiner och mycket mer.

På sommaren kan det bli ganska hett och torrt. På vintern är det några minusgrader.

• Påsk (Wielkanoc, Niedziela Wielkanocna), en flyttbar högtid som äger rum i mars eller april (precis som i Sverige). Påsken räknas, jämte jul, som den viktigaste, kristna högtiden. På lördagen före påskdagen brukar kyrkorna erbjuda vissa förberedelser inför den stundande helgen, som välsignandet av mat; detta är något som speciellt uppskattas av barnen, som brukar ta med sig korgar med målade ägg och godis för välsignande. På själva påskdagen brukar troende katoliker gå till kyrkan för morgonbönen, som följs av en frukostfest med mat som välsignats dagen innan. På påskdagen har affärer, marknader och restauranger oftast stängt, en del efter 15:00, andra hela dagen.
• Lany Poniedziałek eller Śmigus Dyngus är måndagen efter påskhelgen, och också den är en helgdag. Denna dag har en tradition med hedniska rötter: gäng med barn och tonåringar går runt i samhällena och försöker blöta ner varandra. Pojkgäng försöker ofta jaga och fånga flickgäng (och tvärtom); men oskyldiga förbipasserande är inte undantagna, utan förväntas leka med. Vanliga "vapen" inkluderar vattenpistoler, men barn, speciellt utomhus och på landsbygden, brukar använda sig av hinkar och visar sällan någon nåd mot förbigående.
• Nationaldagen inträffar den 3 maj, till minne av undertecknandet av konstitutionen den 3 maj 1791. Dokumentet i sig var ett mycket framåtgående försök till en politisk reform, och det var Europas första (och världens näst första, efter USA) konstitution. Efter uppstyckningarna av landet blev konstitutionen en stark symbol för nationens identitet och ideal. Idag är 3 maj nationell helgdag, som ofta sätts ihop till en större fest med firandet av 1 maj.
• Alla helgons dag (Zaduszki, Wszystkich Świętych), 1 november. På eftermiddagen och kvällen besöker folk gravarna till släktingar och tänder ljus. Efter skymningen strålar kyrkogårdarna av tusentals ljus vilket ger en väldigt pittoresk bild. Om man har möjlighet ska man absolut besöka en kyrkogård, det kan dock vara svårt att åka kollektivt eftersom många turer är indragna denna dag. Många affärer stänger tidigt.
• Julafton (Wigilia). 24 december. En av de viktigaste, om inte den viktigaste dagen i Polen. Detta är dagen då allt stänger tidigt/inte har öppet alls då människor går hem för att fira jul med vänner och familj. Det är även en av de intressantaste dagarna vad gäller sedvänjor. Vanligtvis lagar polackerna en tolvrätters, vegetarisk måltid och börjar äta när de ser den första stjärnan på kvällshimlen. Och även om det är molnigt kan man vara lugn, polackerna hittar alltid en stjärna. De ställer också fram en extra stol och dukar fram en extra tallrik utifall att någon (även en främling) skulle stanna till för middag. I Polen är julaftonen viktigare än juldagen (som i Sverige), så man ska inte förvänta sig att något ska vara öppet denna dag. På juldagen har många affärer och restauranger öppet som vanligt.
• Nyårsafton (Sylwester), 31 december. En av årets festligaste kvällar. Man ska vara tacksam om man lyckas komma in på även en hyfsad klubb eftersom det kommer att vara fullpackat på de flesta festställena. De flesta klubbarna släpper biljetter i förväg, men var beredd på att få betala åtminstone 150 PLN, och det är bara för själva inträdet och kanske ett par drinkar. Annars finns alltid fyrverkeriet att titta på.

I Polen finns det många storstäder som är värda ett besök. De flesta av dem har en rik medeltida historia.

