Angående denna diskussion: skulle det vara en förbättring att WP: blev en alias-namnrymd till Wikipedia: på samma sätt som till exempel Image: idag är en synonym till Bild:? På så vis skulle genvägarna på WP: hamna i Wikipedianamnrymden, och inte, tekniskt sett, blandas med artiklarna. Genvägen till Bybrunnen skulle ligga på Wikipedia:BB, men WP:BB (och för den delen också WP:Bybrunnen) skulle fortfarande funka efter införandet av detta. Det finns lite diskussioner om införandet av detta på enwp här och här. Vad tycks? Personligen tycker jag att fördelarna med att införa detta system på svwp kraftigt överväger nackdelarna. //Essin14 januari 2008 kl. 16.38 (CET)[svara]
Personligen förespråkar jag absolut att man skriver "Wikipedia:Bybrunnen" i stället för förkortningar. Den som inte kan förkortningarna får alltför lätt känslan av att inte vara med i klubben. Diskussioner ska vara så begripliga som möjligt för så många som möjligt, tycker jag. Det är viktigare än att skribenter ska spara någon tiondels sekund på att det blir färre tangenttryckningar. Om vi godtar förslaget kommer många att utnyttja förkortningarna. Det är bättre att inte ge den möjlgiheten, så att alla tvingas skriva användarvänligt. Man undrar i och för sig om det inte skulle vara möjligt att förkortningarna automatiskt ersattes med de utskrivna varianterna när inlägget sparas, precis som tilde-tecknena ersätts med namn och datum? //Salsero14 januari 2008 kl. 18.57 (CET)[svara]
Det kan man förstås förespråka, men faktum är att många av de mycket aktiva wikipedianerna hänvisar till flera stycken metasidor flera gånger om dagen, och att då skriva ut dem varenda gång skulle ta extremt mycket tid som kunnat läggas på annat. Speciellt när man skriver till vana wikipedianer finns det i min mening absolut ingen anledning att inte använda förkortningarna. Undrar man vart de leder är det ju bara att klicka på länken... /Grillo14 januari 2008 kl. 19.03 (CET)[svara]
Jag funderar på om vi vill ha ett nytt namnrymdsalias (som på en.wp) eller en ny namnrymd (som på sv.wikt). Med ett alias så fungerar länkar som WP:Bybrunnen och Wikipedia:BB. Båda länkarna skulle leda till Wikipedia:Bybrunnen, den första utan omdirigering, och den andra som en omdirigering. WP:BB skulle leda hit som en omdirigering med texten "omdirigerad från Wikipedia:BB". Med en ny namnrymd skulle inte delvisa förkortningar som WP:Bybrunnen och Wikipedia:BB fungera (såvida vi inte avsiktligt skapar omdirigeringar därifrån). Då skulle också omdirigeringen från WP:BB säga att det var WP:BB som omdirigerats. Det kanske är att föredra att bara fullständiga eller helt förkortade namn fungerar, så att vi inte får så väldigt många olika länkvarianter. /90.229.135.15914 januari 2008 kl. 19.50 (CET)[svara]
Jag föredrar namnrymdsalias, till salsero vill jag säja att jag ofta(st?) använder länkarna på detta vis: [[WP:REL|Wikipedias relevanskriterier]], åtminstonne till ovana användare, vilket jag har svårt att se några problem med. Dessutom lär inte frånvaron av ett namnrymdsalias ta död på genvägerna, de finns ju redan nu, fast på ett hemmasnickrat sätt. MiCkE14 januari 2008 kl. 19.57 (CET)[svara]
Oavsett om vi väljer en separat namnrymd eller ett namnrymdsalias kan det ju noteras att namnrymdsbeteckningarna inte är skiftlägeskänsliga, så de helgemena genvägar som diskuterades på Begäran om åtgärder, och trots allt är svåra att ta bort snyggt även om vi skulle vilja det, skulle också flyttas från artikelnamnrymden. //Essin14 januari 2008 kl. 21.27 (CET)[svara]
Kan man inte bara skapa {{BB}}, som blir till "Wikipedia:Bybrunnen" och inget annat? Det tar ju till och med kortare tid, och bör kunna göras med de flesta aktuella förkortningar. En nybörjare saknar inte en förkortning förrens han vet att den finns (vet av egna erfarenheter), och på så sätt skulle man till slut greppa att det betyde samma sak. dSAKARIEb15 januari 2008 kl. 12.17 (CET)[svara]
Det verkar inte som att man kan använda mallar i redigeringskommentarer, så en sådan lösning verkar inte vara en bra ersättare. Jag ser inte varför det skulle vara ett problem att skapa en alias-namnrymd.
Sakarie -> Dessutom skulle det kunna krocka med en mall om BB (där man föder barn), det är hela poängen med namnrymder, att flera artiklar kan ha samma namn, men då i olika namnrymder (platser specifiserade för en viss typ av innehåll) där namnrymdsaliaset WP: i det här fallet skulle vara reserverat för genvägar till olika metasidor. Personligen ser jag inga nackdelar med en sådan lösning, utan bara fördelar. MiCkE15 januari 2008 kl. 13.55 (CET)[svara]
Så vitt jag kan se verkar det som om ingen kan se några direkta nackdelar med att införa ett namnrymdsalias, så jag föreslår att en bugzilla om detta lämnas in om ingen motsätter sig detta inom en ganska snar framtid. MiCkE16 januari 2008 kl. 16.27 (CET)[svara]
Nu är detta gjort, nu fungerar det alltså att skriva såväl Wikipedia:BOÅ, WP:BOÅ, Wikipedia:Begäran om åtgärder som WP:Begäran om åtgärder. Log finns i länken ovan, 20 dubletter på genvägar uppstod, och dessa kan nu raderas eftersom de flyttades i processen (allt fungerar alltså precis som vanlig). Klickar du på länkarna i loggen ovan, kommer du till engelskspråkiga wikipedia, varför jag har lagt upp klickbara länkar på allt i loggen här. MiCkE18 januari 2008 kl. 09.01 (CET)[svara]
Hur är det, bör artiklar om gymnasieskolor automatiskt anses relevanta? Jag vet flera artiklar om sådana där relevanskontrollskylten plockats bort med motiveringen att gymnasieskolor normalt anses uppfylla kraven. Å andra sidan säger Wikipedia:Relevanskriterier#Skolor och andra institutioner för lärande att bara gymnasieskolor (och grundskolor) med "särskild historisk betydelse" är det, och det har raderats sådana artiklar (just nu kom frågan upp vad gäller Säkerhetsgymnasiet).
Situationen vad gäller gymnasier är ganska annorlunda än vad den var för bara några år sedan med nya gymnasier som öppnas, byter namn, etc. Man kan också tänka sig att många gymnasierektorer/utbildningsföretagsägare/etc. vill ha med en artikel just nu inför vårens val. Därför kunde kanske för ovanlighetens skull en principdiskussion vara på sin plats.
Jag anser det är dags att börja se skolor överhuvudtaget som relevanta i enlighet med den större toleransen vi börjar visa mot saker som konstnärer, idrottsspersoner, musiker, band etc. Plats finns ju, kända av fler än 500 gäller. Möjligtvis kunde mindre friskolor utan egen lokala fortfarande uteslutas, men åtminstone bör alla gymnasieskolor platsa. Wanpe17 januari 2008 kl. 08.37 (CET)[svara]
I en sffr-diskussion och på wikipediadiskussion:Biografier över levande personer har det kommit fram att om man publicerar en sak på wp, skall man betrakta publiceringen som att sprida uppgifterna över hela världen. Om någon misstycker mot det synsättet, så hojta till någonstans. Om inte, måste detta få konsekvenser för WP:REL etc. och enligt min mening innebär i så fall kombinationen av WP:REL och synsättet att göra en lokalt känd person eller företeelse världskänd genom publicering här. Räcker det då med att något är känt för 500 personer? Jag förordar inte direkt något synsätt framför ett annat, men däremot konsekvens. Om konsekvensprinciper används för REL-bedömningar - vilket de väl gör - får detta följder för synen på när t.ex. en brottsling är tillräckligt känd för att hamna på samtliga wp:s språkversioner. (Enligt min mening bör man generellt bli strängare, inte tvärt om)//--IP17 januari 2008 kl. 09.01 (CET)[svara]
Först av allt tycker jag att det är ett bra intitiativ, vi behöver klara kriterier. Jag anser att den här frågan delvis ska styras av hur vårt beslut påverkar hur många skolor vi faktiskt skriver om. Att skriva om för få kan göra många läsare besvikna; att öppna upp för alltför många skapar ett enormt jobb och medför antagligen en mängd tråkiga stubartiklar som inte går att utöka särskilt mycket mer. Jag har undersökt saken lite; läsåret 99-00 fanns det 73 verksamma fristående gymnasieskolor med sammanlagt omkring 9 000 elever (rapport: Fristående gymnasieskolor 1999), läsåret 06/07 fanns det 818 ordinarie gymnasieskolor i Sverige med sammanlagt 376 087 elever (tabell 1). Jag hittade inga siffror på antalet gymnasiala friskolor under senare år, men det har rimligtvis ökat en hel del. Med detta i bakhuvudet tycker jag att vi ska vara försiktiga med att låta alla gymnasieskolor få anses vara relevanta. Popperipopp17 januari 2008 kl. 09.48 (CET)[svara]
Precis! Ska alla gymnasieskolor beredas plats, så ska alla grundskolor, alla lekskolor, alla daghem, och till slut alla "allt" också få vara med. Precis som med alla andra företeelser som det i princip inte finns något visst begränsat antal av, så bör det vara något som utmärker för att det ska vara värt en artikel på WP.
Ett argument jag hade hoppats slippa höra i den här diskussionen är: "Plats finns ju". Då hamnar diskussionen lätt på "Eniro-nivå". Hakanand17 januari 2008 kl. 09.57 (CET)[svara]
Det finns en annan vinkling på denna fråga också, nämligen relevansen och efterlevnaden av relevanskriterierna. Det skapas cirka 170 nya artiklar per dag varav 2/3 är svaga och ungefär 50 närmast usla. Idag sker uppöljning av dessa svaga artiklar mycket sporadisktt och det är bara ett fåtal som regelbundet kontrollerar och arbetar med dessa svaga/usla artiklar. Detta innebär att ribban för vad som faktiskt släpps in är betydligt lägre än vad relevanskriterierna anger. Det är också så att när man markerar de svagaste för snabbradering så kommer i praktiken bara de som ligger klart under relevanskriterierna faktiskt bli raderade. Så jag ser en risk att vi anger en altför hög ribba i kriterierna som alltmer avviker från hur saker och ting faktiskt behandlas. Bätre då att sänka ribban så att verkligheten och karta stämmer bättre. Alternativet som jag ser det är en betydligt större insats i hanteringen av nya svaga artiklar än vad som sker idag (jag har själv de senaste månaderna hanterat dryga 30 tal om dagen som ingen annan förbarmat sig över). Wanpe17 januari 2008 kl. 10.17 (CET)[svara]
Mitt inlägg är OT för rubriken och kan om så önskas flyttas. Wanpe, det var en helt rimlig invändning, och jag tror att adminar generellt drar sig för att snabbradera eftersom de råkar ut för många påhopp för sina raderingar, och att de i stället för att radera låter bli att göra något om det finns minsta tvekan. SFFR kan vara lite byråkratiskt, och skulle svämma över om mer lades där, i synnerhet om saken skall diskuteras fram och konsensus uppnås. Kanske vore det idé att skapa en mellaninstans mellan "egen" snabbradering och SFFR för fall där artiklarna är tydligt snubblande nära att falla utanför WP:REL, en instans där raderingsförfarandet går snabbare och där det kan tas upp för snabb diskussion. Om oenighet uppstår kan sedan artikeln flyttas till SFFR. Kanske bara mer byråkratiskt, jag vet inte. Jag vidhåller dock att det borde stramas upp vad som anses skall finnas kvar, men vet inte vad andra tycker. //--IP17 januari 2008 kl. 10.53 (CET)[svara]
Jag hade uppe det förslaget här för någon månad sedan, men det blev ingen Vågen, och jag är inte säker jag själv tror på det mer. Jag skulle också kunna ställa upp på en mer stram inställning men inte när jag inte kan se någon mekanism som kan säkerställa att det också blir så i verkligheten. Artikeln ovan har leget på relktrl sedan okt och det har varit öppet för vem som att föreslå den för radering, men ingeñ har gjort så trots riktlinjer etc. Wanpe17 januari 2008 kl. 11.58 (CET)[svara]
Att det finns dåliga artiklar är absolut inget argument för att sänka ribban för vad en bra artikel är... Dåliga artiklar kommer det alltid att finnas i en wiki, det är något man får acceptera så länge det här är en webbplats som är öppen för alla att redigera. Jag tycker gott att man kan godkänna artiklar om samtliga gymnasieskolor och upp, med motsvarande nivåer i andra länder än Sverige. Det behöver inte alls betyda att man godkänner artiklar om samtliga daghem... Verifierbarhet är som vanligt det första kravet, de flesta gymnasieskolor har åtminstone nämnts i media, åtminstone lokalt, och artiklar om grundskolor brukar mest bestå av klotter i vilket fall. Finns det inget att säga förutom året när skolan grundades, finns det heller ingen mening med en artikel om skolan. /Grillo17 januari 2008 kl. 19.39 (CET)[svara]
Jag anser nog att gymnasieskolor normalt inte kan anses uppfylla Wikipedias relevanskriterier. Vem är det som har uppfattningen att de normalt skall anses relevanta? Det finns numera ett flertal gymnasieskolor i varje kommun, skall vi verkligen ha egna artiklar för var och en av dem? För relevans anser jag att en gymnasieskola måste ha en lång historia (minst flera decennier) samt gärna ha haft välkända speciella utbildningar och/eller välkända skolledare/lärare. I annat fall är den inte mer relevant än att det räcker med att den nämns med namn i artikeln om kommunen där den är belägen. E.G.18 januari 2008 kl. 14.51 (CET)[svara]
Jag håller med om att alla gymnasieskolor nog inte är relevanta, men jag tycker det är svårt att hitta en vettig och tydlig gräns. Vissa är ju klart relevanta medan en stor mängd finns i gränszonen. Sedan är nog gymnasieskolorna artiklar som kan dra till sig intresse från nya skribenter. Kanske bör man inte vara för ivrig med att radera dem. Shinzon18 januari 2008 kl. 14.59 (CET)[svara]
Jag anser att vi åtminstone inte behöver ta något sorts principbeslut (något som oftast inte gör, och som hur som helst oftast är dumt eftersom det alltid finns specialfall), och artiklar som är tveksamma tas upp på SFFR. Att vi godkänner artiklar om gymnasieskolor innebär inte att Wikipedia kommer att översållas av artiklar om gymnasieskolor, bara att de inte kommer att raderas om/när de skapas. /Grillo18 januari 2008 kl. 17.17 (CET)[svara]
Jag tycker också att de flesta gymnasieskolor inte bör ses som relevanta. Tillåter vi artiklar om alla gymnasieskolor skulle vi få massvis med artiklar med låg kvalitet och intressekonfliktsproblem. Entheta18 januari 2008 kl. 17.45 (CET)[svara]
Det skulle vara bra om fler användare kunde ta sig en titt på bland annat just nu aktuella Diskussion:Kozani, som handlar om huruvida språket makedonska talas i Grekiska Makedonien eller inte. Ideligen tas makedonska namn på städer bort av personer som inte kan svenska, det är bara det att jag tror att de har rätt. Jag försöker just nu diskutera med en användare som uppenbarligen inte gör det, trots publicerade källor. Samma fråga gäller även andra städer i grekiska Makedonien, men det är just angående Kozani som diskussion uppstått. /Grillo18 januari 2008 kl. 21.17 (CET)[svara]
har en användare som heter Dillinger som ständigt går in och tar bort precis nästan allt som jag försöker uppdatera på en artikel här, nämligen Multi-level marketing.
Min uppfattning är att denna individ väljer att låta sina personliga åsikter gå före det som jag tillgodoser. Min fundering är hur man skall se till att hålla Wikipedia så rent från sådana personer som förstör på detta vis? Artiklar skall som jag förstå det vara NPOV, men det som denna användare försöker främja är enbart en sida av ett mynt.
Jag kan inte råda bot på denna individ och ber därför om hjälp. Om individer som denne får hålla på på detta vis, så anser jag att Wikipedia inte alls håller måttet, utan det hela handlar om individualistiska åsikter och den som har mest makt eller bara jävlas för att denne kan, så är Wikipedia inget annat än en lekstuga för dessa typer av individer.
Finns det någon som kan bistå med assistans i följande förfrågan?
Skriv argument för varför artikeln bör vara upplagd som du vill på artikelns diskussionssida - så kan intresserade användare gå in och läsa där (och Dillinger kan förklara om/varför han inte håller med dig där). Skriv gärna och kommentarer i "sammanfattningsfältet" om vad dina redigeringar behandlar så blir det lättare för andra att följa (detta gäller även de andra bidragsgivarna som varit lite dåliga med kommentarer). Mvh Ulner15 januari 2008 kl. 21.08 (CET)[svara]
Om man tittar på AndreasB:s redigeringshistorik så kan man ju våga sig på en gissning om vilken nivå i pyramiden användaren själv befinner sig på... Dillinger15 januari 2008 kl. 21.21 (CET)[svara]
Jag håller med Dillinger om att det verkar som AndreasB har ett egenintresse av MLM. Men det är ändå effektivast att bemöta detta med argument, och inte enbart återställa artikeln (tror jag). En fråga till AndreasB blir dock: Arbetar du själv med MLM eller har ett egenintresse av att artikeln är positivt mot MLM? En sista kommentar: Även om AndreasB skulle ha ett egenintresse av saken kan han ju komma med relevanta argument som kan göra artikeln bättre. Ulner15 januari 2008 kl. 21.31 (CET)[svara]
Tack för Din hjälp och Ditt engagemang, vilket för mig påvisar en seriositet. För att svara på Dina två frågor: Ja, jag arbetar själv med MLM. Mitt egenintresse ligger på den nivå att jag vill att det som står i en artikel om MLM inte består av sådant som inte är relevant eller som mer färgas av någon som vill "svartmåla" industrin MLM. Om någon hade en åsikt om Dig personligen eller t.ex. Dina barn, så tror jag att Du skulle på så vis vara "färgad" då det är Dina barn, men om Dina barn eller Du själv gjort något dumt, så skall Du eller de stå för det. Om det nu visar sig att människor talar om Dig eller Dina barn utifrån egna åsikter om Er och ser till att sprida ut detta till medmänniskorna omkring Er, så blir dessa "färgade" av åsikter och inte konkret fakta, inte sant? Sedan sätter människor igång med att "argumentera" om diverse saker som i sitt sammanhang blir irrelevant, för att man inte vill se på sakerna på samma sätt när man då refererar till andra områden för att få ett perspektiv, nej då vill de inte se på saken på det sättet för att de bestämt sig för att "Ni" är på ett visst sätt bara för att de "själva" tycker så. Detta är enligt min mening inte en rättvisa och framför allt inte något som bör ske på ett så öppet forum/uppslagsverk som Wikipedia. Jag respekterar att vi alla har olika åsikter och tycker olika, men då är det oerhört viktigt att man ser om "sitt eget hus" innan man börjar kritisera sin omgivning, enligt mig personligen. Jag påstår inte att MLM industrin är perfekt på så vis att det finns människor (och företag) inom industrin som inte beter sig etiskt, moraliskt och med integritet, men frågan är ju då, är detta något som enbart existerar inom MLM industrin eller kanske inom politik, andra industrier eller kanske till och med här på Wikipedia?? Om någon kastar en sten på en annan människa så får man inte vara så naiv och skylla på stenen, eller hur? Jag tackar Dig så mycket Ulner för att Du tog Dig tiden och även för Din sista rad, att jag faktiskt kan komma med relevanta argument även om jag nu jobbar med verksamheten. Jag är väldigt ny på Wikipedia och skall göra allt i min makt med att utföra processen i att ändra och lägga till i artiklar, men ha tålamod med mig, är man ny så tar det lite tid innan man bemästarar något efter mycket träning. :)
Det man nog bör göra i ett sådant här fall där det finns olika åsikter som många står för är att låta båda sidor få finnas med. Det är ofta bättre att bemöta i din mening felaktigheter, gärna med källor som stödjer din åsikt, än att ta bort dem. Annars lägger troligen någon annan ändå tillbaka samma felaktighet senare. Nu pendlar artikeln mellan en synvinkel starkt för och en starkt skeptisk dito. Ingen av de versionerna är särskilt lyckade eller NPOV i min mening. Du kan säkert tillföra mycket bra i artikeln, men bemöt kritiken istället för att ta bort den eller maskera den. Försök också tänka på att skriva som en neutral encyklopedimakare så långt du kan och inte som en MLM-representant. Eventuellt kan allt detta få Dillinger att hålla sitt återställarfinger i hölstret, åtminstone kommer det bli svårt för honom att få stöd för sina återställningar. Det vore också roligt om du ville börja skriva om andra ämnen så småningom. :) Shinzon16 januari 2008 kl. 10.53 (CET)[svara]
Tack Shinzon! Jag skall göra mitt yttersta för att få det till en bra och värdig artikel, även om det är precis som Du skriver, starka synvinklar för respektive emot. Det är precis som att ha en vänsterpartist skriva på moderaternas sida och vice versa. :) Jag skall ge mig hän att uppdatera i andra artiklar också, som jag känner att jag har något att tillföra. Än en gång tack! --AndreasB20 januari 2008 kl. 22.11 (CET)[svara]
Ett tips kanske kan vara att använda sig av {{POV}} vilket påvisar att någon anser att artikeln är vinklad. Sedan bör neutrala medlare gå in (andra användare, oftast) »ågязи(disk.|bidr.)20 januari 2008 kl. 22.15 (CET)[svara]
Eftersom vi nyligen haft problem med att bybrunnens historik är så lång att den inte smidigt kan hanteras av vanliga dödliga, skulle jag förorda att vi flytta bybrunnen till förslagsvis Wikipedia:Bybrunnen/historik tom 11 december 2024 kl. 12.50. Därefter klipper vi och klistrar den senaste versionen tillbaka till Wikipedia:Bybrunnen, över redirecten) med en redigeringskommentar om var resten av versionshistoriken finns. På så sätt skulle vi både bevara historiken, göra så att alla permanentlänkar skulle fortsätta fungera, men ändå få en hanterbar bybrunn om något exmpelvis behöver raderas ur historiken. Vad säger ni andra? MiCkE16 januari 2008 kl. 11.25 (CET)[svara]
Intressant lösning. Sidan bör kanske låsas då också, så att ingen av misstag börjar redigera den? Varför itnte passa på att helt arkivera samtliga diskussioner som inte har inlägg efter typ 10 jan också? --Godfellow16 januari 2008 kl. 11.44 (CET)[svara]
Arkiveringen sköts ju ändå automatiskt och kan fortsätta som vanligt, historiksidan bör dock precis som du säger låsas för redigering och kanske också blankas först,~ev med ett meddelande om vad det är för slags sida, så att ingen tror att det pågår diskussioner där. MiCkE16 januari 2008 kl. 12.21 (CET)[svara]
Tycker det låter som ett bra förslag (permanentlänkarna kommer väl dock inte hålla? De är i och för sig redan trasiga efter outningen, så det är väl inte ett större problem).
