Regeringen Edén
| Regeringen Edén Sveriges regering  | |
 | |
| Statschef | |
| Statschef | Gustaf V |
| Tidsperiod | |
| Tillträde | 19 oktober 1917 |
| Frånträde | 10 mars 1920 |
| Ministrar och partier | |
| Statsminister | Nils Edén |
| Regeringsparti(er) | Socialdemokraterna Liberala samlingspartiet |
| Status i parlamentet | minoritetsregering (FK) majoritetsregering (AK) |
| Oppositionsparti(er) | Allmänna valmansförbundet Sveriges socialdemokratiska vänsterparti Bondeförbundet Jordbrukarnas Riksförbund |
| Historik | |
| Val | 1917 1920 |
| Senaste valet | 148 / 230
|
| Mandatperiod(er) | 1918-1920 |
| Företrädare | Swartz |
| Efterträdare | Branting I |
Regeringen Edén var Sveriges regering mellan 19 oktober 1917 och 10 mars 1920.[1] Regeringen var en koalitionsregering bestående av statsråd från Liberala samlingspartiet och Socialdemokraterna, med Liberala samlingspartiets Nils Edén som statsminister. Det var första gången som Socialdemokraterna deltog i en regering.
Regeringen Edén efterträdde den konservativa Regeringen Swartz och efterträddes av den socialdemokratiska Regeringen Branting I.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Liksom de två senaste regeringarna måste även denna främst inrikta sitt arbete på att se till att det svenska folket fick tillräckligt med mat för sina dagliga behov under det pågående världskriget. Men nu var faran större än någonsin tidigare, då det gällde att rädda sig ur en verklig hungersblockad. Detta problem löstes genom nya förhandlingar i Storbritannien utan att Sverige behövde offra sin neutralitet och självständighet.[2]
Samtidigt hade utbrottet av det finska inbördeskriget skapat ytterligare svårigheter.[2] Regeringen befann sig nu i en knepig situation där de ställdes inför valet mellan att å ena sidan ingripa i det svenska intresset och att å andra sidan upprätthålla en sträng neutralitet, både inom landet och gentemot omvärlden. Regeringens hållning utsattes för stark kritik. Situationen blev ännu mer komplicerad när Ålandsfrågan också blev akut, och Sverige behövde bistå den nödställda befolkningen på öarna utan att stöta bort Finland.[3]
Den svåraste prövningen kom dock med sammanbrottet av Österrike och Tyska riket och den revolutionära brand som spreds bland ruinerna. I detta farliga ögonblick lyckades den svenska regeringen lugna stormen inom landet genom den stora författningsreformen år 1918. Reformen gjorde den kommunala rösträtten lika för alla och gav politisk rösträtt till nästan alla svenska män och kvinnor från och med att de fyllde 24 år.[4]
Efter att regeringen lyckats bemästra den värsta krisen började dock interna motsättningar uppstå, vilket ledde till att koalitionsministären splittrades på våren 1920, främst på grund av oenigheter kring kommunalskattefrågan. Dagen före avgången hade ministären undertecknat den betydelsefulla akten om Sveriges inträde i Nationernas förbund.[4]
Statsråd
[redigera | redigera wikitext]Regeringen bestod av elva statsråd fördelade på åtta departement. Av statsråden var nio departementschefer och två konsultativa statsråd. Sex av statsråden tillhörde Liberala samlingspartiet, fyra Socialdemokraterna och en var opolitisk.
* Statsminister eller departementschef
Noter
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Sveriges regeringar under 100 år”. Regeringskansliet. Arkiverad från originalet den 7 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150107175608/http://www.regeringen.se/sb/d/4393. Läst 20 oktober 2010.
- ^ [a b] Carl Grimberg. ”702 (Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/9/0704.html. Läst 23 juli 2023.
- ^ Carl Grimberg. ”703 (Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/9/0705.html. Läst 23 juli 2023.
- ^ [a b] Carl Grimberg. ”704 (Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/9/0706.html. Läst 23 juli 2023.
- ^ ”Justitiedepartementet”. Nationalencyklopedin Multimedia 2000. Höganäs: Bra Böcker. 2000. ISBN 91-7133-747-4.
- ^ ”Utrikesdepartementet”. Nationalencyklopedin Multimedia 2000. Höganäs: Bra Böcker. 2000. ISBN 91-7133-747-4.
- ^ [a b] ”Försvarsdepartementet”. Nationalencyklopedin Multimedia 2000. Höganäs: Bra Böcker. 2000. ISBN 91-7133-747-4.
- ^ [a b] ”Finansdepartementet”. Nationalencyklopedin Multimedia 2000. Höganäs: Bra Böcker. 2000. ISBN 91-7133-747-4.
- ^ [a b] ”Ecklesiastikdepartementet”. Nationalencyklopedin Multimedia 2000. Höganäs: Bra Böcker. 2000. ISBN 91-7133-747-4.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Stig Hadenius, Modern svensk politisk historia, Stockholm: Hjalmarsson & Högberg, 2003