• Warszawa – Polens huvudstad och största stad, och en av EU:s nya framgångsrika affärscentrum. Den gamla staden förstördes totalt under andra världskriget men har delvis restaurerats i en stil bland annat inspirerad av klassiska målningar av Canalletto.
• Kraków – Polens kulturella huvudstad, som också var huvudstad under medeltiden. Polackerna själva såg den under lång tid som landets vackraste stad, och i modern tid har Kraków utvecklats till ett av Europas största turistcenter. En rik historia fylld av kyrkor och otaliga forntida monument, Europas största medeltidsmarknad, flera pubar och caféer med ålderdomliga anor, allt lockar till sig miljontals besökare från hela världen varje år.
• Łódź – en gång känt för sina många textilfabriker, har Europas längsta gågata, Piotrkowska, som är full av pittoresk 1800-talsarkitektur.
• Wrocław – den gamla schlesiska staden erbjuder en perfekt blandning av gotisk och barockarkitektur; även denna stad förstördes under andra världskriget men återuppbygdes. Det är Europas brotätaste stad efter Hamburg, Venedig, Amsterdam och S:t Petersburg.

• Poznań – en av Polens första huvudstäder, under 900- och 1000-talet. Välbevarade monument från perioden, en medeltida stadsdel och många monument från senare epoker. Idag omtalad som Polens "affärs- och bankcentrum", med ett populärt handels- och bytescentrum.
• Gdańsk – en av de gamla, vackra europeiska städerna, vid Östersjöns kust. Totalförstördes under andra världskriget men har blivit perfekt återuppbyggt. Staden är en bra utgångspunkt för de många utflyktsorterna längs nordkusten.
• Szczecin – en av Pommerns viktigaste städer sedan medeltiden. En enorm hamn, monument och gamla parker i centrum, museer och mycket mer.
• Toruń – en av de två största städerna i Kujavien-Pommerns vojvodskap. Staden är känd för sina pepparkakor.

• Kraków med ytterområden

• Gamla staden och Wawelslottet i Kraków – en välbevarad, medeltida stadskärna och marknadsplats. Efter att det första Kraków förstörts av tatarerna 1241, anlade Boleslaus IV den nya staden i dess nuvarande form, med den stora marknadsplatsen och de raka gatorna. Här finns många fina gamla byggnader, muséer, teatrar och restauranger, samt det spektakulära slottet Wawel.
• Saltgruvan i Wieliczka (egentligen inom Krakóws stadsområde) – världens äldsta företag som fortfarande är i drift, grundat för över 700 år sedan. En gång i tiden gav det enorma rikedomar till de polska kungarna; salt kallades för det vita guldet. Av de nästan 400 kilometer långa gruvgångarna kan 4,5 kilometer besökas av turister. Den guidade turistturen går genom vackra salar fulla med saltstycken gjorda till konstverk av gruvarbetarna genom århundradena.
• Auschwitz, tyskt koncentrationsläger (nära Kraków) – under Nazitysklands ockupation av Polen byggdes koncentrationslägret 1940 för polska fångar. Mellan 1942 och 1945 var det centrum för utrotandet av Europas judar.
• Kalwaria Zebrzydowska (nära Kraków) – kloster i barockstil beläget i Beskidsbergen från 1600-talet.
• Mindre Polen (Małopolska nära Kraków) – medeltida träkyrkor i Karpaterna. En av de vackraste ligger i Dębno vid Czorsztynsjön.

• Gamla staden i Warszawa – först uppförd under sengotiken och renässansen, förstörd av tyskarna under andra världskriget och återuppbyggd under 1950-talet efter Canalettos ritningar och målningar från 1800-talet.
• Gamla staden i Toruń – gotiskt stadshus och kyrkor bildar en unik, medeltida panoramabild på Wisłas östra strand. Nicolaus Kopernikus föddes i ett av de gotiska husen.
• Gamla staden i Zamość – vacker renässansstad, byggd av Morando som den perfekta renässansstaden för kosackhövdingen Jan Zamoyski för bland annat polska, judiska, armeniska, tyska och ukrainska bosättare.
• Białowieżaskogen – en urskog i närheten av Białystok med väldigt gamla träd och Europas sista, större, grupp med vilt levande bisonoxar.
• Malborksslottet – Europas största, gotiska tegelslott.
• Kyrkorna i Jawor och Świdnica – enbart byggda av trä och med väldigt enkla exteriörer, men med överväldigande interiörer i barockstil.
• Muckowparken i Łęknica – Park från romantiken vid floden Nysa.
• Folkets hus (Hala Ludowa) i Wrocław – stort stadshus från tidigt 1900-tal.

