Stoker
Stoker är en mekanisk anordning som matar in fast bränsle som kol, koks, flis eller pellets i en eldningspanna för förbränning. De är vanliga på ånglok efter 1900 och används även på ångpannor i fartyg och kraftverk. De är nu kända som spridare och används idag, särskilt i ugnar som drivs med träpellets eller avfall.[1]
Det finns tre typer av stoker: övermatning, undermatning och korsmatning. Övermatningen levererar kol till toppen av kolen som redan finns i förbränningsrummet på samma sätt som en människa som arbetar med en skyffel. Undermataren trycker in färskt kol i botten av ugnen och för det sedan uppåt så att det blandas med det brinnande kolet ovanför.
De mekaniska medel som används är, beroende på konstruktion, kombinationer av skruvmatning, transportband, skopkedja, skovel och kolv. Ångstrålar från pannan eller en mekanisk katapult kan också användas för att kasta kol längst ut i ugnen.[2][3][4]
Användning i ånglok
[redigera | redigera wikitext]De begränsade arbetsförhållandena för en lokeldare gjorde att den tidigaste utvecklingen av stokern ägde rum i denna tillämpning. Konstruktörer försökte maximera effektuttaget i loket genom att mata kol i en hastighet som var snabbare än eldaren kunde skotta.
I lokomotiv drevs stokern vanligtvis av en liten ångmaskin placerad i tendern och hämtade ånga från huvudpannan.
I tidiga konstruktioner skulle kolet fortfarande skyfflas av eldaren i en tratt som matade det in i en kross och varefter en skruvmatare eller skophiss lyfte det pulveriserade kolet till ett läge där det mekaniskt kunde spridas över eldstadens brinnande kol genom att en spridare. Spridaren kan vara ångstrålar, mekaniska armar eller en snabbt roterande platta.
Senare konstruktioner mekaniserade också hämtningen av kolet från tendern med hjälp av ångkolvdrivna påskjutare och/eller en spiralskruv.
Några ovanliga typer
[redigera | redigera wikitext]- Den tidigaste praktiska konstruktionen är från 1905 och var känd som Crawford efter D.F. Crawford, superintendent vid Lines West vid Pennsylvania Railroad. Denna använde ett system av paddlar för att driva kol framåt och mata in det i eldstaden på rostnivå.[5]
- Street - typen, bestod av en kolkross, handmatad av eldaren, som monterades på den främre vänstra sidan av den mjuka fotplattan och drevs av en liten ångmaskin monterad bakom handbromspelaren. Det krossade kolet föll sedan av tyngdkraften ner i en ränna som ledde till en mottagningsbehållare som var monterad under lokets bakre buffertbalk, varifrån den plockades upp av en skophiss som rörde sig i stora rör. De fulla skoporna bars upp i det vänstra röret monterat på baksidan av eldstaden, tömdes i en central mottagare och gick sedan ner i det högra röret.
- Duplex - typen tillverkades av Locomotive Stoker Company, Pittsburgh, PA. Den använde en skruvmatning för att föra fram kol från tendern, och sedan två vertikala skruvmatningar för att höja det till vänster och höger sida av eldstaden.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Mechanical stoker, 12 mars 2023.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sadaski, R.S.; Childs R.A.. ”Recent Developments in Wood Fires Spreader / Stoker Technology”. Babcock Power. http://www.babcockpower.com/pdf/RPI-TP-0006.pdf. Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ The Elvin Mechanical Stoker Modern Steam, Martyn Bane. 2012 . Accessed Sept 2014
- ^ Locomotive stoker and coal pusher 1944 Locomotive Firing Course Notes 1944, Pages 28 to 33 , Richard Leonard's Rail Archive. Accessed Sept 2014
- ^ Mechanical Stoker Arkiverad 14 september 2014 hämtat från the Wayback Machine. Arkiverad 2014-09-14 Source: 1922 Locomotive Cyclopedia of American Practices , Rutland Railroad USRA Mikardo class in 3D , 5 pages. Accessed Sept 2014
- ^ Hollingsworth, Brian, Illustrated Encyclopedia of the Worlds Passenger Steam Locomotives, Salamander Books, London , 1982, K4 Class 4.6.2 , page 100, ISBN 0861011066
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Wikimedia Commons har media som rör stoker.