Jo permlänkarna håller eftersom de går på oldidnummren och inte på namnet, dessutom skall inte det vara något problem sedan outningen (förutom att just de diffarna är borta dock) eftersom EnDumEn verkar ha fixat återställningen. Testa t.ex. detta [1] som är en bybrunnsdiff, men där jag bytt ut namnet på sidan, det funkar alltså oavsett var sidorna flyttas (precis som vid vanliga sidflyttarna, som inte pajar permlänkningen). MiCkE16 januari 2008 kl. 13.41 (CET)[svara]
Det verkar inte vara någon som har något emot detta, så jag gör det snart om ingen opponerar sig inom den närmsta tiden. MiCkE16 januari 2008 kl. 19.53 (CET)[svara]
Nu vet jag inte exakt vilken dag det handlar om, men eftersom jag har bil tänkte jag försöka samla ihop fyra skåningar till att samåka till mötet (finns det fler som har bil och fler vill åka är det så klart bra). Min bil är liten så det handlar om mig plus tre till (jag lovar, om ni inte är väldigt späda vill ni inte sitta tre i baksätet i en tredörrars Peugeot 206). Anmäl gärna intresse nedan så jag får se om det är en bra idé att köra, eller om man ska passa på att boka tågbiljett så snart som möjligt för att få ner resekostnaden. /Grillo20 januari 2008 kl. 02.27 (CET)[svara]
Kampen mot "barnspråket" får du väl i så fall ta upp inom engelska språket, genom att ersätta "gadget" med någon mer seriös beteckning. Såväl "mojäng" och "manick" som "pryttel" är stilmässigt fullt likvärdiga översättningar av "gadget". Tillbehör och tilläggsfunktion borde heta accessory och extension på engelska, men gadget markerar ett ledigare och lekfullare förhållande till tekniken. --LA218 januari 2008 kl. 10.13 (CET)[svara]
Instämmer med ovanstående inlägg från LA2, dock vill jag påpeka att ordet "gadget" på engelska har något mer "högteknologiska konnotationer" än vad de svenska begreppen "mojäng", "manick" och "pryttel" har. Jag har själv inget bättre förslag dock, eller vad sägs om "doningar" eller "grunkor". MiCkE18 januari 2008 kl. 10.29 (CET)[svara]
Vill harmed officiellt protestera mot pryttel. Detta ar inte en term som anvands i hela sverige. Pryl/prylar heter det vall. "Makalösa manicker" ar vall lite langt men ger ju anda en teknologihint. /Lokal_Profil18 januari 2008 kl. 11.59 (CET)[svara]
Manicker tycker jag är den bästa översättningen av gadgets. Men frågan är om det passar så bra på mjukvaru-gadgets... Jag kommer heller inte på något riktigt bra, tyvärr. -- boivie ✎18 januari 2008 kl. 12.58 (CET)[svara]
Jag tycker inte heller att något av de förslagna direkta översättningarna av ordet har den "datatekniska innebörd" som det engelska ordet verkar ha. 'Grejer', 'prylar' eller 'manicker' tycker jag är mer konkreta saker än extrafunktioner i ett dataprogram. När jag översatte de andra meddelandena så var det bästa jag kunde komma på 'tilläggsfunktioner', och använde det på något ställe tillsammans med 'gadgets' i parentes. Men jag tyckte det var mer en beskrivning än ett namn, så jag lätt bli att översätta de meddelanden där ordet tydligt var endast är ett namn. Några andra alternativ som jag övervägde var 'extrafunktioer', 'tillbehör' och 'hjälpmedel'. (I förrgår fick faktiskt namnet den svenska översättningen 'Gadgets', tidigare användes det oöversatta engelska originalnamnet 'Gadgets' [2] :) /EnDumEn✍18 januari 2008 kl. 14.17 (CET)[svara]
Det står redan "tilläggsfunktioner ("gadgets")" på sidan om gadgets, så varför inte använda begreppet "tilläggsfunktioner"? E.G.18 januari 2008 kl. 14.55 (CET)[svara]
Nej, ordet "gadget" har ingen särskild datateknisk innebörd på engelska heller. Webster's Encyclopedic Unabridged Dictionary anger tvärtom "mechanic" i sin definition. Fiffiga prylar (eller "makalösa manicker", som det heter i Michael B Tretows sång) som fickknivar med förstoringsglas, klockor som visar tidszonen, korkskruvar med inbyggd kompass, digitalkameror och GPS-navigatorer, allt sådant går under termen gadget. Att dagens "gadgets" ofta är elektroniska beror på att nutidens fiffiga prylar oftast är just elektroniska. Den tecknade filmfiguren "Inspector Gadget" (1983) heter Kommissarie Gadget i svensk översättning, och troligen har man behållit det engelska personnamnet med tanke på att man då kan sälja tillhörande leksaker även i Sverige, men kanske hade "Kommissarie Grunka" varit en mer trogen översättning rent språkligt. Att jag föreslog ordet pryttel (som inte är detsamma som pryl) är att det ordet redan är etablerat inom svenskspråkig cyberlore, men kanske inte så spritt som jag trodde. --LA218 januari 2008 kl. 15.26 (CET)[svara]
När jag i vardagen pratar om nämnda exempel så använder jag samlingsnamnet "Prylar". Fast när jag ser det skrivet så ser själva ordet ganska fånigt ut. Manthrax18 januari 2008 kl. 16.20 (CET)[svara]
Det jag menade med datateknisk innbörd var ungefär det som bekrivs under rubriken Application gadgets i den artikel du länkar till på engelska wikipedia. En sådan betydelse tycker jag inte de svenska orden har (kanske bortsett från "pryttel", jag har tidgare bara hört det som synonym till pryl ("han har en massa pryttlar i källaren")) . Mobiltelefoner, GPS-navigatorer eller datorer är prylar. De fiffiga programmen som kan finnas i telefonen eller datorn tycker jag däremot inte är prylar. /EnDumEn✍19 januari 2008 kl. 01.18 (CET)[svara]
Intill fliken Gadgets finns fliken Diverse med i mitt tycke ett så snarlikt innehåll att jag inte hade blivit förvånad om allt hade legat under samma flik. Den viktigaste skillnaden verkar vara att gadgets inte är en del av MediaWiki-programvaran. Då föreslår jag fliknamnet Extra tillbehör med association till bilbranschen där man kan köpa till extraljus, spoilers, speciella fälgar mm som inte ingår i den ordinarie leverantörens sortiment. /Rolf B18 januari 2008 kl. 21.01 (CET)[svara]
Finesser låter bra för det antydda syftet, jag hittade det hos LEXIN. Pryttlar har ingått i mitt ordförråd sedan minst 30 - 40 år, det ger 16000 träff hos Google. Mvh / Mkh 18 januari 2008 kl. 23.22 (CET). Jag kollade hos SAOB - pryttlar finns dokumenterat sedan 1912. Mvh / Mkh19 januari 2008 kl. 14.02 (CET)[svara]
Jag vet. Jag har endast sökt bland MediaWiki också. Det jag menar var: var ändrar man texten på Special:Inställningar? Jag har sökt efter "inställningar", "preferences", citat ur texten och så vidare, men hittar inte den specifika sidan. Jag menade inte hur man lägger till fler gadgets, utan jag menade hur man byter ut "gadgets" i texten på Special:Inställningar till finesser eftersom det verkar vara gemenskapens vilja (jag är administratör och kan göra det, bara jag vet var jag ska ändra). Leo Johannes20 januari 2008 kl. 15.36 (CET)[svara]
MediaWiki hämtar text från systemmeddelanden och använder på olika sidor, testa att skriva in "finnesser" eller byta ut "gadgets" mot "finnesser" på dessa sidor:
Eller föressten, gör inte det, gå in via Special:Systemmeddelanden, leta dig fram till dessa sidor där i stället, då ser du den text som står där nu och kan kopiera över den texten, ändra "gadgets" till "finnesser", så försvinner inte en massa förklarande text. MiCkE20 januari 2008 kl. 16.02 (CET)[svara]
Användare:Sabotnick har några gånger raderat information ur artikeln Uppsala teknolog- och naturvetarkår med motiveringen Jag är ansvarig för mottagningen, som tidigare heter nollningen, som anordnas av UTN för de nya studenterna. Det blir roligare för studenter om info inte finns här. Jag tycker det hela är ganska likt situationen med böcker och filmer, så jag har lagt in en spoilervarning. Vad säger ni? - Tournesol19 januari 2008 kl. 15.09 (CET)[svara]
Det verkar som att användaren i fråga och en oinloggad har varit inne i artikeln och raderat information med hänvisning till att den skulle vara inaktuell. Det är ju en sak om information är felaktig, men i övrigt tycker jag inte det är upp till Wikipedia att lägga ut spoilervarningar och liknande på nollningar. Entheta19 januari 2008 kl. 17.47 (CET)[svara]
Denna motivering har jag fått av användaren i fråga mejl-ledes: "Info om nollningen bör inte förekomma på någon hemsida förutom nollningen.com då allt ska vara lite hemligt, det för att de nya studenterna ska få en så bra upplevelse som möjligt". Det står alltså helt klart att informationen raderats i någon form av censur-anda, vilket jag inte tycker är acceptabelt. Däremot kanske man kan tänka sig radera informationen som en följd av att den tycks vara ett resultat av "egen forskning". Dock bör någon info finnas om nollningen och inte heller bör bilden tas bort. Det är en sak att levande personer tillåts ha ett inflytande över artiklarna som rör dem, och en helt annan att organisatioenr försöker mörka den egna verksamheten, alt. behålla ensamrätten till den för sin egen hemsidas räkning. det går stick i stäv med wikipedias ideal om fri information. MiCkE20 januari 2008 kl. 09.54 (CET)[svara]
Jag har gått med på att information om mottagningen finns på wikipedia men nu har någon återställt all text igen. Varför byt jag ut texten. Jo för att UTN har under de senaste fem åren jobbat starkt med att få bort nollningsrelaterade aktiviteter där nya studenter förnedras. Därför togs beslutet i höstas att nollningen inte längre existerar och att det nu mera kommer att kallas recceveckorna. Vi gör inga nollningsrelaterade aktiviteter och därför bör texten flyttas för att vi gör ingen nollning utan vi gör en mottagningen av nya studenter. UTNs mottagningen av nya studenter är mycket uppskattat och deltagande under de två veckor mottagningen pågår är hög. Jag skulle gärna veta varför mottagningen byte namn till nollningen igen? Sabotnick (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Nollning är en viktig del av historien i många studentsammanhang. Att över huvud taget inte nämna den i artikeln om en kår som varit känd för sin nollning i många år, bara för att den valt att sluta med den nu, är missvisande. /Grillo20 januari 2008 kl. 13.25 (CET)[svara]
Det känns ju som om det finns en del att skriva om, bland annat just det här med borttagandet av begreppet som sådant, hur nollningen förändrats genom åren osv. Jag är ganska starkt emot att försöka beskriva diverse års nollningshändelser eller nåt sånt liknande, men det bör ju inte vara brist på verifierbar information. --Bomkia21 januari 2008 kl. 00.05 (CET)[svara]
Som jag skrev ovan håller jag med om att en del info bör kunna strykas med hänvisning till att det rör sig om icke-verifierbart material. Dock är nollningen, eller "mottagningen", inte bara något internt, utan präglar ju på något sätt hela Uppsala under en kort tid på året. MiCkE20 januari 2008 kl. 11.23 (CET)[svara]
Några av er kanske har provat Firefox 3.0 beta 2 för att editera Wikipedia. Jag laddade hem Firefox 3.0 beta 2 för ett tag sen och har haft problem med att skriva signaturer (alltså typ skriva "~~~~"). Det fungerar i både ff2 och ff3 att trycka tangentkombinationen för "~" och sen trycka på "space" för att infoga ett "~"-tecken. Tyvärr fungerar det dock inte att trycka tangentkombinationen för "~" följt av tangentkombinationen för "~". Jag brukar själv bara knappa in tangentkombinationen för "~" fyra gånger när jag skriver "~~~~" och det fungerar alltså inte längre i nya versionen av Firefox. Har någon annan stött på detta problemet? mvh mnemo20 januari 2008 kl. 23.52 (CET)[svara]
Brukar inte sådant bero på operativsystemet. Dvs. windows/Linux/Mac, svenska/engelska etc. Vet att på mitt svenska windows kan jag inte skriva ~ ensamt utan att använda "space" medans på mitt engelska windows kan jag skriva enkla ~ (men inte få dem över bokstäver, t.ex. ñ) /Lokal_Profil21 januari 2008 kl. 00.17 (CET)[svara]
Det finns ingen större anledning att trycka mellanslag efteråt för att bara skriva ett ~ eftersom man oftast behöver fyra, och då är det bara att trycka på knappen fyra gånger så syns allihopa. Vill man tvungen ha ett kan man trycka på tilde två gånger, och sedan backspace en gång, om mellanslaget av någon anledning inte skulle fungera (och åtminstone jag tycker att det går fortare :P ). /Grillo21 januari 2008 kl. 00.21 (CET)[svara]
Jag provade med senaste nightly build versionen (Mozilla/5.0 (X11; U; Linux i686; en-US; rv:1.9b3pre) Gecko/2008012104 Minefield/3.0b3pre). De verkar ha ändrat tangent kombinationerna och gjort det lite bätrre iaf. När man trycker AltGr plus ^¨~ tangenten får man numera ett "~"-tecken istället för två. Bättre än i ff2b2 när inget fick ngt "~"-tecken alls. Lite småstörande att man måste knappa in AltGr plus ^¨~ tangenten totalt åtta gånger för att skriva "~~~~", man kanske får gå över till att trycka "altgr plus ^¨~ och sen space" fyra gånger istället. mvh mnemo21 januari 2008 kl. 17.27 (CET)[svara]
Den 20 oktober 2007 grundades Wikimedia Sverige, en ideell förening som är svenska lokalavdelningen av Wikimedia Foundation. Nu i februari-mars har flera fonder ansökningsomgångar då vi som förening kan söka pengar till spännande projekt. Villkoren skiljer lite mellan fonderna, men det ska typiskt vara tidsbegränsade insatser och inte utrustning eller löpande verksamhet. Men vilka projekt ska vi söka till? Vilka delar av arbetet med Wikipedia/Wiktionary/etc. kan underlättas av pengar? Ska wiki-fika utökas till en årlig konferens? Ska vi låta prägla medaljer att delas ut som uppmuntran till förtjänstfulla redigeringsinsatser? Ska vi ordna resebidrag till fotoexpeditioner? Arrangera tävlingar med riktiga priser? Behöver admin/byråkrater/OTRS/arb.com något ekonomiskt stöd? En intressant fond är Nordisk kulturfond, som ger bidrag till nordiskt samarbete inom konst och kultur. Kan pengar hjälpa till att stärka samarbetet mellan svenska/danska/norska/finska Wikipedia/Wiktionary/etc.? Hur ska det gå till? Kom med idéer! --LA214 januari 2008 kl. 08.46 (CET)[svara]
Vad sägs om en Wikimedia konferens, med föredrag från aktiva och utomstående kanske i samband med föreningens årsmöte? En chans att träffas och diskutera. Ett annat alternativ är en web2.0 konferens med i första hand akademiker som föredragshållare, där vi trycker en konferenspublikation. MiCkE14 januari 2008 kl. 11.11 (CET)[svara]
Föreningens årsmöte 2008 är planerat till 15 mars i Göteborg. Det är Hannibal och Grön som står för programmet, så kontakta dem med förslag. Vi har tillgång till en föreläsningssal om någon vill hålla ett föredrag. För saker som ska hända i mars 2008 hinner vi givetvis inte söka pengar, men det är ju inte säkert att detta måste kosta något. Däremot kunde vi hitta på något större till årsmötet på våren 2009. --LA214 januari 2008 kl. 14.34 (CET)[svara]
Sa pengarna far inte anvandas till reklammateriel eller mässor och liknande? Nagot som skulle gora att vi far tillgang till (eller lov att sjalv fotografera) svenska malningar i svenska museer skulle ocksa vara bra men jag antar att det ar museernas oro over att forlora inkomst snarare an var brist pa pengar som ar problemet. /Lokal_Profil14 januari 2008 kl. 13.26 (CET)[svara]
Eftersom Wikimedia Sverige har som syfte att bland annat främja sv wikipedia (väl?) skulle kanske projekt som bidrar till att höja kvalitén på artiklarna vara en bra idé? Jag kom att tänka på att ett sätt skulle kunna vara att försöka få några erkända auktoriteter att skriva några artiklar, och erkända fotografer att lägga in några bilder. Det skulle kunna sporra fler, och trigga tävlingslusten hos andra med goda kunskaper på området, både "proffs" och amatörer. Så varför inte utlysa en tävling där vi med lite olika klasser, 3-4 st erkända auktoriteter som domare och prissummor för 10:de -1:a pris? Givetvis skulle artiklarna/bilderna läggas ut under samma villkor som alla andra. --Godfellow14 januari 2008 kl. 14.22 (CET)[svara]
Till de fonder där det räcker att skriva "ge oss pengar", så klarar jag av att formulera ansökan på egen hand. Det jag behöver hjälp med är att spåna projektidéer till de fonder som stödjer tidsbegränsade aktiviteter, kanske en konferens/turné/mässa/tävling eller "årets samarbete", ungefär som Veckans samarbete fast i lite större skala. Men vad är det i så fall som kostar pengar? Var skulle 500 kronor eller 50.000 kronor göra störst nytta? — Jag håller med om att bilder från museer skulle göra riktigt stor nytta. Men jag tror att det vi behöver då är ett principbeslut från några visionära museichefer, snarare än pengar. Mitt lokala länsmuseum vill ha 1000 kronor per bild för webbpublicering, och då får jag inte ens hålla i kameran, utan de säljer en bild som deras fotograf har tagit med full upphovsrätt och utan fri licens. Där kan man alltså lätt kasta bort 50.000 kronor utan att få någonting användbart för pengarna. — Att betala erkända forskare för att skriva artiklar tror jag också lätt kan bli mycket kostnadsineffektivt, åtminstone om de ska ha rimligt timarvode. Däremot kanske de kan sitta med i en jury och bedöma artiklar i en tävling. Ta gärna en titt på den norska Artikkelkonkurransen. Orkar vi genomföra något sådant på svenska? --LA214 januari 2008 kl. 14.34 (CET)[svara]
Den norska idén verkar ju strålande!! Pengarna till ett sånt projekt handlar väl om lite reklam, betalning till proffesionella i juryn och någon slags grundpott till priser. I allmänhet tycker jag att man ska vara mycket restriktiv med att ge pengar till det som annars skulle vara idellt arbete av medlemmar i den projektbidragssökande föreningen, sånt riskerar ibland att leda till korruption. Men folk som annars inte hade jobbat med en tävling är en annan sak.--Godfellow14 januari 2008 kl. 14.59 (CET)[svara]
Jag personligen tycker att det skulle vara fel att ge någon pengar för att skriva på wikipedia, det känns som att en del av wikipedias syften skulle försvinna. Däremot en granskningstävling skulle vara bra, och ge positiv uppmärksamhet.