De flesta av Europas större flygbolag har trafik till och från Polen. Polens nationella flygbolag är LOT (Polskie Linie Lotnicze) Polish Airlines . LOT är sedan 2003 med i Star Alliance.

Andra lågprisflyg som kör till Polen är Wizzair , EasyJet , Germanwings , Norwegian och Ryanair .

Utanför Europa finns det även direktflyg från USA och Kanada. LOT kör direktflyg till Toronto, New York och Chicago; dessa resor är dock långt ifrån billiga, och de flesta med en begränsad budget flyger med andra bolag som mellanlandar i andra europeiska städer.

De flesta internationella flygplan landar på Frederic Chopin Airport (WAW)] i Okęcie utanför Warszawa. Andra stora flygplatser i Polen är Kraków-Balice (KRK) , Katowice-Pyrzowice (KTW) , Gdansk Lech Walesa Airport (GDN) , Poznań-Ławica (POZ) , Wrocław Copernicus Airport (WRO) , Szczecin-Goleniów (SZZ) , Rzeszów-Jasionka (RZE) , Bydgoszcz Ignacy Jan Paderewski Airport (BZG) och Łódź Władysław Reymont Airport (LCJ) (även kallad "Lublinek").

Andra mindre städer saknar flygplatser med kapacitet för större, internationella och kommersiella flygrutter; bortsett från charterflyg, men dessa är oftast endast tillgängliga för människor med tjockare plånböcker.

Allt eftersom flygturerna och antalet passagerare har ökat sedan 1990-talet, har nya terminaler öppnats på Chopinflygplatsen. Även flygplatserna i Kraków, Poznań, Wrocław och Łódź har byggts ut för att kunna möta den ökade trafiken.

Det finns många internationella busslinjer mellan europeiska storstäder och de polska storstäderna.

• PEKAES del av Eurolines (från: Österrike (A), Vitryssland (BY), Belgien (B), Ungern (HR), Tjeckien (CZ), Danmark (DK), Storbritannien (GB), Estland (EST), Frankrike (F), Tyskland (D), Grekland (GR), Nederländerna (NL), Italien (I), Lettland (LV), Litauen (LT), Norge (N), Ryssland (RUS), Spanien (E), Sverige (S), Tjeckien (CH) och Ukraina (UA)), +48 22 6269352, +48 22 6522321, reservation online
• Orbis (från: B, BG, F, GR, E, NL, D, CH, GB), +48 22 6227356, +48 22 5001500, +48 22 5001550
• Polka Service (från: F), +48 22 8275050
• Gullivers (från: D), D +49 30 31102110, Intl +80048554837
• Visitor från London (deras bussar har numrerade säten)
• PPKS Warszawa +48 22 7208383 (från: BG, D, LT, S, UA)
• Särskilda turer körs av olika bolag under EuroLines varumärke

Direkttåg går från:

• Berlin, EuroCity "Berlin-Warszawa-Express (BWE)", 3 tåg per dag, 6 timmar + 1 tåg per dag Berlin–Poznan, 3 timmar, EuroCity "Wawel" till Kraków, varje dag, 10 timmar
• Hamburg, EuroNight "Jan Kiepura", varje dag, 15 timmar
• Vilnius, Night Train "Balti", 10 timmar – för tillfället sker resan med buss
• Kiev, Night Train "Józef Chełmoński", 16 timmar
• Wien, Night Train "Chopin", varje dag, 9 timmar, EuroCity "Sobieski", varje dag, 6 timmar, EuroCity "Polonia", varje dag, 8 timmar
• Prag, Night Train "Chopin", EuroCity "Praha", varje dag, 9,5 timmar
• Moskva, Night Train "Ost-West", varje dag, 20,5 timmar

Polen har ett väl utbyggt vägnät med sina grannländer. Sedan Polen gick med i Schengensamarbetet är det lätt att ta sig in i landet från de andra EU-länderna (Tyskland, Tjeckien, Slovakien och Litauen), eftersom tullstationerna har tagits bort.

