Messier 108

	Messier 108
	Spiralgalaxen Messier 108. Foto: NASA/STScI/WikiSky.
Observationsdata
Stjärnbild	Stora björnen
Rektascension	11t 11m 31,0 s
Deklination	+53° 40′ 27 ″
Rödförskjutning	699 ± 9 km/s
Avstånd	45 (14,1 Mpc) miljoner ljusår
Typ	SB(s)cd
Skenbar storlek	8,3 x 2,2
Skenbar magnitud	+10,7
Upptäckt
Upptäcktsår	1781 eller 1782
Upptäckare	Pierre Méchain
Andra beteckningar
	M108, NGC 3556, UGC 6225, PGC 34030, MCG +09-18-098, CGCG 267-48, CGCG 268-1, K73 469, [M98c] 110836.8+555633, IRAS 11085+5556, GC 2318, H 5.46, h 831, Kara 469
	Se även: Galaxer, Lista över galaxer

Messier 108 (M108) även känd som NGC 3556, är en spiralgalax i stjärnbilden Stora björnen. Den upptäcktes av Pierre Méchain 1781 eller 1782.^[5] I siktlinjen från jorden ses den nästan från kanten.

Egenskaper

Messier 108 är en isolerad^[3] medlem i Ursa Major-hopen av galaxer i den lokala superhopen. Den har en morfologisk klassificering av typ SBbc i de Vaucouleurs-systemet, vilket betyder att den är en stavspiralgalax med något löst lindade spiralarmar. Galaxens verkliga vinkelstorlek i det optiska våglängdsbandet är 11,1 × 4,6 bågminuter och den lutar 75° mot siktlinjen från jorden.^[4]

Messier 108 har en uppskattad massa på 125 miljarder solmassor och innesluter ca 290 ± 80 klotformiga stjärnhopar.^[6] Undersökning av fördelningen av neutralt väte i galaxen visar diskreta skal av expanderande gas som sträcker sig över flera kiloparsek, kända som H1-superskal. Dessa kan drivas av strömmar av mörk materia, stoft och gas som bidrar till stor stjärnbildning, vilket har orsakat supernovaexplosioner. Alternativt kan de bero på ett intag från det intergalaktiska mediet eller härröra från radiostrålning.^[7]

Observationer vid Chandra X-ray Observatory har identifierat 83 källor till röntgenstrålning, inklusive en källa vid galaxens kärna. Den mest ljusstarka av dessa sammanfaller med ett medelstort svart hål med upptag av materia. Galaxen avger också en diffus mjuk röntgenstrålning inom 10 kpc av den optiska galaxen.^[3] Spektrumet av källan i kärnan överensstämmer med en aktiv galaktisk kärna, men en undersökning med Spitzer Space Telescope ger ingen indikation på aktivitet. Det supermassiva svarta hålet i kärnan har en uppskattad massa på 24 miljoner solmassor.^[8]

Galleri

M108 av GALEX
Hubbleteleskopets bild av Messier 108
M108 (2MASS)
Karta över Messier 108

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 19 juni 2021.

Noter

^ R. W. Sinnott, red (1988). The Complete New General Catalogue and Index Catalogue of Nebulae and Star Clusters by J. L. E. Dreyer. Sky Publishing Corporation/Cambridge University Press. ISBN 978-0-933346-51-2
^ [a b c d e f] ”NASA/IPAC Extragalactic Database”. Results for NGC 3556. http://nedwww.ipac.caltech.edu/. Läst 21 juni 2007.
^ [a b c] Wang, Q. Daniel (2003). ”Chandra Observation of the Edge-on Galaxy NGC 3556 (M 108): Violent Galactic Disk-halo Interaction Revealed”. The Astrophysical Journal 598 (2): sid. 969–981. doi:10.1086/379010. Bibcode: 2003ApJ...598..969W.
^ [a b] Tully, R. B.; Fisher, J. R. (1977). ”A new method of determining distances to galaxies”. Astronomy and Astrophysics 54 (3): sid. 661–673. Bibcode: 1977A&A....54..661T.
^ Kepple, George Robert; Glen W. Sanner (1998). The Night Sky Observer's Guide. "Vol. 2". Willmann-Bell. sid. 399. ISBN 978-0-943396-60-6
^ Rhode, Katherine L. (2007). ”Global Properties of the Globular Cluster Systems of Four Spiral Galaxies”. Astronomical Journal 134 (4): sid. 1403–1418. doi:10.1086/521397. Bibcode: 2007AJ....134.1403R.
^ Gopal-Krishna; Irwin, Judith A. (2000). ”Radio jet-blown neutral hydrogen supershells in spiral galaxies?”. Astronomy and Astrophysics 361: sid. 888–894. Bibcode: 2000A&A...361..888G.
^ Satyapal, S. (2008). ”Spitzer Uncovers Active Galactic Nuclei Missed by Optical Surveys in Seven Late-Type Galaxies”. Astrophysical Journal 677 (2): sid. 926–942. doi:10.1086/529014. Bibcode: 2008ApJ...677..926S.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Messier 108.
Bilder & media
SEDS: Spiral Galaxy M108

NGC 3554 • NGC 3555 • NGC 3556 • NGC 3557 • NGC 3558

[sinnott1988-1] R. W. Sinnott, red (1988). The Complete New General Catalogue and Index Catalogue of Nebulae and Star Clusters by J. L. E. Dreyer. Sky Publishing Corporation/Cambridge University Press. ISBN 978-0-933346-51-2

[ned-2] [a b c d e f] ”NASA/IPAC Extragalactic Database”. Results for NGC 3556. http://nedwww.ipac.caltech.edu/. Läst 21 juni 2007.

[wang-3] [a b c] Wang, Q. Daniel (2003). ”Chandra Observation of the Edge-on Galaxy NGC 3556 (M 108): Violent Galactic Disk-halo Interaction Revealed”. The Astrophysical Journal 598 (2): sid. 969–981. doi:10.1086/379010. Bibcode: 2003ApJ...598..969W.

[aaa54-4] [a b] Tully, R. B.; Fisher, J. R. (1977). ”A new method of determining distances to galaxies”. Astronomy and Astrophysics 54 (3): sid. 661–673. Bibcode: 1977A&A....54..661T.

[NSOG-5] Kepple, George Robert; Glen W. Sanner (1998). The Night Sky Observer's Guide. "Vol. 2". Willmann-Bell. sid. 399. ISBN 978-0-943396-60-6

[6] Rhode, Katherine L. (2007). ”Global Properties of the Globular Cluster Systems of Four Spiral Galaxies”. Astronomical Journal 134 (4): sid. 1403–1418. doi:10.1086/521397. Bibcode: 2007AJ....134.1403R.

[7] Gopal-Krishna; Irwin, Judith A. (2000). ”Radio jet-blown neutral hydrogen supershells in spiral galaxies?”. Astronomy and Astrophysics 361: sid. 888–894. Bibcode: 2000A&A...361..888G.

[8] Satyapal, S. (2008). ”Spitzer Uncovers Active Galactic Nuclei Missed by Optical Surveys in Seven Late-Type Galaxies”. Astrophysical Journal 677 (2): sid. 926–942. doi:10.1086/529014. Bibcode: 2008ApJ...677..926S.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]