Skicka ett stort minneskort till mig och ni ska få se elefanter och bongotrummor i massor. De privata bilderna på befolkningen kommer med på köpet. Är ni snälla tar jag en tur till Krobo och fluktar lite på Dipo också. --Βονγομαν14 januari 2008 kl. 22.20 (CET)[svara]
Ett 4 gigabytes minneskort (CompactFlash Extreme III) kostar 525 kronor, eller hälften så mycket som en enda ofri, oanvändbar bild från länsmuseet. Vi skulle kunna lotta ut ett sådant minneskort i månaden ett helt år för 6.300 kronor, om vi hade "månadens fototävling". Skulle det ge oss många nya bilder? Bilder som är användbara och informativa, eller bara vackra solnedgångar? Hur utformar man tävlingen rätt, och vem vill hålla i arrangemanget? --LA214 januari 2008 kl. 22.59 (CET)[svara]
Vad gäller bilder så vet jag att det redan finns ett "pengar för illustrationer" projekt på Commons, nån snubbe som gav Wikimedia pengar som var öronmärkta för att skapa bättre illustrationer. Komemr tyvärr inte ihåg vad projektet heter. /Lokal_Profil15 januari 2008 kl. 01.08 (CET)[svara]
Jag tror inte att bilder är vad som behövs till wikipedia just nu. I alla fall inte till svenska wikipedia, visst kan man ha en tävling, men det är svårt att ordna. Jag tror det skulle vara bättre att lotta ut en wikipediapenna (eller nåt annat?) till den som skriver längsta artikeln eller nåt. Det är just artikelkvalitén som behöver förbättras mest. Tror mest på marknadsföring av wikipedia faktiskt. En wiki-resa vore i och för sig häftigt, men slöseri med pengar. //moяlist15 januari 2008 kl. 17.46 (CET)[svara]
Om man ska snegla på Nobelpriset, så delas det ju ut till den som "gjort mänskligheten den största nytta" och då kan det bli text eller bilder eller programkod eller någon annan sorts insats. Sedan kan man ha en pool av priser: minneskort, böcker, etc. som mottagaren får välja ur. --LA216 januari 2008 kl. 07.10 (CET)[svara]
Jag tycker fortfarande att idén med en extern jury med experter som granskar artiklar är helt suverän. Jag tycker verkligen vi borde göra det. Pengarna går väl till arvode till juryn, medan artikelskribenternas priser är mer symboliska? Jag är beredd att jobba med att genomföra en sådan här idé. --Kr-val22 januari 2008 kl. 09.45 (CET)[svara]
Vi i styrelsen för Wimiedia Sverige vill väldigt gärna se att en sådan tävling kommer till stånd och vill också använda en del av vår begränsade budget (alt söka bidrag/sponsorer) för att ge ekonomisk uppbackning. Vi ser att ett genomförande i april/maj kunde vara lämpligt. Vi ser också att vi i styrelsen pga av andra saker vi måste ta i får svårt att själva fullt ut engegera oss i ett genomförande, så det vore helt perfekt om några friviligga som du mfl kunde arbeta vidare med denna idé. Och ju fler som vill engegera sig ju bättre. Wanpe22 januari 2008 kl. 10.11 (CET)[svara]
Experter sökes till artiklar relaterade till "Assyriska namnkonflikten"
Tror nog det vore bäst om du helt enkelt höll dig utanför isåfall EliasAlucard, istället för att "bidra" med dina länkar.TriZ15 januari 2008 kl. 02.34 (CET)[svara]
O ja, jag har inga planer på att lägga mig i om någon med "stor sakkunskap" planerar att ge sig in i ämnet här i Wikipedia. EliasAlucard har dock gjort sig ett namn som en "anti-syrian", vilket på intet sätt kan ses som objektiv som han själv anser sig vara. TriZ (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
O ja, jag har inga planer på att lägga mig i om någon med "stor sakkunskap" planerar att ge sig in i ämnet här i Wikipedia. — Om någon med stor sakkunskap ger sig in i ämnet, så kommer du ändå inte att hålla med honom för att han kommer inte att ta den syrianska sidan. EliasAlucard har dock gjort sig ett namn som en "anti-syrian", vilket på intet sätt kan ses som objektiv som han själv anser sig vara. — Till skillnad från er kärleksfulla syrianer? Ni är knappast objektiva på något sätt och har ingen aning om vad den här namnkonflikten handlar om. Jag är knappast anti-syrian, däremot är jag emot vad ni står för, politiskt sett (namnkonflikten är ju trots allt politisk och religiös, inte etnisk). Du har hur som helst ingen rätt att komma här och be mig hålla mig utanför, du är inte i position till att ge sådana uppmaningar på wikipedia. — EliasAlucard (diskussion·bidrag) 17 januari 2008 kl. 17.17 (CET)[svara]
Att hitta en expert i detta ämne som är neutral skulle ju vara syftet - men (varför är jag inte förvånad?) de självutnämnda partiska experterna dyker ju upp istället. Ztaffanb17 januari 2008 kl. 17.21 (CET)[svara]
Det finns ingen "neutral" expert. De experter som finns har alla mer eller mindre valt en sida. Vad man får göra är helt enkelt att studera deras argument och se om deras argument håller. Sen gäller det även att kolla upp deras meriter, kvalifikationer, med mera. Saken är ju den att syrianernas så kallade experter har ett tight samarbete med syrisk ortodoxa kyrkan, så jag tror inte att de är objektiva. Detta ska väl i och för sig inte användas som ad hominem emot dem, men man har sina skäl att vara misstänksam. För övrigt har jag mycket svårt att tro att några experter som berör den här namnkonflikten kommer att befinna sig på svenska wikipedia under den närmaste tiden, så den här sektionen kan lika gärna arkiveras. — EliasAlucard (diskussion·bidrag) 17 januari 2008 kl. 17.48 (CET)[svara]
Att studera de verkliga och påstådda experternas argument och bedöma deras riktighet är omöjligt för oss, och heller inte en uppgift för wikipediaskribenter. Jag lutar mer och mer mot att byta ut alla artiklar inom ämnet mot korta referat av vad som står i de etablerade uppslagsverken. /NH21 januari 2008 kl. 05.44 (CET)[svara]
Hur som helst, Richard Nelson Frye rekommenderar i den här artikeln,[3] boken “The Modern Assyrians - Name and Nation,” in Riccardo Contini, editor of Semetica: Serta Philologica Constantino Tsereteli dicata (Torino, 1993), pp.99-114. Om någon kan få tag på den vore det toppen. — EliasAlucard (diskussion·bidrag) 23 januari 2008 kl. 15.35 (CET)[svara]
I dagsläget har vi två typer av kvalitetsstämplar på artiklar: utmärkt status och läsvärd status. Jag tycker att den processen fungerar bra och det är roligt att man stolt kan visa upp det bästa av Wikipedia. Men det finns ett problem med dessa stämplar: de exkluderar artiklar som inte har en chans att nå den längd som krävs för att få guldiga eller blå stjärnor. Mitt förslag är därför att vi inrättar ännu en kvalitetsstämpel, en som inriktar sig på kortare artiklar som aldrig kan bli långa. De skulle kunna märkas med någonting i stil med en stjärna med bildtexten "Den här artikeln täcker ämnet på ett adekvat sätt" (OK, klumpig formulering men ni förstår tanken). Korta artiklar får ofta en oförtjänt dålig framtoning just på grund av att de är korta, men om de är utmärkta med en sådan stjärna upplevs de nog som "bättre" av läsarna. Vad tror och tycker ni? Popperipopp23 januari 2008 kl. 17.40 (CET)[svara]
Innan min tid (var inte så hemskt länge sen) fanns det "Artiklar som är längre än motsvarande artiklar i NE" (eller var det susning?), vilket i så fall kunde återuppväckas. //moяlist23 januari 2008 kl. 17.53 (CET)[svara]
Problemet är väl att många har gjort längd till ett outtalat kriterium. Jag föreslår att ge korta utmärkta sidor en lite mindre stjärna. Man kanske kan kalla dem för "utvalda kortisar" eller "små utvalda artiklar". -- JIESDEO23 januari 2008 kl. 18.08 (CET)[svara]
"Små utvalda", "korta utvalda" eller "midre utvalda" vore bästa namn, tycker jag. Däremot har jag inte riktigt funderat över om jag tycker att vi ska införa det eller inte. Återkommer senare. Leo Johannes23 januari 2008 kl. 18.17 (CET)[svara]
"Mindre utvalda" vore en rolig formulering. ;-) Men visst kan vi ha en kategori för de artiklar som är korta men ändå täcker det man rimligen kan skriva om ett ämne. Även om längd inte är ett krav så är det väldigt svårt att få en kort artikel utvald när de flesta kandidaterna är tungviktare på 50kB+. Shinzon23 januari 2008 kl. 18.38 (CET)[svara]
Längd är i sig inget kriterium varken för utvalda eller läsvärda artiklar. En kort artikel som är välskriven och täcker sitt ämne på ett bra sätt bör ha någon av de existerande utmärkelserna. Det behövs inte heller något tröstpris, det var för att fungera som ett sådant som "Läsvärda artiklar" infördes. Thuresson23 januari 2008 kl. 18.24 (CET)[svara]
Tjae, officiellt stämmer det säkert, men jag har svårt att tänka mig att särskilt många skulle ta en nominerad artikel på 2 000 b på allvar. Jag tänker mig inte att detta ska fungera som ett tröstpris; bara som ett komplement till de andra utmärkelserna. En kort artikel med en sådan utmärkelse kan mycket väl vara bättre än en lång och utförlig artikel med utmärkt status. Detta problem dyker även upp i kvalitetsgranskningstabeller; man måste ta hänsyn till hur mycket information som finns där ute för att avgöra om en artikel är en stub eller inte. Popperipopp23 januari 2008 kl. 18.32 (CET)[svara]
Jag anser att en artikel på 2 000 tecken ska kunna bli läsvärd, så länge den uppfyller kriterierna i övrigt. Att förlänga artiklar bör inte vara ett mål i sig självt. /Yvwv[y'vov]23 januari 2008 kl. 19.30 (CET)[svara]
Vi kanske ska fundera vidare på detta samtidigt som vi letar efter kortare artiklar att nominera. Jag kan tänka mig att en sådan här diskussion då kommer upp till ytan igen. Popperipopp23 januari 2008 kl. 19.42 (CET)[svara]
Ja, man kan ju alltid prova. Men hade någon spontananmält en 2kb artikel utan den här diskussionen hade den knappast kommit långt. För övrigt tycker jag att kriteriet för läsvärd ska ändras från "...täcka in det viktigaste i området och inte innehålla några luckor" till enbart "...täcka in det viktigaste i området". En artikel som inte innehåller några luckor är ju i princip heltäckande och det är kriteriet för utmärkt. Shinzon23 januari 2008 kl. 20.05 (CET)[svara]
Instämmer. Hoppas att folk slutar med den meningslösa kommentaren "för kort" när det gäller utmärkta/läsvärda artiklar, utan istället talar om vad det är de saknar för att artikeln ska uppnå antingen utmärkt/läsvärd status. / Elinnea23 januari 2008 kl. 20.53 (CET)[svara]
Wikimedia Sverige har nu fått igång en webshop där det går att köpa bland annat t-shirts med wikimediarelaterade tryck. Eventuell vinst går till föreningen och kommer att användas för att på olika sätt stödja wikimedias projekt. Fler produkter kommer att dyka upp i shopen inom kort. Tips och idéer mottages tacksamt. Ainali17 januari 2008 kl. 22.15 (CET)[svara]
Det ser väldigt bra ut. Får jag föreslå att plaggen endera kallas "Rak T-shirt" och "Figurnära T-shirt" (alternativt "T-shirt Herr" och "T-shirt Dam")? Att saluföra "T-shirt" och "T-shirt Dam" känns som en direkt analogi till fotboll/damfotboll. Andra förslag på varor med Wikimedia-tryck är musmattor, pennor (kanske skicka med en penna i varje leverans av annan produkt?), linjaler, pennfodral, strumpor, väskor... Det man ska fundera över är i vilket sammanhang vill vi att människor ska få en impuls att använda Wikimedia och på vilka prylar i de givna situationerna kan budskapet presenteras. Jorva18 januari 2008 kl. 13.42 (CET)[svara]
Nu har jag - man - i och för sig aldrig provat en tajt damtröja men jag misstänker att en sådan inte bara är figurnära utan också sydd med bröstmån och alltså skulle sitta direkt illa på en man. Om så är fallet är det nog bäst att inte kalla den "figurnära t-shirt" utan också poängtera att den är sydd med tanke på en kvinnas figur. /Dewil18 januari 2008 kl. 14.12 (CET)[svara]
Jorvas inlägg gäller alltså rullistan, i den förklarande texten är alla t-shirtar beskrivna som herr- respektive damtröjor. Det finns alltså ingen risk för sammanblandning för den kräsna konsumenten, oavsett vilken rubrik som väljs där ;-). MiCkE18 januari 2008 kl. 14.19 (CET)[svara]
Något jag tror skulle vara bra är antingen mer fantasi på vad som ska finnas på tröjorna, eller att wikimedia sverige förenklar säljningen av alla wikimedia-grejer i just sverige. //moяlist18 januari 2008 kl. 23.55 (CET)[svara]
Hur mycket ideer far vi stjala av Wikimedias saker som de salde (sitenotice precis efter insamlingen hade lanken). De hade ratt roliga trojor med "I Britannica skulle du aldrig kunna hitta en artikel om ...", man skulle ju kunna gora nagot liknande med NE. Skulle nog aven kunna vara roligt med andra projekts loggor. Jag menar alla kanner ju igen wikipedialogon men sv.wiktionary logon eller commons gor nog att fler lyfter pa ogonbrynen och ar alltsa roliga att bara.
Jag håller inte riktigt med Jorva, jag tycker inte att en rak t-shirt är en herrtröja utan snarare ett unisexplagg i så fall. Tror att de flesta tjejer med mig använder både raka t-shirtar och de mer figursydda och inte upplever att de bär en herrtröja när de bär en vanlig t-shirt. / Elinnea23 januari 2008 kl. 21.03 (CET)[svara]
Jag tycker det är synd att det inte finns fler storlekar på t-shirtarna, S borde åtminstone finnas, jag skulle gärna se XS och XXL också. Ju fler som har möjlighet att köpa desto bättre! /NatoX23 januari 2008 kl. 21.12 (CET)[svara]
Visst, Unisex fungerar också som benämning på den raka. Jag skulle dock helst se "rak" och "figurnära"; det finns en del spänniga killar med bröstmått väl över 100 cm som gärna använder mycket tighta plagg, men de är kanske inte den främsta målgruppen för WP-store ;-) Jorva23 januari 2008 kl. 21.13 (CET)[svara]
När jag tänker efter så skulle jag nog kalla den figurnära för topp och den raka för t-shirt. Ett förslag till tryck:
T-shirt
T-shirt eller t-tröja är en tröja vars form liknar bokstaven T eftersom ärmarna går ut från kroppen i rät vinkel. Plagget är ofta gjord i bomull och är normalt kortärmat.
Ursprunget till t-shirten är inte helt klarlagt. Sannolikt utvecklades den dock som undertröja för amerikanska armén, inspirerad av de bomullströjor som europeiska soldater använde under första världskriget. Enstaka exempel på T-shirt med tryck finns belagda från mellankrigstiden och de blev mer vanligt förekommande från 1950-talet.
Tack för en massa bra idéer! När jag kommer hem från resan jag är ute på nu ska jag ta tag i det. Angående benämningen t-shirt och damtröja i rullisten är det tyvärr inget vi kan ändra på överhuvudtaget, det följer med spreadshirts klassificering av produkterna, det ligger alltså på deras sida av databasen. Om det är någon som känner sig sugen på att göra designförslag av dessa idéer får ni gärna hälpa till, dvs skapa bilder för tryck. Eps, jpg eller png går bra. För jpg och png bör de vara ca 1500x1500px i storlek. Ainali24 januari 2008 kl. 17.53 (CET)[svara]
Efter lunchen med Frank Schulenburg från Wikimedia Deutschland har vi nu fått lite mer kött på benen när det gäller Wikipedia Academy. Kort sagt: Wikipedia:Academy är troligen det bästa projektet vi kan starta för att höja kvaliteten på artiklarna här på Wikipedia (och i förlängningen på de andra projekten) - samtidigt som vi får mer uppmärksamhet från press och media.
Upplägget är en tvådagarskonferens i samarbete mellan Wikipedia/Wikimedia Sverige och någon forskningsinstutition såsom ett universitet. Har vi tur kan vi då få fler forskare och experter till Wikipedia. När Wikimedia Deutschland gjorde det här första gången lyckades de till exempel få en professor emeritus att börja skriva om sitt specialämne, jordbruk. Hittills har han skrivit drygt 300 artiklar, med samma höga kvalitet som hans övriga arbete, på tyskspråkiga Wikipedia. Tänk vad coolt om vi kunde få samma resultat här!
För att sockra erbjudandet ännu mer: om vi bestämmer ett datum och en plats inom en vecka, alltså senast den 30:e januari - då finns det en väldigt stor chans att Wikipedias grundare Jimmy Wales kommer till Sverige för första gången! Det är närmast en garanti för att vi kommer att få en massiv mediabevakning och fler användare. Med tanke på var Wikipedia Academyn utspelar sig (gärna på ett fint ställe) kommer pressen också ha svårt att vinkla det på något annat sätt än att Wikipedia försöker höja kvaliteten.
Därför söker vi nu förslag på tider och platser då vi skulle kunna hålla en Wikipedia Academy här i Sverige. Ett förslag är i Lund någon gång i höst, så att vi inte krockar med tentaperioder, lov och andra upptagna perioder, men andra städer och tidpunkter är tänkbara. (För att förslag ska kunna räknas bör det finnas åtminstone ett par användare som är villiga att anordna det hela på orten.)
Wikimedia Sverige fixar kostnaden för hela evenemanget och kan hjälpa till på en del andra sätt. Så vad säger ni? Vem kan tänka sig att bli den som får skaka Jimmy Wales hand först?
Glöm alltså inte: innan den 30 januari måste vi ha ett svar att meddela Jimmy Wales!
Kanske i anslutning till Sundsvall 42 vore något men det kanske är fel inriktning. Jag skulle dock kunna tänka mig att en föreläsning med Jimbo skulle bli en av de mer välbesökta, men den kanske ska hållas direkt inom akademiens lokaler. Jag har lite dålig koll på vad Wikipedia Academy handlar om. //StefanB23 januari 2008 kl. 07.48 (CET)[svara]
Nu kommer jag själv knappast kunna närvara men det vore kanske en idé att inte lägga det för långt ut i en landsände så det inte blir svårt och dyrt för wikipedianer, som ofta är fattiga studenter, från motsatta landsdel att ta sig till. Skulle rekommendera Stockholm eller däromkring dit alla kan ta sig relativt snabbt och smärtfritt. Shinzon23 januari 2008 kl. 16.22 (CET)[svara]
Wikipedia:Academy verkar vara ett utmärkt projekt. Problemet är ju att det egentligen är ganska överflödigt. Wikipedias brister beror i allra högsta grad på hur det är uppbyggt och hur många oseriösa användare (främst anonyma IP) som tillåts redigera på wikipedia utan att ha läst på viktiga wikipedia policy och utan att förstå vikten av att citera akademiska källor. Wikipedia är alltför egalitär för att kvaliteten ska kunna höjas. På den punkten favoriserar jag faktiskt upplägget i Citizendium mer då Citizendium är bäddad och klar för ett seriösare klimat och en mer akademisk atmosfär (trist bara att det ska vara så förbannat svårt att få redigera där). Hur som helst hoppas jag på att Wikipedia:Academy kommer att förbättra wiki avsevärt. — EliasAlucard (diskussion·bidrag) 23 januari 2008 kl. 16.28 (CET)[svara]
Wikipedia:Academy verkar bra (inte för att jag kan komma tror jag, men i alla fall) och jag håller med om att det bör placeras med hänsyn till var användare bor. En idé är att intresserade kan skriva upp sig och den plats den vill att det ska vara på, så blir det som en omröstning, om ingen vet något särskilt universitet någonstans som skulle bli bra. Leo Johannes23 januari 2008 kl. 16.40 (CET)[svara]
Jag förstår tanken om att hålla det "i mitten" av Sverige, men jag tror att Lund skulle passa bra (nej, jag säger inte det bara för att jag bor här). Här finns ett stort universitet med många studenter samt en hel del wikipedianer. Jag vet att det finns åtminstone några lundabor som är intresserade av att hjälpa till, och jag är en av dem. Varför måste vi hålla det på hösten? Vi har ju hela våren framför oss. Popperipopp23 januari 2008 kl. 17.31 (CET)[svara]
Jag tycker tanken med Wikipedia Academy är utmärkt, men för att ge rimliga möjligheter för de flesta att kunna medverka bör enligt min mening det hela hållas runt Mälardalen någonstans. Att begära att man skall flyga från Luleå till Lund när man kan begränsa kostnaderna genom att alla tar sig till någon form av mittpunkt tycker jag är lite att ta i. Man kanske kan avhålla det hela på Arlanda? Riggwelter23 januari 2008 kl. 17.34 (CET)[svara]
Jag tror, att om du ska få tag på någon tillräckligt tung forskare är det nog lite svårt att ha det på våren, eftersom folk redan är uppbokade vad gäller kongresser, möten och liknande. Så därför tror jag det bli rlite kort om tid. Man ska också betänka att det är en hel del jobb bakom att ordna något sådant här, vad gäller lokalbokning, samordning osv. Nitramus23 januari 2008 kl. 17.36 (CET)[svara]
Observera att detta inte handlar om huruvida vi ska hålla ett WP academy eller ej, de ska vi, det bestämde vi redan på wikiträffen (eller om man ska kalla det föreningsmöte). Frågan är var vi ska hålla det och var det finns folk som är villiga att ta tag i det. Jag har redan anmält mig som villig, och med Popperipopp är vi då minst två i Lund, jag har även kontaktat FredrikT som med sina kontakter vore en ovärderlig resurs. Alla med kontakter inom den akademiska världen i Lund är hjärtligt välkomna att hjälpa till. Det som ska anordnas är en möteslokal (gärna en fin sådan, tidigare lokaler har varit kyrkor eller dylikt, Lunds universitetsbibliotek hade varit lysande), en föreläsningssal och ett antal rum med datorer och internetuppkoppling där man kan ha workshops, där man lär ut till professorer och andra intresserade hur man praktiskt redigerar på Wikipedia. Dessutom behövs föreläsare och lärare till workshopsen. Som lärare duger de flesta vana wikipedianer. Det ska förmodligen förläggas till hösten eftersom Jimbo har ett väldigt tajt resschema och lång framförhållning är ett måste. Lägg det någonstans i oktober eller november, med så lång framförhållning får folk helt enkelt anpassa sig efter datumet istället för tvärtom. /Grillo23 januari 2008 kl. 17.39 (CET)[svara]
Att hålla WP Academy på Arlanda vore direkt pinsamt om man betänker de platser där tidigare akademier hållits... Det hela måste helt enkelt hållas på ett välrenommerat universitet för att locka den målgrupp och mediauppmärksamhet vi söker. /Grillo23 januari 2008 kl. 17.43 (CET)[svara]
Jag föreslår att ni som vet att ni kan lägga ner en hel del tid på Wikipedia Academy (och har bra kontakter) och vet att ni kommer få stöd från minst ett par wikipediaanvändare från närliggande ort säger det. Då slipper vi få en massa förslag på platser som ingen kan engagera sig ifrån. //moяlist23 januari 2008 kl. 19.58 (CET)[svara]
Förhoppningen är att arrangera en Wikipedia Academy per år och land, så om det blir Lund eller Göteborg 2008 så kan det bli Umeå eller Sundsvall eller Karlstad 2009 och Uppsala eller Linköping 2010. Norge, Finland, Danmark och Ryssland kommer förmodligen inte igång 2008 utan först 2009. Men Wikimedia Polska tänker ordna en WP:Academy i Wroclaw i slutet av september 2008. Den som vill dra arrangemanget till sin ort får helt enkelt sätta ihop ett team av funktionärer och ställa samman ett övertygande projektförslag. Men löst tyckande kommer inte att vinna någon omröstning, utan det måste vara ett realistiskt förslag. För tanken är ju att höja anseendet för Wikipedia och inte att åstadkomma något dåligt eller halvt misslyckat. --LA223 januari 2008 kl. 20.53 (CET)[svara]
Kommentar till bland annat Riggwelter och andra som framhåller oss wikipedianers närvaromöjlighet: I diskussionerna med Frank Schulenburg framkom att en av de sakers om de lärde sig från första till andra Wikipedia Academy i Tyskland var fokuset på just den akademiska världen. På den första WA var merparten av deltagarna redan aktiva wikipedianer. Det var visserligen stora vinster med det med, diskussioner, mediauppmärksamhet osv, men det var fortfarande till viss del att predika för redan frälsta. Den andra WA däremot var fokuset mycket mer inriktat på akademiker som inte hade erfarenhet av wikipedia. Samarbetet med Akademin för vetenskap och litteratur i Mainz (samt tyska utbildningsdepartementet, del i programmet för vetenskapsåret, Zedler-medaljen osv) gjorde att fler framstående forskare och liknande både blev positivt inställda till Wikipedia och började att redigera.