Att ta sig in i Polen från grannländerna som inte är med i EU (Ryssland, Vitryssland och Ukraina) är dock lite krångligare. På vägar med mycket långtradartrafik kan köandet till tullstationerna ta flera timmar. På polska gränsvaktens webbplats finns information om de nuvarande väntetiderna. Sidan är endast på polska men det går bra att tolka den med en enkel ordlista: wjazd – infart, wyjazd – utfart, osob. – personbilar, autob. – (turist)bussar, ciężar. – lastbilar.

Trots att det finns många hamnar längs den polska kusten, speciellt vid flodmynningarna, ska man inte förvänta sig någon högre standard. Större bolag finns i Szczecin, Łeba, Hel, Gdynia och Gdańsk, men några av dem har fortfarande brister i vad som kan tyckas vara självklarheter. Även om det finns många båtentusiaster i Polen hindrar en överdriven byråkrati en växande båtturism.

Inrikesflyget sköts av LOT (under märket Eurolot), som flyger mellan Warszawa, Bydgoszcz, Katowice, Kraków, Gdańsk, Poznań, Łódź, Szczecin, Wrocław och Zielona Góra.

Polens statliga järnvägsbolag, PKP , blev nyligen uppdelat i flera olika företag, till exempel PKP InterCity (Intercity, Express, Night Express, TLK), Przewozy Regionalne (pospieszny och osobowy) och PKP Cargo (det sistnämnda äger alla lok). Det finns även en del regionala konkurrenter, som KM Koleje Mazowieckie. En biljett gäller endast på de tåg som ägs av bolaget man köpte biljetten av.

Biljetterna är ganska billiga, men då har också de flesta rälsar och vagnar några decennier på nacken. Man ska också komma ihåg att det under vissa tider inte är rekommenderbart att åka med tåg (som i många andra länder), speciellt med icke-direkttåg i förorterna – om man måste så ska man sitta så långt fram i tåget som möjligt (där tåganställda är snabbare med att komma med hjälp) och att undvika att åka nattetid. Express- och InterCitylinjer är mycket säkrare än långsammare linjer.

Generellt sett är Polen ett lugnt land, och tänker man på vanliga försiktighetsåtgärder (som att kontrollera att dörren till ens kupé är låst innan man lägger sig) är det inte farligare att resa i Polen nattetid än någon annanstans.

Mellan storstäderna är rälsen bättre underhållen och ger en snabbare resa, som linjerna Warszawa–Katowice, Warszawa–Kraków och Warszawa–Poznań.

Det finns färre motorvägar i Polen, men desto mer tvåfiliga vägar, än vad som är vanligt i västeuropeiska länder; en del av dessa vägar har långt lägre standard än vad trafiken som färdas på dem kräver. Vägarna är oftast väl skyltade men olika yttre fel, som hjulspår, är vanliga.

Att färdas mellan större städer är för det mesta en behaglig resa; så länge man håller sig till de större vägarna kommer man dit man ska utan några större problem. Åker man däremot mellan mindre städer eller byar, och inte på huvudvägarna, kommer man oundvikligen att hamna bakom långsamma mopeder som man måste köra om.

Polacker kör aggressivt: de sätter sin egen framkomlighet främst, respekterar sällan fartgränser och kör om med minimalt avstånd. När man kör på landsvägarna kan det hända att andra bilister förväntar sig att man ska underlätta deras omkörning genom att gå ut i vägkanten (antingen om de kör om, eller när de närmar sig från andra hållet). Det är en oskriven lag, så man är inte tvingad att göra det. Innan man släpper förbi någon måste man vara säker på att vägkanten är stabil, vilket inte alltid är fallet på landsvägarna.

Några regler som gäller vid bilkörning i Polen:

• Fartgränserna är: 50 km/h i städer (60 km/h mellan 22:00–06:00), 90 km/h utanför städerna (100 km/h om vägen har mitträcke), 100 km/h på vägar endast avsedda för bilar (skylten visar en vit bil på blått fält och om vägen därtill harmitträcke är hastighetsgränsen 110 km/h). Är det motorväg gäller 130 km/h.
• Rattfylleri räknas som ett allvarligt brott. Gränserna är: upp till 0,02 %: ej straffbart, upp till 0,05 %: lagbrott, över 0,05 %: allvarligt lagbrott (upp till 2 års fängelse). Trots de strikta lagarna är rattfylleri ett vanligt problem i Polen. Var särskilt försiktig under (och efter) helger och på småvägar på landsbygden.
• Det finns ingen högersväng vid rödljus. Undantaget är om det är grön pilsignal, då man kommer till ett totalstopp och lämnar företräde åt fotgängare och korsande trafik (trots att stoppregeln sällan respekteras av polska bilister). Detta gäller inte om högersvängande trafik har separata (röd-gul-gröna) signaler.
• Vid y-korsningar och vägskäl som saknar trafikljus har trafiken från höger alltid företräde, undantaget om man kör på en huvudväg (en väg med en skylt som visar en gul diamant med vit kant.
• Efter att ha kört in på en korsande gata kan bilisten välja vilken fil som helst.
• Att alltid ha billjuset tänt vid körning är obligatoriskt.

En del bilister blinkar med helljuset för att varna mötande fordon om det kommer en poliskontroll längre fram (detta är vanligt i många fler länder). Så om man ser någon blinka med ljuset behöver det inte betyda att det är något fel på bilen.

I den polska trafiken finns det tre sätt att tacka på. Det vanligaste, och som kanske missuppfattas av utlänningar, är att använda varningsblinkers (alla lamporna samtidigt) en eller två gånger. Det håller dock på att ersättas av att blinka höger/vänster/höger. Det tredje sättet används oftast när man låter någon göra en vänstersväng, då genom att ge en kort hälsning med högra handen.

Håll utkik efter varningsblinkers; bilister använder dem även till att varna för en moped som saktar ner längre fram, eller för köer på motorväg.

Åk bara med taxibilar som ingår i ett företag (titta efter telefonnummer och en logotyp på sidan och/eller på taket). De icke anslutna friåkarna är snabba att försöka luras och ta för mycket betalt. Var särskilt vaksam på de bilar som finns utanför stora internationella flygplatser och tågstationer (som man bör vara överallt, inte bara i Polen). De kallas allmänt för "taxi mafia", ett namn de knappast fått utan orsak.

På grund av tips som det ovan, finns det en del taxibilar som kör med falska telefonnummer. De har dock minskat den senaste tiden. Polackerna själva upptäcker lätt ett falskt nummer, och brukar varna turister som ser ut att gå i fällan. Ett gott råd är att fråga hotellportieren eller på en turistbyrå efter numret till ett taxibolag, och att ringa till dem 10–15 minuter i förväg (det blir inga extrakostnader). Det är därför bara i nödfall som polackerna själva tar en taxi på gatan.

Man kan även hitta en stads taxibolags nummer på internet, titta på stadens hemsida. Det finns också taxistationer där man kan ringa gratis efter taxi, de finns oftast vid tågstationer.

Försök aldrig pruta ner priset, det kan lätt sluta med att man istället får betala mer än man skulle från början. Var säker på att chauffören sätter på taxametern, och att han/hon ställer in den efter rätt tariff (taryfa):

• Taryfa 1: Dagtid innanför stadsgränsen.
• Taryfa 2: Nattetid, söndagar och andra helgdagar innanför stadsgränsen.
• Taryfa 3: Dagtid utanför stadsgränserna.
• Taryfa 4: Nätter, söndagar och andra helgdagar utanför stadsgränserna.

När en stadsgräns passeras, till exempel om man åker till en flygplats utanför staden, ska chauffören ändra taxametern vid gränsen.

Alla taxichaufförer är skyldiga att på begäran ge ett kvitto. Man bör fråga om kvitto (rachunek) innan man stiger in i bilen, och hoppa över om han/hon reagerar misstänkt eller vägrar.

Att köra motorcykel är ett bra sätt att få ett sant intryck av det polska landskapet. Vissa vägar kan vara undermåliga (se delen "Med bil" ovan). Bilisterna sköter sig relativt väl. Särskilt södra Polen är en bra plats för motorcyklister; längs floderna Dunajec (från Zakopane till Szczawnica) eller Poprad (från Krynica till Stary Sącz) eller Nedre Schlesien (Złotoryja–Swierzawa–Jawor).

Liftning i Polen är relativt säkert. Det går visserligen ofta långsammare än i till exempel Tyskland eller Litauen, men väntetiden är ändå accepterbar.

