Prärielappsparv

	Prärielappsparv; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Sporrsparvar; Calcariidae
Släkte	Rhynchophanes; Baird, 1858
Art	Prärielappsparv; R. mccownii
Vetenskapligt namn
	§ Rhynchophanes mccownii
Auktor	(Lawrence, 1851)

Ej att förväxla med präriesparven.

Prärielappsparv^[2] (Rhynchophanes mccownii) är en nordamerikansk fågel i familjen sporrsparvar inom ordningen tättingar.^[3]

Kännetecken

Utseende

Prärielappsparven är en medelstor (14-16) och kortstjärtad lappsparv med kraftig, konformad näbb och ordentligt med vitt i stjärten likt en stenskvätta. Hane i häckningsdräkt är karakteristisk med svart näbb och huvudsakligen grå fjäderdräkt med svartvit mönster på huvudet, en svart fläck på bröstet och en kastanjebrun på vingen. Utanför häckningsdräkt har den skär näbb, brunaktigt ansikte och bara antydningar av bröst- och vingfläckarna. Honan och ungfågeln är ljusare än andra lappsparvar med relativt otecknad ansikte, vitt på strupe och buk men beigefärgat bröstband och ett ljust och brett ögonbrynsstreck. Vissa ljusa individer kan påminna om gråsparvshonor.^[4]^[5]

Läten

Sången som framförs i sångflykt (se Levnadssätt nedan) är en relativt mörk och formlös melodi, i engelsk litteratur återgiven "flideli fledeli fleedlili freew". Bland lätena hörs ett "poik" och ett kort och mjukt skallrande ljud.^[4]

Utbredning och systematik

Fågeln häckar i ett område från södra Kanada till nordcentrala USA, närmare bestämt i sydöstra Alberta och sydcentrala Saskatchewan söderut till Montana, västra North Dakota, Wyoming, sydvästra South Dakota, nordcentrala Colorado och västra Nebraska. Vintertid flyttar den till ett område i södra USA (huvudsakligen i nordvästra och sydcentrala Texas, västra Oklahoma, östra New Mexico och sydöstra Arizona, sällsynt även i södra Kalifornien, sydöstra Colorado, västra Kansas och östra Texas). Den ses också i norra Mexiko, söderut till norra Durango och tillfälligtvis Zacatecas). Arten behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.^[6]

Utbredningsområdet för prärielappsparven, där orange betecknar vistelse sommartid, blått vintertid och gult under flyttningen.

Släktestillhörighet

Tidigare placerades den i släktet Calcarius, men genetiska studier^[7] visar att den är närmare släkt med snösparvarna i Plectrophenax och förs numera som enda art till släktet Rhynchophanes.

Familjetillhörighet

Prärielappsparven bildar en grupp tillsammans med övriga lappsparvar i Calcarius och de två arterna snösparvar. Traditionellt behandlas de som en del av familjen fältsparvar (Emberizidae). Genetiska studier visar dock att gruppen utgör en egen, äldre utvecklingslinje som inte är närmast släkt med fältsparvarna. Arterna har därför lyfts ut ur Emberizidae och behandlas numera som en egen familj, sporrsparvar (Calcariidae).^[8]^[9]

Levnadssätt

Prärielappsparven hittas i vida kortvuxna prärier, men kan också häcka i betesmarker. Vintertid besöker den även plogade fält och kan då ses tillsammans med andra lappsparvsarter och berglärka. Födan består av frön, säd och insekter som den plockar på marken.^[5]

Häckning

Hanen utför en vacker spelflykt seglande nedåt med utspärrade vingar och stjärt. Den kan även sjunga på marken och visar upp sig för honan genom att lyfta en vinge. Det skålformade boet placeras i en uppskrapad grop i marken. Däri lägger den två till sex ägg. Fågeln är vanligen monogam, men vissa hanar har två honor och bon samtidigt. Honan väljer boplats och bygger boet medan båda könen hjälps åt att ruva och mata ungarna.^[5]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, mellan 1966 och 2015 med hela 94%.^[10] Nedgången anses dock har avstannat och arten bektraktas inte som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen uppskattas till 840 000 häckande individer.^[11]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar John Porter McCown (1815-1879), generalmajor i US Army men också naturforskare och samlare av specimen.^[12]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2012 Rhynchophanes mccownii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 430. ISBN 0-679-45120-X
^ [a b c] McCown's Longspur Faktablad om prärielappsparv på allaboutbirds.org
^ Rising, J. (2020). McCown's Longspur (Rhynchophanes mccownii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61856 12 april 2020).
^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
^ Lagerqvist, Markus (2008) Trassliga familjeförhållanden, Roadrunner, vol.16, nr.1, sid:43
^ Jirle, E., Svensson, L., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2010). ”Förändringar i listan över Holarktis fåglar: Rapport nr 3 från sof:s taxonomikommitté”. Vår fågelvärld 69 (6): sid. 40-48. ISSN 0042-2649.
^ Sauer, J. R., D. K. Niven, J. E. Hines, D. J. Ziolkowski Jr., K. L. Pardieck, J. E. Fallon, and W. A. Link (2017). The North American Breeding Bird Survey, Results and Analysis 1966–2015. Version 2.07.2017. USGS Patuxent Wildlife Research Center, Laurel, MD, USA.
^ Partners in Flight (2017). Avian Conservation Assessment Database. 2017.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör prärielappsparv.
Bilder & media
Wikispecies har information om prärielappsparv.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2012 Rhynchophanes mccownii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14

[CC-3] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[Sibley-4] [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 430. ISBN 0-679-45120-X

[ALLABOUT-5] [a b c] McCown's Longspur Faktablad om prärielappsparv på allaboutbirds.org

[hbw-6] Rising, J. (2020). McCown's Longspur (Rhynchophanes mccownii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61856 12 april 2020).

[7] Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.

[8] Lagerqvist, Markus (2008) Trassliga familjeförhållanden, Roadrunner, vol.16, nr.1, sid:43

[SOF2-9] Jirle, E., Svensson, L., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2010). ”Förändringar i listan över Holarktis fåglar: Rapport nr 3 från sof:s taxonomikommitté”. Vår fågelvärld 69 (6): sid. 40-48. ISSN 0042-2649.

[10] Sauer, J. R., D. K. Niven, J. E. Hines, D. J. Ziolkowski Jr., K. L. Pardieck, J. E. Fallon, and W. A. Link (2017). The North American Breeding Bird Survey, Results and Analysis 1966–2015. Version 2.07.2017. USGS Patuxent Wildlife Research Center, Laurel, MD, USA.

[11] Partners in Flight (2017). Avian Conservation Assessment Database. 2017.

[12] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]