Det jag med detta försöker säga att huvudfokus inte bör vara var vi som användare vill ha WA på grund av resemöjligheter. Det viktigaste bör snarare vara en riktigt bra och creddig samarbetspartner (som ett ansett universitet), goda kontakter där samt att det finns några användare i området som vill och kan arbeta med WA. Just nu låter det som att den enda staden som vi hört bra argument för är Lund, så jag är böjd att lägga även min röst på den staden. Suz24 januari 2008 kl. 13.06 (CET)[svara]
Håller med om att samarbetspartnern och lokalt intresse är viktigast, nu finns det ju ett antal väl ansedda universitet åtminstone något närmare Sveriges mitt. Tyvärr verkar ingen där vilja ta tag i det och då är det så klart Lund som gäller. Är det dock så att det ska vara ett återkommande event så vore det så klart en finess att byta ort varje år och turnera runt på landets universitet.
Om det finns ett intresse vill säga, jag är orolig för att svenska Wikipedia är för litet för att göra detta till ett årligt evenemang och att det kommer dö ut av sig själv sedan första entusiasmen svalnat. Nu skulle det ju innebära ännu större avstånd, men jag tycker att man bör överväga att göra detta till ett nordiskt evenemang och alternera i de fem nordiska länderna. Samarbete över gränserna brukar ju vara populärt och det ger säkert goda möjligheter till fina bidrag. Ena året Lund, nästa Trondheim, tredje Helsingfors osv. Jag tror det skulle ge projektet väsentligt större tyngd och ha en större chans att överleva längre än ett eller två år. Jag är själv skeptisk till att besöka ett svenskt event, men om det görs nordiskt skulle jag tycka att det vore betydligt mer intressant. Shinzon24 januari 2008 kl. 13.47 (CET)[svara]
Suz har helt rätt här: det viktiga är inte att Wikipedianerna ska resa dit, utan att det ska finnas tillräckligt med Wikipedianer där för att kunna anordna evenemanget. Till skillnad från Shinzon tror jag knappast att evenemanget kommer att bli mindre välbesökt andra året o.s.v. utan snarare tvärtom: utländska förebilder tyder på att när vi väl lyckas förklara hur Wikipedia fungerar och att vi är seriösa, då vill universitet etc stötta oss. I vissa fall har andra året inneburit erbjudanden om hjälp och sponsring mm. Och i och med att vi nu har en förening som får fler och fler medlemmar (senaste räkningen: strax över 90 medlemmar, vilket t.o.m. Wikimedia Deutschland uttryckt att de är imponerade över) så är risken rätt liten att det blir någon dagslända. Snarare något efterlängtat./Hannibal24 januari 2008 kl. 17.00 (CET)[svara]
Ja, det är meningen att det ska vara en återkommande händelse, men nu tycker jag nog att du diskuterar lite i förväg, vi ska först få det här att hända en första gång. Är det fler än jag och Popperipopp som är villiga att jobba för att det här ska hända? Jag har som jag redan sagt inte speciellt mkt kontakter, men jag är villig att bidra som "lärare" i workshops, och att dela ut flyers och liknande. Och som sagt, om någon vill att det här ska äga rum i exempelvis Uppsala får dessa personer tala ut och berätta att de är villiga att göra allt som krävs för att det hela ska hända. Ingen vinner på att folk spekulerar om var det hela ska hållas, om ingen faktiskt kan göra något. /Grillo24 januari 2008 kl. 17.05 (CET)[svara]
Svar till både Hannibal och Grillo: Ok, om ni tror att det kommer fungera så kör hårt. Jag är skeptisk och tror att en nordisk lösning vore intressantare och hållbarare, men bevisa mig fel för allt i världen. :) Shinzon24 januari 2008 kl. 17.15 (CET)[svara]
Eftersom jag troligen kommer flytta tillbaka till Kalifornien igen snart så spelare det ingen större roll för mig var det hålls. Försökte bara tänka på de stackarna som måste lägga ut bra mycket pengar på att ta sig så långt om man lika gärna hade kunnat hålla det mer centralt. Men som både ni och jag har konstaterat är lokalt intresse nödvändigt. Shinzon24 januari 2008 kl. 17.22 (CET)[svara]
Nu är det ju, som Hannibal och Suz nämner, inte wikipedianer vi ska locka utan professorer vid respektive universitet. Då vore det dumt att förlägga händelsen långt ifrån deras naturliga arbetsplatser. Vi snackar här om omkring absolut max 100 deltagare, det kan man locka från ett universitet, så det finns ingen större anledning att resa. Dessutom, om det arrangeras i Lund, finns även möjlighet för folk från Malmö högskola att delta. /Grillo24 januari 2008 kl. 17.25 (CET)[svara]
Ja, är det inte folk som redan är aktiva ni vill få dit så spelar det förstås mindre roll. Trodde det skulle vara något större som aktiva också kunde dra nytta av. Shinzon24 januari 2008 kl. 19.10 (CET)[svara]
Jag tror att en nordisk lösning kan bli väldigt bra i längden, men tror att det är lite sent att börja ett samarbete med Wikimedia Norge (som väl inte ens är officiell än?) nu. Popperipopp har sagt att han kan försöka fixa lokaler, och har en del kontakter, i alla fall inom studentrörelsen (kolla hans användardiskussion för mer info om det). //moяlist24 januari 2008 kl. 17.25 (CET)[svara]
Jag kan uttala intresse för, men inte i dagsläget utlova möjlighet till att bidra om det blir i Lund. När det gäller resavstånd har jag förutom de starka argument som angetts ännu ett. För mig, och säkert många andra, är Mälardalen i praktiken lika avlägset som Sundsvall eller Luleå; när sträckan (tidsåtgång och ekonomi) väl överskrider det som uppfattas som överkomligt spelar det ingen roll om det är tjugo eller hundra mil för långt. /dcastor24 januari 2008 kl. 18.02 (CET)[svara]
Tja, jag vet att när jag brukar resa tvärs över landet så kostar det normalt sett en sak att åka till Stockholm (som knutpunkt), och sedan lika mycket till för att ta sig till Göteborg, Malmö eller var man nu skulle. Shinzon24 januari 2008 kl. 19.05 (CET)[svara]
Jag finns inte i Lund, men är gärna med i arrangemanget under dagarna det sker. Tyvärr hjälper det väl inte så mycket eftersom merparten av arbetet med att boka föreläsare, lokaler, mat, deltagare, etc etc sker innan. Men det som kan göras på distans bidrar jag gärna med, oavsett var det blir av, och om datum och resemöjlighet finns närvarar jag gärna och håller workshops och dylikt. Suz24 januari 2008 kl. 19.09 (CET)[svara]
Jag har börjat fundera på att man även skulle kunna ordna ett arrangemang för högskolestudenter och befintliga wikipedianer, som man kunde kalla Wikipedia College. Alltså något i stil med rollspelskonvent eller Unga Forskares kongress. Sådana evenemang kan ordnas mindre pretentiöst än WA, mer lokalt och oftare, men ändå mer ambitiöst än wikifika. I kontrast mot ett sådant Wikipedia College framstår det tydligare vad syftet med Wikipedia Academy är: --LA225 januari 2008 kl. 09.33 (CET)[svara]
Jag tror inte det är så vist att börja spåna om nya projekt i den här diskussionen, när vi inte ens verkar lyckas komma fram till om vi ska ha något Wikipedia Academy... Som sagt måste vi ha ett datum, jag säger någon gång i september eller oktober, sedan kan någon välja ut ett lämpligt veckoslut. Förresten är det väl till stor del i Wikimedia Sverige detta ska diskuteras, inte på svenska Wikipedia? Att försöka nå beslut på Bybrunnen är dömt att misslyckas, de här diskussionerna brukar alltid rinna ut i sanden. /Grillo25 januari 2008 kl. 16.44 (CET)[svara]
Och med tanke på att det är runt sex dagar kvar tills vi skulle säga till Jimbo om spektaklet så föreslår jag att vi bestämmer oss för Lund nu (inget annat förslag har getts), och börjar diskutera tidpunkt. Som någon sa när vi träffades så är det nog inte bra att ha det för nära Bokmässan i Göteborg. //moяlist25 januari 2008 kl. 17.14 (CET)[svara]
Beslutet ska nog tas av Wikimedia Sverige och deras styrelse, för det är väl ändå WM-SE som arrangerar tillställningen (förhoppningsvis tillsammans med nån partner och ett gäng andra wikipedia-användare). Sen ligger ju Lund bra till för flygresinärer, bara tre hållplatser med pendeltåg från en internationell flygplats. Ska dessutom Wp Academy spridas utöver Norden, så ligger ju Lund bra till om danska wikipedianer vill göra studiebesök och kanske även hjälpa till med något. -- boivie ✎25 januari 2008 kl. 19.52 (CET)[svara]
Är detta tillräckligt viktigt för att tas upp här? Jag tycker i alla fall att ordningsnumret gör att artikeltiteln blir lite väl kryptisk. Petter24 januari 2008 kl. 21.51 (CET)[svara]
Bybrunnen är inte platsen att diskutera alla småsaker. Men om en diskussion på någon annan sida inte får den uppmärksamhet man tycker den förtjänar, så kan man lägga en notis här för att få andra användare att gå till den diskussionen och ge sina åsikter där. /90.229.135.15924 januari 2008 kl. 22.16 (CET)[svara]
Anledningen till att jag tog upp det här är att det lika gärna skulle kunna föras på Wikipediadiskussion:Namngivning av personer; det finns egentligen inte så mycket i diskussionen som är specifikt för just denna artikel.
Rent tekniskt är det möjligt att ta över ett redan existerande användarnamn, och detta är något som gjorts här tidigare vid mycket speciella omständigheter. På engelskspråkiga Wikipedia finns sedan länge regler för hur detta skall gå till, men här har reglerna länge varit frånvarande. NH har skrivit ett mycket bra förslag på regler för när man kan ta över ett redan befintligt användarnamn. Förslaget finns här. Reglerna är strängare än de som tillämpas på engelskspråkiga Wikipedia men jag tycker att det är bra. Titta gärna på dessa regler och diskutera vad ni tycker så att vi kan få en klar konsensus om detta, då jag tror att det kommer bli allt vanligare med sådana förfrågningar i framtiden. MiCkE25 januari 2008 kl. 10.22 (CET)[svara]
Den sida på enwp du länkar till verkar bara vara till för att behandla förfrågningar om att få ta över användarnamn. Jag kan inte heller hitta några klara kriterier någon annanstans.
Just precis, det är vad frågan handlar om, de skriver:
"This page is for requests to usurp accounts that already exist. If you want your account renamed to a name that is not already taken, please see Wikipedia:Changing username."
Efter vad jag förstår är reglerna det som förklaras överst på sidan och under rubriken "instructions" och rubriken "notes", nämligen att 1. inga redigeringar får ha gjorts av kontot, annat än mycket gamla som inte omfattas av GFDL, inte heller får kontot ha flyttat sidor, eller gjort andra avtryck i loggarna. 2. Endast välkända användare får ta över konton. 3. Man skall be om att få ta över kontot via mejl och genom ett meddelande på diskussionssidan och därefter måste man vändta en vecka. Så långt de engelska reglerna. NHs regler förelår alltså att man skall vänta i 2 månader jämfört en.wikipedias krav på en vecka och dessutom att kontot man skall ta över minst måste varit registrerat i ett år. MiCkE25 januari 2008 kl. 13.25 (CET)[svara]
Skulle det var önskvärt att låta arkiveringsbottarna även ta hand om Wikipedia:Faktafrågor och Wikipedia:Wikipediafrågor? Jag tog nyss bort mängder av gamla frågor från den senare, de äldsta ett halvår gamla.
Ja det skulle vara önskvärt, kanske skulle vi dock låta frågorna ligga lite längre på dessa sidor än på BB, vad sägs om en arkiveringstid på en månad? MiCkE30 december 2007 kl. 12.44 (CET)[svara]
Problemet med att man missar att flytta vissa frågor till FAQ finns inte med faktafrågorna så gällande dem så är inte det något problem. När det gäller Wikipediafrågor så tror inte jag det blir någon större skillnad mot nu då jag tror att många som arkiverar WP-frågor ändå inte kollar igenom alla frågor som personen arkiverar utan när någon fråga läggs till FAQ:n tror jag det är när man besvarar en fråga och man då inser att den passar på FAQ:n. En månad kan nog vara lämpligt om man kör boten kanske en gång i veckan (eller oftare) så de äldsta inte är mer än en månad och en vecka. Lämpligt är också att inte göra allt för stora arkiv så de blir realistiska att titta i om någon har googlat efter en fråga.--Kruosio30 december 2007 kl. 17.23 (CET)[svara]
Hur fungerar de här botarna? Det är inte så bra om de automatiskt tar bort frågor efter en viss tid, om något fullödigt svar på den ställda frågan ännu inte har kommit fram. E.G.3 januari 2008 kl. 11.46 (CET)[svara]
De kommer arkivera trådar var senaste inlägg uppnått en viss ålder - ungefär en månad verkar rimligt i detta sammanhang. Om ingen har svarat under denna tid, hur stor är då chansen att någon kommer svara på frågan alls?
Om man vill spara någon särskild fråga som man tycker förtjänar ett svar, men som tycks hotas av arkivering kan man gömma en tidsstämpel med ett datum långt fram i tiden längst ned i den tråden, så här: <!-- [[Användare:Micke|Micke]] 3 januari 3008 kl. 11.46 (CET) -->. Då bör inte boten flytta på tråden (dock måste man komma i håg att ta bort detta när frågan fått ett svar). På detta vis kan man också bestämma när boten skall arkivera en fråga, med ett annat intervall än det som fastställs automatiskt. MiCkE3 januari 2008 kl. 13.03 (CET)[svara]
p.s nu kommer EnBotEn att lämna den här tråden fram till 17 februari 3008 om vi inte hjälps åt att ta bort min tidsstämpel ovan om några dagar.MiCkE3 januari 2008 kl. 13.06 (CET)[svara]
Vem är det som arkiverar bybrunnen? Är det bara EnBotEn?
EnBotEn kan arkivera andra sidor på samma sätt som Bybrunnen arkiveras, dvs att arkivera diskussioner där senaste datumstämpeln är tillräckligt gammal. Jag ser inga stora problem med att arkivera WP:WF och WP:FF efter en månad. Det som kan hända är (som sagt ovan) att någon obesvarad fråga ibland arkiveras för tidigt. Angående storleken på arkiven, så är det enklaste (för mig som kör roboten) att arkivera antingen i månadsarkiv (som för Bybrunnen) eller i årsarkiv (som för Användare:Mickes diskussionssida). /EnDumEn✍13 januari 2008 kl. 22.22 (CET)[svara]
I och för sig så arkiveras ju inte sidorna just nu, utan rensas bara, men det vore kanske bättre med arkiv ifall det är någon som vill flytta saken till FAQ:en. Eftersom aktiviteten är lägre än på bybrunnen skulle det väl i så fall gå bra med årsvis arkivering.
Rollbacks, eller möjlighet att ge ickeadministratörer återställningsbehörighet, finns nu implementerad i programvaran och innebär att användare kan ges förenklingar vid klottersanering. Vad jag förstår så kan behörigheten tilldelas av administratörer. Det finns mer att läsa här. Den är aktiverad på engelska Wikipedia och jag tycker att vi ska aktivera den på svenska också. Namn direkt: Tillbakarullare? //StefanB20 januari 2008 kl. 16.43 (CET)[svara]
IP's förslag är bra, det förklarar nämligen funktionen väldigt bra. Frågan är hur vi ska använda funktionen, ska admins kunna ge det till alla, eller ska man rösta om det? //moяlist20 januari 2008 kl. 17.04 (CET)[svara]
Är 90.229.135.159 göteborgare, månne? Hur skall vi avgöra vem som får bli återställare då, för jag antar att vi inte vill börja rösta om något sådant?
Utkast till regel: Vem som helst blir återställare om de uttryckligen ber om det och uppfyller följande regler
Registrerad för minst en månad sedan
Aldrig blockerad, eller inte på minst ett år (om någon anser att de blockerats av misstag eller felaktigt får man ta de specialfallen individuellt)
Bra, Tournesol, ansökningar kan lämnas på WP:BOÅ och ordnas av vilken admin som helst. Bryter man mot några riktlinjer (på ett allvarligt vis) bör man också kunna bli av med funktionen (särskilt om man använder den till att redigeringskiga). MiCkE20 januari 2008 kl. 17.12 (CET)[svara]
Låter bra, det finns ingen anledning att rösta om en så pass okontroversiell post. Återställare beskriver exakt vad det handlar om, det är dumt att använda mer tvetydiga termer som "moderator". /Grillo20 januari 2008 kl. 18.04 (CET)[svara]
Funktionen är en bra idé och bör införas. Jag tycker inte man behöver kalla användare som har tillgång till den något speciellt, det vore bra om det inte uppfattades som ännu en "position" man kan inneha. Det är ett verktyg, bara, och alla som uppfyller de Tournesolska kraven (och jag skulle vilja lägga till 50 eller 100 artikelredigeringar) kan få det aktiverat. /NH20 januari 2008 kl. 19.41 (CET)[svara]
NH → Det är faktiskt så att det är en position man kan inneha, det är att jämställa med autoconfimed, e-mailconfirmed (används så vitt jag vet inte på svwiki), administratör, byråkrat eller robot. Administratörerna blir dom som kan dela ut verktygen (alltså inte byråkraterna enbart) och det kommer att noteras i loggarna över användarrättigheter. Om vi inte väljer att hitta på ett svenskt namn, så kommer det i loggarna stå det engelska namnet. Thoasp → skillnaden är att man kan rulla tillbaka flera ändringar i rad av samma användare utan att gå in via historiken, på samma sätt som administatörer kan göra idag. Oinloggade kommer fortfarande att kunna återställa ändringar genom att gå in i historiken. MiCkE20 januari 2008 kl. 20.04 (CET)[svara]
Den återställningsfunktion som oinloggade redan kan göra har också en del fördelar. Den kan återställa gamla redigeringar så länge inte senare redigeringar ändrar samma del av texten. Den ger även möjlighet att skriva en redigeringskommentar, vilket man bör göra om man återställer sådant som inte är klotter eller annan vandalism. /EnDumEn✍20 januari 2008 kl. 20.14 (CET)[svara]
Om rollbacks är exakt som administratörsverktyget kan man välja om man ska rulla tillbaka (administratörsfunktionen) eller använda "återställ" (vanliga funktionen). Leo Johannes20 januari 2008 kl. 20.29 (CET)[svara]
Jag skrev Wikipedia:Återställning men det finns en hel del begreppsförvirring som måste redas ut. Det heter ju [rulla tillbaka] och [återställ] är en funktion som alla användare har tillgång till. Den som vill får gärna justera det jag har skrivit. //StefanB20 januari 2008 kl. 20.51 (CET)[svara]
Jag skickar in en bugzilla på detta om ingen opponerar sig snart, eftersom det verkar som om vi är eniga om att vi skall ha detta. Jag begär då att funktionen skall kallas "Återställare". MiCkE23 januari 2008 kl. 09.17 (CET)[svara]
Namnet kan vi själva bestämma genom MediaWiki-namnrymden. I bugzilla räcker det att begära att administratörer ska få ge och ta ifrån användare rollback-rättigheter. /EnDumEn✍23 januari 2008 kl. 15.58 (CET)[svara]
Okej (osmart av mig att inte komma ihåg från Gadgetsfixet). Hursomhelst, vi behöver (eller ja, det är ju knappast akut, men det vore i alla fall bra med något svenskt namn) ett namn, och jag tycker inte vi ska använda återställare. Har ni några förslag? Leo Johannes23 januari 2008 kl. 16.13 (CET)[svara]
Behöver vi ett namn? Var inte tanken att man inte ville göra djungeln av användarkategorier ännu snårigare? Användare med tillgång till tillbakarullningsfunktionen tycker jag funkar som formellt namn om man nu vill tala om dem som kollektiv, tillbakarullare är väl en vettig kortform. Behovet av ett kollektivt namn för dessa lär dock vara mindre än för administratörer då tillbakarullare bara kan göra saker som vem som helst kan göra (fast snabbare). - Tournesol23 januari 2008 kl. 16.18 (CET)[svara]
Som jag skrev ovan kan vi visserligen låta bli att kalla dessa användare för något särskillt, det det handlar om är detta [4]. Om du, Tournesol, skulle ha varit "rollbacker" i stället för sysop, så skulle det ha stått att rosp ändrade användarrätighter från inga till "rollbacker" i ovanstående logg. Om vi vill att det skall stå "rollbacker" i loggarna så är väl det ok också, vill man inte det får man hitta på något annat. Det handlar också om denna logg. MiCkE23 januari 2008 kl. 16.24 (CET)[svara]
Nu har föresten den första användaren fått rollbacks (jag delade ut), StefanB efter begäran på Begäran om åtgärder, eftersom StefanB uppfyllde kriterieutkastet här som de flesta verkade överens om. Leo Johannes26 januari 2008 kl. 09.20 (CET)[svara]
Jag reviderade artikeln ECTS några tillfällen mellan den 14 och 15 januari, dvs för två veckor sedan. När jag tittar på den utan att vara inloggad från vissa datorer står det "Sidan ändrades senast ... 6 oktober 2007" längst ned på sidan, och mina ändringar saknas. Loggar jag in visas den senaste versionen från 15 januari, och loggar jag ut visas fortfarande den senaste versionen med samma dator och webbläsarprogram. Med ett annat webbläsarprogram får jag tillbaka oktoberdatumet. Samma gäller vissa andra artiklar som jag är den senaste som reviderat, t.ex. Kritik av teism. Dock drabbas inte alla artiklar, t.ex. Textkritisk bibelforskning som jag var den senaste att revidera.