Det är bättre att vinka med en utsträckt hand än att bara vifta med tummen. Ännu bättre är att skriva platsen man ska till på en bit kartong och ha den väl synlig.

Försök inte lifta på en plats där det är förbjudet att stanna. Se om linjen på vägkanten, är den heldragen är det förbjudet att stanna.

Som i alla andra länder ska man vara försiktig vid liftning, det finns flera rapporter om liftturer som slutat olyckligt. Handla efter sunda förnuftet och liftandet kommer att gå bra.

INGET föremål som är äldre än 55 år och har något historiskt värde, får föras ut ur landet. Om man ändå vill försöka måste man ansöka om tillåtelse hos Departementet för kulturellt och nationellt arv.

Stormarknaderna domineras av västerländska kedjor: Carrefour, Tesco, Auchan och Real. De ligger oftast i shoppingcenter eller i förorterna.

Polackerna själva handlar dock saker som bröd, kött, grönsaker och frukt i de lokala, mindre affärerna, där varorna oftast är fräschare.

Traditionell, polsk mat innehåller mycket kött, såser och grönsaker. På en del av tallriken brukar det även finnas inlagda grönsaker. I det moderna polska köket brukar det dock läggas större vikt på variationen och hälsokost.

En vanlig middag börjar med soppa, följd av huvudrätten. Bland sopporna är nog barszcz czerwony (rödbetssoppa, även kallad "borsjtj") den vanligaste: en kryddstark och lite syrlig soppa som serveras varm. Vanligtvis serveras den tillsammans med piroger eller pirog-liknande (barszcz z uszkami, barszcz z pierogami) eller friterad patérulle (barszcz z pasztetem). Andra, lite ovanligare soppor är zupa ogórkowa, gurksoppa gjord på en blandning av färska, inlagda gurkor; zupa grzybowa, gjord på champinjoner; och sist, flaki eller flaczki', en sorts kryddad sylta gjord på komage.

Piroger är en annan välkänd polsk maträtt. De serveras oftare tillsammans med annan mat, till exempel borsjtj, än som huvudrätt. Gołąbki är också känt: stora kåldolmar fyllda med en blandning av mjöl och kött, kokta och serverade varma.

Bigos är en annan traditionell, men inte lika känd, polsk maträtt: en "jägargryta", som består av kött och grönsaker. Bigos är väldigt mättande. Liknande ingredienser kan även tunnas ut och serveras som kålsoppa. Det kallas då för kapuśniak. En del rätter införda från Österrike-Ungern har blivit traditionella polska maträtter, som gulasz, en lokal, mindre kryddstark version av gulasch, samt sznycel po wiedeńsku, en traditionell schnitzel som serveras med potatis och grönsaker.

Vad gäller snabbmat dominerar utländska rätter (som hamburgare, pizza och kebab). Ett intressant, polskt alternativ är zapiekanka, en landgångsbaguette fylld med champinjoner och ost (eller vad man nu väljer, det finns fler alternativ), som rostats tills osten smält. Zapiekanki finns på de flesta vägkrogar och barer.

Polen är även känt för två ostsorter, vilka görs för hand i Podhalebergen i södra delen av landet. Oscypek, som liknar det slovakiska originalet Oštiepok är den mest kända: en hård, salt ost, gjord på opastöriserad fårmjölk som sedan rökts. Den passar bra till alkoholdrycker som öl. Den mindre kända är Bryndza, en mjuk ost som också görs av fårmjölk (och har därför också en salt smak). Den serveras vanligen på bröd eller bakpotatis. Båda ostarna är skyddade av EU:s PDO (Protected Designation of Origin), som Frankrikes Roquefort och den Italiens Parmegiano-Reggiano.

Polens bryggartradition härstammar från medeltiden, och idag räknas Polen som ett av Europas bästa länder i öltillverkning.

Det är inte vidare känt utomlands, men i Polen görs några av världens bästa pilsnersorter. De mest kända är:

• Lech
• Żywiec
• Tyskie
• Okocim
• Warka
• Łomża
• Tatra

• Żubrówka - vodka med smak gjord på myskgräs från östra Polen.
• Żołądkowa Gorzka - vodka med "bitter" (gorzka) i namnet, men med en söt smak. Precis som Żubrówka är det en unik polsk produkt och ett definitivt måste.
• Żytnia - rågvodka
• Wyborowa
• Biała Dama
• Luksusowa

Bland de dyrare märkena finns Chopin och Belvedere. Räkna med att få betala runt 100 złoty per flaska (2007 års priser). De flesta polacker dricker inte dessa själva, utan ser dem mer som "exportmärken".

