Villa Mullberget
| Villa Mullberget | |
| Villa | |
 Villa Mullberget i februari 2006.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Kommun | Stockholm |
| Ort | Stockholm |
| Arkitekt | Ragnar Östberg (E. Lundroth) |
| Byggherre | Yngve och Elin Larsson (John Berg) |
| Ägare | Rune Barnéus och maka Birgitta |
| Färdigställande | 1909 (1889) |
| Arkitektonisk stil | Nationalromantik |
Villa Mullberget, eller kort Mullberget, är en stor villa i nationalromantisk stil på Djurgårdsvägen 242 på Djurgården i Stockholm, mellan Nedre Manilla och Täcka udden vid Stockholms inlopp.
Byggnaden är grönmärkt av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebär att den bedöms vara särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.[1]
Historik
[redigera | redigera wikitext]
Den ursprungliga byggnaden, då kallad Lilla Manilla var en villa i schweizerstil uppförd 1889 efter ritningar av arkitekt E. Lundroth, som sommarbostad inom fastigheten Nedre Manilla för kamrer John Edvard Berg.[2]
1909 genomfördes en större ombyggnad och modernisering efter ritningar av sedermera stadshusarkitekten Ragnar Östberg för borgarrådet Yngve Larsson och Elin Larsson (född Bonnier) med familj.
Liksom med Villa Ekarne klädde Östberg husets fasader och tak med mörkbrunt spån. Interiör dekormålning utfördes av Filip Månsson, och vardagsrummets kolonner utfördes av Elis i Taserud.[2] År 1925 påbörjades utbyggnader i markplan åt sydväst och åt öster, även dessa efter ritningar av Östberg.[2] År 1962 utökades den östra tillbyggnaden med över- och vindsvåningar, denna gång efter ritningar av Yngve Larssons son arkitekt Mårten Larsson.[3]
Familjen Larsson kom att bo på Mullberget under 70 år. Makarnas barn var Matts Bergom Larsson, Verna Lindberg, Ester Berggren, Richard Larsson, Yngve Larsson den yngre och Mårten Larsson.
Efter makarna Larssons bortgång förvärvades fastigheten 1981 av bankdirektören Rune Barnéus med maka Birgitta.
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Nedre Manilla (grannfastigheten mot väster, förvärvad samma år av Elin Bonniers föräldrar)
- Täcka udden (grannfastigheten mot öster)
- Villa Yngve Larsson (uppförd av samme byggherre i Storängen, Nacka två år tidigare)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Anna-Karin Ericson & Sophie Nyman (1995-96). Mullberget - ett hus klätt med spån på ett berg täckt med mull. Göteborg: Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet
- Hasselblad, Björn; Eriksson, Monica (1990) [1982]. Djurgårdsvandringar på norra och södra Djurgården (2:a reviderade upplagan). Stockholm: Kungliga Djurgårdens förvaltning. Libris 7791400. ISBN 91-970418-7-4
- Olof Hultin; Ola Österling; Michael Perlmutter (2002) [1998]. Guide till Stockholms arkitektur. Stockholm: Arkitektur Förlag. Libris 8465772. ISBN 91 86050‐58‐3
- Lena Larsson (1991). Varje människa är ett skåp. Höganäs: Bra böcker. ISBN 978-91-7160-990-8
- Larsson, Yngve A. A. (2008). Vändpunkter – Minnen, möten, uppbrott. Bonniers Familjestiftelse. Libris 11255465
- Sundgren, Nils Petter och Björn Nilsson intervjuar Yngve Larsson (17 oktober 1976). Återblick. [TV-program]. Villa Mullberget, Stockholm: Sveriges Television. https://www.youtube.com/watch?v=f3MYiNVC9UQ. Läst 18 september 2009
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Wikimedia Commons har media som rör Villa Mullberget.
- Margareta Cramér. ”Fagra stängsel pryder vår enda nationalstadspark”. Gård & Torp. http://www.gardochtorp.se/fagra-stangsel-pryder-var-enda-nationalstadspark.aspx?article=6034., läst 2010-05-25