Vad är förklaringen? En bugg? Wikipedia har lagt en cookie på min maskin - är det den som som spökar? Och vad säger den om mig? Har olika användare olika status vad gäller fördröjning innan sida visas för allmänheten?
Nej, möjligen cachningsproblematik på serversidan. Problemet uppstår på flera olika datorer, även om jag trycker på refresh eller reload. Har märkt problemet vid flera tillfällen under det senaste året för den svenska delen av wikipedia. Jag lyckas inte framkalla problemet genom att radera cookies. Har inte märkt problemet vid engelska wikipedia, där jag är mycket aktiv. Mange0128 januari 2008 kl. 12.43 (CET)[svara]
Problemet finns för en del artiklar på engelska Wikipedia också. Det verkar som att den senaste versionen av artikeln visas, men att datumet ibland är för den näst senaste versionen. /EnDumEn✍28 januari 2008 kl. 13.29 (CET)[svara]
Det är ett annat problem, som jag också har lagt märke till. Då visas ändå den senaste ändringen, även om datumet är fel. Här saknas de 16 senaste versionerna. Möjligen kan det vara den näst senaste användarens version som visas. Pröva själva att titta på ECTS-artikeln med ett webbläsarprogram eller en dator som ingen wikipediaanvändare varit inloggad på. Mange0128 januari 2008 kl. 13.55 (CET)[svara]
Jag började som oinloggad på Wikipedia i juli 2005. Jag började några månader senare uppmärksamama att senaste versionen av artikeln visas, men att datumet ibland är för den näst senaste versionen. Minns inte om felet fanns först, har faktiskt för mig det itne gjorde det. Det finns på vissa språk. Om man trycker som om man sparar artikeln (fast inget ändrats) hjälper det dock i alla fall på ens egen dator, så att senast sparade versionen syns. Jag skulle dock bli glad om det kunde åtgärdas. / J 198228 januari 2008 kl. 16.48 (CET)[svara]
I Amsterdam står en massa datorer som serverar gamla kopior (en "cache", som använder programvaran "squid") av Wikipedias webbsidor till alla som inte är inloggade. När man registrerar ett användarnamn och loggar in, dricker man däremot färskt vatten direkt från kranen borta i Florida. Cachen ska automatiskt tömmas (så att den fylls på från vattenkranen) när det finns nytt innehåll i sidan, men om detta inte fungerar kan man göra det själv. Sidan en:Wikipedia:Purge beskriver hur det går till. (Den kanske borde översättas till svenska?) Det är holländska skoldatanätet Kennisnet som bekostat anläggningen i Amsterdam och tyska föreningen Wikimedia Deutschland har köpt fler datorer dit. Utan den här anläggningen, som betjänar hela Europa, skulle Wikipedia gå betydligt segare. --LA228 januari 2008 kl. 16.58 (CET)[svara]
Nu är mina artiklar uppdaterade - förmodligen har någon gjort "purge" på dem idag. Mycket intressant sida. Ja, den borde översättas till svenska. Där står att "purge" normalt sker automatiskt vid ändringar, men kan krångla vid "heavily edited" artiklar. Jag gjorde en hel serie snabba ändringar av samma artikel. Kanske var det orsaken. Skulle inte artikeln ha uppdaterats förrän nästa gång någon reviderade den?
En tidsfördröjning på ett dygn eller två innan "purge" görs automatiskt skulle vara riktigt vettigt, så att man hinner återställa vandalism innan det visas för allmänheten. Särskilt om ändringen gjordes av en icke inloggad användare, eller en ny användar-ID, eller någon som fått en varning. Mange0128 januari 2008 kl. 22.30 (CET)[svara]
Nu har det gått ungefär en månad sedan förra mätningen . Att artiklarna med ugglespråk minskat beror tyvärr inte på att de justerats utan att nån ändrat på en länk så de sorterades in bland alla artiklar som hade ugglan som källa, jag vet inte hur man ska återställa dem (alltså så att dessa artiklar hamnar i Kategori:Ugglanspråk, kanske kan någon med en bot fixa det?). Ickewikitävlingen för ett tag sedan gjorde en del nytta, mer sånt! Det behövs mycket mer insatser på kvalitetskontrollområdet, hjälp gärna till, välj en kategori som du kollar igenom regelbundet och fixar (bestäm t.ex att det är ditt ansvar att ickewikiartiklar eller relevanskollartiklar på L knappt ska existera, eller att inga artiklar inom ditt specialområde ska vara faktakollmärkta eller något, om alla tar ett litet "hörn" som de sköter om så kanske vi tillsammans kan minska ned detta. Eller varför inte starta en tävling? / Elinnea26 januari 2008 kl. 11.22 (CET)[svara]
Jag gillar idén om att alla tar ett hörn. Kanske borde man starta upp ett projekt där arbetsbördan fördelas bland projektdeltagarna? Det skulle nog vara effektivt. Popperipopp26 januari 2008 kl. 11.34 (CET)[svara]
Jag hjälper gärna till inom mina specialområden. Eftersom det troligen krävs lite kunskap inom områdena när man utökar dem är det nog bäst att man fokuserar på det man kan åtminstone lite om. Artiklarna är ju ofta korta för att det inte finns något lätttillgängligt material på nätet att hämta. Marek Pola26 januari 2008 kl. 11.43 (CET)[svara]
Jag fixade ugglanspråkmallen, den hade tagits bort av någon som blandat ihop noinclude och includeonly, sen hade någon som inte tittat efter lagt in ugglankategorin. Artiklarna är på väg att återställas mha jobbkön som anges på Special:Statistik. /Grillo26 januari 2008 kl. 12.04 (CET)[svara]
Sorry, såg nog aldrig att det låg en kategori där så den försvann helt enkelt när det gjordes om till ambox, de brukar inte placeras så högt i mallarna. --Shinzon26 januari 2008 kl. 12.35 (CET)[svara]
Ofta framgår det ur redigeringskommentaren att en administratör lade på en mall, men att h*n tvekade att radera. Om mallen inte leder till förbättring, bör det vara okontroversiellt att snabbradera, tycker jag. Ofta handlar det om manga-obegripligheter osv. /Pieter Kuiper26 januari 2008 kl. 14.45 (CET)[svara]
För jämförelsen är det också relevant att antal artiklar utan kategorimarkering gått ner från nära 400 till drygt 100. Av dem har många flyttas till relktrl och ickewiki, så totalt är resultatet under måanden cirka 100 bättre än enligt tabellen ovan. Wanpe26 januari 2008 kl. 14.36 (CET)[svara]
Veckans tävling är ju ett utmärkt sätt att förbättra kvaliteten på Wikipedia har vi sett flera gånger så fler tävlingar med inriktning på dessa kategorier tycker jag. Kanske kan vara dags för en tävling i relevanskontroll snart, var ett par månader sedan sist. /-nothingman-26 januari 2008 kl. 14.56 (CET)[svara]
Vem som helst får gärna starta en tävling, de senaste gångerna har det varit jag som kommit loss, och jag orkar inte rätta fler... /Grillo26 januari 2008 kl. 15.00 (CET)[svara]
En tävling låter jättebra, men jag blev väldigt sugen på att dra igång ett projekt. Det behöver inte täcka alla dessa kategorier, det skulle nog vara effektivt att ha någonting i stil med "Ickewiki-projektet" där man sinsemellan delade upp de olika bokstäverna och där man har regelbunden kommunikation med de andra projektdeltagarna om hur arbetet fortskrider. Jag startar gärna upp det, om någon annan är intresserad av det. I bästa fall leder det till att man kan ha en fortlöpande verksamhet så att antalet icke-wikis aldrig stiger igen. Popperipopp27 januari 2008 kl. 12.06 (CET)[svara]
Jag är villig att ställa upp i ett sånt projekt, ickewiki är inte så tidsödande och kräver inte så mycket arbetskraft, så vem som helst kan wikifiera nån artikel om dan om man har drivkraften. /Grillo27 januari 2008 kl. 12.16 (CET)[svara]
Kan också tänka mig att medverka i projektet. Kanske inte jätteaktivt men någon/några artiklar om dagen går ju relativt snabbt att wikifiera. /-nothingman-27 januari 2008 kl. 12.18 (CET)[svara]
Man kanske kan väcka liv i Wikipedia:Projekt kvalitetskontroll igen? Annars tycker jag att det låter som en rätt bra idé att göra ett projekt med en avgränsning och kanske koncentrera sig på t.ex relevanskontroll eller ickewiki. Då kan man inom t.ex ickewikiprojektet sätta upp små mål (typ "Vi ska aldrig låta antalet ickewikiartiklar överstiga 1000" eller "Innan slutet av februari ska vi nå ned till max 800 ickewikiartiklar", "Under februari så ska vi försöka ta en artikel om dan var!") och jobba tillsammans med regelbundet. Jag tror man kommer ganska långt med att jobba ihop och peppa varandra. Tävlingar är väldigt bra, men det blir korta punktinsatser, och dessutom krävs att någon orkar vara tävlingsledare. Jag hoppas på båda, både en tävling och ett mer långsiktigt projekt. Startas ett ickewiki-projekt, så tänker iaf jag haka på! / Elinnea27 januari 2008 kl. 12.21 (CET)[svara]
Kvalitetskontroll är mycket bra, och jag vill i sammanhanget passa på att slå ett slag för den kortare, välskrivna artikeln. Wikipedia har gott om plats och även mindre ämnen kan få en egen artikel. Sådana artiklar behöver inte vara särskilt långa, utan även en kortare artikel kan vara tillfyllest för ett smärre fenomen. En kort artikel behöver alltså inte nödvändigtvis förlängas, utrustas med mallar och stubbmarkering, utan helt enkelt få lättare språkvård och därefter betraktas som en god kortare artikel.
När det gäller wikifiering finns förutom de artiklar som helt saknar dem även ganska många artiklar som har onödigt många störande och irrelevanta wikilänkar. /Lojak29 januari 2008 kl. 22.18 (CET)[svara]
Antagligen tröttnade användaren på wikipedia efter att ha fått en del mothugg på sin diskussionssida och kanske även för att "hans" artiklar flyttades runt en del. Det ger honom väl iofs inte rätten att radera i ovan nämnda artikel, men jag tror att det är förklaringen till det något mystiska bettendet. //Lelle198728 januari 2008 kl. 16.49 (CET)[svara]
Utgå inte ifrån att användare är män... Hur som helst, artiklarna bör flyttas till "Sveriges..." eftersom det är det de är, men naturligtvis inte raderas. /Grillo28 januari 2008 kl. 19.41 (CET)[svara]
Aha, fick för mig att det handlade om ett ip av nån dum anledning. Hur som helst var det inte huvudfrågan, utan bara en snabb kommentar om att sidorna naturligtvis inte ska bort och att detta inte är nödvändigt att ta upp i Bybrunnen eftersom det är en alldeles självklar fråga om ett enskilt fall. /Grillo28 januari 2008 kl. 22.19 (CET)[svara]
Kan inte se att nämnande av namn är berättigat i någon av de två artiklarna. Den senare artikeln saknar även relevans i sig emm.--JKn28 januari 2008 kl. 12.53 (CET)[svara]
Kan man formulera en princip, t.ex. att namnet nämnas om media (fler än en källa) har valt att publicera det, sannolikt efter anhörigas välsignelse? Födelsedatum bör däremot raderas omedelbart. Mange0128 januari 2008 kl. 14.16 (CET)[svara]
Jag har raderat artikeln som NH länkar till nu, och dessutom ändrat i texten om skivan som har dedikerats till pojken, skivan i sig gör inte att namnet bör finnas på wp. MiCkE28 januari 2008 kl. 14.28 (CET)[svara]
Jag satt och utökade artikeln eftersom jag mycket väl minns fallet och tycker det förtjänade en bättre artikel, och insåg när jag skulle spara att den raderats. Således tycker jag att ärendet ska tas upp på SFFR om någon fortfarande anses att den ska raderas.Suz28 januari 2008 kl. 14.53 (CET)[svara]
Det tar, trots att jag är en kallhjärtad deletionist, emot att sffr-anmäla en nyskriven artikel, men jag tycker vi ska vara rätt restriktiva mot den här sorten. Tänk på att det hela tiden pågår ett antal "fall" som följs i kvällstidningarna. Rapporteringen får sällan någon bestående inverkan, oavsett hur tragiska händelserna i sig är. Det känns också olustigt att exponera offren även om deras anhöriga i det här fallet valt att göra det. /NH28 januari 2008 kl. 16.27 (CET)[svara]
För att inte riskera ett smärtande hjärta i onödan kan jag informera om att artikeln från början skapades den 29 november 2006 kl. 16.44. Så du är inte så hemsk. :) Men en koll med resten av gemenskapen så WP:SFFR är väl rätt ställe. Suz28 januari 2008 kl. 17.07 (CET)[svara]
Efter att ha läst den omarbetade och utökade artikeln om Jenninger framstår det som fullt legitimt att nämna honom vid namn (detta med tanke på fondens namn, att föräldrarna själva sökt uppmärksamhet kring händelsen etc). /FredrikT29 januari 2008 kl. 14.49 (CET)[svara]
På tyska Wikisource äger just nu den första omgången i "lagspel" rum, se de:s:Wikisource:Teamspiel. Med start vid midnatt, natten till den 27 januari och 10 dygn framåt ska varje lag scanna, korrekturläsa och/eller färdigställa (med korrekta wiki-markeringar) så många boksidor som möjligt. De 12 anmälda tävlande har delat upp sig i två lag med 6 deltagare i varje. Bland de anmälda som hade flest tidigare redigeringar utsågs två lagledare som fick välja lag. De tillgängliga obearbetade sidorna har också delats upp i varsin pool för respektive lag. Några ordböcker och liknande har skänkts till priser. Kanske kan detta vara en inspiration även för lagtävlingar på (svenska) Wikipedia? --LA230 januari 2008 kl. 00.37 (CET)[svara]
Finns det artiklar som har ett utförligt avsnitt som "inledning" till ämnet? I så fall skulle detta inte vara konstigare än att avsnittet "historia" i artikeln "Sverige" bryts ut till den egna artikeln "Sveriges historia". Alltså, själva utbrytningen till egen artikel är inte ny. Men förekommer det inledningar, oavsett om de är avsnitt eller egna artiklar? Man kan hitta några exempel på artiklar i listan en:Special:Allpages/Introduction to men (ännu) inga i Special:Allpages/Inled. --LA21 februari 2008 kl. 01.20 (CET)[svara]
Den engelska artikeln om just Evolution är väldigt omfattande och tungläst, och det är bra om det finns en mer lätttillgänglig version om samma ämne att hitta på Wikipedia. Just nu kan vi nog undvika att skapa sådana artiklar, svwiki är mycket mindre än enwiki så det är tämligen onödigt. xenus disk;bidrag1 februari 2008 kl. 10.37 (CET)[svara]
Namn på mallar som ska läggas in i artiklar bör väl så långt som möjligt vara lätta att komma ihåg? Det borde väl vara smidiga namn som ska användas
Jag har stött på ett problem med detta. Det skapades de senaste månaderna mallar om bland annat feodalism och kolonialism från olika nordiska länder. Mallen för svensk kolonialism fick heta Nordisk kolonialism SV och mallen för norsk kolonialism fick heta Nordisk kolonialism NO osv. Det var en hel del mallar som hade dessa klumpiga namn. Jag gjorde det enkelt genom att flytta och döpa om helt till Svensk kolonialism och Norsk kolonialism och fortsatte även med de andra med likadana namn. Namnbytet tycker jag var betydligt tydligare. "Svensk" borde vara lättare att komma ihåg än "Nordisk SV". Dessutom ger det möjligheter till att bygga vidare på systemet. Den gamla namngivningen "låser" systemet till just bara Norden. Vill man bygga vidare med att t ex skapa en likadan mall för franska kolonier så blir det problem. Vad ska då den heta? Nordisk kolonialism FR går inte så bra för Frankrike är inte nordiskt land. Om då mallen för svensk kolonialism bara heter just Svensk kolonialism så är det givetvis bara att bygga vidare och skapa ny mall som heter Fransk kolonialism. Så därför försvarar jag mitt namnbyte till just Svensk kolonialism och Norsk kolonialism. Men en användare som skapade mallarna försökte ändra tillbaks och gillar tydligen inte de nya namnen som jag ändrade till tyvärr--Bruno Rosta1 februari 2008 kl. 10.56 (CET)[svara]
Bruno Rostas förslag låter mycket rimligare.
För övrigt är det olämpligt med SV som förkortning för Sverige eftersom vi för det mesta använder det som kod för svenska; Sverige är SE. Det finns också en del (gamla) mallar som har lite knasiga namn i CamelCase eller med konstiga förkortningar. Om det handlar om navigeringsmallar så bör de få förståeliga namn (det behöver kanske inte vara WP:POMMF, men det är faktiskt onödigt att krångla till det). —CÆSAR1 februari 2008 kl. 15.03 (CET)[svara]
Mallar som har lätta och logiska användarnamn är mycket mer användarvänliga. Man ska helst kunna gissa vad en mall "bör" heta. Det gäller ju alla mallar och inte bara ämnesmallar. Bruno Rostas förslag är bättre ur den aspekten, och kan dessutom lättare anpassas till nya länder.Sjö1 februari 2008 kl. 18.41 (CET)[svara]
"Photo op" - teologifestival i Uppsala 1-3 februari
Det pågår just nu en "teologifestival" i Uppsala. Den som tar med en kamera till några av dessa föreläsningar kan säkert få med sig bra bilder till Wikipedia på diverse kända präster och andra teologer och livsåskådningsnissar (inklusive några utlänningar). Har tyvärr ingen möjlighet att gå, men eftersom jag ofta saknar bilder i Wikipedias artiklar tyckte jag att "wikipedianerna" borde uppmärksammas på detta. Se: http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=79869
(När det var kyrkomöte i Uppsala förra året såg man massor med purpurfärgade skjortor som sprang omkring i universitetsparken och däromkring. Wikipedia har väl inte foton på alla, eller ens de flesta, svenska biskopar? Kanske något att tänka på till nästa kyrkomöte?) --Hieronymus2 februari 2008 kl. 10.29 (CET)[svara]
För övrigt såg jag högre upp på denna sida att det var en föreläsning [av prof. Erik Sandewall, Linköping] om Wikipedia på Vetenskapsakademien i Stockholm för ett par veckor sedan. Sådana tillställningar är också bra "photo ops". KVA:s medlemmar utgör eliten inom svensk, och oftast internationell, vetenskap och borde få artiklar i Wikipedia (Erik Sandewall har ingen), men detta hade även varit ett tillfälle att få bilder på KVA:s interiör, gamla porträtt som hänger på väggen där med mera. Var det någon "wikipedian" som var där? --Hieronymus2 februari 2008 kl. 10.39 (CET)[svara]
Bra att du nämner det, jag håller verkligen med att dylika tillställningar är väldigt bra att ha med en kamera på. Användare Mnemo hade med sig en kamera på valtillställningar inför valet 2006, och någon har haft med sig en kamera på bokmässan i göteborg, vilket har gett oss en massa bra bilder. Mer sånt! //moяlist2 februari 2008 kl. 14.25 (CET)[svara]
Nej, absolut inte. Vad skiljer den tekniska utbildningen i Lund från den i Luleå? Ha artiklar om själva skolan, dess historia och möjligen dess kursutbud, men inte om de separata programmen. /Grillo2 februari 2008 kl. 13.18 (CET)[svara]
Aha, nu förstod jag. Jag trodde du syftade på att ha artiklar om varenda program på varenda skola... Jag tycker nog att man kan ha artiklar om separata högskoleprogram, såtillvida att de inte bara består av reklam för programmet i fråga, och det faktiskt finns något ordentligt att skriva, exempelvis om ämnets historia, framväxt, ledande professorer osv. Ekonomisk historia har exempelvis en sådan intressant historia (sedan kan man ofta infoga "utbildningshistoria" eller nåt liknande i artikeln om vetenskapen). /Grillo2 februari 2008 kl. 13.19 (CET)[svara]
Utbildningar som bara finns på en enda högskola anser jag bör infogas i artikeln om högskolan eller den del av högskolan som ger utbildningen, om det finns en separat artikel om det senare. Skäl har jag gett på diskussion:Teknisk matematik och diskussion:Lunds tekniska högskola. Angående utbildningar som har funnits i många år på många högskolor finns det några fallgropar som jag tycker att man bör se upp med:
Överdriven fokusering på Sverige. Teknisk fysik är ett utbildningsprogram som finns i många länder. Åtgärdas lämpligtvis genom översättning från andra språkversioner.
Överdriven fokusering på utbildningen, när samma beteckning används för en utbildning och ett teknikområde. Här är kemiteknik och elektroteknik typexempel. Troligtvis beror det på att teknologer har mer tid och lust att skriva på Wikipedia än färdiga civilingenjörer, så att artiklarna blir vinklade åt det hållet. Åtgärdas lämpligtvis genom utökning av artikeln.
Namnförvirring, eftersom olika högskolor kallar sina utbildningar olika saker för att profilera sig. Jag skulle inte tro att skillnaden mellan civilingenjörs- och masterprogrammen i bioteknik (KTH, Chalmers, LTH, UmTH), teknisk biologi (LiTH), molekylär bioteknik (UTH) och bioteknologi (SLU) är så grundläggande att den motiverar separata artiklar. Åtgärdas lämpligtvis genom sammanslagning av artiklar.
Pseudonamnrymden WP har tydligen försvunnit. Exempelvis sidan WP:BB verkar inte längre finnas/gå att komma åt, utan skickar en vidare till Wikipedia:Bybrunnen. Wikipedia:Genvägar borde uppdateras. Vet någon var info finns om denna förändring i programvaran? // habj2 februari 2008 kl. 13.51 (CET)[svara]
I Engelska Språket Är Det Väldigt Vanligt Att Man Skriver Nästan Alla Ingående Ord I En Låts Titel Med Inledande Versal. På Svenska Ser Det, Som Ni Ser, Inte Riktigt Klokt Ut. Jag Har Skummat Igenom Svenska Wikipedias Namgivnings-Policy Och Inte Hittat Något Om Versalisering Av Låtars Titlar Så Jag Föreslår Att Vi Skaffar Oss En Åsikt Om Det.