Starka är vodka som lagrats på ekfat.

Ett fåtal kvalitetsviner tillverkas i Zielona Góra i Nedre Schlesiens vojvodskap, Lillpolens vojvodskap och Nedre Karpaternas vojvodskap i Beskiderna och Święty Krzyż vojvodskap i centrala Polen. Från början var de bara tillgängliga på manufakterier och vinfestivaler, men år 2008 ändrades lagen, och år 2009 kommer polska viner att kunna köpas i vanliga affärer.

Vad gäller importerade viner, bortsett från de vanliga sorterna från gamla och nya världen, är bordsviner från central- och östeuropa, som Österrike, Bulgarien, Ungern, Rumänien, Moldavien, Balkan och Georgien ett vanligt val.

Under vintern dricker man grzaniec (vinglögg), som görs på rödvin som värms upp med kryddor som kryddnejlikor, muskot och ingefära. Ibland använder man öl istället, men vin är vanligast.

Mjöd – Miód Pitny – är en alkoholdryck med en stark tradition och lång historia i Polen. Mjöd bryggs på honung och har en utsökt, ovanlig smak som påminner lite om vin. Äkta polskt mjöd innehåller 13–20 % alkohol. Ibland kan den vara väldigt söt.

Öl och vodka är tveklöst de populäraste alkoholdryckerna i Polen, och cocktails är ofta väldigt dyra men serveras på de flesta barerna i de större städerna.

Även om polackerna är svaga för öl och vodka, är det inget mot deras tycke för te och kaffe. I en polsk stad behöver man aldrig leta särskilt länge efter caféer. Polens största cafékedja är Coffee Heaven , kvalitén kan dock vara låg. AmRest planerar att starta flera Starbuckscaféer i central- och östeuropa.

För dem som tycker att det bästa téet görs genom att hälla kokande vatten på en tepåse kommer att upptäcka något nytt. I Polen, och många andra länder i centraleuropa, är det vanligt att restauranger och caféer serverar en kopp varmt (inte kokande) vatten, med tepåsen hängande på sidan, och ibland med ett litet paket citronjuice. Sedan är det gästens jobb att göra téet.

De flesta polacker avråder från att dricka kranvattnet, oavsett var i landet man befinner sig. Istället dricker nästan alla källvatten på flaska, eller så kokar de vattnet för att rena det. På en del ställen (Warszawa) finns det "studnia oligoceńska" – djupa brunnar från vilka det kommer vatten från den oligocena tidsåldern (23–35 miljoner år sedan). Detta vatten går bra att dricka, men koka det ändå för säkerhets skull.

Det är ovanligt att dricka vatten till maten i Polen, utan man kommer nästan alltid att få fråga efter det. Många polacker dricker kolsyrat vatten. Vanligt, okolsyrat vatten är dock lätt att få tag på. Frasen "woda niegazowana" ("okolsyrat vatten") fungerar bra. Polen är känt för sitt mineralvatten. Det går att köpa i nästan alla affärer, eller så kan man testa äkta mineralvatten med salter i "vattenpaviljonger" (pijalnia wód) som finns i bergsorter som Szczawnica och Krynica.

Ficktjuvar är vanligast i de större städerna, och finns även i kollektivtrafiken, järnvägsstationer samt klubbar och barer. Om man krockar med någon i en folkmassa ska man genast kontrollera fickorna.

Reser man med buss eller tåg ska man hålla ett öga på sina saker. Man ska aldrig lämna kvar väskor, värdesaker eller bilradion i bilen om man lämnar den en längre stund, och den står parkerad på gatan. Finns det möjlighet ska man använda övervakade parkeringar.

Använd sunt förnuft.

Det är oftast säkert att vandra omkring, särskilt i de centrala delarna av städerna. Som turist bör man undvika förorterna, åtminstone sent på kvällen och på natten. Man ska också tänka på hur man är klädd och hur man beter sig. En välklädd, osäker turist är ett eftertraktat rånoffer. Återigen, använd sunda förnuftet!

Se upp för Polens motsvarighet till ligister, så kallade dresiarze. Om man hamnar i gräl med dem ska man springa därifrån så fort man kan och kalla på polis. Om man blir påhoppad ska man inte förvänta sig någon hjälp från säkerhetsvakter eller förbipasserande. Slagsmål ska naturligtvis alltid undvikas om man inte vill bli arresterad eller svårt skadad. Undvik större fotbollsmatcher eftersom huliganbråk är mycket vanligt. Man bör också undvika att bära klädesplagg som symboliserar olika fotbollslag eftersom detta kan provocera huliganer och leda till slagsmål.

Homo-, bi- och transsexualitet är ett mycket kontroversiellt och tabubelagt ämne, även om det blivit bättre på senare tid. Polen har en lång tradition av prydighet och starkt traditionella könsroller. I större, mer globalt präglade städer, ska homo- och bipersoner inte ha några större problem att passa in, medan transpersoner fortfarande kan dra till sig en del uppmärksamhet.

En del män, och då speciellt de äldre, kysser kvinnans hand när de hälsar eller tar farväl. Det anses artigt, men det går lika bra att bara ta i hand. Väldigt nära vänner kan även kyssa varandra på kinderna tre gånger, från kind till kind.

Det är vanligt att människor hälsar på varandra med ett dzień dobry (god dag) när de möts i en hiss, eller åtminstone säger widzenia (hej då) när de går ur den.

Blir man hembjuden till någon är det brukligt att ta med sig något. Blommor fungerar alltid bra. Blombutiker "finns överallt", se dock till att få ett ojämnt antal blommor; en bukett med jämnt antal är vanligt till begravningar.

För män är det brukligt att hålla upp dörrar och dra ut stolar för kvinnor. Polacker är generellt gammalmodiga vad gäller könsrollerna.

Män bör inte bära huvudbonad inomhus. De flesta restaurangerna, museerna och andra offentliga byggnader har kapprum där man förväntas lämna väskor och ytterplagg.

Även om Polen inte bara är landet med nazityska koncentrationsläger och monument från andra världskriget, är kriget och dess konsekvenser fortfarande ett sår som vägrar läka.

Förintelsen, som de flesta kallar den, är folkmordet på Europas judar, men det är också en mycket smärtsam tid i Polens historia. Bland Nazitysklands offer fanns tre miljoner polska judar. Dessutom mördades tre miljoner polska katoliker, främst av nazisterna. Utöver detta mördades åtskilliga i andra minoritetsgrupper, intellektuella och politiskt pålästa. Från 1938 till 1946 minskade Polens befolkning med 30 %, från 35 miljoner till 23 miljoner.

Trots folkets gemensamma historia av lidande, har enstaka etniska grupper fått särskilt stor uppmärksamhet. Ett exempel är Jan Gross, en polsk-amerikansk-judisk historiker, som i slutet av 1900-talet i ett flertal böcker pekade ut polacker som frivilligt deltog i pogromer och i förstörelsen av Polens judiska samhälle. Boken orsakade plågsamma diskussioner och undersökningar, som försvårades av det faktum att många polacker också riskerade sina liv för att försöka rädda sina judiska grannar från nazisterna under kriget, och som nu blivit ihopbuntade i samma kategori.

• Religion kan vara ett känsligt ämne. Polen stred mot och var ockuperat (eller starkt influerat) av det protestantiska Preussen, det lutheranska Sverige, det ortodoxa Ryssland och det kommunistiska Sovjetunionen. Därför gav, och för många fortfarande ger, den katolska tron en stark känsla av nationell identitet. Påven Johannes Paulus II ses av många som en landshjälte. Å andra sidan är många polacker emot katolicismens roll i politiken och privatlivet. Till exempel är Radio Maryja inte särskilt populär bland yngre polacker, på grund av dess påstådda kontroll över ledarna av PiS partiet och antisemitismen som uttalats av stationens anställda och gäster.
• Homosexualitet är fortfarande väldigt kontroversiellt i Polen. Attityderna går från full acceptans till extrem homofobi.