Jag föreslår att vi bestämmer att vi versaliserar enligt svenska språkets gängse regler, dvs. att versal används i början av mening samt i början av egennamn. Vidare föreslår jag att diskussionen förs på Wikipediadiskussion:Namngivning#Hur Ska Låtars Titlar Versaliseras? /Dewil1 februari 2008 kl. 09.50 (CET)[svara]
Men det är väl så det ska vara, på engelska får varje nytt ord versal (utom ord som "the" och "at"), medan endast första ordet i en vsenskt titel versalieras. Beror alltså helt på om låtens titel är engelsk ller svensk. --Icea2 februari 2008 kl. 14.25 (CET)[svara]
Jag är som fristående forskare inom mark-kemi mycket intresserad av katalogiseringen av kemiska ämnen och föreningar, det vore mycket praktiskt om man kunde sammanställa och översätta information dels inom Wikipedia och information från andra databaser.
Jag önskar lycka till i detta arbete!
MVH
Joakim
Hej själv! Som kemiintresserad är du hjärtligt jättevälkommen att själv bidra med detta arbete på Wikipedia! Det behövs kunniga människor som du för att det ska bli korrekt. —CÆSAR2 februari 2008 kl. 14.19 (CET)[svara]
Ja, du är jättevälkommen att bidra. Det går hur bra som helst att översätta från andra språkversioner, engelska och tyska Wikipedia brukar vara de bästa. Det gör inget om du inte vet hur allt funkar i början, för andra kommer att förbättra artiklarna åt dig. /Grillo2 februari 2008 kl. 16.50 (CET)[svara]
Med oversightare och tillbakarullare och allt vad det heter så börjar klassifikationen av användare bli svår att överblicka, och därför försöker jag samla den på en sida. Kolla gärna så allt är korrekt. /Yvwv[y'vov]4 februari 2008 kl. 21.33 (CET)[svara]
Verkar bra. Borde kanske nämnas att byråkrat, IP-kontrollant även är administratörer och att administratörer även är rollbackers (eller vad det heter)? Men det kanske är meningen att det inte skall vara med, så sidan inte blir för lång (jag har uppfattat sidan som en översikt bara, och att de invididuella sidorna skall beskriva mer i detalj)? Leo Johannes4 februari 2008 kl. 21.44 (CET)[svara]
En annan sak som jag tänkte på, om du ändå gör om, är om man t ex kollar på WP:Administratör så finns det ju där en lista över folk som är adminsar och till när och så. Där står det om vissa att de är skiljemän. Vore inte "skiljeperson" eller något så¨dant en lämpligare titel, ur neutralitetssynpunkt? Eller det kanske bara är jag som reagerade? Nitramus4 februari 2008 kl. 22.43 (CET)[svara]
Jag är nog inte ensam om att tröttna lite på det här med hets efter könsneutrala ord för allting. Men för all del, byt ut titeln. SKORPAN4 februari 2008 kl. 23.20 (CET)[svara]
Menade givetvis inte att just du hetsade, men att det har hänt att det blir ren kalabalik så fort någon antar någonting om en annan användares kön. SKORPAN4 februari 2008 kl. 23.25 (CET)[svara]
Klart man kan. Och i Egalia hade det nog hetat skiljekvinna tror jag. Men ombud, domare, helt okej. Jag ska bara påpeka att det här inte är en fråga som WP står och faller med i mina ögon, men om man nu ändå gör en översyn så tycker jag att det kan vara bra om man har liksom tänkt över frågan med benämningar på något sätt. Nitramus4 februari 2008 kl. 23.32 (CET)[svara]
(desindenterar) Jag gjorde ett försök att särredovisa Stewards och utvecklare eftersom de utses någonstans utanför vårt svenskspråkiga wikipediauniversum. Någon kunnig kan väl kolla om det blev rätt. --El Maco6 februari 2008 kl. 01.12 (CET)[svara]
Jag har startat artiklar om flera deltagare i Melodifestivalen. Plötsligt relevansmärktes flera, och Rosanna Jönis raderades. Har man varit med i Melodifestivalen är man väl ändå tillräckligt relevant? Det är faktiskt många som följer Melodifestivalen. / J 198225 januari 2008 kl. 00.01 (CET)[svara]
Vaddå final? Vi snackar före 2002 i de flesta fallen. Då var det EN tävling de flesta åren. Och jag tror inte folk som söker information om deltagarna tänker på om deras låtar gick till final eller ej. / J 198225 januari 2008 kl. 00.11 (CET)[svara]
Enligt WIkipedia:Relevanskriterier är de relevanta: "En musikgrupp eller musiker är relevant eller har encyklopediskt värde om den möter något av följande kriterier: [Flera kriterer, sedan:] Har deltagit i någon av huvudtävlingarna i en kvalificerad musiktävling (till exempel Melodifestivalen och andra länders uttagningstävlingar till Eurovisionsschlagerfestivalen eller deltagit i Eurovisionsschlagerfestivalen (i vissa fall har annan sjungit melodin i Eurovisionsschlagerfestivalen än i egna landets uttagning). Idol räknas dock inte in." Dock är relevanskriterierna inga regler, men jag tycker att de bör få ha artiklar, eller i alla fall inte raderas utan SFFR angående dem. Leo Johannes25 januari 2008 kl. 07.25 (CET)[svara]
Vi bör väl så långt det går följa våra egna relevanskriterier. Om nu deltagande i Melodifestivalen INTE skulle räcka får vi ändra WP:REL så inte folk luras att lägga in artister. --Bomkia25 januari 2008 kl. 08.31 (CET)[svara]
Att en person varit med i ett (1) tv-program i ett relativt litet land tycker jag inte motiverar en artikel (däremot fanns det kanske andra skäl att behålla artiklarna). /NH25 januari 2008 kl. 10.11 (CET)[svara]
I det här fallet håller jag inte med. Jag tycker att alla som har deltagit i Eurovision (oavsett land) är relevanta nog för att föräras med en artikel på Wikipedia. SKORPAN25 januari 2008 kl. 13.34 (CET)[svara]
De som har varit med i den stora, internationella tävlingen (som vi på svwp inte kan komma överens om vad heter ;)), tycker jag nog är relevanta nog att ha en artikel. De som "bara" varit med i de nationella uttagningarna kan det dock vara mer tveksamt med. Iofs har säkert många i de nationella tävlingarna en karriär utöver just melodifestivalen (eller motsvrande i andra länder), som i sig kan göra dem relevanta. //Lelle1987 25 januari 2008 kl. 20.27 (CET)
Oj, jag kanske borde läst lite nogrannare vad det handlade om. Rosanna Jönis är på gränsen enligt min mening, jag hade nog röstat blankt i en sffr-omröstning. //Lelle198725 januari 2008 kl. 20.30 (CET)[svara]
Om det är tillräckligt att ha varit med i Melodifestivalen för att uppfylla relevanskriterier för att få en egen artikel i en encyklopedi då torde nästan vem som helst kunna tas med. Det finns alltid något skäl, kanske att man har varit med i "Postkodmiljonären" eller "Jeopardy". Motståndsmannen26 januari 2008 kl. 16.58 (CET)[svara]
Jovisst finns det alltid något skäl att åberopa men det är ju viss skillnad att ha uppträda i Melodifestivalen, då det garanterat genereras en massa media runt omkring detta, plus att alla de deltagande bidragen vanligen spelas i radio dessutom. Och kanske skulle även vissa av stormästarna i Jeopardy platsa?
Håller med. Jag tycker det skulle se konstigt ut om bara vissa deltagare har artiklar. Jag ser Melodifestivalen i första hand som en tävling, inte ett TV-program (det sänds även i radio). / J 19828 februari 2008 kl. 22.31 (CET)[svara]
Med risk för att ta upp ett uttjatat ämne vill jag bara fråga om någon här har gjort några jämförande studier mellan svWP och NE (ne.se). Jag känner mig lite sugen på att kolla på en liten delmängd och exempelvis jämföra vilka artiklar som respektive uppslagsverk har, hur stora de är och kanske lite magkänsla över kvalitetsjämförelse. T.ex. skulle det kunna göras för alla ord med viss inledande bokstav. --Kr-val5 februari 2008 kl. 16.47 (CET)[svara]
Det är förbjudet att lista alla artiklar som finns i NE. Vi försökte det men NE hotade med domstol (med hänvisning till upphovsrättsbrott) så vi raderade listorna. WÄBÄN var förresten aldrig ett kvalitativt projekt, den listan var väl närmare en snoppmätartävling med NE, där varenda artikel som här var någorlunda lång (kvalitén kontrollerades inte) markerades som bättre än NE. Det systemet omvandlades till vad som idag är läsvärda artiklar. /Grillo5 februari 2008 kl. 17.52 (CET)[svara]
Tack för svar, Grillo. Och vilken tur att jag frågade! Men det går kanske att få en jämförelse utan att lista alla NE:s artiklar. T.ex. lista alla artiklar som vi har, men inte dom. Att dessutom lista de uppslagsord som de har men inte vi i ett litet alfabetiskt intervall kanske är OK? Då har vi ju inte listat alla uppslagsord som de har. Jag hade en viss bild hur man skulle göra jämförelsen, ganska likt Masons seriejämförelse, men det går ju göra på många sätt. --Kr-val5 februari 2008 kl. 19.45 (CET)[svara]
Kr-val, om du vill veta vad som "är OK" så är det inte oss du ska fråga, utan NE. Fråga dem och berätta sedan vad de svarade. Personligen håller jag med Grillo om att WÄBÄN är gammal och pinsam, och inget vi borde ägna oss åt. --LA25 februari 2008 kl. 21.53 (CET)[svara]
Jag håller också med om att den gamla sidan är pinsam och tycker egentligen inte att vi ska jämföra oss med NE så mycket alls, eller i alla fall begränsa det till ren statistik och inte blanda in subjektiva bedömningar. Det är dock något som utomstående gärna får göra som i reportagen ovan. --Shinzon5 februari 2008 kl. 22.03 (CET)[svara]
Ursäkta om jag överreagerade vid nämnandet av WÄBÄN. Den sidan är och förblir dålig. Att försöka mäta kvaliteten i Wikipedia, är däremot lovvärt. Men hur gör man? Det behövs en teoretisk grund. – När det gäller ordlistor finns ett mått som heter "täckning" (coverage). Man kan ta en given text, t.ex. Wikipedia-artikeln om Sverige, och se hur många av dess ord som återfinns i SAOL (eller Wiktionary). Det kanske är 97% av textmassan. Då är SAOL:s täckning (för den texten) 97%. Det vanligaste ordet är förmodligen "och" och det står ju i ordlistan, men alla ortnamn står ju inte med i SAOL och säkert gäller detsamma för en del ovanliga ord. – Man borde kunna ta en given text och försöka slå upp alla fakta i Wikipedia. Hur stor procent förklaras av Wikipedia? Jag gjorde ett sådant försök i Projekt Sveriges geografi med boken Tusen sevärdheter i Sverige. Det visar sig att cirka 90% av sevärdheterna har åtminstone någon sorts artikel i svenska Wikipedia, men täckningen är bäst i Stockholm och sämst i Gästrikland och på Gotland, så den är ojämnt fördelad. Det man kan konstatera är att det är rejält jobbigt att göra en sådan här undersökning. Går det att automatisera på något sätt? --LA25 februari 2008 kl. 23.59 (CET)[svara]
Om man verkligen vill mäta kvalité eller göra en jämförelse så har man först att välja mellen en subjektiv eller objektiv jämförelse. Den subjektiva kundupplevelsen anses oftast vara riktigast (tänk tex vid val av bil). Och om man ser till den subjektiva bilden så kan vi nu se från flera håll i tidningar och i kontakter med tunga personer i organisationer, att sv:wp ses som en användningsbar källa som kan jämföras med NE men att den är ojämnare i sitt material. Objektivt kan man mäta täckning, kvalité på artiklar och tillförlitlighet (klotterfrekvens, fåfänga/reklamförekomst etc}. Och i fråga om täckning så har flera undersökningar sedan över ett år visat på att sv:wp är jämförbar med NE, och att vi i flera kategorier av artiklar har bättre täckning. Jag uppfattar själv att vi har relatvit god koll över områden med dålig täckning (företag och företagsamhet tex) och att bara ökning av täckning inte längre är det som är vikigast. I fråga om artikelkvalité, atikellängd och tillförlitlighet visar bla våra egna mätningar att vi har en hel del kvar att göra för att anses likvärdiga med NE. Jag anser att de yttre jämförelserna som ger oss någorlunda OK i sina mätningar här inte är rättvisande, då ojämnheten i kvalité gör att användarna litar mindre på våra artiklar än NEs ändå. Wanpe6 februari 2008 kl. 08.23 (CET)[svara]
Intressant. Vad menar du när du säger "våra egna mätningar"? Jag har smygbörjat lite så får vi se om jag orkar slutföra. Men redan efter ett 30-tal uppslagsord ser det ut som NE är väldigt starka på personer men att vi har många uppenbart encyklopediska artiklar av god kvalité där ordet inte alls nämns i någon artikel hos NE. De där mätningarna när man gör "slumpartikel" 100 gånger ger en väldigt negativ bild av artikelutbudet hos oss. När jag började med min koll blev jag mycket gladare. --Kr-val6 februari 2008 kl. 08.45 (CET)[svara]
Om du kan hitta en enkel metod som ger bättre återkoppling än "slumpartiklar" kunde det vara mycket värdefullt. Berätta mer om ditt försök och ditt resultat, helst i en form så andra kan göra en likadan insats så vårt vetande om sv:wp blir allt bättre! Wanpe6 februari 2008 kl. 08.57 (CET)[svara]
Gällande kvalitetsarbete så kanske Wikipedia:Populära artiklar kan vara av intresse. Där listas de mest lästa artiklarna. Om man vill kontrollera eller jämföra kvalitet så kan det kanske vara ett bra urval. Och vill man förbättra kvaliteten, så ger det kanske bäst effekt om man satsar på de artiklar som läses mest. Just nu är statistiken dock baserad på ganska korta tidsintervall (en vecka), vilket kan ge lite skevheter på grund av högtidsdagar, länkar från huvudsidan, aktuellt i nyhetsflödet och liknande. -- boivie ✎6 februari 2008 kl. 10.18 (CET)[svara]
För er som inte kom ihåg projektet som Grillo nämner ovan och som jag och StefanB arbetade med ett tag så finns resterna kvar här: Wikipedia:Uppslagsord i Nationalencyklopedin. Det hade ändå varit intressant att se hur NE:s urval av artiklar återspeglas här på wikipedia, dvs finns det många artiklar på NE som inte finns här och hur bra är de artiklar vi har som även NE har. Jag föreslår för skoj skull en liten undersökning (se nedan) Mason6 februari 2008 kl. 21.33 (CET)[svara]
Gå in på NE.se och klicka på klicka på länken slumpordet 25 gånger och anteckna artiklarnas namn. Gör sedan en kvalitetsmätning av Wikipedias motsvarande artiklar och för in resultatet, B=bra, G=godkänd, S=stubb/oartikel. Alltså ingen jämförande snoppmätartävling utan en slags kvalitetsmätning av våra artiklar.
Som vanligt i alla dessa kvalitetsundersökningar saknas alternativ för undermåliga artiklar, vilket gör det mer till kvantitativ mätning än kvalitativ eftersom det enda sämre alternativet till "godkänd" har med otillräcklighet i omfång att göra. /dcastor7 februari 2008 kl. 00.33 (CET)[svara]
Bra poäng, dessutom så skiljer sig bedömningarna så kraftigt ifrån varandra så att det är svårt att tala om en kvalitetsundersökning. Men så länge denna undersökning leder till en kvalitetsökning av wikipedias artiklar så är effekten positiv ändå. Mason7 februari 2008 kl. 10.26 (CET)[svara]
Jag tycker denna mätmetod ger ofantligt mycket mer kunskap om kvalitén än "slumpartikelmetoden", som ju ger oss "underkänt" för obskyra artiklar om bifigurer i Stargate eller någon div 3 fotbollsspelare etc. När jag tittar på de röda länkarna så är jag inte säker alla dessa artiklar behöver finnas i wp. Däremot uppfattar jag att i stort sett alla artiklar som är S märkta pekar på brister. I en liten slumptest av dessa hittade jag dock att de alla pekade på mer fylliga artiklar i ämnet på en:wp. Så för att öka attraktiviteten på sv:wp skule en utökning av dessa kortartiklar med info bla från en:wp vara bra. Det kasnke tom är viktigare än att fylla upp de rödmarkerade med nya kortartiklar? Wanpe7 februari 2008 kl. 08.31 (CET)[svara]
Ja, det ger nog mer och det är intressant att se vilken typ av artiklar som finns på NE men inte här. Man kanske däremot inte ska stirra sig blind på vad som anses vara bra och godkända artiklar. Tror som dcastor att artiklarna främst blir bedömda efter längd och layout och att fakta och korrekthet, vilket förstås är väldigt viktigt för ett uppslagsverk, inte är så avgörande för betygen (även om man tog sig tid är ingen expert på alla ämnen). Dessutom är vi ju hyfsat partiska. Jag tycker därför inte att vi ska skylta någonstans med siffror som fås fram så här, men att använda det för att hålla koll på utvecklingen och för att förbättra Wikipedia är ju en helt annan sak. :) --Shinzon7 februari 2008 kl. 10.23 (CET)[svara]
Ja, det är mycket möjligt. Hur som helst tycker jag att samtliga artiklar ovan som är röda, är sådana som vi bör ha. När vi har så många fler artiklar än NE är det bara tydligt att vårt fokus ligger alltför långt åt Harry Potter och liknande, än sådant som "seriösa" uppslagsverk handlar om. Jag börjar med att försöka fylla min lista med röda länkar. /Grillo7 februari 2008 kl. 11.56 (CET)[svara]
Masons undersökning i avsnittet ovan är relevant och intressant, men samtidigt lite deprimerande. Jag vill därför förslå en motundersökning som gör tvärt om. Detta för att få en bild av vilka artiklar vi har istället. Vi har ju 2 598 923 stycken, jämfört med NE:s 190 000 "encyklopediska artiklar". Är det bara skräp vi har? Jag tror inte det. --Kr-val7 februari 2008 kl. 13.03 (CET)[svara]
Tryck på "Slumpsida" här på Wikipedia och anteckna artikelns namn. Om du hamnar på en förgrenings- eller listsida, tryck slumsida igen. Bedöm VÅR artikel på följande sätt: B=bra, G=godkänd, S=stubb/oartikel. Sök up motsvarande uppslagsord på NE.se. Om uppslagsordet finns i NE ersätt bedömningen med NE=finns i NE.
Poängen med projektet Uppslagsord i NE som jag startade 2005 var att hitta de artiklar som wikipedia inte hade men som NE hade och på så sätt på ett enkelt och systematiskt sätt utöka wikipedia till att omfatta alla dessa uppslagsord. Din tabell ovan är i och för sig intressant men den kan inte tillföra wikipedia något. Den kan som bäst berätta om NE:s urvalssystem. Beroende på hur man ser på wikipedias statistik kan man antingen välja att se den som deprimerande (undermålig kvalitet, dåligt urval) eller så kan man se på det som att vi har nått en bra bit på vägen men vi har fortfarande en bra bit att gå. Och så kommer jag förmodligen alltid se på wikipedia eftersom vi hela tiden höjer ambitionsnivån. Mason7 februari 2008 kl. 18.30 (CET)[svara]
Jag vill ha någon slags känsla för vad vi har som NE inte har. Ansatsen att fylla på Wikipedia med artiklar som NE har utgår från att NE:s urval av artiklar/uppslagsord är "facit". Jag är inte helt säker på att det är rätt. Man kan undra hur det skulle bli om man började om med en helt ny svensk encyklopedi utan att snegla på gamla uppslagsböcker. Hur många ord skulle då vara gemensamma med NE? Eftersom våra artiklar ofta utgår från vad våra skribenter är intresserade av tror jag att vi hamnar väldigt rätt. Iallafall tror jag att vi har artiklar som folk i gemen är väldigt intresserade av, troligen i högre utsträckning än av artiklar i NE. Jag tycker att svenska Wikipedia har hunnit väldigt långt. När man skriver här tycker jag att man får mycket stöd av andra artiklar och länkarna blir oftast blåa när man wikilänkar. Detta faktum var faktiskt en springade punkt för mig att börja skriva här. --Kr-val7 februari 2008 kl. 23.02 (CET)[svara]
Jag tycker även denna "omvända" undersökning är givande och ger perspektiv. Jag uppskattar också att denna, som den andra, listar artiklar och "betyg" - i detta fall kunde jag då se att stubbarna faktiskt är av värde. Jag håller samtidigt med Mason att den första undersökninge ovan ger mer information om var vi bör sätta in åtgärder för att bli bättre, så tror därför mer på att systematisk göra denna typ av mätningar, medan det räcker med mer enstaka mätningar av "din" typ för att förstå hur "läget" är. Wanpe8 februari 2008 kl. 10.16 (CET)[svara]
Snabbfråga - Guinness book of Records och Wikipedia
Varför känner du att du måste ställa en sådan fråga? Beror det på att (a) du ville skriva en artikel om person N, men upptäckte att N enbart är omnämnd i Guinness rekordbok eller (b) att någon annan har skrivit en sådan artikel och nu vill du ha stöd för att rösta fram en radering av artikeln? I fallet (a), varför vill du prompt skriva en artikel om personen? I fallet (b), varför vill du prompt få artikeln raderad? I båda fallen: Gick det att skriva en bra artikel om personen i fråga? Behövs det verkligen någon regel om Guinness rekordbok för att göra skillnad i det här fallet? --LA28 februari 2008 kl. 23.42 (CET)[svara]
Hej! Vad jag känner till finns inte en sådan praxis. Om någon verkligen har som enda prestation att vara med i Guinness Rekordbok tvivlar jag på att det är relevant; de flesta som är med i den för något relevant torde ju rimligtvis även finnas omnhämnda någon annanstans. Folk som bara finns med i Guinness och inte någon annanstans misstänker man lite finns med under rekord av typen "bott längst tid inkrupen i en lampskärm" eller något liknande, och då är det sannolikt inte relevant. Är det någon speciell person du tänker på så kanske det är lättare att ge något mer konkret svar, hör av dig igen i så fall! Vänliga hälsningar! Nitramus8 februari 2008 kl. 23.47 (CET)[svara]
Jag misstänker att \Mike (liksom jag själv administratör och byråkrat på svenskspråkiga Wiktionary) syftar på "Krister Bohlund", eftersom denna artikel skapades (förvisso med nonseninnehållet "Det är grymt att han orkade åka så långt med tåg!!!") i nämnda ordbok tidigare idag. --Andreas Rejbrand9 februari 2008 kl. 00.03 (CET)[svara]
Själv känner jag inte till "prestationen", emellertid. Någon som vill slå upp? Om han bara åkt tåg i några års tid, så förtjänar han ingen artikel. På sin höjd (med betoning på "på sin höjd") kanske det kan nämnas i någon lång artikel om tåg/resande/. --Andreas Rejbrand9 februari 2008 kl. 00.05 (CET)[svara]
(efter div. redigeringskonflikter) Min tanke med frågan var den, att jag såg en användare på wikt skriva en artikel om en person (en "Krister Bohlund") som hävdades vara med i rekordboken. Min första tanke var att tipsa användaren om wikipedia, eftersom jag trodde att sådana artiklar eventuellt skulle vara av intresse här, men så blev jag osäker när jag såg att motsvarande artikel redan (snabb?)raderats härifrån - inte med motiveringen att den inte skulle vara relevant, utan med motiveringen att det var ett fall av intressekonflikt. Det var också därför jag inte ville nämna med en gång vilken artikel, utan snarare få ett principiellt svar.
Och nej, jag har själv inte tänkt skriva sådana artiklar, men jag flyttar hellre över eventuella från wikt än raderar dem helt och hållet, *om* det skulle finnas någotsomhelst värde i dem. Det gäller naturligtvis inte bara rekordinnehavare, men det råkade nu vara ett ämne där jag inte hade en aning om hur eventuell praxis har utvecklats, och som jag alltså inte visste hur jag skulle förhålla mig till.
Men å andra sidan har jag gått och blivit inklusionist på gamla dar, så hade jag stött på en sådan artikel hade jag sannerligen inte raderingsanmält den - möjligen bett om språkvård eller motsvarande - den var trots allt inte särskilt upplysande om exakt vad han fått omnämnandet för. (<petitess>Och Andreas: det du citerar ovan kom från diskussionssidan, inte artikeln</petitess>)
Karpeth: Ja, jag avgick från administratörsposten från svenska wikipedia. Jag är fortfarande administratör på bl.a. engelska wiktionary, och jag är administratör och byråkrat på svenska wiktionary. Och? Det händer att jag fortfarande *skriver* på svenska wikipedia, även om det är rätt sällan numera... (Wikipedia och Wiktionary har varsin uppsättning administratörer). \Mike9 februari 2008 kl. 00.27 (CET)[svara]
Då jag anser att listor inte skall ha artikelstatus, har jag ett förslag jag inte vet vart man ska placera det bäst.
Problemet är det att antalet artiklar blir missvisande om man har med sidor som inte innehåller encyklopedisk information, utan endast en lista på encyklopediska artiklar. För att inte överdriva antalet artiklar vill jag lägga propositionen att skapa en ny namnrymd List:, med alias Lista. om detta är fel ställe, istället för att rata förslaget, hänvisa mig gärna rätt, eller flytta hela inlägget rätt och rata förslaget där. Karpeth 4 februari 2008 kl. 04.14 (CET)Hitflyttad från Wikipedia:Wikipediafrågor av Leo Johannes4 februari 2008 kl. 06.53 (CET)[svara]
Jag måste rata förslaget ;) Främst för att det är på fel plats. Vill man införa en ny namnrymd är det nog bäst att ta upp det i Bugzilla där man begär tekniska förändringar alternativt buggfixar. /Grillo4 februari 2008 kl. 07.23 (CET)[svara]
Men i grund, är det något fel på förslaget i övrigt? och bör inte sådant diskuteras innan?
Jo, konsensus bör nås innan en ny namnrymd införs. Portugisiska Wikipedia har redan brutit ut listor och andra referens-artiklar i en namnrymd de kallar Anexo. -- boivie ✎4 februari 2008 kl. 07.56 (CET)[svara]
Tänkte väl det. Konstigt att direkt bli hänvisad dit. Varför är det för övrigt ingen som uttrycker en åsikt?Karpeth
Jo... Skulle jag ta upp en fråga klockan 6.53 på morgonen skulle jag bli överväldigad av alla svar den här tråden fått mindre än två timmar senare. Boivies förslag om en appendix-namnrymd låter för övrigt väldigt lockande (signera gärna dina inlägg med fyra tilde (~~~~) så dateras de automatiskt. /Grillo4 februari 2008 kl. 08.15 (CET)[svara]
Jo, men de som endå skriver här kanske kunde ta tillfället i akt och yttra sig?4 februari 2008 kl. 08.20 (CET)Karpeth (jag tar 8 tilde istället för tre då...)
Jag kan tänka mig en ny namnrymd, men vi skulle också kunna utnyttja kategorinamnrymden lite bättre. Många av de listor som finns kan ofta ersättas helt av kategorier, medan de listor som innehåller mer information än kategorierna gör (automatiskt) ofta borde kunna infogas i kategorin. Många verkar inte inse att det går att skriva i en kategori på precis samma sätt som i vanliga artiklar (förutom att de på ett fiffigt sätt också listar artiklar). MiCkE4 februari 2008 kl. 12.18 (CET)[svara]
Vi vill väl lista alla USAs presidenter, och den listan blir lite väl mastig att ha med i den egna artikeln. Då borde den alltså återfinnas i en egen artikel och länkas från huvudartikeln - varför ska vi i det fallet byta namnrymd? Jag ser ingen orsak att bryta ut listorna till "Lista:" - vad tjänar vi? Vi har ju redan visat att de kan faktiskt innehålla viktig encyklopedisk information. --Bomkia4 februari 2008 kl. 12.49 (CET)[svara]
Angående raderingen av listor till förmån för kategorier, så ser man på Wikipedia:Populära artiklar/2008w01 att listor är mer lästa än kategorier. Bland de 2000 mest visade sidorna under vecka 1 så fanns det 38 listor och 22 kategorier. Jämför man de två likvärdiga Lista över svenska konstnärer och Kategori:Svenska konstnärer så finns listan på placering 108 med 1926 visningar och kategorin på plats 1623 med 472 visningar. Liknande förhållanden finns för andra listor och kategorier. Vints4 februari 2008 kl. 16.08 (CET)[svara]
Skillnader i antal visningar kan förmodligen till stor del förklaras med att ett flertal artiklar länkar till listsidan från brödtexten (varifrån den som klickar på länken inte nödvändigtvis förväntat sig att komma till en listsida). /dcastor4 februari 2008 kl. 16.39 (CET)[svara]
Det är få sidor som länkar till Lista över svenska konstnärer, mindre än 50 [5], medan flera hundra länkar till kategorin. Jag tror att förklaringen är att listor är mer lättlästa och har andra fördelar jämfört med kategorier. Lista över svenska konstnärer är en mycket trevligare läsning än Kategori:Svenska konstnärer. Vints4 februari 2008 kl. 18.11 (CET)[svara]
Det jag skrev var att fler artiklar länkar i brödtexten till listsidan. Jag tror att dessa länkar genererar betydligt mer trafik än kategorilänkarna, och ofta, som sagt, "oavsiktlig" trafik när någon förväntar sig en artikel om det länkade ordet men möts av en listsida. /dcastor4 februari 2008 kl. 22.51 (CET)[svara]
Jag ser inga problem med att göra om listor till kategorier när det rör sig om listor utan vettiga slut (att tex försöka göra en lista på alla amerikanska skådespelare) och som på det stora hela inte tillför mycket själv. Det blir då väldigt lätt en stor godtycklighet i vad som listas och det är lätt att smyga in rödlänkar till sånt som egentligen inte platsar på wikipedia. Men när det rör sig om tex innehavare av ämbeten så har listor stora fördelar och det finns i min mening ingen orsak att där förändra status quo. --Bomkia4 februari 2008 kl. 16.47 (CET)[svara]
Var finns fördelarna i en lista i artikelnamnrymden som inte en kategori lika gärna kan erbjuda? En kategori är ju precis som alla andra sidor förutom at den också listar artiklarna automatiskt. MiCkE4 februari 2008 kl. 17.15 (CET)[svara]
Några fördelar är att:
Artikelnamnet anger att det är en lista, det går inte att se om en länk till Kategori:X är en vanlig kategori eller en kategori med extra lista.
Det går att använda flyttfunktionen i artiklar, kategorisidor kräver klipp-och-klistra-flytt
Artikelnamnrymden söks som default. Det kan även vara en nackdel om man vill utesluta listor, men då är en listnamnrymd bättre eftersom man då kan utesluta alla kategorisidor utan listor.
Listor på kategorisidor visar både listan med extra information och kategorilistningen på en sida och dubblerar då delvis informationen och ger onödigt långa sidor.
En nackdel med kategoirier är att icke-existerande artiklar inte kan listas och att extra information som när någon levde inte kan finnas i kategorier (om man inte manuellt lägger in de ovanför själva automatiklistningen). Leo Johannes4 februari 2008 kl. 21.24 (CET)[svara]
Jag funderade faktiskt på det här för inte så länge sen när jag började utöka Lista över berg (min favoritlista alla kategorier). Grejen var den att de högsta punkterna i sveriges län var bra kategoriserade men det saknades endel. Nåja, det ena ledde till det andra och tillslut blev listan riktigt bra tycker jag. Däremot hade det inte gått att få ett lika bra och användarvänligt resultat med kategorier. Som saggts tidigare så läggs kategorier till automatiskt men, ett stort MEN, det blir oerhört o-användarvänligt, speciellt vid stora datamängder. Sen har man ju massa trevliga funktioner i tabeller som sortering och sånnt. Det är defenetivt mer jobb att göra listor än att låta det ske automatiskt med kategorier, men personligen tycker jag det är bättre att det tar lite längre tid men blir bra. --Thavox6 februari 2008 kl. 15.52 (CET)[svara]
Jag håller med. Listor är ingen särskild typ av fakta, utan är ett sätt att skriva artiklar. De bör ligga kvar i den vanliga namnrymden. E.G.10 februari 2008 kl. 12.48 (CET)[svara]
Enligt bl.a. enwp:s historiebeskrivning av Wikipedia skapade Stallman ett fritt uppslagsverk 2001, precis samtidigt som Nupedia kom igång. Namnet på hans uppslagsverk var... och det här är nästan ofattbart konstigt... GNUpedia. Men eftersom båda krävde flera steg för att redigera flydde en hel del av de första användarna från båda till ett projekt som Larry Sanger hade föreslagit, baserat på den några år gamla sajten WikiWikiWeb av Ward Cunningham. Sangers projekt var tänkt som en inkörsport för material till Nupedia. Märkligt nog blev den inkörsporten mycket större än både Sanger/Jimmy Wales respektive Richard Stallmans. Ni vet kanske vad jag syftar på?//Hannibal6 februari 2008 kl. 23.16 (CET)[svara]
Jag noterar att många projektsidor innehåller material som skulle passa i ämnesguider. Hjälp gärna till att bryta ut det till ämnesguidesidan. /Yvwv[y'vov]10 februari 2008 kl. 19.55 (CET)[svara]
I min mening "estniska", men jag har för mig att det fanns nån skillnad med estländska där också, som jag glömt bort... Ser ingen anledning att inte använda "sierraleonier" om det används för alla andra motsvarande kategorier. /Grillo10 februari 2008 kl. 13.09 (CET)[svara]
I likhet med finska/finländska låter jag då "estländska fotbollsspelare" vara kvar och använder sierraleonier i konsekvensens namn. SKORPAN10 februari 2008 kl. 13.10 (CET)[svara]
(redigeringskonflikt) Jag tror de flesta föredrog Estländska, eftersom det tydligare anger nationelitet, medan Estniska anger mer etnicitet. Dock rådde inte full enighet, någon eller några tyckte att Estniska var det korrekta även för nationalitet. Själv tycker jag att "Fotbollsspelare från Estland" vore det allra bästa, men det verkade inte alls finnas konsensus för att ändra standard till att namnge på det sättet. Wikipedia:Problematiska kategorier/Estländare2. -- boivie ✎10 februari 2008 kl. 13.12 (CET)[svara]
Suck... Kan inte alla bara komma fram till en solklar konsensus om det här någon gång? Ett alternativ ÄR det rätta, det borde inte finnas några gränsfall. Det spelar ingen som helst roll för mig. SKORPAN10 februari 2008 kl. 13.18 (CET)[svara]
Alla frågor har inte solklara svar. För övrigt bestämmer inte svenska akademien hur svenska språket ska se ut, däremot är de en ganska bra auktoritet i språkfrågor. För min del är det irrelevant vilket av dem man använder, men estnisk är nog pommf. /Grillo10 februari 2008 kl. 14.31 (CET)[svara]
Menar man personer som talar estniska som modersmål och som ser sig som tillhöriga den estniska kulturen, så ska det vara "ester" (oavsett medborgarskap). Menar man personer som har medborgarskap i Estland, så kallas dessa Estländare, oavsett om de har estniska, ryska eller svenska eller något annat modersmål. I detta fall alltså rimligen "Estländska fotbollspelare". Taxelson10 februari 2008 kl. 14.38 (CET)[svara]
Oenigheten kvarstår tydligen. Och då är det väl bäst att gå till auktorieteter på området. tt-språket anger bara att båda adjektiven finns, medan både språknämnden och forskningscentralen för de inhemska språken skiver när man ska använda den ena eller den andra. Forskningscentralen har också en artikel där de förklarar att finsk (och inte finländsk) används inom områden där det är underförstått att det handlar om nationalitet, vilket också kan förklara varför man säger "estniska ambassaden", "estniska medborgare" och "estniska pass". De skriver också att vi inte bör använda ”ryssländare” och ”tyskländare”, då det inte finns någon tradition för det, och det verkar heller inte finnas något behov för det. -- boivie ✎10 februari 2008 kl. 23.13 (CET)[svara]
En ny användare har uppställt listor på verkliga eller förmenta ambassadörer, och det förekommer en del tveksamheter, men vederbörande svarar inte på tilltal, så jag skulle behöva fler ögon och synpunkter.
En ambassadör är, som det heter, ackrediterad där han har sitt förordnande. Enligt Bonniers lexikon betyder "ackreditera" ganska ordagrannt att ge diplomatiskt sändebud fullmakt att representera sitt land hos ett annat lands statschef eller regering. Enligt en artikel på svd.se framgår mellan raderna att en ambassad företräder en stat, och frågan är då om den därmed företräder medborgarna.
En beskickning har inte alltid en ambassads rang. Så inte i t.ex. Hitler-Tyskland eller Stalins Sovjet, där Gustaf V sände envoyéer, Arvid Richert respektive Vilhelm Assarsson till dessa. Envoyé är inte lika fint som en ambassdör, och visar på vilket slags relation länderna har. För det andra finns inte en maximigräns för hur många ambassadörer en beskickning till en stat eller organisation får ha, vilket listorna verkar utgå ifrån. Det finns t.ex. flera ambassadörer vid Sveriges beskickningar till FN, fastän bara en har titeln "FN-ambassadör".
Eftersom jag inte fått något svar av användaren kan jag inte sonika ändra. Problemet är dessutom att vederbörande skapat flera listor och därtill successionsboxar. I mina öron är det jämförbart med att kalla alla läkare "doktorn".//--IP6 februari 2008 kl. 09.29 (CET)[svara]
Jag vill påpeka att jag inte tittat på sakfrågan, men självklart kan du ändra även om användaren inte svarar. Du kan även självklart ändra utan att diskutera först. Beroende på omständigheterna kan det vara mer eller mindre konfrontativt handlat, men den som skrivit något har inget veto. Man måste inte ha dennes godkännande för att ändra redigeringar. Om ursprungsförfattaren inte håller med kan denne alltid ändra tillbaka samt börja diskuteras. // habj6 februari 2008 kl. 13.18 (CET)[svara]
Om det inte är hundra artiklar det handlar om, så är det åtminstone tiotals. Det känns inte särskilt uppmuntrande att ändra, särskilt som detta enligt min mening bygger på en i grunden missförståelse av vad ambassadörer är för något. Vederbörande verkar utgå från att det är institutionaliserat - vilket det i viss mån blivit de senaste årtiondena. Jag har inga bra förslag på hur det åsyftade skall benämnas - hade jag ansett att det varit så linjärt och enkelt som det nu framställs hade jag för länge sedan gjort successionsboxar till alla de artiklar jag skapat som berörs.//--IP6 februari 2008 kl. 14.34 (CET)[svara]
Om vi bortser från som det mycket riktigt sagts ovan att alla som vi kallar ambassadörer inte är det utan har en annan titel så använder UD språkbruket att man är Sveriges ambassadör i London. Alternativt är man Sveriges ambassadör för Tyskland men inte Sveriges ambassadör i Tyskland. Den längre formella titeln skulle vara Sveriges ambassadör som är ackrediterad av Tyskland. Allt enligt UDs hemsida. MickeLundin6 februari 2008 kl. 18.08 (CET)[svara]
Är det inte generellt så att begreppet "ambassadör" är en ganska ny beteckning på UD:s representanter hos främmande makter? Fram till andra världskriget (ungefärligen) tror jag att man snarare talade om "Sveriges minister i XXX [= berörd huvudstad, t ex Berlin, London etc]" där minister avsåg den längre franska titeln "ministre plenipotentiare" och vilket är den titel jag vill minnas att man t ex hittar i äldre årgångar av Statskalendern och liknande officiella sammanställningar. /FredrikT8 februari 2008 kl. 15.54 (CET)[svara]
Enligt Svenskt biografiskt handlexikon var Erik Magnus Staël von Holstein svensk ambassadör vid franska hovet från 1783, och enligt Carl Georg Starbäck och Per Olof Bäckström Berättelser ur svenska historien band 8 (1885-1886) s. 230, var Tessin ambassadör vid danska hovet, hovet i Berlin, samt hos kejsar Carl VII. Men det var nog färre ambassadörer förr - det var det jag menade med att det blivit mer institutionaliserat, ovan.//--IP8 februari 2008 kl. 16.15 (CET)[svara]
Men Albert Ehrensvärd var minister i Paris på 1920-talet - Gunnar Hägglöf skriver att på den tiden fanns bara 11 ambassadörer där - och samtidigt var Sahlin generalkonsul i London, där det var ett generalkonsulat. Jag undrar om det verkligen var sändarlandet som avgjorde rangen..? //--IP8 februari 2008 kl. 16.46 (CET)[svara]
Jag tog en titt på den svenska utrikesrepresentationen i Statskalendern 1905, och som jag ville minnas används där inte en enda gång titeln "ambassadör". Den högsta svenska representanten i respektive land tituleras i stället genomgående "Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire". /FredrikT11 februari 2008 kl. 08.56 (CET)[svara]
Vad gör vi med artiklarna som är försedda med Mall:Wiktionaryexport? De är redan flyttade och tar bara upp plats på exempelvis listan över korta artiklar och listan över owikifierade artiklar. I min mening kan de raderas, det finns ju länkar till Wiktionary på sidan som visas när artikel saknas. Åsikter? /Grillo9 februari 2008 kl. 16.52 (CET)[svara]
Förresten kan mallen också raderas sedan, om vi beslutar att sådana artiklar skall raderas (artiklar som märks med den mallen för att raderas kan istället märkas med {{radera|flyttats till Wiktionary}} eller något sådant). Leo Johannes9 februari 2008 kl. 17.48 (CET)[svara]
Är det inte bättre att folk som slår upp enkla ord blir redirectade till wiktionary då? Annars kanske folk gör nya artiklar och då blir det ändå merarbete.. »ågязи(disk.|bidr.)9 februari 2008 kl. 17.54 (CET)[svara]
En automatisk omdirigering vore nog inte lämplig, ty då skulle användarna bli osäkra på vad som är vad - trots allt är det ju två skilda projekt. En möjlighet vore att skapa en standardmall, kanske {{wiktionaryreferens}}, som läggs på varje sida som kan tänkas behöva det. Annars borde det räcka med att den text som visas när en sökning inte ger någon direkt träff berättar om möjligheten att titta i ordboken. --Andreas Rejbrand9 februari 2008 kl. 21.14 (CET)[svara]
Följdfråga från okunnig: Var är adressfältet och hur skriver jag in länken. Jag har nog aldrig stött på Noarticletext på svenska wikipedia tidigare. /rrohdin10 februari 2008 kl. 13.25 (CET)[svara]
Adressfältet är där du skriver in länkar. För att komma till exempelvis Google skriver du ju www.google.se. Där ska du skriva sv.wikipedia.org/wiki/sfjklsfd för att komma till en artikel som inte finns, där ser du noarticletext. /Grillo10 februari 2008 kl. 13.43 (CET)[svara]
Tack! Efter att ha läst på lite ser jag att detta motsvarar metod 2 i Wikipedia:Ny sida. Men jag och säkert många andra använder metod 1. Då får man inget meddelande. Tycker nog det är bättre för de som läser wikipedia att en mall får leda vidare till wiktionary - även om det innebär merarbete vad gäller skötseln av wikipedia. /rrohdin10 februari 2008 kl. 13.48 (CET)[svara]
(deintenderar) Men då får man tänka på att varenda sida som finns på Wiktionary förmodligen borde märkas med wiktionaryexportmallen... Det blir ett evighetsarbete som knappast skulle gagna någon, och att bara märka vissa är ju bara inkonsekvent och förvirrande för nykomlingar som inte vet att de artiklarna märkts så för att någon skrivit artikeln här från början. Projektet Wiktionary ska inte behöva leva på Wikipedias storhet. På samma sätt skulle ingen komma på tanken att skapa samtliga uppslagsord på Wikipedia på Wiktionary med texten "se Wikipedia". /Grillo10 februari 2008 kl. 13.51 (CET)[svara]
Du tror inte att det finns risk för att det i slutändan ändå orsakar merarbete då? Om folk slår in lätta ord och ser att de inte finns kanske de i all välmening skriver något kort som sen måste tas bort. Själv tycker jag det är bättre som det är nu isf, att en wiktionary-mall finns för de ord som flyttats så man hamnar rätt. »ågязи(disk.|bidr.)10 februari 2008 kl. 14.16 (CET)[svara]
Det bästa vore ju förstås att det automatiskt skedde en omdirigering om sidan fanns på wiktionary men inte här. Jag gillar denna mall mycket bättre än standardsidan, eftersom man med denna mall är säker på att det finns en sida på wiktionary. Det kan dock vara lite dumt att ha den kvar, eftersom det blir fel om Wikipedia sparas på andra medium än online. --Petter11 februari 2008 kl. 20.47 (CET)[svara]
Vissa företag skriver sina namn med versaler, trots att namnen inte uttalas bokstav för bokstav. Dessa är t ex ICA, IKEA, iPod m.f. Dessa namn skall ju dock enligt svenska skrivregler normaliseras så att namnen blir Ica, Ikea, Ipod o.s.v. Som det ligger till nu på Wikipedia så är det ju en fruktansvärd dubbelmoral, då vissa artiklar ligger under artikelnamn med versaler, och andra inte. T ex ligger ligger artikeln ICA under just detta namn, medan artikeln Ikea, efter en lång diskussion, har fått sitt namn normaliserat till det svenska skrivsättet. Den mest oskrivregelenliga artikeln är ju dock IPod, då den ibland är under namnet "iPod", vilket verkligen är helt emot skrivreglerna. Hur som helst så borde det finnas någon slags policy för just detta. Bör vi följa företagen eller Språkrådet? Melo man (diskussion) 28 januari 2008 kl. 20.57 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Ja, det ser ju inte direkt lyckat ut med Abb och Sca, vilket händer när namnen uttalas t.ex. S-C-A. Jag tycker i alla fall inte man bör låta sig styras över om det eventuellt kan ge någon fördel till företagen, vilket i så fall måste vara väldigt marginellt, utan hellre vad som verkar vettigast för Wikipedia. --Shinzon28 januari 2008 kl. 23.34 (CET)[svara]
Eftersom det är helt OK att i uppslagsord använda bokstäver och tecken som inte bara är främmande för det svenska språket utan även för det latinska alfabetet borde det vara rimligt att man respekterar även svenska egennamns särart. Vi "normaliserar" t ex inte Lars-Åke till Larsåke eller Helén till Helen, tvärtom är det noga med sådant. Att kalla IKEA (som är en initialförkortning, oavsett hur det uttalas) för Ikea bryter också mot principen om minsta möjliga förvåning. Det sätt som läsarna är vana att se namnet på bör också vara uppslagsordet för artikeln och övriga former länkade. Jorva29 januari 2008 kl. 00.21 (CET)[svara]
Det är i min mening helt okej med företagets stavning som artikelord (där har jag svängt), däremot inte i löpande text. Skillnaden mellan Lars-Åke och Ikea är att Ikea har lite högre omsättning än Lars-Åke... /Grillo29 januari 2008 kl. 00.25 (CET)[svara]
Sedan handlar detta naturligtvis bara om företag vars namn uttalas, som Saab, Ikea och Ica, däremot inte SCB, SEB eller SAS (gränsfall, uttalas både och). /Grillo29 januari 2008 kl. 00.26 (CET)[svara]
Att IKEA omsätter mer än Lars-Åke Lars-Åkesson kan vara relevant för om IKEA ska ha en egen artikel medan Lars-Åkesson inte får det, men är artikeln väl relevant finns det väl inga omsättningsgränser för när man ska få sitt egennamn respekterat och när man inte ska få det? Jorva29 januari 2008 kl. 00.41 (CET)[svara]
Då syftade jag främst på att Wikipedia inte behöver ge företag gratisreklam. Vi bör följa gängse språkregler. Att det finns ett marknadsföringsvärde i exempelvis versala "IKEA" märks tydligt i att Ikea har som policy att aldrig någonsin skriva ihop "IKEA" med något, inte ens med bindestreck. Detta gäller naturligtvis även andra marknadsföringsnamn som "iPod" och "mIRC". /Grillo29 januari 2008 kl. 00.45 (CET)[svara]
Det är väl självklart att vi i löpande text ska följa språkrådets regler? Ett annat exempel är SKANSKA och PEAB, som i löpande text själva skrive Skanska respktive Peab. Så gör även Saab. Av de nämnda exemplen verkar det bara vara IKEA och ICA som inte inser att versaler i löpande text är otympligt.--JKn29 januari 2008 kl. 08.43 (CET)[svara]
Så länge uppslagsordet i versaler finns och vi i artikeln faktiskt skriver hur namnet vanligtvis skrivs (dvs vi bör nämna att iPod oftast skrivs så, att mIRC oftast skrivs så och att IKEA älskar versaler) så kan vi därefter använda oss av gängse språkregler, dvs Ikea och Mirc. --Bomkia29 januari 2008 kl. 08.51 (CET)[svara]
Ett skräckexempel på vart marknadsföringsversalisering kan leda är Air France-KLM, som i sina ombordtidningar skriver namnet som AIR FRANCE KLM, förmodligen för att versaliseringen av förkortningen KLM ur marknadsföringssynpunkt annars skulle framhäva den delen av företaget otillbörligt jämfört med Air France. För övrigt anser jag att artikeltitlar bör skrivas på samma sätt som brödtext, eftersom man så ofta som möjligt ska kunna länka ord i löptexten utan att använda sig av lodstreck och omdirigeringar. Jag vet inte säkert, men jag misstänker att samma motivering var en av anledningarna till att man i tidernas begynnelse valde att sätta förnamn först i artikeltitlarna.
Min åsikt i frågan, förresten: Följ Språkrådets rekommendationer i både artikeltitlar och brödtext, men fixa omdirigeringar från företagens egna varianter och förklara i inledningen av artikeln att en mer "dekorativ" stavning används av företagen själva. //Essin29 januari 2008 kl. 20.56 (CET)[svara]
Jag tror att reklamdelen i det hela är rätt irrelevant. Uppfyller ett företag WPs krav för relevans i övrigt så tror jag inte att just huruvida namnet skall skrivas i versaler eller inte, är det som avgör huruvida en artikel känns som reklam eller inte. Då är det snarare skribentens användande av företagsnamnet eller ersättande text som avgör om artikeln känns som en reklampelare eller en encyklopedisk artikel. /Fluffdune6 februari 2008 kl. 23.28 (CET)[svara]
Skanska är ingen förkortning, så det är inte en vettig jämförelse.
Förkortningar av detta slag skall skrivas med versaler, oavsett om de uttalas som ord eller som förkortningar. Således skall det vara ICA, SAS, ABB etc. E.G.10 februari 2008 kl. 01.27 (CET)[svara]
Helt klart IKEA, ICA, SAS osv. Det finns ofta en anledning till att företag väljer namn med versaler! Dessutom, tycker jag att företagen, då dessa själva väljer produktnamnen, vilka sedan uttalas av gemene man, också borde sätta normen för hur dessa skrivs. Skriv t.ex. iPod om det är vad Apple kallar produkten. --Andreas Rejbrand10 februari 2008 kl. 01.48 (CET)[svara]
Jag, menar: vad vore nästa steg? "iPod" står inte med i SAOL; alltså existerar inte ordet? Skulle vi skriva "bärbar musikspelare som en del felaktigt kallar 'Ipod', trots att detta är ett påhittat ord"? Namn hittas alltid på! Och om ett företag hittar på ett namn, så hittar de också på ett sätt att skriva detta. --Andreas Rejbrand10 februari 2008 kl. 01.57 (CET)[svara]
Företag hittar på namn, och kan välja underliga stavningar om de så önskar. Versalisering är dock inte detsamma som stavning, och hur ett företag i sin egen kommunikation väljer att framhäva sitt eget namn (ja, det finns en anledning till att företag använder versaler) är inte relevant för hur Wikipedia ska skriva. Det rimliga är att vi följer gängse skrivregler och skriver initialförkortningar som uttalas bokstav för bokstav med versaler, men bara använder begynnelseversal för förkortningar och andra namn som utläses som ord: SJ, ABB, Ikea, Ica, Saab etc. /dcastor10 februari 2008 kl. 08.32 (CET)[svara]
Visst, men en förkortning skall stavas så att det syns att det är en förkortning. Således heter det SJ, ABB, IKEA, ICA, SAAB etc. Det har inte att göra med hur företagen själva skriver sina namn, utan är gängse skrivregler. E.G.10 februari 2008 kl. 12.46 (CET)[svara]
Svenska språkrådet tycks inte hålla med: [7]. SvD och DN förefaller också båda normalisera till "Ikea".
Poängen med detta är naturligtvis att man om man följer Språkrådets (och TT-språkets) rekommendation ser att till exempel Ikea skall uttalas som ett ord (medan versaliseringen IKEA antyder uttalet I-K-E-A). /dcastor10 februari 2008 kl. 18.13 (CET)[svara]
SAS är något av ett specialfall eftersom uttalet varierar, även om min personliga uppfattning är att "orduttalet" under min livstid har vunnit mark gentemot "bokstaveringsuttalet" som var det enda jag hörde som barn. /dcastor11 februari 2008 kl. 23.42 (CET)[svara]
Den 15 mars kommer årsmötet för Wikimedia Sverige att äga rum i Göteborg. Platsen är hörsalen (på nedervåningen) i Stadsbiblioteket, strax bredvid Poseidon, längst upp på Avenyn.
Innan årsmötet kommer vi dessutom att ha ett seminarium om Wikipedia som är öppet för allmänheten. Förhoppningsvis hittar ännu fler till årsmötet på det sättet.
Tiderna för årsmötet är som följer:
12.00 Seminarium och diskussion om Wikipedia
13.00 Lunch
14.00 Årsmötet börjar
16.00 Årsmötet avslutas
(Precis som efter förra årsmötet kommer det troligen bära av till något ställe för "eftersläckning".)
Under årsmötet kommer en del av tiden ägnas åt att diskutera vad medlemmarna vill att Wikimedia Sverige ska syssla med det närmaste året.
Alla nuvarande och kommande medlemmar är välkomna. (Har man erlagt medlemsavgift för 2007 behöver man inte betala nästa årsavgift förrän 2009. Såpass generösa är vi.)
Man får gärna meddela vår valberedning) att man kan tänka sig att kandidera, antingen till styrelsen eller till något annat förtroendeuppdrag.
Jag ska dit och upprepar vad jag sagt tidigare: jag planerar att köra bil dit, och undrar om någon mer än Dcastor vill hänga på. Vi kan vara max fyra stycken (inkl. jag) och vi delar på bensinkostnaden. Det finns fem platser i bilen men jag lovar att man inte vill sitta fem i min bil under en så lång resa. /Grillo29 januari 2008 kl. 20.30 (CET)[svara]
Nä, så illa är det inte... En sån här. Har testat att sitta fem i den, men då var två av passagerarna ganska små tjejer. Erfarenheten har visat att inte alltför många (läs: en) som dykt upp på wikiträffar i Lund varit av kvinnligt kön. Hur som, anmäl er gärna här eller på min användarsida, vill helst att vi ska vara tre i alla fall innan det är lönt (dvs minst en till), vi åker från Lund kring 7 på morgonen om det blir av. /Grillo30 januari 2008 kl. 00.09 (CET)[svara]
Jag tror nog att alla inser att det inte finns någon plats dit alla har lätt att ta sig, på det här sättet kanske det är några som inte kunde komma förra gången som kan komma. Är det förövrigt någon som har tänkt åka bil från Stockholms området, som man kan samåka med? Eller är det läge att boka {{TÅG}}-biljetter? MiCkE10 februari 2008 kl. 10.20 (CET)[svara]
Men den 15 mars är faktiskt en lördag i de flesta kalendrar (i Göteborg är alla dagar lördag, men det är en annan sak). /NH11 februari 2008 kl. 23.45 (CET)[svara]
Jag har ett redigeringskrig med en anonym användare på NLP. Själv så är jag på den skeptiska sidan eftersom bl.a. Skeptic's Dictionary, Quackwatch och Encyclopedia of Pseudoscience skriver kritiskt om NLP. Wikipedias NLP-artikel redigeras så klart av NLP-utövare (här i Finland finns det enligt organisationernas uppgift flera tusen utbildade "NLP-practitioners"). Jag anser det är bra att de som vet mycket om NLP får skriva artikeln som de vill (bara de också kunde tänka på stilen och underteckna sina redigeringar) men det måste också finnas en kritisk sektion. Tidigare var det folk som hade börjat sin egen bransch i Sverige som heter Kommunikologi och nu ser det ut som om någon från INLPTA vill anonymt kommentera kritiken i själva artikeln. Jag tänkte vi hade nått samförstånd när jag tog bort alla hänvinsningar till scientologi trots att de finns överallt i materialet. Men det ser ut som om man ska också bortförklara kritiken för att passa den syn som INLPTA har om saken. Kan någon titta på artikeln och kommentera? Piechjo13 februari 2008 kl. 12.17 (CET)[svara]
Var har bybrunnen tagit vägen i navigeringslisten? Den verkar ha gått tillbaka till någon standardvariant. Det är MediaWiki:Sidebar som styr hur listen ska se ut och de stämmer inte överens just nu... Nåt tillfälligt? /Grillo13 februari 2008 kl. 17.32 (CET)[svara]
Jag vill återigen uppmärksamma främst boende i Skåne på att jag planerar att köra bil till WMS:s årsmöte i Göteborg den 15 mars. Jag vill att vi ska vara fyra stycken, vi delar på bensinen. Hittills har Dcastor och Popperipopp anmält sig, och jag vill ha en till (det får inte plats fem personer i min bil, om inte en är extremt liten) så att resan blir så kostnadseffektiv som möjligt. Jag har frågat några stycken tidigare, men nu är det alltså först till kvarn som gäller. Jag tänker inte heller köra en jätterunda genom Skåne utan bor ni inte på vägen mellan Lund och Göteborg eller kan ta er till nånstans längs vägen så går det inte. Det går jättebra att plocka upp folk längs med vägen i exempelvis Helsingborg eller Halmstad. Anmäl er här nedan, och Dcastor och Popperipopp får gärna bekräfta att de vill åka med.
Avfärd planeras till 07.00 den 15 mars 2008. Detta för att vi ska kunna hinna fram innan 12.00, utan att behöva stressa, och har tid för oförutsägbara problem, även om jag inte skulle tro att bilen skulle vara i närheten av lika bråkig som Tournesols... /Grillo14 februari 2008 kl. 19.29 (CET)[svara]
I'm ja:user:Kasuga in the Japanese Wikipedia.( And, I'm an admin there). November 2007, I got a message on my talk page. The message is posted by Swedish user Franz Grobelstein, and he told me the Swedish foreign ministry have violated my copyright.(see [8]) After the several communications by emails, Franzre demanded me to send the Swedish Chancellor of Justice a Swedish document that he wrote. He explained that the document insists on my right to the Chancellor. I refused his demand because I don't want to send the foreign government office the document that I can't read at all (I can't read Swedish language at all.), and I couldn't trust him well. I said him that I decided to connive at the copyright infringement though I don't abandon my copyright, and hoped to end this matter with him. Nevertheless, he keeps sending me emails still now. Should I trust him? Please advise to me. Sorry for my poor English. Thanks in advance. --Kasuga14 februari 2008 kl. 14.10 (CET)[svara]
There is no User:Franz Groebelstein. I know a bit about copyright infringement, so if you could send me what this Groebelstein wrote to you, I can decide if its legally correct. I took the liberty of correcting the Swedish at your user page :-)/(M)oskau14 februari 2008 kl. 14.53 (CET)[svara]
I think it may be correct that the Swedish foreign ministry may have violated your copyright (I rember reading something about this a while back, an internal memo published an excerption from the Swedish wikipedia article about manga, if your picture was included there it could be true) however if you do not want to pursue the matter you should of course not need receive any letters from this person. MiCkE14 februari 2008 kl. 15.03 (CET)[svara]
The name (or pseudonym?) Franz Groebelstein is unknown to me. That person is not speaking for the Wikimedia Foundation or its Swedish chapter. The writing on your Japanese user page appears to be factually correct and also well-meaning, but somewhat immature ("Therefor I ask you: [...] Do you now understand what I mean?"). The actual copyright infringement can be repaired in at least two ways, and it is not at all self-evident that monetary compensation is the best way. After all, you and the Wikipedia community are not in this for the money, and it would be hard to argue for any special amount of monetary damages. The alternative way to repair the infringement would be to have the government PM amended with information about the GFDL licensing of the contents. That is, make them follow the rules rather than paying for violating them. --LA214 februari 2008 kl. 15.07 (CET)[svara]
According to this article Franz Groebelstein is the person who filed a formal complaint to the Swedish Chancellor of Justice about the copyright infringement. This case seem to have been settled allready(?). MiCkE14 februari 2008 kl. 15.10 (CET)[svara]
The case is settle in that sence that the Chancellor has been criticising the Foreign Ministry because of the infringement. The promemoria at this page though seems unamended since./(M)oskau14 februari 2008 kl. 15.13 (CET)[svara]
No, I don't want any compensation from the Swedish foreign ministry. In all your opinions, this matter seems Groebelstein's arbitrary decision though he is not liar. I will not react to any emails sent personally from Groebelstein any longer. Thank all you for the advices. And, thanks for correcting at my page, Moskau:) --Kasuga15 februari 2008 kl. 12.06 (CET)[svara]
Det pågår just nu en stor tvätt av ett ganska stort antal artiklar med anknytning till ovanstående begrepp där vissa användare försöker hävda att arameiska är ett språk som talas idag och att nu levande syrianer i själva verket är Araméer. Dessutom tas referenser till Assyrier bort. Ett av problemen tycks vara att det idag endast finns en artikel: Assyrier/syrianer. Tydligen använder svenska myndigheter detta begrepp, men jag tycker att det låter synnerligen konstruerat. Jag besitter mycket små sakkunskaper och skule gärna se att andra användare engagerade sig i detta då det luktar POV-pushning lång väg. Vilka åtgärder bör vidtas i artiklarna och vilka åtgärder (om några) bör tas mot de(n?) användare som tvättar artiklar. Efter att en kombattant i frågan blivit evighetsblockerad springer nu den andra sidan runt i princip fritt. MiCkE15 februari 2008 kl. 10.23 (CET)[svara]
Alla inblandade hävder att det handlar om samma folkgrupp, som traditionellt har betecknats som syrier, fast den engelska termen hade blivit assyrier. Då de första kom till Sverige som FN-kvotflyktingar, tog svenska myndigheter först över det engelska språkbruket. En stor del av gruppen har problem med den beteckningen. Därför uppfanns på svenska ordet "syrian", som motsvarar ungeför engelska "syriac". Sedan finns det en reaktion hos vissa syrianer som åberopar de antika araméerna som direkta förfäder. Det är extremt POV. Man borde sätta stopp för detta (även för sammanblandning av antika assyrier och assyriska kyrkor). Det har gjorts en mall:Araméerna, som vi kan vara utan.
Konflikten om det nutida namnet är att vissa inom gruppen anser att gruppen bör beteckna sig som assyrier, medan andra hävdar att de andra är araméer. I Sverige har det lett till våldsamheter. Jag tror inte att det finns något annat att göra än att följa svenska myndigheternas beteckning "assyrier/syrianer". Också kategori:Assyrier är problematisk, bland annat med hänsyn till WP:BLP. Det vore nog best att ta bort alla levande personer därifrån. (Ska vi överhuvudtaget ha sådana etniska kategorier?) /Pieter Kuiper15 februari 2008 kl. 11.10 (CET)[svara]
Etniska kategoriseringar har diskuterats på Wikipedia:Problematiska kategorier/Judar (resultatet var att det kan vara relevant). Att kategorisera alla med detta ursprung som assyrier/syrianer (förmodligen det enda artikel- och kategorinamnet som ingen kommer bli speciellt upprörd över, dessutom troligen POMMF då det är myndigheternas namn på gruppen) är nog inte en bra idé. Däremot kan vi lugnt använda kategorierna för forntida kungar och liknande.
Det pågår ett redigeringskrig med att ta bort ett avsnitt från artikeln om Regalskeppet Vasa, där några användare envisas med att ta bort ett avsnitt som är under diskussion. Neutrala användare inbjudes att försöka tillföra diskussionen några fräscha och artikelfokuserade åsikter utifall avsnittet ska raderas nu eller senare. /Ronny15 februari 2008 kl. 16.53 (CET)[svara]
Wikipedia: Projekt relevanskontroll har startats för att få bukt med den ständigt växande Kategori:Relevanskontroll. Projektet har som syfte att gå igenom Kategori:Relevanskontroll regelbundet och se till att antalet artiklar där hålls nere och artiklar som fått märkningen gås igenom så snart som möjligt. Artiklar bör inte bli liggande där mer än någon månad. Tyvärr har det blivit så att många artiklar blir liggande i flera månader utan åtgärd. När projektet inleddes den 15 februari fanns det 735 artiklar i Kategori:Relevanskontroll.
Alla, inte bara projektets deltagare, bör titta igenom de artiklar som ligger i dessa kategorier regelbundet och skriva vad de tycker bör göras på diskussionssidorna. I fall oenighet råder på diskussionssidorna, eller då artikeln blivit liggande länge utan diskussion alls, bör artikeln tas upp på WP:SFFR. Vägledning till beslut kan man få genom Wikipedia:Relevanskriterier. Genom att många läser igenom artiklarna och uttrycker sin åsikt på diskussionssidorna blir det lättare att fatta beslut om vad som bör göras.
Hoppas på att många vill delta i projektet! / Elinnea15 februari 2008 kl. 19.03 (CET)[svara]
Det jag behöver hjälp med är att spåna projektidéer till de fonder som stödjer tidsbegränsade aktiviteter, kanske en konferens/turné/mässa/tävling eller "årets samarbete", ungefär som Veckans samarbete fast i lite större skala. Men vad är det i så fall som kostar pengar? Var skulle 500 kronor eller 50.000 kronor göra störst nytta? — Jag håller med om att bilder från museer skulle göra riktigt stor nytta. Men jag tror att det vi behöver då är ett principbeslut från några visionära museichefer, snarare än pengar. Mitt lokala länsmuseum vill ha 1000 kronor per bild för webbpublicering, och då får jag inte ens hålla i kameran, utan de säljer en bild som deras fotograf har tagit med full upphovsrätt och utan fri licens. Där kan man alltså lätt kasta bort 50.000 kronor utan att få någonting användbart för pengarna. — Att betala erkända forskare för att skriva artiklar tror jag också lätt kan bli mycket kostnadsineffektivt, åtminstone om de ska ha rimligt timarvode. Däremot kanske de kan sitta med i en jury och bedöma artiklar i en tävling. Ta gärna en titt på den norska Artikkelkonkurransen. Orkar vi genomföra något sådant på svenska? --LA2 14 januari 2008 kl. 14.34 (CET)
, så tycker jag att det är bäst hittills. MiCkE 20 januari 2008 kl. 19.25 (CET)
